Krävs läkarintyg när ombudet blivit sjuk och inte kan inställa sig vid huvudförhandling? Vem betalar vittneskostnaderna vid inställd huvudförhandling?

2021-04-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Det handlar om en utsatt dag för huvudförhandling i ett tvistemål. Motpartens ombud har blivit sjuk. Finns det några regler om hur lång tid innan dagen för huvudförhandlingen som ombudet måste meddela tingsrätten att han blivit sjuk? Krävs läkarintyg? Vad händer med vittnen som har rest till staden där tingsrätten finns? Kan dessa få ersättning när huvudförhandlingen ställs in? Tacksam för svar.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!"Laga förfall" att inte infinna sig vid huvudförhandling"Laga förfall", som det benämns i lagtexten, är när t.ex. ett ombud av något giltigt skäl inte kan närvara vid en huvudförhandling, 32 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Den som påstår sig ha haft giltigt skäl (laga förfall) för att inte dyka upp på en förhandling har i allmänhet bevisbördan för det påståendet. Vad gäller laga förfall på grund av sjukdom krävs i regel ett läkarintyg. Av läkarintyget ska det framgå att personen inte kan närvara eller att det inte rimligen kan begäras att personen kan närva p.g.a. sjukdomen. Tiden för att anmäla laga förfall till rättenI 32 kap 4 § 2 stycket RB anges att den som ska infinna sig vid en förhandling och en omständighet uppkommer som gör att denne inte kan dyka upp ska personen göra anmälan om det "omedelbart" till rätten. Det innebär alltså att om ett ombud p.g.a. sjukdom inte kan komma till huvudförhandlingen så måste denne direkt höra av sig till rätten och meddela sin frånvaro (med sjukintyg). Vidare får rätten därefter ta ett beslut om anmälan utgör ett laga förfall och att huvudförhandlingen ska flyttas. Om personen inte gör detta, dvs. inte anmäler sin frånvaro direkt hen får vetskap om omständigheten eller att det inte föreligger laga förfall, kan personen åläggas att ersätta de kostnader hen eventuellt vållat genom att huvudförhandlingen ställdes in, 18 kap 7 § RB. Kostnader för vittnen för inställelse vid huvudförhandlingSom nämnt ovan, om ombudet inte haft laga förfall och huvudförhandlingen inte kan genomföras, kan det bli så att ombudet får betala för t.ex. vittnenas kostnader m.m. som uppstått tillföljd av att huvudförhandlingen ställdes in. Ett vittne har rätt till viss ersättning och i tvistemål ska ersättningen som huvudregel betalas av den part som åberopat vittnet, 36 kap. 24 § 2 stycket RB. Ersättningen som ett vittne har rätt till är nödvändiga resekostnader, uppehälle och förlorad arbetsinkomst, 36 kap 24 § 3 stycket RB. Ersättningen som ett vittne har rätt till ska alltid fastställas av rätten, dvs. vittnet ska vid förhandlingen uppge vilka kostnader denne har haft, med uppvisande av kvitto etc. Hoppas du fått svar på din fråga! Mvh

Undanhålla sig fängelsestraff

2021-04-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag är dömt till 10 månader fängelse för misshandel , Jag befinner mig utanför Europa Jag undrar nu om jag reser till Europa blir jag frihetsberövad? Mvh
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En person som dömts till fängelse är skyldig att inställa sig vid fängelset den dag Kriminalvården har bestämt, 10 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Enligt samma paragraf kan kriminalvården begära att polisen hämtar en person som inte själv inställt sig vid fängelset. Om du undanhåller dig från att avtjäna ditt straff kan du bli efterlyst i Sverige. Du kan också bli internationellt efterlyst beroende på allvarligheten i brotten. Det är åklagarmyndigheten som fattar beslut om personen ska internationellt efterlysas. Enligt Kriminalvården efterlyses alltid de personer som håller sig undan från ett fängelsestraff. Efterlysningen finns kvar tills dess fängelsestraffet bortfaller. (Se https://www.kriminalvarden.se/for-domd-eller-haktad/domd-till-fangelse/placering/om-du-undanhaller-dig/ Håller man sig undan tillräckligt länge, så bortfaller fängelsestraffet enligt 35 kap 8 § brottsbalken. När det gäller fängelsestraff på max ett år så är den tidsperioden 5 år efter det att domen vunnit laga kraft. Med andra ord: polisen har rätt att hämta efterlysta fängelsedömda, och Kriminalvården efterlyser alltid personer som håller sig undan från ett fängelsestraff. Du slipper dock avtjäna fängelsestraff om du hållit sig undan i minst fem år från det datum då dom vann laga kraft.

Hur ska hovrättens domslut läsas?

2021-04-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag läser just nu om en dom där en person har blivit dömd genom Tingsrätten, därefter överklagat och då har Hovrätten kommit fram till detta:"HOVRÄTTENS DOMSLUTMed upphävande av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet och skadeståndsyrkandet.Det som tingsrätten beslutat i fråga om ersättning till försvararen och målsägandebiträdet samt om sekretess ska dock fortfarande gälla. "Den tilltalade var ursprungligen dömd för fängelse ovanpå skadestånd för sveda och verk genom Tingsrätten. Vad innebär Hovrättens domslut? Jag förstår inte riktigt.MVH
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utifrån den information som anges så framgår det att personen dömdes till fängelse i tingsrätten. Personen skulle även betala skadestånd. Att hovrätten upphäver tingsrätten dom och ogillar åtalet och skadeståndsskyldigheten innebär att personen frias från brott. Med andra ord så ska personen inte betraktas som skyldig. Att hovrätten ogillar skadeståndsyrkandet innebär att den åtalade personen inte heller ska betala något skadestånd. När hovrätten anger att tingsrätten beslut om ersättning till försvararen och målsägandebiträdet samt sekretess ska gälla, så innebär det att tingsrättens beslut i dessa delar fortfarande är gällande. De kostnader som uppstått för försvaret och målsägandebiträdet är rättegångskostnader. Då jag inte har tillgång till tingsrättens dom så är jag inte säker på vad tingsrätten beslutade om i frågan om rättegångskostnader. Hovrätten kommer dock fram till att tingsrättens beslut om fördelningen av rättegångskostnaderna fortfarande ska gälla. Vad tingsrätten beslutade om i fråga om sekretess ska, enligt hovrätten, också gälla. Om tingsrätten med andra ord beslutade om att en handling var sekretessbelagd, eller inte var sekretessbelagd, så gäller detta fortfarande. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Med vänliga hälsningar

Påverkas min trovärdighet om jag väljer att inte polisanmäla misshandeln jag blivit utsatt för?

2021-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit anmäld och suttit i häkte för ett brott där jag handlat i självförsvar flera gånger, där jag har flera vittnen och bild bevis där jag själv blivit utsatt för misshandel vid dessa tillfällen med tillhygge.Nu undra polisen om jag vill gå vidare med det brott jag blivit utsatt för är det till nackdel för mig under förundersökningen om jag inte vill det, blir jag mindre trovärdig om att jag inte gör det?
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska det konstateras att din trovärdighet inte bör påverkas på grund av att du väljer att inte polisanmäla det brott du blivit utsatt för. Polis har en skyldighet att utreda brott så snart det finns skäl att anta att brott begåtts enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken. Det krävs alltså inte en anmälan för att en förundersökning ska inledas. Detta innebär alltså att en polisanmälan från din sida inte har någon inverkan på polisens skyldighet att utreda brott. Det som dock kan bli problematiskt är att det kan vara svårare för en åklagare att bevisa att brott har begåtts för det fall du väljer att inte delta i brottsutredningen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Att få prövning i HD

2021-04-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vilket ansvar har en försvarare?Jag är dömd för ett brott och domen är överklagad till högsta instans.Jag har under hela processen känt mig tveksam till min försvarares beslut om vad som skulle användas till min fördel men tänkte att det inte kunde bli fel, jag har också under tiden när detta utspelat sig vart inne i en djup depression så jag har inte vart psykiskt stark nog för att orka göra egna undersökningar eller opponera mig när "vi" beslutade vilken bevisning som skulle användas till min fördel.Nu i efterhand har jag förstått att rättegången kunde ha fått ett annat utfall om vi hade tagit med den bevisning som min försvarare avrådde mig från att använda.Får jag helt enkelt finna mig i att jag blivit dömd på felaktiga grunder eller går det att få saken prövad när saken redan är avgjord?Tack för mig.//Felaktigt dömd
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Som svar på din första fråga så har försvaren ett stort ansvar att tillvarata sin klients intresse. Om du är missnöjd med din advokat, har du rätt att begära en ny. Utgångspunkten är att du alltid har rätt att överklaga en dom om du anser att den är felaktig. Men det är inte alltid lätt att få prövningstillstånd hos HD (högsta domstolen). För att få prövningstillstånd i HD krävs att avgörandet kan få betydelse som prejudikat, dvs vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Den omständigheten att hovrätten kan befinnas ha dömt fel räcker därför inte för att HD ska ta upp målet (https://lagen.nu/begrepp/Prejudikat ) Prövningstillstånd kan även beviljas om någon omständighet eller något bevis som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts, eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelsen än den som tillämpats (58 kap 2 § 4 p. RB). Detta innebär alltså om den omständigheten som inte kom till domstolens kännedom skulle ha lett till att den tilltalade frikänts, eller fått ett lindrigare straff, kan målet prövas av HD. Det ställs alltså särskilt höga krav. När du presenterar den nya bevisning är det inte säkert att HD beviljar prövningstillstånd. Hoppas du fick svar på din fråga

Förutsättningarna för husrannsakan.

2021-04-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hur ofta får polisen göra husrannsakan?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder till lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga att du undrar under vilka förutsättningar polisen får göra husrannsakan. Förutsättningarna för husrannsakan regleras i 28 kap 1 § RB, som fastställer två typer av husrannsakan: reell husrannsakan och personell husrannsakan, där reell tar sikte på sökandet efter föremål och personell tar sikte på sökandet efter personer. Det finns vissa krav som ska vara uppfyllda för att en husrannsakan ska kunna genomföras. Kravet på misstankegraden ska vara "anledning att anta" att ett brott har begåtts, vilket är ett väldigt lågt ställt krav på misstankegrad. Så snart misstankarna avser något som objektivt sett kan vara ett brott, får husrannsakan genomföras. Det krävs inte att någon gärningsman utpekas och detaljerna i gärningen behöver inte heller vara kända. Det andra kravet är att det brott som har begåtts kan generera fängelsestraff. Enligt 28 kap 3 a § RB får en husrannsakan endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebar för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Proportionalitetsprincipen innebär att den som beslutar om ett tvångsmedel (då exempelvis husrannsakan) i varje enskilt fall ska pröva om arten, styrkan, räckvidden och varaktigheten av ingreppet står i rimlig proportion till det önskade målet. Här ska man även väga in risken för eventuell skada för tredje man. Sammanfattningsvis kan man säga att om ovanstående krav är uppfyllda så får polisen genomföra husrannsakan, dock inte hur ofta som helst får då skulle det strida mot proportionalitetsprincipen.

Vilket lands lag gäller vid underhållsfrågor samt om man har lagvalsklausul i äktenskapsförord?

2021-04-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag och min man bodde i Sverige när vi gifte oss. Vi har ett äktenskapsförord som säger att all egendom som vi har med in i äktenskapet är enskild, så även avkastning av denna. På rättsförhållande i vårt äktenskap ska svensk rätt gälla. Äktenskapsförordet är registrerat.Min man är svensk medborgare medan jag är österrikisk och så är våra två barn. Vi har varit bosatta i Österrike sedan kort efter vi gifte oss. Min man har flyttat till Portugal och är skriven där medan jag och barnen är skrivna i Österrike. Vi ska nu skiljas och jag undrar vilket lands lagstiftning som kommer att vara tillämplig. Vart ska vi skicka in ansökan om skilsmässa? Vad gäller för bodelningen och uppdelning av våra gemensamma tillgångar? Och sist, men inte minst, vad gäller kring underhåll till mig och barnen? Träder formuleringen från äktenskapsförordet in så det blir enligt svensk lag eller är österrikisk lag tillämplig då vi bor där? Min man har alltid tjänat mycket mer än vad jag har gjort. Jag har varit hemma med barnen och jobbat deltid. Den uppdelningen är fortfarande vanlig i Österrike och jag har en känsla av att österrikisk lag är generösare med underhåll till exhustru för att kompensera för lägre inkomster. Men jag vet inte om det stämmer. Tack på förhand för hjälpen!
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar vilken lag som tillämpas på ert äktenskapsförord. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vilken lag som kan tillämpas på ert äktenskapsförord. Er fråga regleras i Bryssel II - förordningen (B2) och Haag 2007-protokollet Vart ska ni skicka in ansökan om äktenskapsskillnad? Enligt art 3.1(a) B2 ska i första hand er hemvistland vara behörig domstol då de är dessa som avgör i mål om äktenskapsskillnad. I och med att ni båda haft hemvist i österrike blir därmed österrikisk domstol behörig att pröva ärendet. Man kan även vända sig till Portugisisk domstol då din (ex)-man bor där. Vilken lag blir tillämplig på bodelningen?I och med att ni angett att svensk rätt ska vara tillämplig så är det svensk rätt som kommer tillämpas på äktenskapsförordet. Vilken lag blir tillämplig på underhållet? Enligt art 8 (1) Haag 2007 är ni fria att komma överens om vilket lands lag som underhållet ska bestämmas utefter. Huvudregeln är att det är den underhållsberättigades hemvistlands lag som ska tillämpas, i ditt fall österrikisk (art 3 Haag 2007). Jag kan tyvärr inte svara på hur österrikisk underhållsrätt ser ut i förhållande till andra rättsordningar. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

När har man rätt att få tillbaka beslagtagna föremål?

2021-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Polisen tog lite saker i från mig i beslag för ett år sen sen des har jag inte hört någonting av de. När har jag rätt att få tillbaks mina saker.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! LagrumRätten för polis att ta föremål i beslag regleras i 27 kap. Rättegångsbalken (1942:740), som förkortas RB. Även 36 kap. Vi kommer även se till 36 kap. i Brottsbalken (1962:700), som förkortas BrB. BeslagtagningFör att polisen skall ha rätt att beslagta ett föremål måste det antas ha betydelse för brottsutredningen (1 § 27 kap. RB). Polisen har rätt att behålla dessa föremålen så länge som det behövs för utredningen av brottet. Detta betyder dock inte att polisen kan behålla föremålen hur länge de vill. Vad kan du göra?Om du är missnöjd med polisens beslut att beslagta dina saker har du möjlighet att begära en prövning av beslutet hos tingsrätten under förundersökningen (6 § 27 kap. RB). Domstolen skall då pröva om polisen har rätten att behålla föremålen eller om de skall lämna tillbaka dessa direkt. När polisen inte längre har användning för de beslagtagna föremålen ska beslutet om beslagtagning upphävas (8 § 27 kap. RB). Du har då rätt att få tillbaka föremålen och polisen skall meddela dig så fort som möjligt för att hämta sakerna (8 a & 8 b §§ 27 kap. RB). Förverkad egendomDomstolen kan dock förklara beslagtagen egendom som förverkad (36 kap. BrB). Detta innebär att egendom som skapats genom brott, eller använts för att utföra brott, skall tas ifrån brottslingen (1-2 §§ 36 kap. BrB). Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,