misstanke - och belastningsregister

2020-01-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Jag har sökt ett jobb där de gör säkerhets- samt register kontroll. Jag har varit med en kille som sedan misstänktes för ett brott, han hade min hemnyckel på sig och polisen kom hem till mig för att utföra en husrannsakan. Jag misstänktes även för narkotikabrott. (Detta var för ca 5 månader sedan) Hans utredning lades ner och han fick tillbaka saker som togs i beslag här hemma och mitt prov var negativt alltså lades de också ner.Är detta någonting som kommer stå i något register eller finns det inte med då åtal inte väckts? Har även ytterligare en fråga om jag kan stå med i något register pga honom då han blivit dömd tidigare för brott men jag har aldrig blivit inblandad i någonting?
Cecilia Lindeborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om belastningsregister finns främst i lag (1998:620) om belastningsregister. Enligt lagen ska polismyndigheten föra ett belastningsregister (1§) om uppgifter om den som genom dom, beslut eller strafföreläggande har ålagts påföljd för brott (3§). Belastningsregister kallas också polisregister eller brottsregister i dagligt tal men betyder samma sak.Vilka hamnar i polisens belastningsregister?I belastningsregistret registreras uppgifter om alla som har dömts för brott, inklusive strafförelägganden som till exempel fortkörning som har utdelats direkt av polisman. Uppgifter om domar som har lett till fängelse tas bort från registret 10 år efter frigivningen, domar som har lett till böter tas bort efter fem år (16-18 §§).Det finns också något som kallas misstankeregister. Regler om det finns i lag (1998:621) om misstankeregister. Misstankeregistret innehåller personuppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott. Sammanfattningsvis Eftersom misstanken mot dig lades ner ska du inte förekomma i misstankeregistret. Du ska inte heller förekomma i något register på grund av att någon annan i din närhet har varit misstänkt för ett brott. Om du ändå är osäker kan du begära ut belastningsregister hos polisen (här finns mer information).Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får vem som helst utge sig för att vara en advokat?

2020-01-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, en man i en nära bekantskapskrets utger sig för att vara advokat och erbjuder i samband med det juridiska tjänster. Jag misstänker att han inte är detta. Vart vänder jag mig för att undersöka detta och vart vänder jag mig om han inte skulle visa sig vara advokat?
Andreas Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För det första så är advokat en skyddad titel i Sverige. Det är advokatsamfundet som sköter ansökan och medlemskap i advokatyrket. För att kunna bli en advokat måste man bland annat ha genomgått en juridikutbildning, och haft relevant yrkesmässig erfarenhet samt i allmänhet ansetts vara lämplig att utöva advokatverksamhet. Se 8:2 Rättegångsbalken (RB).Advokat är alltså en lagskyddad titel och det är brottsligt att felaktigt utge sig för att vara en advokat. Man riskerar att dömas till böter. (8:10 RB).Det enklaste sättet för att se om någon är en legitimerad advokat är att vända sig till advokatsamfundets hemsida som har en sökfunktion, där alla legitimerade advokater finns listade. https://www.advokatsamfundet.seJag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Varför får jag inte svar på den frågan jag ställt till Lawline?

2020-01-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag har skrivit till er ang en bodelning som gick överstyr och jag har klagat på den ! Men jag hör inte av er på den frågan ?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline.Jag tolkar det som att du har ställt en gratisfråga till oss på Lawline. Vi på Lawline får in tusentals frågor från både privatpersoner och företag. Dessvärre hinner vi inte besvara alla frågor som kommer in. För att få garanterat svar på dina juridiska frågor, rekommenderar jag dig att använda dig utav vår expresstjänst. Du kan även vända dig direkt till vår juristbyrå.Med vänlig hälsning,

Preskriptionstid för brott samt ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud

2019-12-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag blev knivhuggen i ansiktet och i båda benen av mitt ex för ca 6 år sen. Vi levde i ett missbruk och under vårt förhållande höll han på att ha ihjäl mig flertalet gånger, men det enda jag har fysiska men efter är knivhuggen. Polis grep honom på plats men jag rymde från sjukhus å gömde mig för rättsläkare. Jag sa till polisen att jag kan inte anmäla honom för då blir det värre. Nu är jag drogfri sen 3 år och jag drömmer mardrömmar var å varannan natt. Jag kan liksom inte bearbeta det. Dessutom så kommer han ut från fängelse efter en dom på 9 år för mordförsök på en man, det stressar mig otroligt mycket. Jag är livrädd att han ska söka upp mig när han kommer ut och jag drömmer mardrömmar om att han dödar min dotter som nu idag är 2 år. Jag försöker ta reda på om jag kan anmäla såhär långt efteråt och om det kan hjälpa mig att få skyddad adress från honom för att känna mig trygg samt kontaktförbud? Mvh
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att du undrar kring preskriptionstiden för de brott du blivit utsatt för samt hur du kan få skyddad identitet eller kontaktförbud gällande denna man.Preskriptionstider:Det är svårt att veta hur man skulle rubricera dessa brott utifrån det du beskriver i din fråga, men jag bedömer knivhuggen som minst grov misshandel. För grov misshandel är preskriptionstiden 10 år, det finns alltså fortfarande möjlighet att anmäla detta. Jag råder dig att kontakta polisen för att bli vidare vägledd i detta.Skyddad identitet:Vad gäller skyddad identitet finns det olika nivåer av detta i Sverige: Nivå 1 – Sekretessmarkering, 22 kap, 1 § Offentlighets - och sekretesslagSekretessmarkering innebär att det blir svårare för andra att ta del av dig i folkbokföringsregistret. Vanligtvis är alla personuppgifter som namn, personnummer och adress offentliga och något som alla kan få tillgång till, men inte om du har en sekretessmarkering. Detta innebär att om uppgifter ska lämnas ut av någon myndighet måste myndigheten först kontrollera och avgöra om uppgifterna kan lämnas ut utan att det medför någon risk för dig som har sekretessmarkering.För att få en sekretessmarkering ansöker du om det hos Skatteverket. För att få din ansökan beviljad brukar Skatteverket kräva ett intyg från polis eller socialtjänsten. Avgörandet för att medge en sekretessmarkering är att en person eller dennes närstående är utsatta för konkreta och aktuella hot och innebär att den enskilda eller närstående har drabbats av skada (kan vara både psykiskt och fysiskt).Sekretessmarkeringen prövas sedan en gång per år.Nivå 2 - Kvarskrivning, 16 § FolkbokföringslagMed kvarskrivning menas att du fortfarande står skriven på den tidigare adressen men att man bor på en annan ort. Den nya adressen finns endast tillgänglig på skattekontoren. Detta är ett starkare skydd än en sekretessmarkering eftersom din nya adress aldrig förs in i folkbokföringen och lämnas aldrig ut till andra myndigheter. För att skatteverket ska medge kvarskrivning kärvs det som motsvaras för kontaktförbud och innebär att det ska finnas en klar och tydlig risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot dig.Nackdelen med kvarskrivning är att personen är skriven i en stad, men bor i en annan. Detta innebär att ett flertal samhällstjänster, som sjukvård exempelvis, är knuta till den staden där du är skriven. Gällande sjukvård bör du därför kontakta hälsocentralen och berätta om din situation för att i förväg skapa enklare vårdinsatser den dagen du behöver det.Nivå 3 – Fingerade personuppgifter, Lag om fingerade personuppgifterOm du är särskilt allvarligt utsatt och hotas så att ditt liv, hälsa och frihet är i fara kan du få något som heter fingerade personuppgifter. Detta är den högsta nivån av skyddad identitet och innebär att personen får en helt ny identitet gällande namn och personnummer. Här skapas en ny identitet som inte har någon anknytning till ditt tidigare liv du levt. Det här skyddet söker du om hos Rikspolisen och används endast i undantagsfallen efter att andra former av åtgärder har prövats. Detta beror på att detta skydd kan innebära en stor förändring för din livssituation.Kontaktförbud:Om du vill ansöka om kontaktförbud ska du vända dig till din lokala polis på telefonnummer 114 14 eller åklagarmyndighet. De kan också svara på frågor. Det är en åklagare eller en domstol som beslutar om kontaktförbud. Frågan om kontaktförbud kan tas upp även om du inte uttryckligen begärt det. Du kan läsa mer om olika slags kontaktförbud på polisens hemsida.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Min kompis har blivit utsatt för brott - vad ska vi göra?

2020-01-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en vän som varit med om en misshandel av ett gäng tjejer som alla är 14-15 år gamla. Tjejens mamma vill polisanmäla misshandeln och de har händelsen på film samt att dottern har berättat för mamman om vad som hänt. Tjejen vill dock inte anmäla då hon fått hot från gänget om att de ska berätta saker om henne som hon uppenbarligen inte vill att andra ska veta och nu vill hon inte polisanmäla gänget då hon är rädd för att detta ska komma ut. Jag som är vän med henne är väldigt orolig då denna misshandel påverkat henne väldigt mycket, hon vågar ej gå ut sent och vill inte gå ute ensam heller då hon är rädd för att något liknande ska ske igen. Skulle gärna veta hur vi ska gå till väga.Mvh.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill först och främst säga att jag förstår att det kan vara svårt att veta hur du ska hantera en sådan situation som du befinner dig i och att se din kompis må dåligt. Jag skulle råda dig att upplysa din kompis om att det finns stöd och hjälp att få när man varit utsatt för brott. Brottsofferjouren ger stöd till alla brottsutsatta, helt kostnadsfritt. Exempelvis kan din vän få råd, vägledning eller information om hur en eventuell rättsprocessen går till. Hon kan även få hjälp med att söka ersättning. Du kan läsa mer på deras hemsida som du hittar här. Flera kommuner har även stödcentrum för unga brottsoffer, som varit utsatta för exempelvis misshandel. Sök upp vad som gäller i den kommunen ni bor i och berätta det för din vän.Om din vän får lite mer information om vilka rättigheter hon har, exempelvis att hon kan få ett målsägandebiträde, ofta en advokat, om hon skulle anmäla brottet, kanske hon kan tänka sig att anmäla brottet. Att det finns en video på brottet kan också vara ett starkt bevis.Att anmäla ett brott kan vara jobbigt men det är viktigt att göra av flera olika skäl. Personerna som begått brott kan dömas, det är lättare att få hjälp och personer som anmäler brott, mår ofta i längden bättre av att anmäla. Att din kompis blir hotad och därmed "tystad" kan också vara ett brott i sig. Det finns också hjälp att få om man blir utsatt för hot eller trakasserier. Läs mer på polisens hemsida som du hittar här. Du eller din kompis mamma kan också alltid kontakta polisen för att höra mer vad som gäller. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med din vän!Vänliga hälsningar,

Vad menas med åtalsprövning?

2020-01-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! läser just nu allmän straffrätt och förstår inte riktigt vad som menas med åtalsprövning. Vem är det som genomför åtalsprövningen? När sker en åtalsprövning? och vad är det som prövas i en åtalsprövning?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan inledningsvis nämna att en åklagare har en absolut åtalsplikt. Detta innebär att en åklagare i princip är skyldig att väcka åtal mot någon om åklagaren anser att personen i fråga gjort sig skyldig till ett brott, bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda.En åklagare måste alltså vid varje ärende som dyker upp på dennes bord pröva om gärningen och omständigheterna i det enskilda fallet uppfyller de olika rekvisiten för brott, om bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Denna prövning kallas åtalsprövning. Man kan säga att åklagaren prövar om denne bör väcka åtal. Åtalsprövningen kan utmynna i att åklagaren väcker åtal mot någon (eller beslutar om strafföreläggande/åtalseftergift). Åtalsprövningen kan även utmynna i att åklagaren inte väcker åtal exempelvis på grund av otillräcklig bevisning.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Hur kan man överklaga en lagakraftvunnen dom?

2019-12-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Finns det något som man kan göra för någon som blivit oskyldigt dömd och nu måste sitta i fängelse och betala böter för något han inte gjort? Han har inte gjort det han blivit dömd för utan det har varit en "plan" mot honom .Personen i fråga är inte svensk medborgare men har uppehållstillstånd och arbetstillstånd och har fast arbete, lägenhet och körkort.Han är snäll och lugn som person och skulle aldrig göra något ont. Men någon ville honom ont och "lurade" honom till att hamna i detta och blev dömd..,Det är hemskt för honom att bli straffad för något och följder som kommer med honom som försvårar för honom i livet framåt.Jag är också ledsen och förtvivlad över vad som hänt. Han är oskyldigt dömd... hur kan det bli så och vad finns det att göra? Hans advokat gjorde inte rätt heller... och gjorde för lite för att hjälpa.Hur är det möjligt i Sverige 2019? Vad kan jag göra? Mvh
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det man kan göra om man anser att en dom som vunnit laga kraft är oriktig är att begära resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras. Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft.Den som haft rätt att överklaga domen har rätt att ansöka om resning. När det gäller fällande domar i brottmål är det därför i första hand en möjlighet för den som har dömts. Det är en väsentlig skillnad mot brottmålsprocessen i övrigt där det är åklagaren som ska bevisa att den misstänkte är skyldig.Du kan läsa mer om resning på Högsta Domstolen samt Åklagarmyndighetens hemsida.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Bör man tala med polisen under förhör?

2019-12-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Bör man tala till polisen under förhör?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bör man tala med polisen under förhör?Du har alltid rätt att vara tyst under förhör och har ingen skyldighet att tala med polisen. Vad du bör göra i ett enskilt fall är inget jag kan svara på. Polisen har dock ingen rätt att tolka din tystnad som ett erkännande av något slag. Svar: du har ingen skyldighet att prata under förhör och du har alltid rätt att vara tyst. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar