FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt31/07/2022

Fråga angående belastningsregister och resning

En person fick en dom om grov stöld, följden blev samhällstjänst samt skadestånd. Personen var 15 år då anklagelser gjordes och 16 år när tingsrätten hölls samt dom föll. Jag har två frågor 1. Hur länge finns detta med i belastningsregistret för personen? 2. Under förhandlingen framkom olika historier ifrån målsägarsidan, den bevisning som framkom kunde inte styrkas med underlag tillhörande målsäganden förutom deras egna ord och ett värderingsintyg baserat på bilder. Det har hållits två förhandlingar i TR och en i Hovrätten, advokaten uttryckte att där fanns ingenting i domen som han kunde försvara och gav sig på att söka prövningstillstånd till HD som avvisade det. Finns det något mer att göra?

Lawline svarar

 

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Då din fråga egentligen består av två frågor har jag i det följande valt att besvara dem var för sig.

Hur lång tid syns anmärkningar i belastningsregistret för personer under 18 år?

Hur länge uppgifter ska finnas kvar i belastningsregistret regleras i lagen om belastningsregister. En uppgift om villkorlig dom finns kvar i belastningsregistret i tio år efter att domen meddelats (17 § p.4 a). Om personen var under 18 år när brottet begicks ska uppgiften tas bort efter fem år (17 § p.4 b). Eftersom gärningsmannen i ifrågavarande dom var 15 år när brottet begicks och samhällstjänst alltid kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn kommer denna uppgift gallras efter 5 år i det här fallet.

Den villkorliga domen kan synas i upp till tjugo år

De tidsbegränsningar som generellt gäller för villkorlig dom har ett viktigt undantag. Det undantaget blir gällande om personen under tiden dessa uppgifter finns i belastningsregistret skulle dömas för nya brott. I så fall kommer uppgifterna om de tidigare domarna fortsätta att vara kvar i belastningsregistret lika länge som uppgifterna om de nya domarna ska finnas kvar i registret (3 § och 18 §). Dock får den villkorliga domen inte finnas kvar i registret längre än tjugo år, vilket betyder att oavsett om personen skulle dömas för nya brott är den villkorliga domen borta efter tjugo år (18 § andra stycket).

Exempel: Om någon döms till villkorlig dom 2015 ska den uppgiften gallras ut 2025 enligt huvudregeln. Skulle den personen återigen bli dömd till villkorlig dom 2020 kommer den första domen inte gallras förrän 2030, samtidigt som den andra domen. Den första domen kan dock som längst finnas kvar till 2035 även om en ny dom skulle registreras så sent som 2034.

Var kan man vända sig efter att HD nekat prövningstillstånd?

Om du är av uppfattningen att rättegången har gått felaktigt till kan du antingen ansöka om resning om det framkommit nya uppgifter eller ny bevisning eller lämna in ditt klagomål till Europadomstolen.

Resning 

Om domen har vunnit laga kraft (överklagandefristen är slut) erbjuds en möjlighet att under vissa förutsättningar ta om rättegången och ändra domen. Det är dock stränga krav för att få till en resning och i brottmål krävs (1) tjänsteförseelse eller brott av domare, tjänsteman eller åklagare och det kan antas inverkat på målets utgång, (2) jävig domare, (3) falska bevis/vittnen, (4) nyupptäckta bevis/uppgifter som inte kunnat lämnas tidigare som kunnat påverka utgången eller (5) oriktigt tillämpning av den lag som ligger till grund för domen (58 kap. 2 § RB).

Av din fråga förstår jag det som att du anser ledamöterna (domarnas) bevisvärdering var undermålig och att gärningsmannen inte bör dömts för brottet. Tyvärr utgör inte oriktig bevisvärdering en resningsgrund, varför resning inte kan beviljas mot bakgrund av denna omständighet. Det skulle i den här domen behöva komma fram nya uppgifter som kan inverka på domen för att resning skulle kunna sökas med framgång.

Ett alternativ utöver resning är att klaga över domvilla, grovt rättegångsfel. Detta görs skriftligen till HD i ditt fall och måste ges in inom sex månader från det att domen vann laga kraft. (59 kap. 2 §)

Klagomål Europadomstolen 

Om du anser att gärningsmannens mänskliga rättigheter har kränkts då han inte fått en rättvis prövning finns en möjlighet att lämna klagomål till Europadomstolen, då med avseende på EKMR artikel 6 “rätten till rättvis rättegång”. Artikeln stadgar att var och en har rätt till en rättvis och offentlig rättegång [...] inför en oavhängig och opartisk domstol. Vad som inryms i begreppet “rättvis” är av naturliga skäl omöjligt att svara på, men det är denna artikel som kan bli tillämplig i ditt fall. Det rör sig däremot inte om ett “överklagande”, utan ett “klagomål”:

Europadomstolen kan dock inte upphäva en svensk domstols dom, det vill säga det är inte en överinstans till hovrätten eller HD, men den blir bindande för Sverige och framtida mål. För att domen ska ändras krävs att något av de godkända kraven för resning förekommer.

Hoppas du fick viss vägledning av mitt svar, om det är något mer du undrar är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga!

Lawline RådgivareRådgivare