Förlikning

2021-05-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag har en skuld till ett inkasso företag. Hade inte möjlighet att betala: Då skickade inkasso företaget skulden till Tingsrätten.Nu har jag fått från Tingsrätten kravet och vad jag kan göra.Nu vill jag ta tillbaka bestridandet från Tingsrätten. Vad har jag för möjligheter?Skall jag gå till inkasso företaget och komma överens med dem?Tacksam om svar
Isak Henriksson |Hej Ove! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som du skriver låter det som en god idé att vända dig till Inkassobolaget. Om du medger bolagets krav kommer det inte bli någon huvudförhandling vilket framstår som en bättre lösning för både dig och bolaget.Jag hoppas att detta besvarar din fråga

Kan man bli stämd av ett amerikanskt bolag för att ha streamat en match från Sverige?

2021-05-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag läste nyss att Triller som arrangerade boxningsmatchen Jake Paul va Ben Askren nu går efter de personer som illegalt streamade matchen. De menar på att om man streamat illegalt har man fram tills 1a Juni på sig att betala vad matchen egentligen kostade annars kommer man bli stämd och behöva betala upp till 150,000 dollar. Då började jag tänka att om man streamade matchen från Sverige kan man då bli stämd och vara tvungen att betala eller gäller det endast folk från Amerika eftersom Triller utgår från Amerikansk lag?Tack.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det uppstår en tvist mellan parter som har sin hemvist i olika länder, blir det en tvist av internationell karaktär. Hur det går till är rätt invecklat, men i korthet så är svaret ja, du kan bli stämd även om du streamat matchen från Sverige. Tvisten i denna fråga rör en upphovsrättslig fråga, dvs ett nyttjande av upphovsmannens verk har skett utan dennes medgivande. Då det inte har ingåtts något avtal, kan det därför sägas vara immaterialrättslig utomkontraktuell tvist. När det uppkommer en gränsöverskridande tvist, uppstår tre frågor: vilken domstol är behörig att ta sig an tvisten, vilken lag ska man använda och slutligen, kommer en eventuell dom kunna verkställas? Både amerikansk och svensk domstol är behöriga att handlägga tvisten Om ett amerikansk bolag väljer att stämma dig som kollade på matchen från Sverige i amerikansk domstol, är det också amerikansk lag som avgör om domstolen är behörig att handlägga frågan. Om bolaget i stället skulle stämma dig i svensk domstol, skulle den svenska domstolen också vara behörig i och med att svarande, dvs den som blir stämd, har sin hemvist i Sverige (analogisk tillämpning av 10 kap. 1 § RB.) Tvisten kan alltså behandlas både i svensk och amerikansk domstol. Amerikansk lag kommer användas oavsett om det blir svensk eller amerikansk domstolSverige har tillträtt Rom II förordningen som är universellt tillämplig. Det innebär att om Sverige är inblandad på något sätt så kommer förordningen hur som helst tillämpas. Förordningen avgör bara vilken lag som ska vara tillämplig, inte vad som kommer bli det rättsliga utfallet. I art 7. framgår att vid ett immaterialrättsintrång så är det lagen i det land där skyddet görs gällande. Det innebär att det är den part som gör gällande ett intrång, som ensidigt disponerar över lagvalet. Detta innebär alltså att amerikansk lag kommer att tillämpas. En amerikansk dom kommer mest troligt inte kunna verkställas i SverigeDet som återstår är då frågan om en eventuell dom kommer kunna verkställas. Av vad jag lyckats söka mig till, har Sverige och USA inte något avtal mellan sig om erkännande och verkställighet av varandras domar. Utgångspunkten blir därför att om en amerikansk domstol meddelar en dom som medför att du måste betala ett skadestånd, kommer domen inte gå att verkställa i Sverige. Detta innebär i sin tur, att om du inte skulle betala skadeståndet, finns det inget sätt att driva in pengarna. I grund och botten betyder detta att det är onödigt att stämma dig från första början då bolaget ändå inte kommer att få sina pengar. På samma sätt är det inte helt uppenbart att en svensk dom skulle kunna verkställas i USA. För företagets del hade det alltså varit bra om svensk domstol dömde i målet, eftersom att det medfört att domen blir verkställbar i Sverige och de kan använda sig av Kronofogden för indrivandet av pengarna. Som svar på din fråga: du kan bli stämd och tvingad att betalaDet som jag nu redogjort för är inte helt lätt att förstå sig på. Men som svar på din fråga så är det möjligt att bli stämd av ett amerikansk bolag, även fast du streamade från Sverige. Bolaget skulle kunna stämma dig både i USA och i Sverige men oavsett kommer amerikansk lag att tillämpas. Hur utgången kommer bli beror på vad som gäller enligt amerikanskt lag. Om de väljer att stämma dig i amerikansk domstol, kommer domen inte gå att verkställa i Sverige vilket gör det onödigt att stämma från första början då de inte kommer få sina pengar. Alternativet är då att stämma i Sverige. Även om det är möjligt, har jag svårt att se att det amerikanska bolaget skulle ha tid, ork och lust att lägga ner de pengarna på att tvista med någon från ett annat land. Med andra ord så är det nog mindre sannolikt att de i praktiken skulle stämma en svensk part. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Överklaga kammarrättens beslut att inte bevilja prövningstillstånd

2021-05-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej, det handlar om livränta-arbetsskada hos kammarrätten.Jag har inte blivit beviljad prövningstillstånd hos kammarrätten trots bevis och flera läkarintyg som bevisar min arbetsskada. Felaktigheter från försäkringskassan och förvaltningsrätten har inte beaktats hos kammarrätten. Jag undrar om jag ska gå vidare till Högsta förvaltningsdomstol eller ska jag börja om från början och om jag har rätt till det?Jag är tacksam om ni kan hjälpa mig!MVH
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Vad gäller mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen finns bestämmelser i förvaltningsprocesslagen (FPL). Överklaga till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen Är en person missnöjd med en dom eller beslut från förvaltningsrätten går det att överklaga det skriftligen till kammarrätten (33 § FPL). I ditt fall krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva överklagandet. Sådant prövningstillstånd ska meddelas om någon av följande förutsättningar föreligger:1.det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,2.det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,3.det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller4.det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (34 a § FPL). Eftersom det i ditt fall inte har beviljats något prövningstillstånd finns det en möjlighet att överklaga kammarrättens beslut att inte bevilja prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen (35 § FPL). För detta krävs prövningstillstånd, och i Högsta förvaltningsdomstolen krävs det att1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen eller2.att det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (36 § FPL). Detta kallas för prejudikatdispens respektive extraordinär dispens. Huruvida det föreligger skäl för prövning i just ditt fall är dock svårt att utifrån de givna omständigheterna avgöra. Kan man väcka en ny talan? Om du väcker en ny talan om samma sak kommer den att avvisas av domstolen, då den redan anses vara rättskraftigt avgjord. Man säger då att det föreligger res judicata, vilket innebär att saken redan är materiellt prövad och avgjord i en lagakraftvunnen dom. Sammanfattning och rådDet går att överklaga kammarrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd. För att Högsta förvaltningsdomstolen ska bevilja prövning krävs prövningstillstånd, vilket beviljas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen eller om det annars finns synnerliga skäl till en sådan prövning. Det är dock svårt att utan närmare uppgifter avgöra om sådana skäl finns i ditt fall. Du kommer inte kunna väcka en ny talan om samma sak, eftersom din nya talan då kommer att avvisas på grund av res judicata. Mitt råd till dig är därför att du överklagar kammarrättens beslut, och att du i ditt överklagande noggrant beskriver varför prövningstillstånd ska meddelas (förslagsvis utifrån de felaktigheter som inte har beaktats och som kan utgöra grovt förbiseende eller grovt misstag). Skulle du behöva mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta eller har några frågor kring mitt svar får du mer än gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Dömd för rattfylla, vad händer nu?

2021-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag blev dömd för rattfylla , blåste positivt men gick inget värde så dem tog blodprov på log och jag hade 0,42 promille och blev med dömd för grov vårdslöshet i trafiken med en bil efter att jag råkade krocka med ett lyktstolpe , det var grönt ljus och jag körde 30 kmh. Vad kommer hända ? Är ostraffad helt fick papper idag att förundersökningen är avslutad
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer att använda mig av rättegångsbalken när jag besvarar din fråga. Rättegångsbalken kommer härefter att benämnas som "RB". Om jag har förstått det rätt så har du alltså redan blivit dömd för brottet. Dvs. att det redan har skett en rättegång eller att du skrivit på ett strafföreläggande. I de fall du blivit kallad till rättegång ska du "rätta dig" efter den påföljd som domstolen har dömt ut. Ett strafföreläggande däremot innebär att en åklagare beslutar att en rättegång inte ska ske. Istället ska den som begått brotten betala en viss summa pengar (48 kap. 4 § 1 st RB). För detta krävs att böter eller villkorlig dom skulle bli aktuell vid eventuell rättegång. Har du alltså skrivit på ett strafföreläggande ska du betala en böter. Ett strafföreläggande kan vidare även förenas med en villkorlig dom (48 kap. 4 § 2 st RB). Vad som kommer att hända härefter är alltså att domen ska verkställas. Vad detta innebär är svårt för mig att svara på då jag inte vet vad domstolen har dömt ut, dvs. vad domen har blivit eller om åklagaren har beslutat om strafföreläggande. Jag hoppas detta besvarade din fråga! Om jag har missuppfattat frågan och du inte har blivit dömd än får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga!Hälsningar,

Har man rätt att få skadestånd för förstörd egendom vid husrannsakan?

2021-05-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Polisen gjorde husrannsakan hos en släkting och och rev sönder skivan som ligger längst in mot väggen på två garderober. Lägenheten är en hyresrätt och då blir hyresgästen skyldig och åtgärda felen när man flyttar ut. Har man rätt till ersättning via hemförsäkring eller vart kan man vända sig?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Husrannsakan är ett tvångsmedel som får tillgripas genom myndighetsbeslut om det finns anledning att anta att ett brott som det är föreskrivet fängelse för har begåtts, (28 kap. 1 § rättegångsbalken). Lagen som reglerar din situation är lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. Enligt den kan man få ersättning från staten för skador som uppkommit vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, (1 §). Din släkting ska få ersättning för de sakskador som orsakat vid en husrannsakan, under förutsättningen att denne inte betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat för polisen att använda våldet, (8 §).Vill du läsa mer om hur man ansöker om skadestånd finner du informationen på JK:s hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jag åt lunch med min sons advokat och pratade om eventuella påföljder för honom. Har jag eller advokaten gjort något fel?

2021-05-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag åt lunch med min sons advokat innan hovrätten är det okey? Vi pratade om eventuella påföljder för honnom.
Zacharias Glavå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så undrar du om ditt samtal med din sons advokat skulle kunna medföra några konsekvenser för dig eller advokaten.Har advokaten gjort något fel genom att prata med dig om eventuella påföljder för din son?Advokaten har tystnadsplikt gentemot sin klient (alltså din son). Tystnadsplikten är omfattande, men innefattar inte allt som har med uppdraget att göra, utan begränsas av vad som krävs enligt god advokatsed (8 kap. 4 § rättegångsbalken). Så här uttrycker sig Advokatsamfundet om tystnadsplikten: Tystnadsplikten gäller för "...det som anförtrotts advokaten inom ramen för advokatverksamheten eller som advokaten i samband därmed fått kännedom om."Enligt min bedömning inryms inte påföljdsfrågan i den definitionen. Så länge rättegången inte hållits inom stängda dörrar är rättegången helt öppen för allmänheten, och vem som helst har möjlighet att ta del av allt som tagits upp i målet. Detta innebär ju att vem som helst som är juridiskt kunnig kan göra en egen bedömning av vilka påföljder som är sannolika för din son.Advokaten har inte gjort något fel genom att uttala sig om eventuella påföljder för din son.Har du gjort något fel genom att träffa din sons advokat? När det gäller vad ni har pratat om så har du inte gjort några fel. Advokatens tystnadsplikt och skyldigheter gäller inte för dig, och du kan heller inte få några påföljder för att du försöker få ut information från advokaten. Du bör dock vara mycket försiktig med att bjuda en advokat eller en annan offentlig uppdragstagare på saker eftersom det kan uppfattas som ett givande av muta (10 kap. 5b § brottsbalken). I ditt fall behöver du dock inte vara orolig. Även om du bjöd advokaten på lunchen skulle det knappast uppfylla kriterierna för mutbrott, särskilt inte med tanke på att du inte försökt påverka advokaten i sitt uppdrag. Du har inte gjort något fel genom att träffa din sons advokat.Sammanfattning:* Att du ätit lunch med din sons advokat och diskuterat påföljdsfrågor kommer inte innebära konsekvenser för dig eller advokaten. * Om advokaten diskuterar saker som anförtrotts honom av din son finns däremot risk för att advokaten får sanktioner mot sig.* Var försiktig med att bjuda en offentligt uppdragstagare på saker - det kan uppfattas som ett givande av muta. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte är du är alltid välkommen att skicka en ny fråga till oss.Med vänlig hälsning,

Vad gör man om en advokat inte gjort vad man bett om?

2021-05-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej vad gör man om en advokat ej gjort vad man bet om vid en tvistemål, utan godkänt ett avtal jag villkorat men han ej följt min önskan.resultat förlorat ca 20 000 kr
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du åtminstone till viss del är missnöjd med din advokat och därför undrar vad du kan göra.Vad gör man om en advokat inte gjort vad man bett om?Enligt 8 kap. 4 § i rättegångsbalken är en advokat i sin yrkesroll skyldig att följa s.k. god advokatsed. Den goda advokatseden bestäms utifrån advokatsamfundets regler. Generellt är en advokats främsta plikt att visa trohet och lojalitet mot sin klient, vilket i ditt fall är trohet och lojalitet mot dig. Skulle en advokat gå emot sin klients önskan kan det innebära att advokaten inte visar trohet och lojalitet mot klienten.DisciplinanmälanOm en advokat inte agerar i enlighet med den goda advokatseden är det viktigt att veta att advokater står under advokatsamfundets tillsyn. Därför kan man som klient vid missnöje med sin advokat göra en disciplinanmälan till advokatsamfundet. Om disciplinnämnden efter anmälan finner att advokaten har agerat i strid med god advokatsed kan advokaten bli tilldelad en disciplinär åtgärd, t.ex. en varning eller uteslutning.Du kan alltså vid missnöje med din advokat göra en disciplinanmälan till advokatsamfundet. På följande länk kan du läsa mer: https://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Missnojd-med-en-advokat/Kontakta advokaten eller advokatens arbetsgivareVidare vill jag upplysa om möjligheten att du kontaktar advokaten personligen, eller advokatens arbetsgivare (t.ex. den byrå advokaten är anställd på) för att meddela vad som hänt och hur du känner. Kanske kan ni lösa det utan att blanda in advokatsamfundet. Det kanske t.ex. handlar om ett missförstånd eller liknande.Här menar jag inte att du ska undvika att anmäla. Har advokaten uppenbarligen agerat i strid med god advokatsed kan du absolut anmäla, men att sköta kontakten er emellan kan ibland vara mer effektivt.Hoppas du fått svar på din fråga och att det löser sig!Med vänliga hälsningar,

Rätt till skadestånd efter häktning?

2021-04-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |har mina barn rätt till skadestånd för tiden jag som förälder satt häktad? Har jag rätt till något själv för fem månader, min dom blev 6mån?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Det finns dessvärre ingenting reglerat som säger att barn vars föräldrar har suttit häktade har rätt till något skadestånd. Däremot har den som suttit oskyldigt häktad rätt till ersättning (2 § frihetsberövandelagen). Med oskyldigt häktad menar man någon som suttit häktad utan att sedan bli dömd för brottet. Ersättningen söker man via justitiekanslerns hemsida.Eftersom du däremot dömdes för det brott du suttit häktad för har du enligt huvudregeln alltså inte rätt till något skadestånd.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Då jag inte hade så mycket information att gå på, mer än att domen blev 6 mån, är det svårt för mig att ge ett mer detaljerat svar än så här. Du är däremot välkommen att höra av dig till oss igen med mer information om du har några ytterligare funderingar!Hälsningar,