Kan en målsägande lägga ned ett åtal?

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag som målsägande kan jag upphäva häktning angående min man som då blivit häktad
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt finns det två olika typer av åtal: allmänt åtal och enskilt åtal. Den vanligaste formen av åtal är det allmänna åtalet. Av din fråga framgår det inte vilket brott din man är åtalad för, och det är brottstypen som avgör vilket slags åtal som blir aktuellt. Jag kommer därför att gå igenom båda typerna av åtal nedan.Allmänt åtal:Allmänt åtal innebär att det är åklagaren som väcker åtal mot en person som är misstänkt för brott. Utgångspunkten i svensk rätt är att brott faller under allmänt åtal, och att det är åklagare som ska ta hand om stämningsansökan samt processen i domstolen. Det finns dock vissa brott som visserligen faller under allmänt åtal, men att det ändå krävs att målsägande anger brottet för åtal. Dessa kallas för angivelsebrott, och betyder att målsäganden måste gå till en åklagare eller polismyndighet och säga att han/hon vill att åtal för brottet väcks. Däremot finns det möjlighet för åklagare att väcka åtal även vid angivelsebrotten om det anses vara "påkallat ur allmän synpunkt".Enskilt åtal:Enskilt åtal är inte alls lika vanligt som allmänt åtal. Enskilt åtal innebär att det är målsäganden som väcker åtal mot den misstänkte, alltså inte en åklagare. Även detta sker genom att en skriftlig stämningsansökan skickas in till en domstol.Vad innebär de olika åtalen?Om ett brott faller under allmänt eller enskilt åtal anges i slutet av straffstadgandena i brottsbalken. Detsamma gäller om det är ett angivelsebrott. Idag är det bara de så kallade ärekränkningsbrotten (förtal och förolämpning) som faller under enskilt åtal.Sammanfattning:Om brottet som din man är åtalad för faller under allmänt åtal (vilket de allra flesta brott gör) så är det åklagarens val att fortsätta eller lägga ned åtalet. Enligt rättegångsbalkens 20 kap. 2 § står det att "allmän åklagare äge tala å brottet", vilket innebär det är åklagaren som bestämmer. Om åklagaren anser att det värt att ta målet till rättegång, samt har tillräckligt med bevisning, så kan åklagaren göra detta trots att du som målsägande motsätter dig detta.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad heter det när man åberopar ett rättsfall i en rättegång?

2020-02-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej vad heter det när en advokat åberopar ett annat mål/rättsfall i en rättegång.
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att åberopa ett annat mål i en rättegång kan göras i olika syften och sammanhang. Som jag förstår frågan är du ute efter vad det heter när någon åberopar ett rättsfall som ett argument för sin sak och visa att domstolen bör döma på samma sätt som i det åberopade rättsfallet. Det är då vanligtvis fråga om vägledande domar från högsta instans exempelvis Högsta domstolen. Dessa vägledande domar kallas prejudikat. Alltså skulle man kunna säga att man åberopar ett prejudikat. Man kan även säga att man hänvisar till praxis.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vad utgör laga förfall?

2020-02-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad ska man göra om man behöver vabba sitt barn samma dag som man ska närvara på rättegång som åtalad? Anses vab som ett giltigt skäl att inte närvara?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?För att inte närvara på en huvudförhandling som man blivit kallad till krävs att man har vad jurister kallar för "laga förfall". Det innebär att man har en giltig ursäkt för att inte närvara. Reglerna om vad som utgör laga förfall finner vi i 32 kapitlet. Rättegångsbalken (1942:740). Tyvärr finns det inte många riktlinjer kring hur en bedömning av laga förfall görs. Det har konstaterats att sjukdom kan utgöra laga förfall, men då har det rört sig om att personen som ska inställa sig har varit sjuk. Vidare kan familjeangelägenheter utgöra laga förfall, vilket främst utgjort begravningstillfällen enligt praxis. (32 kapitlet 8 § Rättegångsbalken) Om en part är förhindrad att inställa sig till rättegången ska denne så snart som möjligt meddela rätten om detta. (32 kapitlet 4 § Rättegångsbalken) Vad händer i din situation?Tyvärr är det svårt att säga huruvida vård av sjukt barn skulle utgöra en giltig grund för laga förfall då det inte finns tydliga riktlinjer att följa. Följaktligen kan jag tyvärr inte ge ett tydligare svar på din fråga än det som framkommit ovan. Du är varmt välkommen med en ny fråga om du har ytterligare funderingar!Vänligen,

Efter hur lång tid gallras brottsregister?

2020-02-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, min dotter arbetar inom vården. På sin förra arbetsplats begick hon ett tystnadspliktsbrott som hon dömdes för. Det tag ca 1 år från händelsen tills åtal och dom kom. Min fråga är hur länge syns domen i det utdrag som en ny arbetsgivare alltid ber om? Blir det borttaget ur hennes register efter en viss tid? Räknas tiden från domen eller från händelsen? Nuvarande arbete fick hon innan åtal så de vet inget. MEN det påverkar hennes möjligheter att söka ny tjänst + att hon är rädd att nuvarande arbetsgivare ska veta. Hon var då i en relation med en misshandlande pojkvän som hon berättade saker för och som han meddelade hennes arbetsgivare. Då fick hon sparken direkt, ingen ursäkt men risken att ett nytt brott upprepas är obefintlig. Mvh J---y
Adam Novak |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Brottsregisters gallringPolisregistret gallar efter en viss förfluten tid bort det som står i det. Hur lång tid som ska förflyta innan gallring beror på påföljden för brottet som står i registret. Eftersom du i din fråga inte nämnde påföljden kan jag inte svara på hur långt tid det är i ert fall. Jag kan dock hänvisa er till 17 § Lagen om belastningsregister, där frågan regleras i lag. Denna paragraf samlar alla tider efter vilka anteckningar i belastningsregistret ska gallras.PojkvännenPojkvännen gör sig skyldig till förtal (5 kap 1 § brottsbalken), och det kan finnas poäng med att gå efter honom på laglig väg för det han har gjort. Det är dock viktigt att veta i dessa fall att förtal är ett målsägandebrott, vilket innebär att det är brottsoffret som måste föra åtal som huvudregel (5 kap 5 § brottsbalken). Skadan han orsakar genom att förtala din dotter kan uppvägas genom att vara ärlig med arbetsgivaren och föregripa eventuella förtal från hans sida genom att berätta för arbetsgivaren om brottet. Det hjälper att påpeka den våldsamma relationen och att hänföra dotterns bristande omdöme till denna. Vidare kommer det mycket troligen ses som mycket bra att dotterna agerar på ett sätt som är till arbetsgivarens fördel, trots att allt talar för att detta står i stark konflikt med hennes egna intresse.Jag hoppas informationen har varit till hjälp för er,Med vänlig hälsning,

Fråga om anmälan för förtal och bevisning

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Mitt ex anmälde mig för misshandel och förundersökningen lades ner, innan jag blev bevisad oskyldig har hon berättat muntligt för flera personer att jag misshandlat henne. Jag har mått väldigt dåligt över detta då jag blivit konfronterad av nära vänner om att dem hört andra föra vidare den här anklagelsen och blivit bemött på ett annat sätt av folk jag inte ens känner efter detta. Jag bor i en liten stad så ordet går runt väldigt snabbt här. Tanken på en motanmälan om förtal har jag haft redan sedan jag blev informerad om att anklagelserna. Hur ser det ut med bevisning och hur driver man ett sånt här åtal?
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Femte kapitlet i brottsbalken (se här) är tillämplig i ditt fall. Enligt 1 § ska den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Det framgår av din uppgift att ditt ex har trots att förundersökningen lagts ner spritt uppgifter om att du skulle vara brottslig i syfte att utsätta dig för andras missaktning. Brottet förtal kan därför vara tillämplig. Enligt 5 § får förtal inte åtalas av någon annan än målsäganden (du i det här fallet). Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt. Du har med andra ord primär åtalsrätt i det här fallet, men om du skulle meddela åklagarmyndigheten att du vill att de ska väcka åtal i frågan, får de efter en prövning om det är påkallat ur allmän synpunkt välja att väcka åtal. Två typsituationer anges i förarbetena för när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt, nämligen om det finns ett klart samhällsintresse av att brottet beivras och om det finns starka skäl med hänsyn till målsäganden att det allmänna medverkar. I det sagda ligger också att skälen för allmänt åtal måste anses vara starkare ju allvarligare brottet är. En omständighet som talar för kan vara att uppgifterna fått stor spridning och drabbat dig särskilt hårt. Väcker åklagaren åtal blir åklagaren skyldig att sköta bevisföringen. Om du istället väcker enskilt åtal ska du enligt 47 kap 1 § rättegångsbalken (se här) vid tingsrätten lämna in din ansökan om stämning. I stämningsansökan ska du enligt 2 § (se här) ange de bevis som du tänker åberopa och vad du vill ska styrkas med varje bevis. En annan konsekvens av att väcka enskilt åtal blir enligt 31 kap 11 § (se här) och 18 kap 1 § rättegångsbalken (se här) att den förlorande parten blir ersättningsskyldig för den vinnande partens rättegångskostnader.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen

Anonymitet vid frågeställandet

2020-02-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man kan vara anonym och ställa en fråga till er? Mao; om frågan publiceras på er hemsida kommer mitt namn att synas.Började formulera en fråga men såg sedan att man skulle uppge namn, adress och telefonnummer.Tack på förhand!Med vänlig hälsning,
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om frågan publiceras på hemsidan så kommer inte ditt namn att synas. Det enda som publiceras är själva frågan du ställer. För att vara så "anonym som möjligt" så kan du utlämna personliga omständigheter i frågan och försöka formulera den så saklig som möjligt. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur länge finns bötesuppgifter kvar i belastningsregistret?

2020-02-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag är 55 år och tidigare ostraffad. För 2 år sedan blev jag dömd för rattonykterhet och fick böter samt av med körkortet i ett år. Hur länge finns jag i brottsregistret?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Regler om belastningsregistret finns i Lag om belastningsregister.Vad som registreras i belastningsregistret: I belastningsregistret, i dagligt tal brottsregistret, registreras bland annat information om den som ålagts påföljd för brott genom dom eller beslut. Bötespåföljden registreras i belastningsregistret (3 § Lag om belastningsregister). Körkortsingripandet är inget som registreras i belastningsregistret då det är transportstyrelsen som beslutar om detta.Hur länge uppgiften finns kvar i belastningsregistret:Det är påföljden, alltså straffet, som avgör hur länge en belastning finns registrerad i belastningsregistret innan den tas bort. Din bötespåföljd tas bort fem år efter domen eller det att du godkände boten (17 § 9 punkten Lag om belastningsregister). Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man få tillgång till en dom angående mord från ca. år 1928?

2020-02-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan man få tillgång till en dom angående mord från ca 1928? Mordet ägde rum på X vilket ligger granne med fastigheten Y i Z socken i Härnösands kommun. Mördaren var NN och jag vet inget motiv för mordet. Den som blev mördad vet jag inte namnet på.Jag är uppvuxen på fastigheten Y och fick bara flyktigt veta om detta mord under uppväxten.Jag vill bara veta hur jag kan få fram denna dom. Vilken väg är den framkomliga?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan förmodligen hitta domen på landsarkivet i HärnösandMitt svar på din fråga är ja - med största sannolikhet kan du hitta den dom som du söker hos landsarkivet i Härnösand, som hör till Riksarkivet. Jag kommer nu att beskriva hur jag har kommit fram till detta. Domen beslutades i häradsrättenÅr 1928 kallades den första domstolsinstansen för häradsrätt, eller för rådhusrätt om den låg i en större stad. Vid domstolsreformen år 1971 blev togs härads- och rådhusrätterna bort och ersattes av dagens tingsrätter.Från år 1905 till och med år 1970 hörde socken Z till Ångermanlands södra domsagas häradsrätt. Det innebar att brott som begicks i socknen behandlades i just den häradsrätten. Domböckerna från häradsrätten förvaras på landsarkivet i Härnösand. Jag har kunnat koppla socken Z till häradsrätten i fråga eftersom socknen innan dess hörde till Gudmundrå tingslags häradsrätt enligt information om den häradsrätten på Riksarkivets hemsida.Det grova brottet mord behandlades troligen vid ett "urtima" tingDåtidens domstolssammankomster kallades för ting och de kunde vara antingen "lagtima" eller "urtima".Lagtima ting var de ordinarie sammankomsterna som planerades i förväg. Urtima ting var extrainsatta sammankomster som bland annat kunde hållas om något grovt brott hade begåtts, till exempel ett mord. Jag tror därför att domen som du söker beslutades vid ett urtima ting. I domböckerna från Ångermanlands södra domsagas häradsrätt verkar protokollen från de urtima tingen finnas i samma böcker som för de lagtima tingen. På landsarkivet kan du läsa i häradsrättens domböckerFör att hitta domen får du besöka landsarkivet i Härnösand och beställa fram de domböcker som domen sannolikt kan finnas med i. Det kostar ingenting att begära ut domböckerna eller att läsa i dem.Personalen på plats kan hjälpa dig med själva beställningen. Förklara bara vilket arkiv du söker och vilka domböcker du vill titta i. Det aktuella arkivet kallas för Ångermanlands södra domsagas häradsrätts arkiv 1905-1970. Du kan en förteckning över vad det innehåller på Riksarkivets hemsida. I serien A I a finns domböckerna för de lagtima och urtima tingen från den relevanta tidsperioden. Det verkar finnas åtta stycken domböcker från år 1928. De har referenskoderna 161-168 i förteckningen.När personalen har plockat fram de beställda domböckerna kan du sitta i arkivets läsesal och läsa i dem. Ha tålamod och leta även i domböckerna från åren närmast före och efter år 1928 om du inte skulle hitta domen i någon dombok från det året. SammanfattningDu kan med största sannolikhet hitta den dom som du söker hos landsarkivet i Härnösand. Där förvaras domböckerna från Ångermanlands södra domsagas häradsrätt, som socken Z hörde till mellan åren 1905-1970.Du kan kontakta landsarkivet i förväg för att vara säker på att du åker till den adress där det aktuella arkivet förvaras – det finns nämligen två arkivdepåer i Härnösand.Min bedömning är att du har goda förutsättningar att hitta domen eftersom du känner till gärningspersonens namn, berörd socken, var mordet ägde rum och den ungefärliga tidpunkten då det skedde. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till!Med vänliga hälsningar,