Hur länge finns uppgift om samhällstjänst i belastningsregistret?

2020-03-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev dömd för grov rattfylla 2014, påföljden blev 40 timmar samhällstjänst och återkallat körkort 18 månader. Hur länge finns jag med i belastningsregistret?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring belastningsregister finns i lag om belastningsregister (LBR). Hur länge en uppgift visas i belastningsregistret beror på vilken påföljd man dömts till. Samhällstjänst kombineras alltid med villkorlig dom eller skyddstillsyn. Dessa påföljder försvinner ur belastningsregistret 10 år efter att domen eller beslutet meddelats (17 § p.4 LBR). Om du inom dessa 10 år blir dömd för något annat brott, där påföljden blir annan än penningböter, kommer uppgiften dock att finnas kvar fram till dess att den nya uppgiften försvinner (18 § 1 st LBR). Så länge du inte begår något annat brott kommer uppgifterna alltså finnas i belastningsregistret till och med år 2024.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Polisvåld och husrannsakan

2020-03-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan ! det är såhär , polisen stod utanför min dörr när jag skulle hämta min beställning med mat och när jag drog i handtaget så känner jag att dörren slås upp , jag tror det var va 13 poliser och de tog min sambo runt halsen och pistol mot hans huvud och samtidigt tog de min syster och tryckte ner henne i soffan och hon säger att hennes hand är bruten och poliserna trycker hårdare på just den handen när hon sa det , samtidigt som det hände så tar de mig in i vardagsrummet och allt detta händer när mina två barn på 2 och 4 år springer omkring i lägenheten och ser detta ! De ville inte ens berätta varför de gjorde såhär Nu till min fråga, får polisen storma in utan att visa något papper på att de får göra husrannsakan? Och får de göra så pga 5g cannabis .
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din information som att det fanns ett flertal poliser i din lägenhet när du kom hem. En av poliserna höll din sambo runt halsen och riktar en pistol mot hans huvud och en annan trycker ner din syster i soffan. Din syster skadade sin arm på grund av att polisen var hårdhänt. Polisen visade inga intyg på att de har rätt att genomföra husrannsakan. Syftet med husrannsakan var att polisen misstänkte att det fanns 5 gram cannabis i lägenheten.PolisvåldPolisen har rätt att använda våld om situationen inte kan lösas med mindre medel samt att våld är nödvändigt i den situationen (se 10 § Polislagen). Ifall polisen använder våld ska våldet vara proportionerlig i förhållande till situationen som polisen befinner sig i. I det här fallet framstår våldet som oproportionerligt i förhållande till den nyttan som polisen hade av ingripandet.Ifall du misstänker att polisen har använt för mycket våld i en situation kan du anmäla dem för tjänstefel genom att ringa till 114 14. Ett annat alternativ är att du vänder dig direkt till en polisstation och berättar att du vill anmäla polisen för tjänstefel.HusrannsakanAv din information låter det som att polisen misstänkte att det fanns 5 gram cannabis i lägenheten. Det finns två typer av husrannsakan: personell husrannsakan och reell husrannsakan. I detta fall borde det vara fråga om en reell husrannsakan eftersom polisen misstänkte att det fanns cannabis i lägenheten. Reell husrannsakan genomförs när polisen letar efter föremål som ska tas i beslag eller genomför en brottsplatsundersökning (28 kap 1 § Rättegångsbalken). Huvudregeln är att reell husrannsakan får genomföras hos den som är skäligen misstänkt för ett brott med fängelsestraff som påföljd. Skäligen misstänkt innebär att det är mer sannolikt att en person är misstänk för brottet än att personen inte är det. Fängelsestraff är möjligt om cannabis förvaras i den misstänktes lägenhet och därför har polisen vanligtvis rätt att genomföra husrannsakan (se 1 § Narkotikastrafflagen)IntygSom utgångspunkt har polisen ingen skyldighet att självmant visa intyg om husrannsakan. På din begäran måste polisen dock visa ett sådant intyg.Vad du kan göraI det här fallet rekommenderar jag att du ringer 114 14 och frågar vad utsikten är för att nå framgång med ditt ärende. Det som är viktigt i dessa fall är att kunna bevisa att polisvåldet var oproportionerligt. Ifall det inte finns tillräckligt med bevisning och underlag kommer ärendet att läggas ned. Vänliga hälsningar,

Hur vet jag om någon är en legitimerad advokat?

2020-03-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |En vän till min vän utger sig för att vara advokat och han har till och med sagt att han erbjuder juridisk hjälp, asså tjänster. Tror inte ens han är advokat.. Vart kan jag vända mig om jag vill undersöka om det här är sant och om det inte är det vart vänder jag mig då? Tacksam för svar asap, tack på förhand!!
Siva Arif |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med är advokat en skyddad titel i Sverige. Det är advokatsamfundet som sköter ansökan och medlemskap i advokatyrket. För att kunna ansöka om ett sådant medlemskap måste man bland annat ha genomgått en juridikutbildning och haft relevant yrkesmässig erfarenhet samt i allmänhet ansetts vara lämplig att utöva advokatverksamhet, För att kunna bli en advokat måste man bland annat ha genomgått en juridikutbildning, och haft relevant yrkesmässig erfarenhet samt i allmänhet ansetts vara lämplig att utöva advokatverksamhet. Se 8 kapitlet 2 § rättegångsbalken (RB). Advokat är således en lagskyddad titel och det är brottsligt att utge sig för att vara en advokat om man inte egentligen är det. Man riskerar att dömas till böter då, enligt 8 kapitlet 10 § RB. För att se om din vän är en legitimerad advokat eller ej, kan du vända dig till advokatsamfundets hemsida. Där finns det en sökfunktion, där alla legitimerade advokater finns med. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det värt att starta en process?

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det kan vara värt att processa mot stora hyresföretag? Min son har haft ett förstahandskontrakt i över 10 år och har till och från varit psykossjuk och haft svårt att sköta sin lägenhet. Dock har Stockholmshem varit fullt medvetna om att han lider av sin sjukdom. Sonen säger upp sitt hyreskontrakt under ett av sina skov och omedveten om sin handling då han är sjuk. Vi har försökt att hänvisa till avtalslagen paragraf 33. Vi har skickat in läkarintyg från den läkare som vårdar honom och de har förlängt kontraktet med några månader men vi föräldrar undrar om de får fullfölja denna uppsägning när de känner till att han är sjuk. Vi har haft möten med dem och har korrespondens som visar detta.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är väldigt svårt att avgöra hur era chanser i en eventuell process skulle se ut, eftersom att det förutsätter mer information än det du har angett i frågan. Jag rekommendera dig att istället ta kontakt med Lawlines juristbyrå. Lawline har en juristbyrå i Stockholm. Det går givetvis även att få rådgivning via telefon eller Skype om så önskas. Vid intresse kan du kontakta juristbyrån för tidsbokning här.Stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Överklagande av dom och överprövning av åklagares beslut, var finns rätt blankett?

2020-03-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Åklagaren vill inte överklaga tingsrättsdomen. Jag vill att en överåklagare tittar på en domen som jag anser vara felaktig - hur går jag till väga och vart hittar jag i s f rätt blankett?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill att en tingsrättsdom i ett brottmål ska överklagas och att åklagaren sagt att han inte tänker göra det. Det framgår inte av din fråga om du är målsägande eller annan part i målet, detta har viss betydelse för möjligheterna att få till stånd ett överklagande, jag kommer därför utgå från att du är målsägande i målet. Jag kommer även gå igenom möjligheten att begära överprövning av åklagarens beslut att inte överklaga domen. Vad säger lagen? Regler som rör överklagande av en tingsrätts dom kan man hitta i rättegångsbalken (RB). Reglerna om överklagande utgår från att det princip bara är personer som har något med rättegången att göra som får överklaga domen, men ska även på objektiva grunder ha ett intresse av att domen ska överklagas. Man brukar tala om klagorätt samt klagointresse. Klagorätt Klagorätt har någon som påverkas av en dom på så sätt att han får rätt att överklaga. I brottmål har parterna (åklagaren och den misstänkte) klagorätt, och utöver parterna har även målsäganden sådan rätt enligt 20:8 RB. Är man inte en av de som har klagorätt finns det alltså ingen möjlighet att överklaga en dom från tingsrätten. Klagointresse Klagointresse kan något förenklat sägas att den som överklagar ha ha ett intresse av att en ny prövning kommer till stånd. Domen ska alltså rent objektivt vara till nackdel för den överklagande. Den som överklagar ska alltså ha både klagorätt och ett klagointresse för att det ska vara möjligt att överklaga en tingsrätts dom. Överklagande av tingsrätts dom i brottmål Av 51:1 RB framgår att en en dom från tingsrätten ska överklagas skriftligen, den ska sedan skickas till den tingsrätt som avkunnat eller meddelat domen inom tre veckor från det att domen kom. Om överklagandet kommer in för sent kommer det avvisas (51:3 RB). Vad ett överklagande ska innehålla framgår av 51:4 RB. Det ska framgå vilken dom det är som överklagas, vilken del av domen som överklagas och vilken ändring som den överklagande vill se, anledningen till att tingsrättens dom är fel ska också anges. I många fall krävs så kallat prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en överklagad dom, om så är fallet ska man ange varför hovrätten bör meddela prövningstillstånd i just detta fall. Möjlighet att begära överprövning av åklagarens beslut att inte överklaga domen Det är också möjligt att begära att åklagarens beslut att inte överklaga domen ska överprövas detta enligt 7 kap RB. För att begära sådan överprövning kan du fylla i denna blankett. Observera att även för en begäran om överprövning krävs att den görs av någon som drabbas av domen på något sätt, en helt utomstående person kan alltså inte begära överprövning av en åklagares beslut, Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att möjligheterna att få en dom du anser är felaktig ändrad i huvudsak är överklagande eller en begäran om överprövning av åklagarens beslut att inte överklaga. Det krävs att du själv har något med ärendet att göra för att kunna utnyttja dig av dessa verktyg. Blanketten för begäran om överprövande finns *här* Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss med dessa. Med vänlig hälsning,

Varför överklagas vissa myndighetsbeslut direkt till en högre instans?

2020-03-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en fundering. Varför har i tidigare fall regeringsrätten kunnat räknas som första instans i mål? (Bl.a. RÅ 2006 ref. 87). Sen undrar jag också varför man i vissa fall har från ett myndighetsbelsut överklagat direkt till kammarrätten och alltså "hoppat över" förvaltningsrätten.
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svar Det korta svaret på din fråga är att lagen i vissa fall helt enkelt stadgar att ett beslut ska överklagas till en viss instans. Nedan följer en redogörelse för hur det funkar rent juridiskt och ett exempel kommer ges som även svarar på din fråga rörande RÅ 2006 ref. 87.Huvudregel och undantag för överklagande av myndighetsbeslutDin fråga rör instansordningen vid överklagande av myndighetsbeslut, vilket regleras i förvaltningslagen (2017:900) (FL). 40 § FL stadgar att ett myndighetsbeslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I 14 § 1 st. lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar anges att "Om det i lag eller annan författning föreskrivs att […] beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, ska det göras vid en förvaltningsrätt.". Enligt FL är alltså förvaltningsrätten första instans att pröva ett överklagande av myndighetsbeslut.FL är dock enligt dess 4 § subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket innebär att om en bestämmelse i sådan föreskrift anger något annat än FL gäller denna. Det är till exempel inte helt ovanligt att en annan överklagandeordning, eller till och med överklagandeförbud, anges. Exempel på särskilda överklagandehänvisningarEftersom du nämner ett mål som rör beslut om enskilds rätt till utfående av allmän handling kommer jag ge ett exempel som rör detta. Överklagande av ett beslut om att inte få ta del av allmän handling regleras först och främst i 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) och innehåller ett överklagandeförbud men också överklagandehänvisningar till både regeringen, kammarrätt (indirekt) och Högsta förvaltningsdomstolen (indirekt).Beslut fattade av riksdagen och regeringen kan inte överklagas (1 st. 1 m.). Beslut av ett statsråd får överklagas till regeringen och beslut av en annan myndighet överklagas till domstol (1 st. 2 m.). Enligt 2 st. ger offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) (OSL är den "särskilda lag" som 2 kap. 2 § 2 st. TF syftar på) närmare bestämmelser om överklagande av andra myndighetsbeslut. Enligt 6 kap. 7–8 §§ OSL ska en myndighets beslut som huvudregel överklagas till kammarrätt.Angående RÅ 2006 ref. 87 så anger 2 kap. 19 § 3 st. TF att särskilda bestämmelser om överklagande gäller ifall beslut fattats av en myndighet under riksdagen. Riksrevisionen är en sådan myndighet (13 kap. 7 § regeringsformen (1974:152) (RF)). Av 1, 4 och 7 §§ lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter följer att ett sådant beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) om talan förs av en enskild. (Det kan noteras att det sedan 2006 gjorts vissa ändringar i TF och RF och således fanns då dessa regler i andra lagrum; 2 kap. 15 § TF och 12 kap. 7 § RF)Hoppas det här var hjälp!Med vänlig hälsning,

Vad kostar en rättegång?

2020-03-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad kostar en rättegång? Handlar om en chef som inte rett ut en incident med en ögonoperation. Målsäganden är läkaren som funderar på att stämma chefen/arbetsgivaren
Sabrina Curan |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är oerhört svårt att uppskatta hur mycket rättegångskostnader kan uppgå till. Detta eftersom att de flesta jurister och advokater arbetar efter timpris. Till exempel Lawlines juristbyrå debiterar 2 000 kr ink. moms per timme (2019). För vissa typer av uppdrag, till exempel upprättande av avtal eller kravbrev, erbjuds ofta fast pris. Om du är intresserad av ett prisförslag kan du kontakta Lawlines juristbyrå här. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Misstänkt för brott - vad kan jag göra?

2020-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag är mistänkt för mishandel utan konkreta bevis hur stor risken är att jag blir dömt poliser och domaren har bara min dotters berettelse bara för att min dotter säiger att jag skulle ha slagit henne betyder inte att jag skulle ha gjort den Får sos behandla folk som skräp på väggen bara för att man är rom vi har aldrig blivit så illa behanlade av non som vi har blivit illa behanhdlat av sos och även poliser är så rasistiska mot oss är de så värlikgen samhället funkar
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att din situation är jobbig och att du givetvis är orolig inför vad som eventuellt kommer att hända med brottsmisstankarna och din framtid. Jag vill därför upplysa sig om vilka rättigheter man har som misstänkt för ett brott.Först och främst vill jag dock uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att du har begått den aktuella misshandeln. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga (du) har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att du ska kunna dömas och därmed bli straffad för brottet. Utan konkreta bevis kan det därför vara svårt att bevisa vad som har hänt. Rätten till försvarDu skriver att du är misstänkt för misshandel. I Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser rätt till offentlig försvarare. I vissa fall, har den misstänkte, alltid rätt efter begäran få en offentlig försvarare tillförordnad. Av 21 kap. 3 a § RB framgår att offentlig försvarare, på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, som inte har lindrigare straff än sex månaders fängelse. Misshandel har inte lindrigare straff än 6 månader fängelse, om inte brottet anses som ringa.Dessutom kan en offentlig försvarare utses om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Det finns alltså utifrån uppgifterna i din fråga, förutsättningar för dig att få en offentlig försvarare tillförordnad. Om du är skäligen misstänkt för brottet och om du delgivits misstanke om det, har du rätt att få en försvarare utsedd, se 23 kap. 18 § RB. Du ska då ha blivit underrättad om din rätt att under viss förutsättningar få en offentlig försvarare, 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948).Det är då inte tillåtet att hålla förhör med dig som misstänkt eller att låta dig sväva i ovisshet om misstanken är så stark att den når upp till "skälig misstanke". Om du blivit delgiven skälig misstanke, kan du när som helst vända dig till förundersökningsledaren (det kan vara åklagaren eller en polis) för att begära en offentlig försvarare. Förundersökningsledaren har då en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Det krävs inte att du fyller i någon blankett, utan det är helt formlöst och du kan lättast göra begäran muntligt genom att ringa till polisen. Även om domstolen bedömer att du inte har rätt till en offentlig försvarare, har du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, 21 kap. 3 § RB. Däremot får du själv stå för kostnaderna för en privata försvarare. Om du förordnas en offentlig försvarare, betalar staten kostnaderna.Vad kan du göra?Jag skulle rekommendera dig att kontakta polisen (förundersökningsledaren) så snart som möjligt för att begära en offentlig försvarare. Ofta är det första förhöret hos polisen viktigast, det finns alltså ingen anledning att vänta med din begäran. Försvaren hjälper dig att förbereda förhöret på bästa sätt. Du kan antingen begära en försvarsadvokat som du känner till eller så kan du överlämna det till tingsrätten som sedan utser en försvarsadvokat åt dig.Vid misstanke av mindre allvarliga brott, som vanligtvis endast medför böter i straff, kan det vara så att polisen inte anser att du behöver en försvarsadvokat eller att de försöker övertala sig att du kan förhöras utan försvarare. Det är dock i slutändan tingsrätten som avgör om du ska få en offentlig försvarare eller inte. Förundersökningsledaren har som sagt även en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Om du begär en offentlig försvarare, måste polisen som sagt kontakta domstolen för ett beslut och får då vänta med att förhöra dig. Flera advokatbyråer erbjuder sig även att kontakta domstolen med en begäran om offentligt biträde åt dig, men ta i första hand kontakt med polisen eller åklagare. Lycka till!Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar