Var kan jag skilja mig och vilken landslag gäller?

2021-06-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag är svensk medborgare och min fru är fransk medborgare. Vi gifte oss i australien men under franskt äktenskapskontrakt. Vi bor nu i Sverige. Jag funderar på att skilja mig. Om vi göra det skall/kan/måste vi göra det i Sverige och är det fransk eller svensk lagstiftning som gäller? Tack för svar!
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av omständigheterna ovan förstår jag att du vill veta var du kan skilja dig och även vilken landslag som kommer att vara tillämplig vid äktenskapsskillnaden. Ni gifte er i Australien under fransk lag och bor nu i Sverige. Detta aktualiserar regler inom det internationella privaträttsliga området.Erkännande av äktenskapDet finns inga uttryckliga EU-regler för ingående och erkännande av äktenskap som sådan. Det finns däremot regler om erkännande av äktenskapsskillnad i Lag om vissa internationella rättsförhållande rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL). För att skilsmässa ska kunna vara aktuellt i Sverige, krävs det först och främst att äktenskapet är giltigt även i Sverige. I 1 kap. 7 § IÄL stadgas att ett äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag ska anses giltigt i Sverige om det är giltigt i den stat där det ingicks. Jag utgår från att ni har gift er på ett lagligt sätt i Australien och uppfyller därmed kravet på formell giltighet. Den materiella giltigheten finns i 1 kap. 8a § IÄL och reglerar situationer då äktenskapshinder föreligger, ex. när ena parten var under 18 vid äktenskapets ingående. Inget tyder på att omständigheterna i ert äktenskap är sådana, jag utgår därför från att även detta krav är uppfylld.DomstolsbehörighetDet finns EU-regler som bestämmer vilken lagstiftning som gäller och vilken domstol som är ansvarig när två eller flera EU-länder är berörda, t.ex. då makarna bor i olika länder eller har skilda medborgarskap. I.O.M. att både Frankrike och Sverige omfattas av Bryssel II-förordningen, är det den som blir tillämplig i detta fall. I artikel 3 av förordningen följer att behörighet att ta upp frågor om äktenskapsskillnad ska tillkomma domstolarna i den medlemsstaten:(1) inom vars territorium- makarna har hemvist, eller- makarna senast hade hemvist om en av dem fortfarande är bosatt där, eller- svaranden (dvs din maka) har hemvist, eller- om ansökan är gemensam, någon av makarna har hemvist, eller- sökanden (dvs du) har hemvist om sökanden har varit bosatt där i minst ett år omedelbart innan ansökan gjordes, eller- sökanden har hemvist om sökanden har varit bosatt där i minst sex månader omedelbart innan ansökan gjordes och sökanden antingen är medborgare i den berörda medlemsstaten eller, när det gäller Förenade kungariket och Irland, har "domicil" där.(2) i vilken båda makarna är medborgare eller, när det gäller Förenade kungariket och Irland, båda makarna har 'domicil'."Om något av dessa punkter är uppfyllda avseende Sverige, vilket i ditt fall verkar vara den första, så kan man alltså ansöka om äktenskapsskillnad vid svensk domstol. Bestämmelsen ger ganska goda möjligheter till forumshopping, varvid flera länders domstolar kan ha behörighet beroende på vilka kriterier man uppfyller (se punkterna ovan). Det kan därvid vara förmånlig att tänka på arv, bodelning och vårdnad om barn när domstol väljs (detta är då om flera länders domstolar är behöriga). D.v.s. att man kan välja det land som är mest förmånligt.Hemvist/bosattBegreppen är inte reglerade i förordningen och hur de definieras är något oklart, men de skiljer sig åt när denna förordning tillämpas. EU-domstolen brukar meddela domar i syfte att klargöra kriterier som följer av förordningar, men så har inte skett avseende dessa begrepp. Generellt sett brukar "hemvist" avse var den aktuella personen har störst anknytning till. Här brukar familj, jobb, vänner, etc spela roll. När det kommer till begreppet "bosatt", brukar man avse platsen där man bor, dvs där man har sitt boende. Detta sammanfaller oftast med hemvisten, men kan alltså vara på annan plats.LagvalHuvudregeln i 3 kap. 4 § IÄL är att talan om äktenskapsskillnad prövas enligt svensk lag om svensk domstol är behörig. Den svenska lagen som då ska tillämpas i detta fall är äktenskapsbalken.Var kan man vända sig?För att ansöka om skilsmässa, ska du vända dig till den tingsrätt din kommun tillhör. Om det bara är du som vill skilja dig kan du upprätta en stämningsansökan. Vill du ha mer juridisk hjälp angående ansökan, kan du exempelvis ta hjälp av en jurist. Du kan t.o.m. boka en tid på lawline för extra hjälp.Ditt fallSvaret på din fråga är därmed att du kan ansöka om äktenskapsskillnad i Sverige eftersom du och din maka nu bor i Sverige. Det är då svensk lag som kommer att vara tillämplig. Men andra länders domstolar kan vara behöriga, beroende på om kriterierna ovan är tillämplig (detta kunde jag inte svara på pga omständigheterna i frågan inte var tillräckliga, men jag hoppas att information jag gav var tillräcklig för dig att klura ut det).Jag hoppas att detta var till hjälp och återkom gärna med fler fråga. Vänligen,

Vad är tredskodom? Finns tredskodomen i belastningsregistret?

2021-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har ett obetalt lån som kommit till domstol. På domslutet står det Tredskodom. Vad är Tredskodom? Jag har fått jobb som personlig assistent och undrar om detta står i belastningsregister och påverkar det att jag inte får jobbet?
Maya Hempel |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad är tredskodom?Tredskodom kan meddelas i fall då den svarande till exempel inte infinner sig vid huvudförhandlingen eller underlåter att komma in med ett skriftligt svaromål. Domen innebär att man inte prövar sakfrågan, i ditt fall utreder man alltså inte huruvida du har en giltig skuld eller inte utan man dömer till nackdel för den part som underlåtit att delta i rättsprocessen. Tredska betyder motsträvighet och en tredskodom meddelas alltså för att gynna den part som deltagit i processen. Finns domen med i belastningsregistret?I belastningsregistret registreras uppgifter om alla som har dömts för brott. Tredskodom meddelas i tvistemål vilket inte är detsamma som brottmål. Kortfattat är tvistemål en rättsprocess mellan enskilda som inte kan komma överens kring något, i ditt fall ett obetalt lån. Brottmål är rättsprocessen då en person begått ett brott och man utreder om denna person ska hållas ansvarig för det. Ett obetalt lån som i ditt fall är alltså ett tvistemål som inte tas upp i belastningsregistret. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Lycka till med ditt nya jobb.Vänligen,

Förenklade tvistemål

2021-05-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Hur ser proccessen ut i förenklade tvistemål, enligt RB (1:3 d)?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Förenklade tvistemål finns till för att minimera kostnaderna av att processa i domstol om mindre summor. Det finns också regler om hur förenklade tvistemål och hur dessa ska handläggas. Reglerna syftar till att förenkla processen och göra den mindre kostsamt för parterna. Vanligtvis avgörs dessa mål endast av en domare, till skillnad från ordinära mål som avgörs av 3 domare. En fördel med förenklade tvistemål är också att avgörandet kan ske snabbare.

Hur många gånger kan ett mål ställas in pga sjukdom?

2021-05-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Finns det någon preskription på ett mål i tingsrätten om målet ställts in gång på gång på grund av förhinder för någon part som blivit sjuk? Hur många gånger kan ett mål ställas in på grund av detta?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över hur många gånger en huvudförhandling i tingsrätten kan ställas in pga att någon part har blivit sjuk. Om jag missuppfattat din fråga får du gärna återkomma till oss på Lawline så ska vi återigen försöka besvara din fråga!En huvudförhandling kan som huvudregel skjutas upp om det föreligger hinder för förhandlingen. Hinder för förhandlingen föreligger vid så kallade laga förfall, dvs. ex. sjukdom eller avbrott i trafiken ( 32 kap. 4 & 8 § RB). Det finns ingen preskriptionstid eller någon maxgräns på hur många gånger en huvudförhandling kan skjutas upp och just nu skjuts dessvärre fler rättegångar upp pga rådande omständigheter med Covid-19. Hälsningar,

När har man rätt till en offentlig försvarare?

2021-06-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Dottern har blivit utsatt för husrannsakan men poliserna som utförde den sa vid flera tillfällen att hon inte var misstänkt för nåt De skulle beslagta allt det tekniska dvs. datorer, ipads, mobiler osv. Hon har blivit stoppad ett flertal ggr i bilen för att hon har i umgängeskretsen personer som blivit dömda för narkotikabrott mm. och poliserna sa då att hon inte skulle umgås med dessa och att de (poliserna) ville skrämma henne till detta. Kan hon få en offentlig advokat i detta läget?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det krävs att man är misstänkt för ett brott för att bli förordnad en offentlig försvarareSom jag förstår dig, är din dotter inte misstänkt för något brott. Rätten till en offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3a § Rättegångsbalken (RB). En förutsättning för att bli förordnad en offentlig försvarare är att man som huvudregel är misstänkt för ett brott som stadgar ett lägsta straff på sex månaders fängelse samt att man är anhållen eller häktad för det brottet. Den misstankegrad som rätten till en offentlig försvarare inträder, är när man är skäligen misstänkt. Skäligen misstänkt tillhör den lägre graden av misstanke och innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått den gärning som misstanken avser. Om din dotter skulle vara skäligen misstänkt för något brott, har hon rätt att bli underrättad om den misstanken i ett förhör enligt 23 kap. 18 § RB. Samtidigt som hon blir underrättad om misstanken, har förundersökningsledaren också ett ansvar att informera om rätten till försvarare samt om den finns förutsättningar att bli förordnad en offentlig försvarare (12 § Förundersökningskungörelsen) Som svar på din fråga så har din dotter inte rätt till en offentlig försvarare, vilket primärt beror på att hon inte är misstänkt för något brott. Därutöver krävs det också att hon som huvudregel är anhållen eller häktad för det brottet som hon är misstänkt för. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad gäller avseende försvarare vid brottet rattfylleri?

2021-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.När det gäller brott med straffsats på 1 eller 2 års fängelse. Rattfylleri. Med grova materiella skador. Hur gäller det med försvarare. Är det något man får skaffa själv eller man får det tilldelat. Ansöker man om det innan. Eller hur fungerar det. Kostnad ?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB), brottsbalken (BrB) och trafikbrottslagen (TBL).Privat eller offentlig försvarareDen som är misstänkt för ett brott har alltid rätt att biträdas av en försvarare (21 kap. 3 § första stycket RB). Den misstänkte kan välja att anlita en privat försvarare, som denne betalar för själv. Kostnaderna varierar då beroende på vem som personen anlitar.I vissa fall har den misstänkte dock rätt till en offentlig försvarare, som staten betalar för (21 kap. 3 a § RB). Staten tar hela kostnaden om personen blir frikänd, medan den misstänkte behöver betala tillbaka hela eller delar av kostnaderna om hen blir dömd (31 kap. 2 § första stycket och 31 kap. 1 § RB). Kostnaderna styrs bland annat av en timkostnadsnorm som regeringen beslutar om (21 kap. 10 § första stycket RB). Den offentliga försvararen förordnas av domstol på den misstänktes begäran (21 kap. 3 a § första stycket och 21 kap. 4 § första stycket RB). Rätten till offentlig försvarare är begränsad vid rattfylleri och grovt rattfylleriRätten till en offentlig försvarare gäller i följande fall (21 kap. 3 a § första stycket RB):- Den misstänkte är anhållen.- Den misstänkte är häktad.- Misstanken gäller ett brott som har ett minimistraff på sex månaders fängelse, till exempel grov stöld (8 kap. 4 § BrB). Vid rattfylleri är det inte möjligt att uppfylla något av de tre kraven. Dels går det inte att bli anhållen eller häktad för brottet rattfylleri, eftersom det kräver att brottet kan ge fängelse i ett år (24 kap. 1 § RB och 4 § första stycket TBL). Dels är minimistraffet för rattfylleri böter (4 § första stycket TBL). Grovt rattfylleri saknar ett uttalat minimistraff. Det är dock möjligt att bli anhållen eller häktad för brottet, vilket i så fall medför en rätt till en offentlig försvarare (24 kap. 1 § och 21 kap. 3 a § första stycket RB samt 4 a § TBL). Den som är misstänkt för rattfylleri har alltså som utgångspunkt inte någon rätt till en offentlig försvarare. Detsamma gäller den som är misstänkt för grovt rattfylleri utan att vara anhållen eller häktad. Den misstänkte kan dock få rätt till en offentlig försvarare ändå i vissa fall. Det gäller om hen kan anses ha ett behov av en försvarare med hänsyn till brottsutredningen, om det är tveksamt vilken påföljd den misstänkte kommer att få eller om det finns särskilda skäl i övrigt (21 kap. 3 a § andra stycket RB). Den misstänkte kan själv anmäla sin begäran om offentlig försvarare till domstolen, som då ska pröva om en sådan försvarare kan beviljas (21 kap. 4 § RB). SammanfattningDen som är misstänkt har alltid rätt att på egen hand anlita en privat försvarare. Valet av försvarare avgör då vad kostnaden blir.I vissa fall har den misstänkte dock rätt till en offentlig försvarare, som förordnas av domstol efter den misstänktes begäran. Kostnaden för försvaret styrs då bland annat av en timkostnadsnorm.Som utgångspunkt har en person som är misstänkt för rattfylleri inte någon rätt till en offentlig förvarare, medan den som är misstänkt för grovt rattfylleri har rätt till en offentlig försvarare om hen är anhållen eller häktad. Det finns dock undantag som kan ge den misstänkte rätt till en offentlig förvarare ändå, vilket domstolen i så fall avgör.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Om kronvittnen tillåts i Sverige, gäller det endast gängkriminalitet?

2021-05-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag läste att det pratas om att kronvittnen ska tillåtas i Sverige. Gäller det enbart vid gängkriminalitet eller vid annan brottslighetet också?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det har länge diskuterats om att tillåta rättsväsendet att använda sig av så kallade kronvittnen. Kronvittnen innebär att att en brottsmisstänkt lämnar väsentliga uppgifter om allvarliga brott som någon annan har begått, i utbyte mot strafflindring. Detta är idag inte tillåtet enligt svensk lag men en ändring av lagen har som sagt länge varit omdiskuterat. Systemet med kronvittnen används redan i ett flertal länder ex. Danmark. Det är svårt för mig att exakt svara på hur en eventuell lagstiftning kring kronvittnen skulle vara utformad men syftet med ett sådant system är just att det ska användas främst vid grövre brott, dvs. större narkotikabrott, allvarlig våldskriminalitet eller vid allvarlig ekonomisk brottslighet. Och således inte endast vid gängkriminalitet.Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Överklaga och ansöka på nytt?

2021-05-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej det är så här att jag har fått hem ett beslut för min man (som är i Libanon men vill komma hit) att hans uppehållstillstånd hos Migrationsverket har återkallat men att den inte vunnit laga kraft och att vi ska överklaga beslutet om vi vill .Min fråga är kan han överklaga beslutet men samtidigt söka på nytt ?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det korta svaret på din fråga är nej, det går inte att ansöka om något samtidigt som det överklagas. Det beror på att det enligt en viss princip inom svensk rätt anses att en viss sak bara får prövas i ett mål åt gången. Det är först när ett mål vunnit laga kraft som det anses som avslutat, och genom att överklaga blir ärendet fortsatt fortfarande pågående. En förvaltningsmyndighet skulle därmed avvisa ärendet om en ansökan skulle komma in om ett mål som samtidigt har överklagats vid en migrationsdomstol. Vänligen,