Vad krävs för att allmänt åtal ska väckas av åklagare?

Question

Hej, min sambo blev påkörd av en backande bil för 8 mån. sedan och det blev sjukhusvistelse i 4 månader av skador han fick och ett flertal operationer, går nu på rehab. Det har varit förhör med polis o åklagare som meddelade att åtal väcks ej varken i trafik eller kroppsskada vilket vi tycker är mycket märkligt. Mannen som körde på min sambo går helt fri från denna tragiska olycka som förändrat våra liv till det sämre. Hur är detta möjligt? 

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.

I mitt svar kommer jag redogöra för hur reglerna om vad som krävs för att åklagaren ska få väcka åtal mot någon. När åklagaren väcker åtal kallas detta allmänt åtal. Även en målsägande kan väcka åtal, vilket kallas enskilt åtal. Jag kommer dock endast att redogöra för förutsättningarna för allmänt åtal i mitt svar, eftersom det är detta som du frågar om.

Vilken lag är tillämplig?

Det är rättegångsbalken (RB) som reglerar frågor om när åtal ska väckas.

Vilka brott kan vara aktuella?

Två brott kan aktualiseras i ditt fall. Det ena brottet är vårdslöshet i trafik med påföljden dagsböter. Är det grov vårdslöshet kan brottet ge upp till högst två års fängelsestraff (1 § lag om straff för vissa trafikbrott). Det andra brottet är vållande till kroppsskada eller sjukdom (3:8 brottsbalken, BrB). Straffet för vållande till kroppsskada eller sjukdom är böter eller fängelse i högst sex månader, om inte det är grovt som kan ge fängelse i högst fyra år (3:8 2 st. BrB). Observera att även om man frias från exempelvis brottet vårdslöshet i trafik kan man dömas för vållande till kroppsskada (NJA 1996 s. 590). Man kan även dömas för båda brotten samtidigt (prop. 2000/01:85 s. 49). Tyvärr kan jag dock inte uttala mig närmare om gärningsmannen skulle kunna bli dömt för brotten, eftersom jag inte känner till detaljerna i fallet. Det är bara åklagaren efter en utredning som vet med större säkerhet hur läget egentligen ser ut.

Vad innebär den obligatoriska åtalsplikten?

I svensk rätt har vi något som kallas en obligatorisk åtalsplikt. Den innebär att en åklagare måste väcka åtal om omständigheterna är sådana att åklagaren kan förvänta sig en fällande dom. Åtal ska dock först väckas om förutsättningar för en fällande dom finns. Observera därför att om bevisningen inte räcker för en fällande dom, så får åklagaren inte väcka åtal. Observera dock att även om tillräcklig bevisning finns för att få en fällande dom, så får en åklagare under vissa förutsättningar inte väcka åtal, eftersom åtalsplikten begränsas i andra regler (20:6 RB). Innebörden blir därför att även om åklagaren kan få till en fällande dom, så är det inte säkert att åklagaren kommer väcka åtal.

Vilka undantag till den obligatoriska åtalsplikten finns?

Ett viktigt undantag från den obligatoriska åtalsplikten är regeln om åtalsunderlåtelse (20:7 RB). Regeln är dock inte obligatorisk, vilket innebär att åklagaren får besluta om att inte väcka åtal. Åklagaren får därför underlåta att väcka åtal, så länge ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts, och om det kan antas att brottet inte skulle leda till annat än böter eller villkorlig dom med mera (20:7 RB). Om åklagaren kom fram till att båda brotten endast skulle leda till böter, så är det första kravet uppfyllt på att åtal inte behöver väckas enligt regeln i 20:7 RB. Det andra kravet som ska uppfyllas för åtalsunderlåtelse är grundkravet, dvs. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse. Exempel på grundkravet är brottets svårhet, brottets art, klarhet i gällande rätt, eller att den som drabbas får skadestånd. Observera att när målsäganden kan få ersättning av exempelvis sitt försäkringsbolag begränsas grundkravet, vilket talar för att åklagaren får välja att inte väcka åtal (NJA II 1985 s. 13). Det ovan sagda betyder att åklagaren kan ha underlåtit att väcka åtal dels för att din sambo kan ha rätt till skadeståndsersättning från sitt försäkringsbolag, dels för att brotten förväntas leda till bötesstraff. Återigen vill jag dock betona att jag gör antaganden, men det nyssnämnda kan utgöra en förklaring till varför åklagaren valde att inte väcka åtal.

Ett annat undantag från den obligatoriska åtalsplikten är den särskilda åtalsprövningen. Den innebär att det finns en stark presumtion för att åtal inte ska väckas, om inte åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Dessa regler finner du i brottsbalken, såsom 3:11, 4:11, 8.13, 9:12 BrB, men även i 13 § skattebrottslagen. Brottsbalkens åtalsprövningsregler syftar till att skydda målsäganden mot oönskade åtal eller att spara rättsväsendets resurser i de fall där målsägandenas intressen av åtal bör få stå tillbaka. Det betyder att om åklagaren inte anser att allmänna skäl är tillräckligt starka för att väcka åtal ska åtal inte väckas, trots att en fällande dom kan antas bli meddelad. Tanken är nämligen att det bara är de mest straffvärda gärningarna som ska åtalas. Denna särskilda åtalsprövning ska åklagaren ta hänsyn till redan innan förundersökningen har inletts. Åklagaren kunde även ha motiverat att inte väcka åtal med stöd av den särskilda åtalsprövningen.

Det sista undantaget från den obligatoriska åtalsplikten är det som kallas förundersökningsbegränsning (23:4 a RB). Om det redan från början kan förutses att inget åtal kommer väckas får förundersökningsledaren, det vill säga oftast åklagaren, besluta att inte inleda en förundersökning eller att lägga ner en påbörjad förundersökning. Genom förundersökningsbegränsningsregeln kommer i praktiken ett mycket stort antal av anmälda brott aldrig att leda till någon brottsutredning. Att åklagaren menar att inget åtal kommer väckas kan bero på att förutsättningar enligt åtalsunderlåtelseregeln eller den särskilda åtalsprövningen inte är uppfyllda.

Avslutande ord

Svaret på din fråga är följande. Gärningen mot din sambo kan samtidigt ha varit vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada och sjukdom. Gärningsmannen kan bli dömt för båda brotten, så länge bevisning finns. Angående reglerna för allmänt åtal gäller som huvudregel att åklagaren måste ha tillräckligt med bevisning för att emotse en fällande dom. Hade åklagaren inte nog med bevisning antar jag att åklagaren valde att inte väcka åtal av den anledningen. Det finns dock undantag från huvudregeln. Om åklagaren gick på regeln om åtalsunderlåtelse, så kan det ha varit så att åklagaren valde att inte väcka åtal, därför att straffet skulle ha stannat på bötesnivå och för att din sambo skulle ha kunnat få skadestånd från hans försäkringsbolag. En tredje anledning till varför åklagaren valde att inte åtala vore kanske för att hen inte ansåg att gärningen var tillräcklig straffvärd.

Vi på Lawline kan hjälpa dig vidare

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig till en av våra jurister, om du behöver ytterligare hjälp. Du är varmt välkommen att kontakta oss på telefon [phone] eller maila oss på [e-mail].

Vänligen