Kan man väcka en ny talan om samma sak? Och vad är egentligen "samma sak"?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är rättegångsbalken (RB).
Allmänna hållpunkter
Följande måste framhållas. Ditt ärende rör en av de mest omdebatterade och absolut svåraste frågorna på processrättens område. Huvudregeln är att samma sak egentligen inte kan prövas två gånger, dvs. inom ramen för en ny domstolsprocess, eller annorlunda uttryckt; Genom att väcka en ny talan och stämma motparten gällande samma sak och då ungefär på det sätt som du eventuellt har för avsikt att gör nu. Men vad som utgör ”samma sak” är däremot ofta långt ifrån självklart och detta har också varit föremål för livliga diskussioner i både praxis och doktrin (den rättsvetenskapliga litteraturen).
Oavsett vilket kan följande anföras. I 17 kap. 11 § 1 st. RB sägs, på något ålderdomlig svenska, att dom äge, sedan tid för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts den sak, varom talan väckts. Rättskraften, vilken inte ska blandas ihop med laga kraft (alltså när en dom inte längre går att överklaga med ordinära rättsmedel), innebär i grunden att rättsfakta, dvs. omständigheter, som är knutna till ”saken” och i det här fallet din talan (eller rättare sagt ditt käromål) prekluderas (upphör), vilket i sin tur kan sägas betyda förlust att kunna åberopa nytt processmaterial.
Det ska för övrigt noteras att det finns s.k. preklusionsregler som tillämpas under en rättegång i tvistemål, både i samband med den muntliga förberedelsen och under själva huvudförhandlingen, se 42 kap. 15 och 15 a §§, 43 kap. 10 § och 50 kap. 25 § 3 st. RB. När domen i ditt fall vann laga kraft inträdde också den s.k. rättskraften. Som en synonym till rättskraft sägs ibland att domen är bindande. En rättskraftigt avgjord fråga utgör därför processhinder, vilket innebär att en talan avseende något som har fått rättskraft, och närmare bestämt s.k. negativ rättskraft, ska avvisas av domstolen, dvs. inte tas upp till prövning i sak. I de här sammanhangen brukar man använda det latinska begreppet res judicata (”saken är avgjord”) för att beteckna just domens verkan som processhinder, jfr 34 kap. 1 § RB.
Bedömningen i förevarande fall - Vad gäller?
Det måste inledningsvis sägas att det egentligen inte finns något givet svar på din fråga. Därutöver är din ärendebeskrivning ganska kortfattad och information saknas också om vad som har yrkats, t.ex. om det har framställts en begäran om fullgörelse, prisavdrag, omleverans, hävning och/eller skadestånd (notera att alla felpåföljder inte kan åberopas kumulativt, alltså kombineras, eftersom det av uppenbara skäl inte är möjligt att exempelvis kräva fullgörelse av sin motpart samtidigt som man framställer en hävningsförklaring). Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning. Men å andra sidan kan sägas att det inte heller finns någonting som hindrar dig från att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten och försöka på nytt. I värsta fall får du bara ett nej och din talan avvisas.
Den centrala frågan är i vart fall om den lagakraftvunna tingsrättsdomen, vilken också har fått rättskraft, hindrar dig från att få prövat en grund som inte åberopades i den första rättegången. Och här brukar fokus ligga på den s.k. rättsföljden, alltså vad du helt enkelt har velat ska inträffa efter din talan, exempelvis att avtalet ska ogiltigförklaras (efter ett yrkande om hävning) eller att VVS-firman ska förpliktas att ersätta dig (efter ett yrkande om prisavdrag och/eller skadestånd till följd av uppkomna merkostnader). Men som påpekats ovan är det för mig ovisst vad som har yrkats.
Men de flesta är nog ändå överens om att domens rättskraft omfattar alla de omständigheter som käranden (du) hade kunnat åberopa till stöd för sin (din) talan. Det har i och för sig framförts en uppfattning som bygger på att enbart den yrkade rättsföljden prekluderas, vilket i så fall skulle möjliggöra för käranden att komma tillbaka efter ett ogillat käromål avseende exempelvis hävning och då kunna yrka en annan rättsföljd kopplat till samma sak, t.ex. ett prisavdrag. Högsta domstolen (HD) har dock anfört att en doms rättskraft även kan omfatta fler rättsföljder än de som uttryckligen följer av ett yrkande.
I avgörandet NJA 1995 s. 610 hade kärandens yrkande om hävning av ett fastighetsköp ogillats i en lagakraftvunnen dom. Därefter yrkade köparen i en ny talan nedsättning av köpeskillingen, dvs. ett prisavdrag, under åberopande av samma fel som grund. Trots att det materiellt sett handlade om olika rättsföljder menade HD att det processuellt sett ändå var fråga om samma sak. Frågan om nedsättning av köpeskillingen ansågs rättskraftigt avgjord genom domen i den första processen och trots att detta aldrig hade yrkats av köparen. Köparens nya talan avvisades därför mot bakgrund av principen om res judicata (se ovan). I ett annat rättsfall, NJA 1994 s. 23, handlade målet om alternativa yrkanden, alltså yrkanden som inte kan bifallas i samma mål (som påpekats ovan, exempelvis fullgörelse och hävning). I domskälen uttalade HD att det var rimligt att kräva att en köpare i ett och samma mål tar ställning till om denne vill framställa båda yrkandena. Om situationen däremot avser ett helt annat slags fel kan det enligt HD gå att argumentera för att frågan inte är res judicata, dvs. rättskraftigt avgjord. Som exempel kan avgörandet NJA 1984 s. 733 nämnas i vilket en fastighetsköpare, likt det förstnämnda rättsfallet, hade yrkat nedsättning av köpeskillingen i den första processen på grund av bristande isolering både på vinden och nere i källaren. I en andra process yrkade sedan samma person ytterligare ersättning för bristande isolering i ytterväggarna (i samma hus), vilket bedömdes vara ett annat slags fel och därmed inte ”samma sak”.
Exakt hur ditt ärende kommer att hanteras i rättskraftshänseende kan jag inte bedöma med säkerhet, vilket du säkert förstår. Men gissningsvis och utifrån den begränsade information som finns tillgänglig i nuläget kommer förmodligen en ny talan att avvisas.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
