Kan jag göra något åt mina grannar som stör mig genom att köra fyrhjulingar?

2019-04-21 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi har grannar med barn som brukar hele dagen på å kjøre rund på to 4 hjulingar.som sagt er vi grannar og tomta deres grenser til oss. dettebråket hører vi inne med vinduene stengt. Er det noe som man kan klage på?
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga framgår inte om du och dina grannar bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. Det spelar viss roll eftersom det finns olika regler som gäller för bostadsrätter, hyresrätter och villor. För bostadsrätter finns en bestämmelse i bostadsrättslagen [BrL] som anger att bostadsrättshavaren ska se till att omgivningen inte utsätts för störningar som kan påverka hälsan eller försämra bostadsmiljön på ett sätt som inte skäligen kan tålas [7 kap. 9 § BrL]. Liknande formulering anges i hyreslagen [12 kap. 25 § jordabalken]. Om hyresgästen eller bostadsrättshavaren stör omgivningen på ett sätt som inte skäligen kan tålas kan hyresvärden avhysa hen. Vad som skäligen bör tålas varierar från situation till situation, men att exempelvis barn leker i sin trädgård är ofta något som anses bör tålas medan exempelvis röklukt från en granne som eldar ofta ibland i anses bör tålas. Det varierar dock så pass mycket från situation och plats att inget generellt svar kan ges på vad som skäligen bör tålas. Om ni bor i en villa är det svårare att kräva att grannarna ska vara tystare eftersom ni inte kan stödja er på BrL eller 12 kap. jordabalken. Däremot kan ni stödja er på 3 kap. 1 § jordabalken eller miljöbalken [MB]. I miljöbalken finns det bestämmelser om hälsoskydd som kan tillämpas på alla bostäder och som innebär att människor ska skyddas mot störningar som kan innebära olägenheter för människors hälsa, förutsatt att störningarna inte är tillfälliga eller ringa [obetydliga] [9 kap. 3 § MB]. Kom ihåg att bedömningen av om störningen är tillräcklig för att anses vara mer än obetydlig görs utifrån objektiva kriterier. Med det menas att miljöförvaltningen inte tar hänsyn till om du som person anser ljudet vara störande utan snarare om hur allmänheten uppfattar ljudet, exempelvis om ljudet uppnår en viss nivå för att rent objektivt anses som störande för omgivningen. Störningen får inte heller vara rent tillfällig, men som jag förstår det åker barnen runt på dessa fyrhjulingar flera gånger i veckan. Grannarna ska förebygga, motverka och hindra att barnens användning av fyrhjulingarna medför olägenhet för omgivningen och det ska de göra redan när det kan antas att fyrhjulingarna kan påverka omgivningen vilket de kan göra direkt vid första användningen [2 kap. 3 § MB]. Givetvis ska grannarna inte behöva ha för stora kostnader för att förebygga, hindra eller motverka bullret från fyrhjulingarna men hur mycket kostnader som ska läggas bedöms i varje enskilt fall. Kostnaderna ska i vart fall inte gå utöver det skydd som åtgärderna kan bidra till.I 3 kap. 1 JB stadgas att grannar ska ta skälig hänsyn till omgivningen vid nyttjande av sin fastighet. Vad skälig hänsyn innebär omnämns inte i lagen eller förarbeten. Med 3 kap.1 § kan du stämma grannen och därmed väcka talan mot hen. Jag skulle dock rekommendera en stämningsansökan som sista utväg, då en rättegångsprocess kostar mycket pengar för den enskilde. Det är bättre om ni försöker kompromissa med grannen och nå en överenskommelse istället utan att påbörja någon process.Vad kan ni göra?Sammanfattningsvis kan därmed sägas att ni kan vidta tre åtgärder: 1.Prata med grannarna om ni inte redan gjort detta eftersom det är kostsamt att driva en rättegångsprocess. Kanske kan ni komma överens om en viss tidpunkt då barnen kan få köra med fyrhjulingarna eller liknande. Om ni inte kan komma överens kan du gå vidare till åtgärd nummer två.2.Ni kan kontakta miljöförvaltningen i er kommun och be dem göra en bullermätning för att se om ljudet är tillräckligt för att betraktas som en störning. Om så är fallet kan miljöförvaltningen kräva att grannarna upphör med sin användning av fyrhjulingarna. 3.Om ni inte vill använda er av miljöbalken kan ni använda er av jordabalken 3 kap. 1 § och stämma dem för att de inte tagit hänsyn till omgivningen, vilket är ett krav när en äger en fastighet. Precis som nämnt i punkt 1 kostar det dock mycket om ni ska driva en process mot grannarna och det kan därför vara mer fördelaktigt att gå på åtgärd ett och två innan ni går vidare på åtgärd nummer tre. Hoppas du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig om du undrar något mer. Lycka till och glad påsk! Med vänliga hälsningar,

Kan man begära att grannen avlägsnar träd på sin tomt om det faller in löv på annans tomt?

2019-04-19 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag och min fru har en granne vars 3 stora hängbjörkar varje höst lämnar huvuddelen av sina löv på vår trädgård (ca en halvmeter). De skuggar även uteplatsen samt stör elproduktionen på våra solceller. Han har även tall som släpper kottar och barr på vår nyanlagda gräsmatta Har erbjudit grannen att hjälpa till att ta bort dessa träd vilket har avfärdats. Han är heller inte villig att komma och ta rätt på sina löv. I höstas skottade vi över löven tillbaka till grannen varpå grannen på natten skottade tillbaka allt in på vår tomt igen Därefter har han på sociala medier och sms farit ut i otidigheter mot min fru och mig. Det går inte att prata med honom. Eftersom min fru nyligen fått cancer och det är viktigt med harmoni och få må bra för att hålla sjukdomen i schack är detta grovjobb men grannens olägenheter ett stort problem. Vad kan vi göra?
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I vissa fall kan grannar ha rätt att kräva att den andra avlägsnar träd på sin trädgård, men då ska det röra sig om att en rot eller gren tränger sig in på tomten, 3 kap. 2 § jordabalken. Löv och kottar som faller in på tomten från deras träd är således inte tillräcklig anledning att kräva att de åtgärdar det. Jag skulle rekommendera er att försöka prata med grannen och försöka komma till en överenskommelse, kanske försöka se om han skulle kunna ta reda på löven och kottarna som faller in på er tomt, men ni kan som sagt inte kräva att han avlägsnar träden om inte rötter eller grenar är på eran tomt. Hoppas ni hittar en lösning som blir bra. Vänliga hälsningar

Hur ändrar vi ägandet av villan billigast?

2019-04-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag och min sambo står som ägare till en villa. Ägarandel 50/50.Vilken är det billigaste sättet att ändra så att jag står som ensam ägare?Kan hon ge sin andel som gåva till mig? Vad skulle det kosta i olika avgifter då?Eller finns det andra smidigare och billigare sätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ett äktenskap finns möjlighet till bodelning under äktenskapet för att fördela egendom (9 kap. 2 § ÄktB), samma möjlighet finns dessvärre ej enligt sambolagen (jfr 8 § Sambolagen). De alternativ som står till buds för er under ett samboförhållande är antingen att (1) din sambo säljer sin del av fastigheten till dig, eller (2) skänker fastigheten till dig. För det fall att din sambo skulle sälja sin del av fastigheten till dig kommer hon att bli skattskyldig för eventuell vinst, varför min rekommendation i ert fall är att ni fördelar ägandet genom gåva. Formkravet vid gåva av fastighet är detsamma som vid försäljning av fastighetDå det är del av fastighet som ska bortskänkas finns formkrav som måste vara uppfyllda. Formkravet för gåva av fastighet är detsamma som vid köp av fastighet (jfr 4 kap. 29 § Jordabalken, JB och 4 kap. 1 § JB). De formkrav som finns är att gåvohandlingen ska innehålla uppgift om köpeskillingen (som i ert fall torde vara 0 kr eller likvärdigt), en förklaring om att egendomen överlåtes på köparen av säljaren samt handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av både köparen och säljaren.Som sambo behöver ni inte registrera gåvan någonstans (vilket krävs vid gåva mellan makar). Däremot ska gåvomottagaren söka lagfart för fastigheten. Lagfart ska sökas inom tre månader (20 kap. 1-2 § JB). Det krävs inte att gåvobrevet är bevittnat för att det ska vara giltigt (jfr 4 kap. 1 § JB). Lagfartsansökan ska dock vilandeförklaras om överlåtelsehandlingen inte är styrkt av två vittnen (20 kap. 7 § JB), varför det är en god idé att redan vid utfärdandet av gåvobrevet se till att det bevittnas.Det finns numera ingen gåvoskatt som kommer att belasta mottagaren av gåvan, i vissa fall kan dock krävas att gåvomottagaren betalar stämpelskatt. Stämpelskatt ska betalas om mottagaren betalar något för gåvan eller övertar lån. Ersättningen eller lånets storlek jämförs mot föregående års taxeringsvärde. För det fall att ersättningen eller lånet uppgår till 85% av taxeringsvärdet ska stämpelskatt betalas (1 och 5 § lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter). I ert fall framgår inte vad taxeringsvärdet är i förhållandet till eventuell belåning, men jag nämner det för att ni ska vara medvetna om att det är en kostnad som kan uppkomma.För det fall att ni behöver hjälp med upprättande av gåvobrev kan jag rekommendera er att anlita en jurist vid Lawlines juristbyrå för hjälp. Är ni intresserade av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Vänligen,

Skriva över fastighet på barn

2019-04-10 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag och min f.d. fru, vi skildes 2014 och vi gjorde en bodelning vilka vi båda var mkt nöjda med. Kvar är att vi har fastighet. Det är en giftorätt 50/50 men det är bara mitt namn står för fastigheten. Min fd fru vill skriva över hälften till våra barn(2) 25/25 och jag skriver som ett testament att de kommer att ärva mig den andra hälften som enskild egendom. Vi alla är positiva till detta. Skulle vilja få en synpunkt på om detta är det bästa och ev få hjälp med detta på papper.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få hjälp med att upprätta dokument och få rådgivning kring dina frågor rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Det kan du göra på: http://lawline.se/boka.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad innebär att uppsägning kan ske till månadsskifte som inträffar minst en månad från uppsägningen?

2019-04-20 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |I mitt kontrakt står det så här: "Uppsägning kan ske till månadskifte som inträffar minst en månad från uppsägningen." Vad exakt menas med detta? Jag sa upp min plats den 13 April och vill kunna flytta den 11-12 Maj, behöver jag då betala för min plats hela Maj?
Lisette Andersson Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Eftersom det i ditt kontrakt står att uppsägning sker i månadsskiftet som inträffar minst en månad från att du sagt upp platsen, så innebär det att man räknar en månad från din uppsägning den 13 april, alltså 13 maj och därifrån tar det månadsskifte som kommer närmast därefter, vilket då blir månadsskiftet maj/juni. Du kommer därför att behöva betala för platsen hela maj månad eftersom ditt kontrakt upphör sista maj. Du har dock rätt att använda din plats under denna tid. Hoppas du fått hjälp med din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad innebär nyttjanderätt och vad får man göra?

2019-04-18 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som egentligen menas med nyttjanderätt på mark? Vi har en inskriven nyttjanderätt på en bit mark (tomt) i anslutning till vår tomt och den sträcker sig ända ned till mälarens strand.När vi köpte huset sa mäklaren att nyttjanderätten bestod i att vi fick använda denna mark samt sköta om den och klippa gräs etc.Det jag undrar är om vi får göra något annat som tex anlägga rabatter plantera buskar och göra en trall uteplats. Eller får vi inte förändra något? Även om det går att återställa om vi skulle flytta?Mvh
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En nyttjanderätt innebär kortfattat en rätt för en person att på visst sätt använda någon annans fastighet. Rätten kan gälla en hel fastighet eller en del av en fastighet och är begränsad i tiden. Nyttjanderätt är bindande i högst 25 år inom detaljplanelagt område och 50 år i övrig (se 7 kap. 5 § Jordabalken, JB). En nyttjanderätt skapas genom avtal med fastighetens ägare (7 kap. 1 § JB). I ditt fall utgör nyttjanderätten en rätt att använda marken samt sköta om den. Huruvida ni får göra något mer beror helt på vad som står i nyttjanderättsavtalet med ägaren. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen

Jag äger en bostad men är inte skriven där. Har tänkt o hyra ut den o de undrar om de kan vara skrivna i min bostadsrätt?

2019-04-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag äger en bostad men är inte skriven där. Har tänkt o hyra ut den o de undrar om de kan vara skrivna i min bostadsrätt? Går detta?Vänligen
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du menar folkbokföra sig på din adress, så JA, absolut! Det ska inte vara några problem i förhållande till Skatteverket som har hand om folkbokföringen.Dock bör du se till att du följer bostadsrättsföreningens eventuella regler för din bostadsrätt angående uthyrning, så att du är på det klara med din bostadsrättsförening och inte får några problem med dem.Hoppas du fått svar på din fråga. Om du har någon följdfråga angående mitt svar kan du kommentera nedan, och om du har fler funderingar kan du ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Beslut från kommunen gällande VA-anläggning

2019-04-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi har köpt ett halvt hus då en fastighet har delats i två fastigheter med gränsen dragen mitt mellan två sammanbyggda huskroppar. Detta har tidigare varit en vårdinrättning och kommunalt vatten och avlopp fanns indraget i byggnaden. Som det är nu kräver Region Gotland att den nya fastigheten SKALL ha en egen förbindelsepunkt och gräva in nya ledningar till en redan befintlig byggnad med iordningställd tomt och parkering. Vi har hänvisat till utrymmet som finns i "Lagen om allmänna vattentjänster" att i särskilda fall går det att använda sig av andra lösningar och särskilda villkor; tex en gemensamhetsanläggning (LAV§11). RG har sagt att man "vill rensa upp i sina system" och tillåter inte längre gemensamhetsanläggningar. Trots detta så finns den möjligheten med i den för 2019-års uppdaterade prislista för VA-tjänster. Man har också tidigare haft argumentet att om det i en framtid uppstår en tvist mellan de två ägarna måste RG ha möjlighet att stänga av vattnet vid förbindelsepunkten. Deras egna tekniker som varit på plats berättar att de idag har tekniska möjligheter att installera vattenkranar, inne i en byggnad, som går att fjärrstyra och således stänga av från regionen.RG har själva krav på sig (LAV§10) att minska resurser, värna om natur och miljö vid projektering och utbyggnad, men här kräver man att vi ska frakta och använda tunga maskiner, gräva upp i asfalt och gräsmattor och lägga ned nya ledningar - Allt när det redan finns en fung. lösning. Är det OK?
Alexander Hedblom |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt lagen om allmänna vattentjänster får regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, kommunen meddela ytterligare beslut om användningen av allmänna vatten och avloppsanläggningar (VA-anläggning). Kommunen får i en detaljplan bestämma vilka anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, vilka fastigheter som ska ingå och vilka områden som har anspråksbehov.Huvudprincipen är att varje fastighet har egen förbindelsepunkt. Gemensam förbindelsepunkt för två eller flera fastigheter kan emellertid förekomma, t.ex. vid anslutning av gemensamhetsanläggning eller på fastighetsägares begäran. Fastighetsägare kan ändå inte kräva gemensam förbindelsepunkt; kommunen avgör om så ska ske.Kommunen har alltid makten att besluta om beräkningsgrunderna för VA-taxa, verksamhetsområde och allmäna bestämmelser om VA. Detta innebär i praktiken att kommunen i samspel med länsstyrelsen bestämmer över hur VA-anläggningen ska hanteras och de har befogenheten att ändra detaljplaner och därmed bestämma hur VA-anläggningen för varje fastighet ska se ut. Svaret på din fråga är alltså ja, kommunen får fatta den typen av beslut.Min rekommendation är att vända er till Länsstyrelsen för att få ert fall prövat med stöd i 35 § lag om allmänna vatten och avloppsanläggningar då det, precis som du säger verkar onödigt och obefogat att ni ska ha en egen förbindelsepunkt.Vänliga hälsningar,