Vad ska vi göra när vi inte får tillstånd att använda en enskild väg för att komma fram till våra hus?

2020-02-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vägrätt Hej Har en fråga gällande väg... Kan ägaren till en enskild väg neka mig och mina grannar att köra till våra hus? Sedan undrar jag även om vem som har underhållsansvar för vägen då vi idag knappt kan komma till våra hus och ägaren till marken nekar oss att renovera den(tänker slitage bil, ambuland, brandkår etc) ... Vägen har ej rätt till bidrag, saknar servitut och husen som vägen går till är permanentboenden och funnits där sedan 1910... Vore tacksam för lite underlag i svaret som kan användas att styrka eventuell rätt, skyldighet.. Ägaren går inte att föra dialog med så ser nu på att lägga upp ett case med underlag för att skicka till ägaren... Jag vore tacksam för eventuella instanser man kan vända sig till typ lantmäteriet etc för att hamna på rätt stig....
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ägaren ansvarar för underhåll och bestämmer kring förekomsten av motordrivna fordon Ägaren av en enskild väg har rätt att begränsa rätten att köra med motorfordon på vägen (10 kap. 10 § trafikförordningen). Det är således fullt möjligt för ägaren att förbjuda er från att köra på vägen, men givetvis finns det ingen möjlighet att förhindra er från att ta er fram på annat sätt. Det är vidare ägaren som har ett ansvar att underhålla den enskilda vägen. Ni kan ansöka om en gemensamhetsanläggning För att få tillgång till en enskild väg är det möjligt att hos Lantmäteriet ansöka om en så kallad gemensamhetsanläggning, vilket kort och gott innebär att ett antal fastigheter får rätt till en bit mark och också ett ansvar över denna. Detta ansvar innefattar skötsel av vägen och också att axla de kostnader som förknippas med detta (15 § anläggningslagen). En gemensamhetsanläggning kan avse just vägar, men förutsätter att anläggningen syftar till att uppfylla ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter (1 § anläggningslagen). Ändamålet får alltså inte vara av tillfällig natur, utan något som fastigheterna kan anses ha behov av en längre tid. Utöver detta anläggningen vara av väsentlig betydelse för fastigheterna som ska vara anslutna (5 § anläggningslagen). Med väsentlig betydelse menas att det måste finnas ett behov som är påtagligt och som inte kan uppfyllas på annat håll. I fråga om vägar innebär det att det inte ska finnas alternativa vägbanor på annat håll. Förutom att vara väsentlig betydelse måste kostnaderna och olägenheterna av anläggningen också stå i rimlig proportion till dess vinster (6 § anläggningslagen). Gemensamhetsanläggningen ska trots ovanstående inte inrättas om vissa deltagande fastigheter allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för detta (7 § anläggningslagen). Men hur stor vikt Lantmäteriet kommer att lägga vid någons åsikt beror dels på hur stort behov av gemensamhetsanläggningen denne skulle komma att ha, och dels på hur stor del av kostnaderna av anläggningen som personen kommer att bära. Marken som behövs för gemensamhetsanläggning kan komma att omfattas genom tvång, förutsatt att det inte medför synnerliga men för markägaren (12 § anläggningslagen). Det är därmed fullt möjligt att inrätta en gemensamhetsanläggning utan samtycke från ägaren till den enskilda vägen. Hur ska ni gå tillväga?En eller flera av er som avser att ha en andel i gemensamhetsanläggningen ska vända er till Lantmäteriet och begära en så kallad anläggningsförrättning. Detta gör ni genom att fylla i den här blanketten. I ansökningen ska ni ange vilka fastigheter som ska ingå i gemensamhetsanläggningen, på vems mark denna ska vara och vad det är för typ av gemensamhetsanläggning. I blanketten ska ni kryssa i alternativet om att det ska bildas en samfällighetsförening i samband med gemensamhetsanläggningen, då det i samfällighetsföreningar enbart krävs majoritetsbeslut för att få igenom åtgärder rörande anläggningen. Ni ska även ange varför en gemensamhetsanläggning är nödvändig och på vilket sätt den uppfyller kraven som angetts ovan. Du har betalat för ett efterföljande telefonsamtal. Jag kommer därför ringa till dig imorgon kl 12.00. Passar inte tiden får du gärna du höra av dig till pegah.fazli@lawline.se så vi kan komma överens om en annan tid. Du kan även höra av dig i det fall du har några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå!Vänligen,

Städning av fast egendom

2020-01-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej vi har sålt vår avstyckade gård. Inga djur har funnit på den på 50år. Byggd 1909. Vi sista kontraktsskrivningen gick allt bra. Vi åkte med köparen till gården och gick igenom alla byggnader. Frågade om allt såg bra ut och va okej. Då sa de ja på allt. Vi har lämnat saker vi tycker tillhör gården så som fönster, garderober som var med på planritning, falufärg osv. Allt snyggt och prydligt iordningställt. Nu två veckor senare måste vi komma och ta bort saker som de plötsligt inte tycker är städat och inte ska ingå är detta verkligen okej?
Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det finns ingen lagstadgad regel i jordabalken (JB) som ålägger säljaren att städa en fastighet innan tillträdet sker. Det är vanligt en klausul (avtalsvillkor) om städning tas med i köpekontraktet. Om det har skett i det här fallet kan säljaren kräva att ni tar bort den lösa egendomen från fastigheten. Vad som är fast egendom regleras i JB 2 kap 1-2 §§. Garderober och fönster som byggnaden inte blivit försedd med är inte fast egendom utan istället lös egendom. Det kan leda till att ni behöver städa undan det, om en klausul om städning finns. Vidare blir en sådan klausul utan verkan om ni har kommit överens om att allt ska ingå (muntliga överenskommelser går före skriftliga enligt allmänna avtalsrättsliga principer). Hoppas detta besvarade din fråga! Med vänlig hälsning,

Hur kan jag överlåta del av fastighet till min sambo?

2020-01-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min sambo vill skriva in mig i sin fastighet med ett gåvobrev, jag undrar om exempelvis min bror och hans sambo skulle kunna vara vittnen utan att det blir problem?
Linnéa Lind |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att din fråga rör fastighet som är fast egendom. Det är jordabalken (1970:994) som är tillämplig för förhållanden rörande fast egendom (1 kap 1 §). För överlåtelse av fastighet mellan sambor genom gåva gäller samma formkrav som vid överlåtelse av fastighet (4 kap 29 § JB och 4 kap 1 § JB). Gåvohandlingen är då en överlåtelsehandling som ska upprättas innehållandes uppgift av egendomen som ska överlåtas. Handlingen ska underskrivas av gåvogivaren och gåvomottagaren (4 kap 1 §). Det finns alltså inte krav på att vittnen ska närvara eller vilka som kan vara vittnen. Krav på vittnen aktualiseras främst i ärvdabalken (1958:637) avseende testamente (10 kap 1§ ÄB). Ett förordnande i testamente innebär dock ingen övergång av äganderätt.Ditt förvärv av del i fastighet innebär att du och din sambo innehar fastigheten med samäganderätt (4 kap 8 § JB). För att ditt förvärv ska bli fullständigt skyddat ska du ansöka om lagfart inom tre månader efter överlåtelsen (20 kap 1–2 § JB).Sammanfattningsvis så krävs det överlåtelsehandling som uppfyller krav på fastighetsöverlåtelse och lagfart för att ditt förvärv ska bli fullständigt skyddat. För detta krävs inga vittnen. Jag skulle inte rekommendera er till att förordna om detta i testamente då det inte innebär en övergång av äganderätt. För hjälp med upprättande av överlåtelseavtal kan du vända dig till våra jurister här.Hoppas att jag besvarat din fråga!

Möjlighet att överklaga svensk dom till EU

2019-12-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min fråga avser förhållandet mellan äganderätt och strandskydd/allemansrätt. Jag har en gård där ett nytt bostadshus behöver byggas. Kommunen nekar detta med hänvisning till strandskyddet och allemansrätten. Överklagan till Länsstyrelsen har givit samma resultat. Mark- och Miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen (Svea Hovrätt) har inte beviljat prövningstillstånd. Jag anser att samtliga instanser klart visar en avog inställning mot mänskliga fri och rättigheter, dessutom föreligger en tveksamhet avseende samtliga instansers följsamhet i ärendets legalitet.Kan jag överklaga i EU vad avser mänskliga rättigheter trots att Svea Hovrätt fastställer underdomstolens resultat det vill säga att ärendet lämnats utan prövningsrätt.
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går inte att överklaga domar från svenska domstolar direkt till EU-domstolen men du kan skicka in klagomål till EU:s institutioner (instruktioner här) om du anser att svenska myndigheter bryter mot till exempel egendomsskyddet i EU-rätten. Enligt artikel 34-35 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se här) kan du få din sak prövad i Europadomstolen efter du har fått det prövat av samtliga instanser i Sverige. Information om hur du går till väga finner du här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Hyresgästen kvarlämnar egendom

2020-01-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min inneboende hämtar inte sina saker vid flytt. Vad gör man?Mvh
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline! Om din hyresgäst lämnar kvar egendom tillfaller dessa dig om hyresgästen inte hämtar dennes egendom inom sex månader från det att hen lämnade bostaden. Om du dessutom har uppmanat hyresgästen att komma tillbaka för att hämta sina grejer har denne enbart tre månader på sig att göra så innan sakerna tillfaller dig (2:27 Jordabalken). Innan sex månader (alternativt tre månader om du uppmanat hyresgästen att hämta sina grejer) har passerat så skulle jag avråda dig från att använda eller på något sätt göra dig av med sakerna eftersom det då råder risk för att du begår brottet olovligt förfogande (10:4 Brottsbalken). Vidare kan du anses gjort dig skyldig till brott även genom att köra hem sakerna till personen eftersom man därigenom flyttar på personens egendom och på så sätt rubbar ägarens besittning (8:8 Brottsbalken). Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Med vänliga hälsningar,

Får jag hyra ut ett rum till min son?

2020-01-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan man som förälder hyra ut ett rum i hemmet till sitt barn som inte längre går på gymnasiet? Alltså, jag som förälder är inte längre försörjningsansvar. Resten av familjen kommer att bo kvar. Har letat på nätet men inte hittat nåt. Med vänlig hälsning
Kajsa Moss Bjerling |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vad som gäller för uthyrning av rum hittar du i jordabalken (JB), i vad som brukar kallas hyreslagen.Om du inte längre har någon försörjningsplikt för din son, finns det ingenting som säger att du inte kan hyra ut ett rum till honom. Så länge du som kontraktsinnehavare bor kvar i bostaden kommer din son att räknas som en inneboende. För detta behöver du inte din hyresvärds godkännande, förutsatt att uthyrningen inte kan innebära någon form av skada för hyresvärden (12 kap. 41 § JB).Hoppas du fick svar på det du ville veta! Hör gärna av dig igen annars.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för dokument för att säkerställa att en person som investerar pengar i en fastighet får ta del av en eventuell framtida värdeökning?

2020-01-01 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag och min syster äger var sin halva av en sommarstuga. Nu vill min systerdotter investera pengar i stugan, vilket betyder att värdet förmodligen ökar. Vad krävs för dokument för att säkerställa att hon får ta del av värdeökningen i framtiden? Tacksam för svar.
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagJag tolkar din fråga som att den berör fast egendom, dvs att ni även äger marken som stugan står på. Därmed blir jordabalken tillämplig (1 kap. 1 § jordabalken). Skulle så inte vara fallet (det vill säga att stugan står på annans mark) kan du bara bortse från delen där formkraven för ägande beskrivs. Ur bevisbördesynpunkt är det dock alltid bra att ha ett skriftligt avtal. Även lagen om samäganderätt kommer att beröras. Vilka alternativ finns? Först och främst skulle ni kunna tänkas överlåta en del av fastigheten till din systerdotter. Detta gör då att ni alla blir samägare till fastigheten. Således har ni alla rätt till era andelar av huset vid en framtida försäljning (4 kap. 8 § jordabalken och 1 § lagen om samäganderätt). Det är viktigt att era andelar tydligt framgår av köpehandlingarna, eftersom ni annars presumeras äga lika andelar (1 § lagen om samäganderätt). För att ett köp av fast egendom ska vara giltigt krävs det att det är en skriftlig köpeskilling som underskrives av säljaren och köparen, att köpeskillingen framgår och att den innehåller en så kallad överlåtelsemening (dvs att det framgår att er avsikt är att överlåta en andel av fastigheten) samt uppgift om fastigheten (4 kap. 1 § jordabalken). Ett annat alternativ är att upprätta ett avtal som anger att din systerdotter i framtiden har rätt att ta del av lika stor procentuell andel som hon går in med i dagsläget, vid en framtida avyttring. Som ett enkelt exempel kan nämnas att om hon går in med 200 000 kr och stugan/fastigheten är värd 1 000 000 kr så kan värdet beräknas till 1 200 000 kr och hon har då gått in med 1/6. Detta är alltså den kvot som hon förslagsvis skulle ha rätt till vid en framtida avyttring. Om ni alla undertecknar avtalet och någon skulle bryta mot det så är det ett avtalsbrott som leder till att påföljder aktualiseras. Det finns inga formkrav för ett sådant här avtal, och det kan alltså slutas muntligt. Däremot är det som sagt alltid bra att ha det skriftligt, eftersom det underlättar tolkningen vid en eventuell tvist. Sammanfattning För att säkerställa att din systerdotter får ta del av en eventuell värdeökning i framtiden kan ni antingen upprätta ett köpekontrakt så att hon blir delägare, eller upprätta ett avtal om att hon har rätt till en viss kvot när stugan säljs i framtiden. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du skulle behöva mer hjälp rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra jurister på https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Vad är lös egendom?

2019-12-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om man lånar en väns bil är bilen "lös egendom" då?Enligt lagen.nu sägs att all egendom som inte är fast är lös.De skriver att det som går att flytta är lös egendom.Vilka lagtexter kan man hänvisa till?Vänligen
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen definition i lagtext om vad som utgör lös egendom. Däremot går det att läsa ut genom att tolka annan lagtext. I jordabalkens 1 kap. 1 §, anges att fast egendom är jord. Enligt 2 kap. jordabalken framgår att även fastighetstillbehör, exempelvis byggnader också är fast egendom. Det här betyder att motsatsvis är all annan egendom lös egendom. Där ingår bland annat bilar, bostadsrätter, aktier, värdepapper och rättigheter.Sammanfattningsvis utgör bilen lös egendom. Du kan hänvisa till ovannämnda lagrum och svaret finns genom en motsatsvis tolkning av texten.Hoppas du fick svar på din fråga!