Vad kan man göra åt en grannes bristfälliga skötsel av sin tomt?

2021-05-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Det handlar bland annat om regler och juridik kring vad man får göra, och inte, vid tomtgränsen: 1. Grannen har planterat flera träd som kan bli 10 m. vid tomtgränsen, och redan nu skuggar de min tomt. 2. En stor gren från ett träd hos grannen hänger in över staketet. 3. Grannen har en stor lönn vars löv rasar mest på min sida om tomtgränsen. 4. Grannen har en massa kirskål (ogräs) som nu börjat ta sig in över gränsen till mig. Vad gäller vid sådana här granntvister, och vad kan man göra rent rättsligt? Hoppas att någon hos er kan svara på dessa frågor och kan förklara lite om juridiken kring detta.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor! Nedan ska jag försöka besvara dessa i tur och ordning, även om samtliga frågor inte regleras av lag. AllmäntSamtliga frågor handlar om växter. Det är därför lämpligt att redan från början klargöra att växter stående på rot räknas som fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § jordabalken (JB). Sådana växter hör därför till fastigheten som de står på. Eftersom frågorna berör grannars inbördes förhållanden ska det också nämnas att var och en är skyldig att ta skälig hänsyn till sin omgivning vid nyttjande av den egna tomten. Detta fastställs av 3 kap. 1 § JB. I rättsfallet NJA 1994 s. 162 framkommer att en granne som inte tagit tillbörlig hänsyn till andra grannar kan komma att bli skadeståndsskyldig för detta. I just detta fall gällde frågan trampskador på ett vetefält, vilket berättigade skadestånd med stöd av denna bestämmelse. Det är dock något oklart om sådan skadeståndsskyldighet idag bedöms enligt 3 kap. 1 § JB eller enligt 32 kap. miljöbalken.1. Grannen har planterat flera träd som kan bli 10 m. vid tomtgränsen, och redan nu skuggar de min tomtDet saknas tydliga regler gällande hur nära grannens tomtgräns man får plantera träd. Sådana regler har efterfrågats men idag regleras området snarare av rekommendationer som kan finnas inom olika kommuner. Det är därför lämpligt att man kontaktar kommunen för att höra vad som gäller där innan något träd planteras. De kommunala rekommendationerna brukar dock snarare ta sikte på hur nära vägen man får plantera och inte reglera frågan mellan olika tomter. I och med detta finns det tyvärr inte så mycket du rent lagligt kan göra när en grannes träd skuggar din tomt. Jag skulle inte säga att ett träd som skuggar tomten tyder på att grannen ifråga inte tagit tillbörlig hänsyn till sin omgivning (3 kap. 1 § JB). Det enda att göra är därför att prata med grannen och försöka lösa problemet. Lämpligast hade givetvis varit att göra detta innan trädet faktiskt planterades. I annat fall får du helt enkelt bygga ett nytt soldäck på annan plats på tomten. 2. En stor gren från ett träd hos grannen hänger in över staketetI denna situation har du större möjligheter att påverka problemet än vid ovanstående fråga. Enligt 3 kap. 2 § JB har du nämligen möjlighet att såga bort grenen som hänger över på din tomt under förutsättning att grenen medför olägenhet för dig. Om åtgärden kan antas medföra skada på trädet måste du däremot först prata med grannen för att ge denne möjlighet att själv avlägsna grenen. Eftersom frågan rör en stor gren skulle jag rekommendera att först ge grannen möjlighet att vidta åtgärden själv, innan du plockar fram sågen och riskerar att skada grannens träd. Du kan också kontakta kommunen som kan meddela grannen ett föreläggande att ta bort aktuell gren. Det kan observeras att bestämmelsen kan även tillämpas på andra växter, exempelvis buskar. 3. Grannen har en stor lönn vars löv rasar mest på min sida om tomtgränsenI likhet med fråga ett är denna fråga inte reglerad av lag förutom att grannar måste visa varandra tillbörlig hänsyn enligt 3 kap. 1 § JB. Eftersom träd fäller löv skulle jag bedöma detta som att det inte är fråga om att grannen brister i hänsynen. Snarare är det så att du återigen får prata med grannen om problemet och snällt be denne att kratta upp sina löv. 4. Grannen har en massa kirskål (ogräs) som nu börjat ta sig in över gränsen till migKirskål är ett problem som de flesta med trädgård har. Inte heller denna fråga är tyvärr reglerad i lag utan du får helt enkelt ta på dig trädgårdshandskarna och börja rensa på din tomt. SlutsatserAv dina frågor är det alltså bara fråga två som går att svara på med ett juridiskt resonemang. Övriga frågor är tyvärr utelämnade till att lösa genom den goda grannsämjan (som ibland kanske inte är så god). Gällande fråga två är de alternativ du har antingen att prata med grannen, kontakta kommunen eller själv kapa grenen i fråga. Observera dock att om du väljer att ta saken i egna händer bör du först prata med grannen, för att undvika eventuella tvistigheter som kan uppkomma om du råkar skada trädet. Jag hoppas att detta var svar på dina frågor. Du är varmt välkommen att kontakta oss igen med ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar,

Finns det preskriptionstid för byggnad som går in på annans mark?

2021-05-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Drygt en meter av min altan går ut över samfällighetens mark. Altanenbyggdes för 12 år sen utan att någon har kommenterat det unde ralal dessa år. Nu vill dock samfällligheten att jag kapar av altanen och återställer samfällighetens mark. Så min fråga är, finns det någon perskriptionstid för detta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det utifrån det du skrivit har du för 12 år sedan byggt en altan. Ungefär en meter av altanen går ut över annans mark (samfällighets mark). Samfälligheten kräver nu att du kapar av altanen och återställer dess mark. Du undrar om det finns någon preskriptionstid för det som skett.Någon preskriptionstid som ger dig en rätt att ha kvar altanen trots att du byggt in på annans mark finns tyvärr inte. Däremot finns det reglering i jordabalken som kan vara aktuell i ditt fall och eventuellt göra att du inte behöver kapa din altan. I 3 kap. 12 § jordabalken framkommer en rätt för den som har uppfört byggnad eller annan anläggning, på så sätt att den skjuter in på angränsande mark, att få ha kvar byggnaden till dess att den avlägsnas eller blir obrukbar. Det blir en form av legalt tvångsservitut. Rätten gäller dock endast den som uppfört byggnaden över en gräns av misstag (den får inte vara uppförd på annans mark med avsikt eller av grov vårdslöshet), och endast i de fall där borttagande av byggnaden skulle medföra betydande kostnad eller olägenhet för dig som ägare. Enligt lagkommentarerna till bestämmelsen har bestämmelsen sin huvudsakliga betydelse för byggnader från en tid när möjligheterna att entydigt bestämma gränsers rätta läge var mindre än nu. Avgörande för om du kan behöva kapa altanen blir till att börja med om bygget ut över samfällighetens mark skedde med avsikt eller av grov vårdslöshet. Om det kan konstateras att bygget skedde av misstag, för att det var oklart exakt var gränsen gick, är det möjligt att du inte behöver kapa altanen. Det blir då beroende av om det skulle medföra betydande kostnad eller olägenhet för dig. Huruvida det utgör en betydande kostnad eller olägenhet för dig är något som är öppet för argumentation. Dock kan det tänkas att det inte är lika värdeförstörande att kapa av en altan som att behöva riva ett hus som går in på annans mark. För det fall att du har rätt att ha kvar altanen är du däremot skyldig att ersätta samfälligheten för nyttjandet av marken.Om ni inte kan komma överens och du inte vill kapa altanen kan du vända dig till en jurist som kan föra din talan, som ombud för dig. En av våra jurister på Lawline juristbyrå kan vara behjälplig för ändamålet. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Delägarförvaltning - vad gäller?

2021-05-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om alla delägare har samma andelar i en samfällighet, vad gäller då? Majoritetsbeslut?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!En samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening ( 4 § SFL). Jag förutsätter att det är delägarförvaltning som gäller i detta fall. Utgångspunkten är att vid delägarförvaltning beslutar delägarna gemensamt (6 § SFL).Så länge delägarna är ense har de full frihet att bestämma om förvaltningen även med avvikelse från vad som bestämts vid förrättning. Kan delägarna inte enas i fråga om en viss förvaltningsåtgärd kan en delägare begära att lantmäterimyndigheten håller sammanträde med delägarna för att avgör frågan (7 § SFL). Delägare, som själv eller genom ombud är närvarande vid sammanträdet, har, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. I fråga som har ekonomisk betydelse skall delägarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, om delägare begär det. Dock får delägares röstetal ej överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade delägare.För beslut att överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller att upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år fordras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. I andra frågor skall som beslut gälla den mening för vilken de flesta rösterna avgivits eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Till exempel, i det fall 50% är för och 50% är mot ska ordförande ha utslagsrösten. (12 § SFL).Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Med vänlig hälsning,

Hur nära tomtgränsen får ett staket eller plank ha till tomtgränsen?

2021-04-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vilket avstånd måste ett 180 cm högt staket ha till tomtgränsen?
Fredrik Anstrin |Enligt 16 kap. 7 § plan- och bygglag (PBL) får regeringen meddela föreskrifter om att det krävs bygglov för andra anläggningar än byggnader om anläggningarna genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen. Detta för oss till 6 kap. 1 § plan- och byggförordning (PBF) som stadgar att det krävs bygglov för murar och plank. Det är samtidigt inte bygglovspliktigt att uppföra staket eller grindar av "sedvanlig beskaffenhet". Skillnaden på ett staket och ett plank är inte helt klar, men man kan säga att ett plank vanligtvis är högre och tätare än ett staket. Med tanke på att staketet är 180 cm talar det för att det är ett (bygglovspliktigt) plank, men jag kan inte uttala mig bestämt om detta eftersom jag inte känner till dess andra egenskaper. Om det är tänkt att uppföra planket på en tomt som har ett bostadshus finns ett undantag i 9 kap. 4 § PBL som gäller fallet då man vill skapa en skyddad uteplats i anslutning till bostadshuset. Ett sådant plank är inte bygglovspliktigt om det befinner sig inom 3,6 meter från bostadshuset, planket understiger 1,8 meter (mätt från marken) och inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Om de berörda grannarna lämnar sitt samtycke till det, kan planket uppföras närmare gränsen än 4,5 meter. Sammanfattningsvis krävs det inte bygglov om konstruktionen betraktas som ett staket av "sedvanlig beskaffenhet" och det behöver inte ha något särskilt avstånd till gränsen. Om det anses vara ett plank krävs som huvudregel bygglov, men bygglov krävs inte om det uppfyller kraven i 9 kap. 4 § PBL. Planket får i det fallet inte uppföras närmare än 4,5 meter till tomtgränsen, om inte de berörda grannarna lämnar sitt samtycke. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Fel folkbokföringsadress och fråga om samboegendom

2021-05-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag undrar om man måste vara folkbokförd på sin bostadsrätt? Min son har köpt en bostadsrätt för flera år sedan men är folkbokförd på annan adress. Han bor dock i bostadsrätten och nu har hans flickvän tänkt att flytta in. Är det klokt att skriva samboavtal där bostadsrätten ska vara hans enskilda egendom? Kan det bli problem om de skulle flytta isär. Kan flickvännen hävde att hon ska ha halva lägenheten? Kan allt äventyras i och med att han inte är folkbokförd på sin bostadsrätt?Mvh orolig mamma
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! FolkbokföringEn person ska vara folkbokförd på den fastighet och i den kommun där personen är bosatt (6 § Folkbokföringslagen [1991:481] [FOL]). Vad som avses med att vara bosatt på en viss fastighet är att personen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila (7 § FOL). Eftersom din son bor i bostadsrätten föreligger en skyldighet för honom att anmäla det till Skatteverket inom en vecka från inflyttningsdatumet (25 § FOL). Eftersom din son bott i bostadsrätten i flera år gör han sig för närvarande skyldig till folkbokföringsbrott, vilket skulle kunna resultera i böter eller fängelse i högst sex månader (42 § FOL). Min rekommendation är således att han folkbokför sig på rätt adress snarast.SambofråganBeträffande eventuellt samboavtal så är det inte för närvarande nödvändigt i äganderättshänseende. Vid en bodelning av annat skäl än äktenskap uppdelas samboegendomen mellan samborna (8 § Sambolagen [2003:376] [SamboL]). Vad som avses som samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag som införskaffats för gemensam användning (3 § SamboL). Bostadsrätten utgör således inte samboegendom. Skulle lägenheten ha införskaffats med syfte att vara deras gemensamma så hade flickvännen kunnat hävda äganderätt, men eftersom din son införskaffade bostadsrätten för eget bruk är den enbart hans, förutsatt att de inte gifter sig. Det skadar givetvis aldrig att upprätta samboavtal men vad beträffar äganderätten av bostadsrätten föreligger således inget behov. Med vänliga hälsningar

Kan jag bli vräkt om jag inte är skriven på den adress jag är bosatt?

2021-05-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om ex jag äger en bostadsadress och är skriven där men bor på en annan adress där jag ej är skriven.Kan jag bli tvungen att flytta ifrån bostade där jag ej är skriven? Bli vräkt helt enkelt?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du om du kan bli vräkt från den adress du inte är skriven på, det vill säga den adress du inte är folkbokförd på. Det framkommer inte om detta gäller en hyresrätt eller bostadsrätt så därför kommer jag redogöra för vad som gäller i båda fallen. En sammanfattning kommer även finnas i slutet av texten.Om det gäller en villa kan du inte bli vräkt eftersom du då äger den själv – folkbokföringslagen som reglerar vilken adress du ska vara skriven på kan inte användas för att vräka ett hushåll.Förverkande av bostadsrätt En bostadsrätt kan förverkas under ett antal omständigheter som uppräknas i bostadsrättslagen, det vill säga kan sägas upp av hyresvärden i förtid. Att en hyresgäst inte är folkbokförd på den adressen som den är bosatt på ingår inte bland dessa uppräknade grunder (7 kap. 18 § bostadsrättslagen).Däremot kan det finns skrivelse i bostadsrättsföreningens stadgar eller enskilda avtal som reglerar rätt att säga upp bostadsrätten exempelvis på grund av att personen inte rätteligen är folkbokförd på adressen. Detta måste vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, annars finns inte rätt att förverka bostadsrätten (7 kap. 18 § 7 punkten bostadsrättslagen).Notera dock att bostadsrättshavaren ska först blivit tillsagd och inte vidtagit rättelse utan dröjsmål för att förverkande ska kunna ske (7 kap. 18 § och 20 § bostadsrättslagen).Förverkande av hyresrättOmständigheterna för att en hyresrätt kan förverkas liknar vad som gäller för en bostadsrätt. Att en hyresgäst inte är folkbokförd på den adressen som den är bosatt på ingår inte bland jordabalkens uppräknade grunder (12 kap. 42 § jordabalken).Däremot kan det finnas skrivelse i exempelvis hyresavtalet som anger rätt att säga upp avtalet om personen inte är folkbokförd på adressen. I sådant fall måste det anses vara av synnerlig vikt för hyresvärden att denna skyldighet fullgörs för att denne ska ha rätt att säga upp avtalet (12 kap. 42 § 11 punkten jordabalken).Att inte vara folkbokförd på den adress man är bosatt i Till sist vill jag uppmärksamma att man kan göra sig skyldig till folkbokföringsbrott om man inte är folkbokförd på den adress som man anses bosatt i (42 § folkbokföringslagen).Begreppet bosatt innefattar där man regelmässigt anses tillbringa sin dygnsvila. Detta innebär att man ska tillbringa sin dygnsvila i en bostad under sin normala livsföring minst en gång i veckan alternativt i samma omfattning, exempelvis två gånger under 14 dagar (6 § och 7 § folkbokföringslagen).Man kan även anses ha dubbel bosättning om man även bor i en annan bostad minst en sjundedel av sin tid. I sådant fall ska man bokföras på den bostad där man med hänsyn till omständigheterna anses ha sin egentliga hemvist. Omständigheter som kan få betydelse för denna bedömning är exempelvis arbetsförhållanden, make, sambo eller hemmavarande barn (7 § första stycket folkbokföringslagen och RÅ 1996 ref 47).SammanfattningFolkbokföringslagen som reglerar vilken adress du ska vara skriven på kan inte användas för att vräka ditt hushåll. Däremot kan du göra dig skyldig till folkbokföringsbrott om du inte är folkbokförd på den adress du anses bosatt i.Om du äger en bostadsrätt anger bostadsrättslagen ett antal grunder som hyresvärden kan säga upp avtalet i förtid på. En sådan grund skulle kunna vara att det finns en skrivelse i bostadsrättsföreningens stadgar eller enskilt avtal som exempelvis anger att hyresgästen måste rätteligen vara folkbokförd på adressen. Om du äger en hyresrätt gäller liknande omständigheter. Om avtal anger rätt att säga upp hyresavtalet på grund av att hyresgästen inte rätteligen är folkbokförd på adressen, så kan du bli tvungen att flytta från den bostad du inte är skriven på.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Flytta in i bostad utan bygglov - vad kan man göra?

2021-05-03 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har köpt en avstyckad gård för drygt ett år sedan med typkod småhusenhet bebyggd (220).Jag fick papper på detta av Lantmäteriet när jag skrev köpekontraktet. På fastigheten finns en komplementbostad från ca 1920 (ca 60kvm) ett gammalt dränghus som hade enklare inredning, spis/kyl/skorsten m.m.Det finns även ett förhandsbesked som är beviljad av kommunen för en ny villa.Jag har renoverat upp komplementbostaden (renoverat taket, fönsterna, nytt kök, breddat dörrarna till nya krav m.m.). för att bo där undertiden jag skall bygga det nya huset som jag har sökt bygglov för. Nu när bygglovshandläggaren granskar bygglovet för den nya villan har dem gått in på min fastighet utan att meddela mig. (får dem göra så?) samt tagit bilder på komplementbostaden. Nu meddelar bygglovshandläggaren mig att dem inte har några uppgifter i deras register att det finns en bostad på tomten. Dem säger att jag inte får flytta in i denna komplementbostad då detta kräver bygglov. Jag har redan flyttat in i komplementbostaden. Nu vet jag inte vad jag skall göra? Kan jag få böter varje månad för att jag har renoverat upp det gamla dränghuset eller kan jag få en engångs böter? Måste jag söka bygglov i efterhand även om det har varit en komplementbostad som är uppförd för så pass många år sedan? Tack på förhand!
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Bestämmelser om bygglov finns i plan- och bygglagen, vilken jag härefter förkortar som PBL. Även brottsbalken och plan- och byggförordningen kommer att beröras. Får en bygglovshandläggare gå in på fastigheten och fotografera utan lov? Huvudregeln enligt svensk rätt är att man får fota vem man vill och vad man vill om man befinner sig på allmän plats. Från denna huvudregel finns vissa undantag, till exempel att man inte får fotografera skyddsobjekt (se exv. 7 § skyddslagen). En markägare kan på grund av äganderätten besluta om fotoförbud på sin egen mark. Att man inte får vistas på någons tomt utan lov, om tomten kan skadas av det, framgår vidare av 12 kap. 4 § brottsbalken. Att vistas olovligen på annans mark kan även, beroende på omständigheterna, rubriceras som egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken) eller skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken). I ditt fall har dock handläggaren rätt att tillträda fastigheten och ta kort för att utföra sitt arbete (11 kap. 8 § PBL). Med andra ord är det tillåtet. Bo i en bostad utan bygglov? Det går att ansöka om bygglov i efterhand. Eftersom byggnaden är äldre än tio år så kan byggnadsnämnden inte längre besluta om något rättelseföreläggande, till exempel att byggnaden ska rivas (11 kap. 20 § PBL). Det kommunen istället kan göra är ta ut en så kallad byggsanktionsavgift av den som när överträdelsen begicks var ägare till fastigheten som överträdelsen avser, den som begick överträdelsen, eller den som har fått en fördel av överträdelsen (11 kap. 51 och 57 § PBL). Möjligheten för kommunen att ta ut en byggsanktionsavgift preskriberas efter fem år efter överträdelsen (11 kap. 58 § PBL). Någon sanktionsavgift ska dock inte tas ut om rättelse sker innan sker innan frågan om sanktion eller ingripande har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten (11 kap. 54 § PBL). Med andra ord kan du slippa undan en sådan sanktionsavgift genom att flytta ut ur huset och ansöka om bygglov. Avgifterna grundas på prisbasbeloppet, som för 2021 är 47 600 kronor. Byggsanktionsavgifter kan maximalt vara 50 prisbasbelopp (11 kap. 52 § PBL). Storleken på byggsanktionsavgifterna är reglerade i plan- och byggförordningen.Sammanfattning och råd Bygglovshandläggare har rätt att tillträda fastigheter för att utöva tillsyn och för att till exempel ta bilder. Eftersom komplementbostaden är äldre än tio år kan byggnadsnämnden inte längre besluta om att den ska rivas. Däremot kan nämnden besluta om att du ska betala en så kallad byggsanktionsavgift. För att inte behöva betala en sådan avgift kan du tillfälligt flytta ifrån bostaden och ansöka om bygglov i efterhand. Skulle du behöva mer hjälp kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Skulle du vara intresserade av detta, eller om du har några frågor om mitt svar så är du välkommen att kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Störning från granne

2021-04-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,undrar hur mycket ska/faar man tollerera lördag och söndag av grannens odjud, dvs dennes grävmaskin och traktor som om vartannat är igaang mellan 6 - 7 timmar. Avstaandet mellan oss ca. 20m. Definitionen "skälig" verkar var myckt tänjbar......
Angelica Ruuth |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din fråga tolkar jag det som att det rör sig om en granne som utför arbete med grävningsmaskin vilket utgör störningar för er. Det framkommer dock inte med säkerhet huruvida ni bor i en villa men jag utgår från att detta är fallet.Det finns bestämmelser i Miljöbalk (1998:808) (MB) som gäller störningar från grannar. Buller klassas som en störning, dock finns det vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att kunna kräva skadestånd för denna störning (32 kap. 3 § MB). Det ska handla om en viss grad av onormal störning som inte är rimligt att acceptera, vilket varierar från fall till fall.Även i Jordabalk (1970:994) (JB) finns reglerat att den som nyttjar en fast egendom ska ta hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Utifrån din fråga handlar det om en granne som brukar grävmaskin och traktor, jag vet inte exakt i vilken omfattning detta sker men det är även så att om en person utför grävning och liknande arbete på sin fastighet måste denne vidta skyddsåtgärder för att förebygga skada på angränsande fastigheter. I ditt fall verkar det däremot endast vara fråga om störning snarare än andra skador, men det skulle även kunna bli fråga om ersättning av skador till följd av detta arbete (32 kap MB).Det skulle möjligtvis kunna bli fråga om ofredande enligt Brottsbalk (1962:700) 4 kap. 7 §. Om grannen blivit tillsagd angående sitt störande men sedan ändå fortsätter med störningen kan det bedömas som ofredande. Däremot kan detta vara svårt att bevisa beroende på i vilken utsträckning grannen stör, men det skulle kunna bli aktuellt att kontakta polisen beroende på hur omständigheterna i ditt fall ser ut mer specifikt.En möjlighet är också att ta upp detta ifall ni har en samfällighet för villaägarna i ditt område där frågan om störning kan lyftas. Ett första steg kan vara att säga till grannen, men om det går så pass långt att störningarna fortsätter eller blir värre på något sätt kan det rekommenderas att kontakta polisen. Omständigheterna ser dock annorlunda ut ifall du inte bor i en villa.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,