Sambor separerar - Hur snabbt kan jag kräva att sambon flyttar ut och tar med sig sina tillhörigheter?

2019-12-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! En person hyr en bostadsrättslägenhet i andra hand. Efter några år flyttar ytterligare en person in och de blir då sambos. Det ställs ingen fråga om detta till hyresvärden (innehavaren av bostadsrätten) och inget nytt andrahandskontrakt upprättas utan det är endast den ursprungliga personen som står på andrahandskontraktet. Efter ett par år blir paret osams och relationen kraschar och som jag förstår är det den som ej står på andrahandskontraktet som får flytta. - Hur snabbt kan man kräva att personen flyttar? - Vad gör man om personen vägrar flytta? - Har man rätt att "låsa ute" personen som skall flytta och i så fall ifrån vilken tidpunkt? (omgående?)- Vad gör man i så fall med personens tillhörigheter- Vad gör man om personen lämnar kvar sina tillhörigheter inklusive sina egna husdjur och bara försvinner?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga innehåller flera delfrågor, och för att hålla svaret läsbart kommer jag beröra delfrågorna kortfattat. För att göra svaret tydligare kommer den sambo som hyr bostadsrättslägenheten i andra hand benämnas Sambo 1, och den inflyttade sambon för Sambo 2. I svaret kan du hitta hänvisningar till relevanta bestämmelser i följande lagar: - Sambolagen (SamboL)- Äktenskapsbalken (ÄktB)- Jordabalken (JB) - Lag om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) - Brottsbalken (BrB)Lägenheten är inte samboegendomEn andrahandshyresgäst får lov att ha en inneboende utan att meddela bostadsrättsinnehavaren. Skulle hyreskontraktet mellan Sambo 1 och bostadsrättsinnehavaren säga att endast en person får bo i lägenheten är det dock inte tillåtet. Observera att privatuthyrningslagen gäller för hyresförhållandet mellan bostadsrättsinnehavaren och Sambo 1, men ej mellan Sambo 1 och Sambo 2. Eftersom din fråga rör två personer som är sambor, aktualiseras Sambolagen. Den gemensamma bostaden ska tillfalla den som bäst behöver den, om bostaden är så kallad Samboegendom. SamboL 3 § och 16 §. I ditt fall kan vi konstatera att lägenheten inte är samboegendom. Det beror på att den inte införskaffades för parets gemensamma bruk. Sambo 1 som har andrahandskontraktet får då rätt att bo kvar i lägenheten. Sambo 2 får istället bedömas vara inneboende hos Sambo 1. -Bodelning mellan samborObservera att sambor har rätt att begära bodelning när samboförhållandet har upphört, SamboL 8 §. En bodelningsförrättare kan anordnas, om samborna inte är överens. Bodelningsförrättare kan då utses av tingsrätten på en eller båda sambors ansökan. Om ingen av samborna begär bodelning behöver det inte göras. Dock kan en vägran att flytta, eller meningsskiljaktigheter om vad gäller den egendom som finns i hemmet, likställas med en begäran om bodelning. Se SamboL 26 § samt ÄktB 17 kap. 1-2 §. -Domstolen kan bestämma vem som får bo kvar under tiden som bodelning pågårMedan bodelning pågår kan domstolen på ansökan av en av samborna ta ett beslut om vem som får bo kvar i lägenheten under tiden, SamboL 28 §. Då måste den andra sambon genast flytta därifrån, SamboL 29 § andra stycket. Hur snabbt kan man kräva att personen flyttar? Uppsägningstiden är tre kalendermånader, från och med kommande månadsskifte, JB 12 kap. 4 §. Detta gäller då hyresavtalet gäller för obestämd tid, vilket torde vara fallet när det gäller ett samboförhållande. Tidigast är Sambo 2 skyldig att flytta den 31 mars 2020, om uppsägning sker senast den 31 december 2019. Uppsägningen ska göras skriftligt av Sambo 1 och delges Sambo 2, JB 12 kap. 8 §. Vad gör man om personen vägrar flytta? När uppsägningstiden löpt ut, kan det bli aktuellt att begära avhysning av Sambo 2. Avhysning görs med hjälp av kronofogden, BfL 3 §. Sambo 1 kan ansökan om handräckning via kronofogdens webbsida. - Har man rätt att "låsa ute" personen som skall flytta och i så fall ifrån vilken tidpunkt? (omgående?)Nej, man har inte rätt att låsa ute en person/byta lås på dörren, för att stänga ute den andra sambon. Det förutsätter att Sambo 2 fortfarande bor i lägenheten. Om Sambo 2 har flyttat får hen inte gå in i lägenheten om inte den andra sambon lämnar samtycke till det. Överträds detta kan Sambo 1, som bor i lägenheten, anmäla Sambo 2 för hemfridsbrott, BrB 4 kap. 6 §. För att hemfridsbrott ska bli aktuellt måste den andra sambon anses ha flyttat.- Vad gör man i så fall med personens tillhörigheter?Om Sambo byter lås/låser ute Sambo 2, från lägenheten betyder det att Sambo 2 inte längre får tillgång till sina tillhörigheter. En sådan begränsning kan vara en otillåten gärning som kallas för egenmäktigt förfarande, BrB 8 kap. 8. Det är därför att rekommendera att personen får möjlighet att hämta sina tillhörigheter. Skulle du flytta på sakerna, skänka dem eller sälja dem skulle även det utgöra ett brott som kallas för olovligt förfogande, BrB 10 kap. 4 §.- Vad gör man om personen lämnar kvar sina tillhörigheter inklusive sina egna husdjur och bara försvinner?Brottet egenmäktigt förfarande kan även träffa en situation då en person inte flyttar sina tillhörigheter. Det har att göra med att Sambo ett, i detta fallet, begränsas i hur lägenheten kan användas. Exempelvis kan egenmäktigt förfarande bli aktuellt om det ligger saker i ett förråd som tillhör Sambo 2, och Sambo 1 därför inte kan använda utrymmet.Sambo 1 kan ansöka om handräckning hos kronofogden. Om ett beslut om handräckning beviljas blir Sambo 2 tvungen att hämta sina saker. Vad gäller husdjur som lämnas kvar, bör Sambo 1 kontakta Länsstyrelsen. Jag hoppas att detta svar kan bidra till att bringa klarhet i vad som gäller i den situationen du beskriver, och att du fått svar på dina frågor. Återkoppla gärna till mig på mejl, hanna.lindqvist@lawline.se, om det är något du önskar förtydligas i svaret. Önskar du hjälp att komma vidare med detta ärendet kan jag sätta dig i kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Mer information finns på följande webbsidor: Kronofogdens webbsida där du kan ansöka om handräckning, och läsa mer om avhysning. Sveriges domstolars webbsida där du hittar information om bodelning och ansökan om bodelningsförättare. Vänligen,

Kan banken neka mig lån på grund av besittningsrätt?

2019-12-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |En bank jag har haft kontakt med gällande ett lån till ett fritidshus jag tänkt köpa, och veckovis, ca 2 mån om året, hyra ut för få "hjälp med finansieringen, säger sig inte vilja låna ut pengar om man tänkt hyra ut huset. Skälet till detta ska enligt dem vara besittningsrätt.Vad jag förstår gäller bara eventuell besittningsrätt om man hyr ut lägenhet, villa eller fritidshus längre än 2 år.Har jag missuppfattat lagen om besittningsrätt?Är det vanligt att banker gör på detta sätt?Det ska tilläggas att jag fått lånelöfte från samma bank tidigare.Tack på förhand
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline.Vad är problemet? Jag tolkar frågan som att du dels undrar huruvida en hyresgäst av ett fritidshus får besittningsskydd i ditt fall och dels huruvida banken kan neka dig ett lån på den grunden. Besittningsrätt för privatbostadVid uthyrning av privatbostad gäller lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad. Lagen stadgar att en hyresgäst av en privatbostad, om hyresavtalet ingåtts efter 1 februari 2013, inte har någon besittningsrätt alls. Bankens perspektiv Utifrån vad som stadgas i lagen, har den banktjänsteman du pratat med inte varit korrekt informerad. Det som däremot är viktigt att tänka på är att banken inte har någon skyldighet att bevilja dig ett lån vilket innebär att de kan avslå din ansökan på vilken grund de finner är lämpligt, oavsett om den är reell eller inte. För mer information gällande bostadsfinansiering rekommenderar jag dig att vända dig till din bank. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Vem får bevittna namnteckning vid köpehandling av en fastighet?

2019-12-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Kan en nära släkting bevittna en namnteckning vid köpehandling av fastighet?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Varken köpavtalet (köpehandlingen) eller köpebrevet har krav på bevittning (4 kap. 1-2 §§ JB). För köpehandlingen gäller enbart att det ska vara underskrivet av säljaren och köparen för att köpet ska vara giltigt (4 kap. 1 § JB). Dock behöver överlåtarens underskrift bevittnas av två personer för att lagfarten inte ska bli vilande (https://lagen.nu/1970:994), därav kan det vara bra att låta handlingarna bevittnas. Men det är inte alla personer som får vittna, de personer som inte får vittna är (Lag (1946:805) med särskilda bestämmelser angående vittne vid rättshandlingar):- Den mot vilken rättshandlingen ska företas, - den som är under 15 år, - den som har en psykisk störning och därav saknar insikt om betydelsen av sådan bekräftelse.SammanfattningEn nära släkting kan bevittna en namnteckning om den inte är under 15 år och inte har någon psykisk störning. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Regler kring uthyrning av lös- och fast egendom

2019-12-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan man hyra ut egendom fritt eller finns det lagar och regler att tänka på?
Rahime Duman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill veta hyrning av lösa saker och hyrning av fast egendom. Jag kommer först börja med att förklara om du kan hyra ut lös egendom fritt eller inte. Sedan kommer jag att redogöra för om du kan hyra ut fast egendom fritt eller inte.Vad gäller vid uthyrning till en konsument (privatperson) Det finns lagar att tänka på beroende om du ska hyra till en konsument (privatperson) eller en näringsidkare (företag). Om du har tänkt att hyra en lös sak (lös egendom) till en konsument (privatperson) finns det lagar som är tvingande regler, se lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Enligt svensk lag har det ansetts att konsumenter (privatpersoner) är mer skyddsvärda än näringsidkare (företag). När du ingår ett avtal med en konsument och du är näringsidkare i avtalsförhållandet är det konsumenten som skyddas i större omfattning. Du kan hyra ut lös sak (lös egendom) fritt, men du ska tänka på att de avtalsvillkor som du ingår med konsumenten ska vara skäliga. Till exempel om du ingår ett avtal med en konsument om uthyrning av dator X och i avtalsvillkoren framgår det att du som näringsidkare har endast rätt att säga upp avtalet och inte konsumenten, detta utgör ett konkret exempel på ett oskäligt avtalsvillkor för en konsument och det accepterar inte lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.Med det sagt kan du hyra ut lös egendom delvis fritt, men de avtalsvillkor som du ingår med en konsument ska vara skäliga.Vad gäller vid uthyrning till en näringsidkare (företag)Om du istället vill hyra till näringsidkare (företag) är det istället lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare som blir aktuell. Syftet med lag om avtalsvillkor mellan näringsidkare är att den ska minska ojämlikhet mellan parter, men framförallt ska lagen tillämpas på avtalsförhållanden mellan stora och små företag, för att göra det mer konkret ska jag ge dig ett exempel.Till exempel när du som näringsidkare (företagare) ingår ett avtal med företag X om uthyrning av maskin Y. Företag X är ett ganska litet företag till skillnad från dig som är ett större företag. När du och företag X ingår ett avtal och det avtalet innehåller ett avtalsvillkor som är oskäligt för företag X – så kommer företag X skyddas i större omfattning enligt lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Du kan hyra ut lös egendom fritt till näringsidkare men ska ha i åtanke att de avtalsvillkor som du ingår ska vara skäliga för motparten.Få mer vägledning via avtalslagenUtöver de nämnda lagarna om avtalsvillkor kan det även vara bra för dig att beakta avtalslagen. Avtalslagen generella frågor är applicerbara på alla typer av avtal. Avtalslagen handlar om hur det går till att ingå ett avtal och den berör de grundläggande reglerna för att ingå avtal, samt de fall då avtal blir ogiltigt. Avtalet kan till exempel innehålla: - vad ni ingår avtal om t.ex. uthyrning av dator X - vem det är som ingår avtalet t.ex. Mats Andersson - när uthyrningen sker t.ex. uthyrning 25-05-2019 - när återlämning ska ske t.ex. återlämning 10-06-2019 - ansvarsbestämmelser t.ex. om Mats Andersson inte lämnar dator X den 10-06-2019 ska Mats betala 100 kr för dröjsmålsränta för varje dag som går. Exemplet ovan som jag har angivit är endast ett exempel, därför är mitt råd att boka tid hos Lawline Juristbyrå för att få hjälp att upprätta ett korrekt avtal. Ingen lag för lösa sakerDet saknas direkt tillämplig lagstiftning om att hyra lösa saker därför är det extra viktigt att avtalet blir korrekt utformat.ÖvrigtUtöver är det viktigt för dig att tänka på när du ingår ett avtal med en person så ska du se till att personen har rättshandlingsförmåga. Rättshandlingsförmåga får en person vanligtvis när man blir myndig – det vill säga fyllt 18 år, 9 kap. 1 § Föräldrabalken. Till exempel om det är en person som är under 18 år ska du se till att vårdnadshavarens medgivande föreligger, om det inte gör det kan du inte ingå avtal, då avtalet kommer att ogiltigförklaras. Hyra ut - fast egendomUthyrning av fast egendom har ett eget kapitel i Jordabalken, nämligen 12 kap. jordabalken. I 12 kap. jordabalken finner du allt från besittningsrätt, hyresavtalet, hyrestid, uppsägningstid med mera. Däremot om du är privatperson och hyr ut till exempel din bostad, blir lag om uthyrning av egen bostad (LUEB) applicerbar i det fallet och gäller före jordabalken. Dock, om en viss regel finns i jordabalken och motsvarande inte finns i lagen om uthyrning av egen bostad, innebär det att den regeln i jordabalken kommer att gälla, 1 § andra stycket lag om uthyrning av egen bostad. Det som är viktigt för dig att tänka innan du hyr ut en villa eller en lägenhet att du ska beräkna vilken hyra som är skäligt att ta ut. Det innebär att du inte kan ta ut vilken hyra som helst. Den hyra som du väljer att ta ut ska vara baserad på kostnaderna du har för huset samt kapitalkostnader, som räntekostnader och dylikt.Uthyrning av egen bostad Om du ska hyra ut en bostad som du äger gäller, lag om uthyrning av egen bostad. Du kan hyra ut din egen bostad fritt, men det kan vara viktigt för dig att upprätta ett avtal med hyresgästen som du ingår avtal med, eftersom ett hyresavtal är en säkerhet för dig som hyresvärd. Om du äger en bostadsrätt är det viktigt att du frågar bostadsrättsföreningens samtycke innan du hyr ut. När du hyr ut din egen bostad innebär det att hyresgästen inte har besittningsrätt. Vilket innebär att hyresgästen inte har rätt till förlängning av avtalet efter det att avtalet har löpt ut. Däremot om det till exempel inte framgår i hyresavtalet om uppsägningstid så gäller 1 månad för hyresgästen och 3 månader för dig som hyresvärd, 3 § andra stycket lag om uthyrning av egen bostad. Men om det framgår av hyresavtalet så behövs det inte sägas upp, eftersom det upphör att gälla efter tiden har gått ut. Lag om uthyrning av egen bostad ger även till dig som hyresvärd mer utrymme att bestämma hyran. Jordabalkens 12 kap. - tvingande reglerNär det däremot gäller att hyra ut en bostad som du inte äger till exempel en hyresrätt är det viktigt för dig att fråga hyresvärden om lov innan du hyr ut, eftersom du inte kan hyra ut fritt utan tillåtelse. Här blir inte lag om uthyrning av egen bostad tillämplig utan jordabalken 12 kap. Vad du har för ansvar när du hyr utDet är viktigt för dig att veta att du som förstahandshyresgäst har ansvaret för bostaden. När du hyr ut kommer du ansvara för bland annat att hyresgästen som hyr i andra hand är skötsam och att din hyra betalas i tid. Därför är min rekommendation att du som hyresvärd tar hand om hyresavierna och sköter betalningarna. SammanfattningsvisSammanfattningsvis innebär det att du kan hyra lös egendom fritt, men du ska tänka på att de avtalsvillkor som du ingår med din motpart ska vara skäliga för båda. Däremot kan du inte hyra fast egendom fritt utan du måste tänka på en hel del regler. Hoppas att du fick svar på din fråga! Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vad blir konsekvenserna om jag bygger utan bygglov?

2019-12-20 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Ska bygga en tillbyggnad på 15 kvadratmeter vad gäller det för regler i ett bostadsområde som är ett planerat område kan jag bygga utan bygglov? Vad kan det bli för konsekvenser om man bygger tillbyggnad utan tillstånd har rätt så bråttom och komunnen tar 3 månader på sig och ta ett beslut?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna förutsättningarSom jag tolkar din fråga undrar du vad som gäller för att få bygglov för en utbyggnad i ett område som är föremål för detaljplanering och vilka konsekvenser det kan få om du bygger utan lov.Reglerna kring bygglov finns i 9 kap. plan- och bygglagen (2010:900) (PBL).När krävs bygglov?Enligt 9 kap. 2 § 1 st. 2 p. PBL är tillbyggnad bygglovspliktig. Enligt 4 b § 1 st. 1 p. får dock utan bygglov göras en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea (enligt den definition som finns i Svensk Standard, SS 21054:2009) än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Kommunen kan dock ha bestämt i detaljplan att bygglov ändå krävs för en sådan åtgärd, 4 d § och 8 § 1 st. 2 a).Även om bygglov inte krävs är en vissa åtgärder anmälningspliktiga enligt 16 § med hänvisning till 16 kap. 8 § som stadgar att regeringen får bestämma att anmälan krävs för vissa åtgärder. 6 kap. 5 § i plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF) stadgar vilka åtgärder som är anmälningspliktiga, däribland nämns (12 p.) sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § 1 st. 1 p. PBL.En anmälan ska vara skriftlig och göras till byggnadsnämnden, 9 kap. 44 § PBL, och nämnden ska besluta om startbesked inom 4 veckor från det att anmälan kom in, 45 § 1 st. 1 p. Enligt 46 § ska anmälan ha det innehåll som nämns i 21 §.Enligt 10 kap. 2 § får en åtgärd som är anmälningspliktig inte påbörjas förrän startbesked getts.Påföljder om PBL inte följsOm du underlåter att ansöka om bygglov kan du drabbas av lovföreläggande, 11 kap. 17 § PBL. Lovföreläggande innebär i att du uppmanas att inom viss söka lov för din åtgärd. Det kan även leda till rättelseföreläggande, vilket kan innebära föreläggande om att riva det du byggt utan lov eller anmälan, 20 §. Förelägganden förenas med vite, 37 § och du får stå för ev. kostnader, 27 §.Därutöver blir du skyldig att betala byggsanktionsavgift, 51 §, som minst uppgår till 23 250 kr, 52 § och 9 kap. 7 § 1 st. 1 p. PBF.Slutsats och rådDet kan bli dyrt att underlåta att ansöka om lov eller anmäla anmälningspliktig åtgärd. Därav råder jag dig att invänta startbesked innan du påbörjar ditt bygge. Notera dock att ifall din åtgärd endast är anmälningspliktig så borde du få startbesked inom 4 veckor.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vilka möjligheter till tvångsförsäljning av fastighet har jag?

2019-12-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag kommer snart att äga 25% i ett fritidshus. Min bror 25 % och min faster 50%.Jag vill bli utköpt ur stugan. Om ingen vill köpa ut mig hur gör jag då. Kan jag tvingas äga något jag inte vill ha kvar då jag anser att jag inte kommer att utnyttja denna stuga.Kan jag sälja min del till någon annan (tex. en av mina barn) eller kan jag framtvinga en försäljning. Har läst samäganderättslagen men blir inte riktigt klok på vad som menas.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du har önskan om att sälja din andel i fritidshuset och ni internt inte kan komma överens om en försäljning, har du möjlighet att ansöka om tvångsförsäljning. Möjligheten att tvinga fram en försäljning av gemensam bostad, så kallad tvångsförsäljning, regleras i Samäganderättslagen. En delägare kan ansöka hos tingsrätten om tvångsförsäljning när den eller de andra ägarna motsätter sig en ordinär försäljning (6 § Samäganderättslagen). Det är därmed tingsrätten som du ska vända dig till för att ansöka om tvångsförsäljning i det fall ni inte kan lösa problemet på annat sätt. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Du kan alltid vända dig till Lawlines juristbyrå för kvalificerad juridisk rådgivning. Med vänlig hälsning,

Hur skriver man gåvobrev om en fastighet?

2019-12-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag och min mamma äger 50% var av en fastighet, min mamma vill skriva över sin del på mig, så jag står som ensam ägare till fastigheten. Det finns inga lån på fastigheten och jag är ensam arvinge till min mamma . Hur går vi tillväga?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Din mamma kan upprätta ett gåvobrev där det står att du ska få hennes del av fastigheten. För gåva av fastighet gäller vissa formkrav för avtalet JB 4:29, detta är samma formkrav som för köp av fastighet JB 4:1. Avtalet ska undertecknas av er båda, det ska finnas uppgift om köpeskillingen (om det är en gåva är det en uppgift om att ingen ersättning lämnas), och förklaring om vilken fastighet det gäller och att denna överlåtes till dig. Du ska sedan söka lagfart hos lantmäteriet för hela fastigheten. På vår hemsida kan ni också köpa ett gåvobrev för fastigheten, ni får då steg för steg instruktioner om hur ni ska fylla i gåvobrevet för att det ska bli korrekt, länk här.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Varför blev flytdockan lös öre i NJA 1997 s. 660

2019-12-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag har vissa funderingar kring NJA 1997 s. 660. Vad hade HD för grund i att konstatera att flytdockan i rättslig mening är lösöre? Enligt parterna verkade den ostridigt till en början ha utgjort industritillbehör, och jag tolkar det som att HD menar att inskrivningsbeslutet skulle vara utan rättsverkan. Borde inte flytdockan om något i sådana fall fortsatt anses vara industritillbehör, d.v.s. fastighetstillbehör, och alltså inte lösöre?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i Jordabalken (JB) och jag ska försöka tolka HD:s domskäl så gott det går. Bedömningen om någonting ska utgöra industritillbehör framkommer av 2 kap. 3 § JB. Traven anför att inskrivningsbeslutet har medfört att flytdockan övergick från industritillbehör till att bli lösöre, HD verkar inte sätta sig emot denna förklaring. HD utvecklar och säger att det egentligen inte ska gå att enbart avskriva visst tillbehör från en industrifastigheten, men att om så skett, ska det inte påverka det materiella rättsläget. Jag förstår det som att HD utreder två saker parallelt huruvida inskrivningen fått sakrättslig verkan och om inskrivningen medfört att flytdockan blivit lösöre. Av 2 kap. 3 § JB framkommer att om inskrivning har skett ska inte egendomen utgöra industritillbehör längre. I och med att inskrivning skett i detta fall, övergår flytdockan från att vara industritillbehör till att bli lösöre. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH