Hur upprättas en sakägarförteckning?

2020-03-17 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag studerar till fastighetsmäklare och just nu läser jag fastighetsrätt. Jag har lite svårt att få grepp om sakägarförteckning och har inte fått något bra svar utan vår föreläsare. Därför undrar jag om ni kan hjälpa mig. Vi har fått ett exempel men det saknar svar. Här kommer det: Fastigheten utmättes den 1 januari 2018 på begäran av C-banken. I enlighet med den kungörelse som utfärdades av Kronofogdemyndigheten skulle den exekutiva auktionen hållas den 1 juni 2018 och medelsfördelning skulle ske den 1 juli 2018. Utgå från att förrättningskostnaderna uppgick till 50 000 kr och att referensräntan under relevant period uppgick till 2 procent.I fastighetsregistret fanns följande inskrivet:1. 1990 Inteckning 400 000 kr.2. 1992 Inteckning 300 000 kr.3. 1995 Inteckning 300 000 kr.4. 1997 Inteckning 200 000 kr.5. 2001 Avtalsservitut.6. 2004 Inteckning 200 000 kr.7. 2007 Inteckning 100 000 kr.8. 2009 Avtalsservitut.9. 2011 Hyresavtal.Vid bevakningssammanträdet framkom följande. A-banken bevakade en fordran om1 300 000 kr, varav 100 000 kr i ränta, med panträtt i pantbreven från 1990, 1992, 1997 och 2004. B-banken bevakade en fordran om 200 000 kr, varav 20 000 kr i ränta, med panträtt i pantbrevet från 1995. C-banken bevakade en fordran om 110 000 kr, varav 10 000 kr i ränta, med panträtt i pantbrevet från 2007. Vidare bevakade rättighetshavarna avseende avtalsservituten och hyresavtalet dessa.Vore tacksam för svar!Mvh
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sakägarförteckning utgör underlaget för att fördela köpeskillingen och andra medel som flyter in under en exekutiv försäljning av fastighet. Bestämmelser om sakägarförteckning finns i Utsökningsbalk (UB) och Jordabalk (JB).Vad ska ingå i sakägarförteckningen?Vad som ska ingå i sakägarförteckningen regleras i 12 kap. 25 § UB. Där anges att förutom exekutionsfordringen (vilket är fordran som den som begär utmätningen har), så ska även detta tas upp: (1) fordran som ska utgå med förmånsrätt, (2) fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, (3) nyttjanderätter och servitut om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig samt (4) förrättningskostnaderna.I ditt fall ska alltså alla inteckningarna och även avtalsservituten samt hyresavtalet ingå i sakägarförteckningen.I vilken ordning ska fordringarna tas upp?Ordningen som fordringarna ska tas upp i regleras bland annat av 12 kap. 26 § UB. Där anges att förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen. Finns det flera inteckningar i fastigheten bestäms företrädesrätten mellan dem av 17 kap. 6 § JB. Huvudregeln är kronologisk ordning.När du ställer upp en sakägarförteckning går du alltså igenom alla inteckningar i kronologisk ordning och bestämmer vilket belopp de ska tas upp med.Med vilket belopp ska fordringen tas upp?En fordran får inte tas upp till högre belopp än pantbrevets belopp jämte tillägg (12 kap. 27 § UB). Tillägg regleras i 6 kap. 3 § JB och innebär att om fordran är större än pantbrevets belopp får det dels göras ett fast tillägg på 15% av pantbrevets belopp och dels ett rörligt tillägg som för ett år är referensräntan ökad med fyra procentenheter.I din fråga blir det maximala tillägget 18% av pantbrevet belopp. Alltså 15% i fast tillägg och ((2 + 4) / 2 =) 3% rörligt tillägg. Att det rörliga tillägget blir 3% beror på att det rörliga tillägget räknas på ett år (alltså referensräntan + 4 procentenheter) och i din fråga har det gått 6 månader mellan utmätning och medelsfördelning vilket innebär att vi måste dela det på två.Om flera pantbrev har överlämnats som pant för samma fordran och dessa pantbrev följer direkt efter varandra ska beloppen av dessa pantbrev slås samman (6 kap. 3 § 2 st. JB). I din fråga kommer alltså pantbreven från 1990 och 1992 att räknas som ett enda pantbrev eftersom de båda täcker en fordran som A-banken har och de följer direkt efter varandra.Understiger fordringen pantbrevets belopp tas resterande beloppet upp som ägarhypotek. Ägarhypotek upptas utan tillägg (12 kap. 27 § UB). Slutligen upptas rättigheter utan att något belopp anges enligt 12 kap. 28 § UB.Tilläggsupplysningar:I sakägarförteckningen ska också vissa ytterligare upplysningar lämnas. Dessa anges i 12 kap. 29 § UB.Skyddsbeloppet är det sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än exekutions fordringen och förrättningskostnaderna (fast förrättningskostnaderna ingår också i skyddsbeloppet). Fastigheten får i princip inte säljas för ett lägre belopp än skyddsbeloppet (12 kap. 32 § UB).Sakägarförteckning:Sakägarförteckning kan skrivas på lite olika sätt men nedan ger jag ett exempel på hur en sakägarförteckning kan ställas upp i ditt fall.År, inteckning, rättshavare, fordran, täcks1990, 400.000, A-bank, 1.300.000, (700.000 x 1,18 =) 826 0001992, 300.000, A-bank, BLOCKREGEL1995, 300.000, B-bank, 200.000, 200.000Ägarhypotek 100.000 (resten av 1995 inteckning)1997, 200.000, A-bank, 474.000, (200.000 x 1,18 =) 236 0002001, Avtalsservitut2004, 200.000, A-bank, 238 000, (200.000 x 1,18 =) 236 000Förrättningskostnader, 50.0002007, 100.000, C-bank, 110.000, (100.000 x 1,18 =118.000) 110.0002009, Avtalsservitut2011, HyresavtalVad är minsta beloppet fastigheten kan säljas för?Skyddsbeloppet är som sagt alla fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen inklusive förrättningskostnaderna. Här blir skyddsbeloppet 826´ + 200´ + 100´ + 236´ + 236´ + 50´ = 1.648.000 kr. Fastigheten får alltså inte säljas för mindre än det beloppet men för att C-banken, som är den som begärt utmätning, ska bli nöjd måste fastigheten säljas för minst 1.758.000 kr.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med studierna!Vänliga hälsningar,

Är det lagligt att köpa ett garage och använda det som bostad?

2020-03-02 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Är det lagligt att köpa ett garage och använda det som bostad?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, det är i regel inte tillåtetDet uppställs höga krav på en bostad, krav som ett garage vanligtvis inte uppfyller.Dessutom styr detaljplanen till mångt och mycket vad en byggnad får användas till, och det borde vara uteslutet att ett garage vid något tillfälle, utan ändringar, skulle vara tillåtet att använda såsom bostad.Mitt rådOm du har planer på att köpa ett garage och använda det som bostad föreslår jag att du tar kontakt med kommunen och ser över möjligheterna till eventuellt bygglov.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en fin dag!Med vänliga hälsningar

Har förrättningen av samfällighet gått rätt till?

2020-02-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag bor i ett område i Norrtälje tätort. Det är detaljplanerat som sk kvartersmark vilket innebär att fastighetsägarna (ett antal brf-föreningar i flerfamiljshus och ett antal småhusägare - totalt ca 270 hushåll) skall ta det ekonomiska och administrativa ansvaret för gator, vägar och grönområden. Huvudregeln är ju att kommuner skall vara huvudman i en tätort men i det här fallet vill man istället lägga alla underhållskostnader på de boende. Det kan man tycka är fel men det finns så vitt jag förstår ingen lag som säger att man inte får göra så, tvärtom är det ett vanligt sätt för kommuner att spara pengar. En Lm-förrättning är genomförd, dock är ännu ingen vägsamfällighet bildad - det kommer att ske snart. Den mark där grönområdena och vägarna finns ägs av och kommer fortsatt att ägas av exploatören, dvs det bolag som med kommunen tecknat det exploateringsavtal som reglerar exploateringen. Ett avtal som kommunen tyvärr säger är undermåligt, ett sådant skulle inte tecknas idag. Illa, men så är det. Vi fastighetsägare är inte ens omnämnda i avtalet trots att det ju är vi som skall ta hand om resultatet av exploateringen. Till min fråga: Det har kommit till min kännedom att det kanske inte är korrekt enligt lag att bilda en samfällighet för mark som föreningen/medlemmarna inte äger. Stämmer det? I så fall är ju förrättningen felaktig, eller åtminstone bildandet av en vägsamfällighet inte tillåten enligt lag. Skulle uppskatta er kommentar kring detta.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningHuvudregeln i plan- och bygglagen (PBL) är att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet istället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser (4 kap. 7 § PBL). Om kommunen inte är huvudman för allmän plats innebär att det är upp till fastighetsägarna inom planområdet att bestämma hur den allmänna platsen ska ordnas och underhållas. Normalt hanteras detta genom att man i enlighet med anläggningslagen bildar en gemensamhetsanläggning, som sedan förvaltas av en samfällighetsförening. En gemensamhetsanläggning är en rättighet som flera fastigheter kan dra nytta av och kan vara t.ex. vägar, parkeringsplatser, vatten- och avloppsanläggningar och grönytor. Om någon av fastighetsägarna eller kommunen ansöker om en förrättning enligt anläggningslagen bildas det en gemensamhetsanläggning som omfattar de allmänna platserna (jfr 18 § anläggningslagen). En sådan gemensamhetsanläggning förvaltas normalt av en samfällighetsförening. I beslutet om att inrätta en gemensamhetsanläggning anges närmare hur vägar och andra allmänna platser ska utformas. Beslutet får inte strida mot detaljplanens bestämmelser, men mindre avvikelser får göras i den mån som syftet med planen inte motverkas (9 § anläggningslagen). Vid förrättningen beslutas även om andelstal, som reglerar hur kostnaderna för utförande och drift av de allmänna platserna ska fördelas mellan de fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen. I ert fall kan jag inte finna att det skulle vara lagstridigt att bilda en samfällighet för mark som föreningen/medlemmarna inte äger. Marken (fastigheten) kan ägas av någon annan; kommunen, privatperson eller ett företag. Villkor för inrättande av gemensamhetsanläggning framkommer i 5-11 § anläggningslagen. Det grundläggande är inte om fastigheterna äger anläggningen utan om den är till nytta för dem. Fastigheterna blir delägare i samfälligheten, inte i själva fastigheten. Med gemensamhetsanläggning avses anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för fastigheterna. En gemensamhetsanläggning får inte inrättas för annan fastighet än sådan för vilken det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen. En samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning) (4 § lagen om förvaltning av samfälligheter). Vid delägarförvaltning beslutar delägarna i samfälligheten gemensamt (6 § lagen om förvaltning av samfälligheter). En samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antar stadgar och utser styrelse. Sammanträde ska, om någon delägare begär det, hållas av lantmäterimyndigheten eller den myndigheten förordnat. Märk väl att när det i lagtexten anges delägare avses inte ett delägande i själva fastigheten utan ett delägande i samfälligheten.Sammanfattningsvis kan jag inte finna något hinder mot att det inrättas en samfällighet (gemensamhetsanläggning). Gator, vägar, grönområden är sådant flera fastigheter kan ta del av, även om ingen av dem är ägare av själva fastigheten. Huruvida det begåtts några felaktigheter när den aktuella samfälligheten inrättats kan jag tyvärr inte ta ställning till. Det krävs en närmre genomgång av beslutet och fler omständigheter att ta hänsyn till. Däremot finns det såvitt jag kan finna inget krav att någon av fastigheterna ska äga fastigheten som är föremål för samfälligheten.För det fall att du anser att något i beslutet som tagits är delaktigt kan givetvis en av våra jurister gå igenom materialet. Om så är intressant är du välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på fredag, den 28 februari, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan så bokar vi en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Gåva av fastighet - formkrav

2020-02-20 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vår mamma kommer att skänka vårt föräldrahem till oss tre barn. Skall alla fyra ha ett eget bevittnat gåvobrev i original? Detta har jag läst någon stans. Minns inte var.Tack på förhand Nisse
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar hur formkraven för en gåva av fast egendom (alltså en fastighet) ser ut. Formkraven regleras i jordabalken (JB). Formkrav för gåvaNär det gäller gåva av fast egendom krävs det enligt 4 kap. 1 § första stycket JB samt 4 kap. 29 § JB att gåvobrevet: 1. Är skriftligt 2. Undertecknat av gåvogivaren och gåvotagaren/gåvotagarna. Det måste alltså tydligt framgå att er mamma (gåvogivaren) vill överlåta fastigheten som hon äger till dig och dina syskon (gåvotagarna) i form av en gåva. 3.Innehåller uppgift om vilken fastighet det är som ska överlåtas. Fastighetsbeteckningen i dess helhet måste finnas med i gåvobrevet. Här måste även finnas uppgift om hur stor del av fastigheten som överlåts. I ditt fall utgår jag ifrån att hela fastigheten överlåts till dig och dina syskon i lika stor andel. Därför måste det anges att fastigheten överlåts med 33,33… % andel till varje syskon, dig själv inkluderad. Ett gåvobrev som inte uppfyller de ovanstående kriterierna är ogiltigt (4 kap. 1 § tredje stycket JB samt 4 kap. 29 § JB). Det är alltså inte ett krav på att varje gåvotagare måste ha ett eget originellt gåvobrev, det räcker därför med ett enda originellt exemplar. Detta gåvobrev behöver inte heller vara bevittnat. LagfartLagfart måste sökas inom tre månader från det att gåvobrevet har upprättats (20 kap. 2 § första stycket JB). Här är det krav på att lagfartsansökan ska styrkas av två vittnen (20 kap. 7 § första punkten JB) samt att överlåtelsen sker genom en statlig myndighet. Den statliga myndighet som behandlar lagfartsansökningar är Lantmäteriet. De enda personerna som inte kan bevittna lagfartsansökningen är personer som är under 15 år gamla samt de personer som på grund av psykisk störning inte kan ha någon insikt om betydelsen av en vittnesbekräftelse (Lag (1946:805) med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar). Ifall ni ännu inte har upprättat ett gåvobrev kan jag rekommendera att ni vänder er till vår avtalstjänst på http://lawline.se/vara_tjanster/avtal där ni på ett enkelt sätt kan upprätta ett gåvobrev till ett fast pris!Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan!Med vänliga hälsningar,

Måste vår samfällighetsförening betala va-avgift?

2020-03-17 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi är en liten samfällighetsförening, med 20 fastigheter/delägare som fått två fakturor från vår kommun avseende dagvattenavgifter. En faktura för hela förra året 2019 á 9020 kr och en faktura för första kvartalet för 2020 á 2812 kr.Fakturorna till samfälligheten är en helt ny avgift för oss och vi har heller inte fått någon information innan fakturorna, däremot betalar varje enskild fastighet redan idag en dagvattenavgift på sin privata faktura till kommunen i förhållande till sin tomtyta.Vår gemensamhetsanläggning, där alla brunnar och ledningar för dagvatten finns, ingår som en del i de fastigheter som tillhör samfälligheten. Kommunen anser dock att samfälligheten skall betala dagvattenavgift för alla gemensamma ytor inkl. de så kallade "hårdgjorda" ytorna samt alla infiltrationsytor med träd och buskar.På de hårdgjorda ytorna går allt dagvatten ned i kommunen avloppssystem, men inte från infiltrationsytorna.Vi äger inte dessa gemensamma ytor, som kommunen vill göra gällande, utan bara förvaltar.Vi har bestridit båda fakturorna med hänvisning till att vi anser att en samfällighetsförening inte äger någonting och inte heller äger någon dagvattenanläggning och kan därför inte bli debiterade någon kostnad, men svaret på vårt bestridande var en fortsatt uppmaning till oss att betala fakturorna. Vi undrar om det är någon idé för oss att kämpa vidare eller skall vi bara acceptera och betala fakturorna.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har er samfällighetsförening fått två fakturor från kommunen avseende dagvattenavgifter. I dagsläget betalar varje enskild fastighet en dagvattenavgift på sin privata faktura till kommunen, i förhållande till tomtytan. Gemensamhetsanläggningen där brunnar och ledningar för dagvatten finns ingår som en del i de fastigheter som tillhör samfälligheten. Kommunen anser däremot att samfälligheten ska betala dagvattenavgift för alla gemensamma ytor, inklusive hårdgjorda ytor samt alla infiltrationsytor med träd och buskar. Ni äger inte de gemensamma ytorna för vilka det går ner dagvatten i kommunens avloppssystem utan bara förvaltar dessa. Ni har bestridit fakturorna med hänvisning till att en samfällighetsförening inte äger någonting, inte äger någon dagvattenanläggning och därför inte kan bli debiterade någon kostnad. Er undran är om det är någon idé att kämpa vidare eller om ni ska acceptera och betala fakturorna.Bestämmelser om skyldighet att betala dagvattenavgift finns i lagen om allmänna vattentjänster (vattenavgiftslagen). En fastighetsägare ska betala avgifter för en allmän va-anläggning om fastigheten (1) finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och (2) med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt (24 § vattenavgiftslagen). Avgiften ska avse (1) vattentjänster som tillhandahålls fastigheten genom en förbindelsepunkt, från det att huvudmannen har ordnat förbindelsepunkten och informerat fastighetsägaren enligt 12 §, och (2) bortledande av vatten från fastigheten som inte sker genom en förbindelsepunkt, från det att huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta (25 § vattenavgiftslagen). En fastighetsägare ska därutöver betala avgift för allmän va-anläggning bland annat om fastigheten behöver, eller har nytta av, bortledande av vatten från allmän platsmark (26 § första stycket p3 vattenavgiftslagen). Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall betala en avgift för en allmän va- anläggning, om (1) den allmänna platsmarken finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och (2) bortledande av vatten från den allmänna platsmarken behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön (27 § vattenavgiftslagen). Med allmän platsmark avses t.ex. trottoarer, vägar m.m. Avgifterna enligt 26-27 § vattenavgiftslagen ska fördelas mellan de fastighetsägare som avses i 26 § (dvs. fastighetsägare som betalar va-avgift för bortledande av vatten från allmän platsmark) och den eller de avgiftsskyldiga som avses i 27 § vattenavgiftslagen (dvs. den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls), enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten (31 § tredje stycket vattenavgiftslagen).I förevarande fall betalar varje fastighetsägare va-avgift enligt 24 § vattenavgiftslagen. Det är även möjligt att vederbörande betalar va-avgift för bortledande av vatten från allmän platsmark enligt 26 § vattenavgiftslagen. Som jag förstår det av din fråga förvaltar samfällighetsföreningen ytorna och äger inte dem. Det finns dock en avgiftsskyldighet även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls; det krävs inte ett ägande per se. Det kan således finnas stöd för att samfällighetsföreningen enligt 27 § vattenavgiftslagen är skyldig att betala va-avgift.Eftersom det kan argumenteras för att det föreligger avgiftsskyldighet är det inte säkert att ni når framgång med att fortsatt strida för att inte betala fakturorna. Ni kan däremot kontakta kommunen och begära att de redovisar vilket lagstöd de har för faktureringen och hur de beräknat avgiften (se 31 § tredje stycket avseende den fördelning som ska göras).Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, onsdagen den 18 mars, klockan 9.45. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

1970 års jordabalk

2020-02-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Gamla jordabalken gäller den På Björnö Sollarö Ekholmen ?
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jordabalken (1970:994) trädde ikraft den 1 januari 1972. Den äldre jordabalken från 1734 års lag upphörde då att gälla. Vid frågor om till exempel fast egendom är det därför 1970 års jordabalk som gäller. Dessa bestämmelser gäller likadant inom landet, oavsett var i Sverige.Du får gärna återkomma om det är någon specifik situation eller reglering i jordabalken som du undrar över.Med vänlig hälsning,

Hur många kan vara folkbokförda i en lägenhet?

2020-02-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |I en lägenhet i vår förening är 43 personer folkbokförda, varav en står som ägare. Hur är det möjligt? Vad säger lagen?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Någon reglering kring hur många som får vara folkbokförda på samma adress samtidigt finns inte, men det krävs däremot att man faktiskt är bosatt på den adress man är folkbokförd på (6 och 7 §§ Folkbokföringslag). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ta ner grenar som hänger över från grannens tomt

2020-02-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Har på grannens tomt ett stort träd som har flera enorma grenar över vår tomt. Grannen har tagit nera flera grenar som vetter över sin tomt men inga som vetter över vår tomt. Min fråga: har vi rätt att ta bort de grenar som sträcker sig över vår tomt? Efter att under många år ha krattat upp tonvis med löv, måste vi nu ta tag i problemet. Trädet är en gigantisk lind. Vi har inte pratat med grannen men måste veta - innan vi gör det - vad vi har för rättigheter. Självklart blir det en kunnig aborist som sågar och först efter att vi informerat grannen.Med vänlig hälsning,
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring rättsförhållandet mellan grannar finns i 3 kap. jordabalken (JB).Om en rot eller gren tränger in på fastigheten intill och detta medför olägenhet för den fastighetens ägare, får denne ta bort roten eller grenen. Ägaren till tomten som trädet står på ska dock ges tillfälle att själv utföra åtgärden om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom. (3 kap. 2 § JB)Om grenarna är till olägenhet för er och grannen inte går med på att ta ned dem, har ni med andra ord rätt att göra detta på egen hand. Däremot är ni skyldiga att först be grannen göra det och han ska få skälig tid på sig för att göra det. Skälig tid torde vara runt 3-6 månader. Särskilt viktigt är att bestämmelsen endast omfattar rot och gren och man får inte till exempel fälla ett helt träd eller skada stammen. Om man tar bort rötter och grenar på ett sådant sätt att trädet dör av ingreppet, är det att likställa med att ta bort trädet helt.Avslutningsvis låter det klokt att anlita en aborist, då ni kan bli ersättningsskyldiga om ingreppet skulle resultera i att trädet dör. Det är också bra att ni kommunicerar med er granne, om man vidtar åtgärder på helt eget initiativ så kan detta utgöra egenmäktigt förfarande eller skadegörelse. Hoppas ni känner att ni har fått svar på er fråga!Med vänlig hälsning,