FrågaFASTIGHETSRÄTTÖvrigt25/08/2022

Utgör ett monterat hyllsystem byggnadstillbehör?

Hej! Jag har sålt min bostadsrätt där jag hängt upp ett dyrt hyllsystem på väggen. Ett hyllsystem bestående av vanliga konsoler och hyllplan. Jag erbjöd köparen av bostadsrätten att få köpa även mitt hyllsystem då jag flyttar, köparen hävdade då att hyllsystemet bör ingå i köpet av lägenheten då det är fast egendom. Stämmer verkligen detta? Det är alltså inget hyllsystem som följde med lägenheten och därmed tillhör föreningen (likt hatthyllan) utan ett system jag själv köpt. Jag tycker det låter konstigt, borde inte mina tavlor isåfall också ingå eftersom jag skruvat upp även dom på väggen? 

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.

Vilken lag är tillämplig?

Det är jordabalkens (JB) regler om byggnadstillbehör som är aktuella i din situation. I kapitel 2 JB regleras vad som utgör byggnadstillbehör. 

Vad räknas som byggnadstillbehör? 

Tillbehör till en byggnad är fast inredning som byggnaden har blivit försedd med och som är ägnad för stadigvarande bruk för byggnaden eller delar av byggnaden (2:2 1 st. JB). De exempel som bestämmelsen själv ger är bland annat fast avbalkning, hiss, ledstång, ledningar, kontakter, element och nycklar (2:2 1 st. JB). För just bostäder hör även badkar, spis, värmeskåp, kylskåp och tvättmaskin (2:2 2 st. JB). Ovan exempel är dock inte uttömmande, utan ska snarare ses som en lista på exempel som kan kompletteras i takt med bland annat samhällsutvecklingen (NJA 1996 s. 139 och NJA 1997 s. 699). 

När ska man bedöma kriteriet stadigvarande bruk gäller att byggnaden även framöver kommer att användas på samma sätt, det vill säga att en bostad också framöver kommer att användas som en bostad (prop. 1966:24 s. 61 f.). För bostäder betyder ovan att föremål som är typiska för en bostad och som normalt används i en bostad också ska räknas som byggnadstillbehör. Ett föremål ska nämligen framstå som en typisk inredningsdetalj att man kan anta att en ny ägare också kommer behöva föremålet. 

Min bedömning av ditt hyllsystem är att lägenheten har blivit försedd med hyllsystemet genom att det är monterat på väggen. Syftet måste ha varit att hyllsystemet skulle användas under en längre tid och inte bara tillfälligt. Vidare har ett hyllsystem också ett praktiskt syfte i en bostad. Att hyllsystemet inte nämns som ett exempel i 2:2 JB innebär inte att hyllsystemet inte ska anses utgöra byggnadstillbehör ändå. En liknelse kan exempelvis göras med rättsfallet om parabolantennen då en sådan också ägdes av bostadens tidigare ägare som försedde byggnaden med parabolantennen. I domen kom Hovrätten fram till att parabolantennen skulle anses utgöra byggnadstillbehör (NJA 1997 s. 699). Enligt min uppfattning talar det ovan sagda för att hyllsystemet bör ses som byggnadstillbehör, även om du är ägare till ditt hyllsystem.  

Avslutande ord och min rekommendation

Inledningsvis gäller att föremål som en byggnad förses med och som är ägnade för stadigvarande bruk ska anses utgöra byggnadstillbehör. Kriteriet stadigvarande bruk ska ses i ett sammanhang där byggnaden i fråga antas användas på samma sätt, det vill säga att en byggnad har använts som bostad och ska också vara det framöver. För bostäder räknas typiska föremål som används normalt som just byggnadstillbehör. Eftersom hyllsystemet har monterats för att förmodligen kunna användas under en längre tid, så är min uppfattning att hyllsystemet bör anses vara byggnadstillbehör, i likhet med rättsfallet om parabolantennen. Slutsatsen är därför att hyllsystemet bör ingå i försäljningen av bostadsrätten, om inte ni avtalar att hyllsystemet inte ska ingå i köpet av bostadsrätten. Jag rekommenderar därför att du specificerar vad som ska ingå i köpet, så att du inte blir av med hyllsystemet vid en tvist med köparen. I köpeavtalet kan du skriva att hyllsystemet inte ska ingå i köpet och då kan köparen inte kräva att få hyllsystemet efter köpet.  

Vi på Lawline kan hjälpa dig vidare

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig till en av våra jurister, om du behöver ytterligare hjälp. Du är varmt välkommen att kontakta oss på telefon 08-533 300 04 eller maila oss på info@lawline.se.

Vänligen

Ivan VikaloRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”