Arv av skulder från utlandet

2011-12-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan man ärva skulder från en person (med svenskt och franskt medborgarskap) som är bosatt i Frankrike och har skulder i Frankrike??
Leo Andersson |Hej! Enligt svensk rätt kan man inte ärva skulder. Detta innebär i praktiken att om det inte finns några pengar kvar i dödsboet så innebär inte detta att de som har innestående krav på dödsboet kan kräva dig eller någon annan arvtagare på pengar. Det finns ett undantag om arvskifte redan genomförts och det sedan upptäcks obetalda skulder. I detta fall kan man bli återbetalningsskyldig för det som man har mottagit som arv, se ärvdabalkens 21:a kapitel 4-6 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K21). Nu rör det sig dock om Frankrike och det innebär att fransk rätt är tillämplig. De allra flesta länder tillåter inte arv av skulder, och av den information jag har funnit verkar det inte heller som att Frankrike tillåter detta. I praktiken borde detta dock inte vara något problem eftersom du bor i Sverige och därmed faller under svensk jurisdiktion. Detta innebär att du inte måste följa något annat än svensk lag så länge det inte finns några internationella överenskommelser om något annat, vilket det inte gör i det här fallet.

Makes begäran att behålla sitt giftorättsgods

2011-11-04 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar lite över ÄktB 12:2. Den säger "Vid bodelning med anledning av en makes död skall, om den efterlevande maken begär det, vardera sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods." Låt oss säga att min make dör. Jag har ett giftorättsgods på 200 000 och han har ett på 50 000 kr. Om jag följer 12:2, innebär det att mannens 50 000 kr skall fördelas som arv? Hur fördelas detta arv? Om vi har barn, får jag som maka ärva dessa 50 000 enligt ÄB 3:1 trots att jag valt att följa ÄktB 12:2? Eller tillfaller dessa 50 000 kr till våra gemensamma barn direkt?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Om du, vid händelse av din makes död, väljer att åberopa jämkning enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kommer det nettogiftorättsgods som är hänförligt till din man att utgöra hans kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap ska sedan fördelas genom arv.  Det är då, precis som du säger, du som enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) ärver detta, så länge som din man inte har några särkullbarn, dvs. barn som inte är gemensamma mellan honom och dig. Av frågan uppfattar jag det dock så, att ni endast har gemensamma barn.  Era gemensamma barn kommer inte att ärva något i och med din mans död, utan de kommer att ha en rätt till efterarv som aktualiseras i och med ditt frånfälle, om de då är i livet. Detta framgår av 3 kap. 2 § ÄB.  Med vänlig hälsning,

Ansökan om boutredningsman

2011-07-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hur gör man för att skaffa en boutredningsman genom tingsrätten när man inte är överens om bodelning?
Emelie Gärde |Hej! Domstolen ska enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken utse en boutredningsman om en av dödsbodelägarna begär det. De andra dödsbodelägarna behöver inte samtycka. Även andra personer kan ansöka om att domstolen ska utse en boutredningsman. Se den aktuella paragrafen för mer information om vilka dessa är. I 19 kap. 2 § ärvdabalken föreskrivs att den som ansöker om att rätten ska utse en boutredningsman, till ansökan ska bifoga en kopia av bouppteckningen efter den avlidne. Om bouppteckningen har registrerats ska ett bevis om detta medskickas. I de fall bouppteckning inte är förrättad ska trovärdig uppgift lämnas om delägarna i boet och deras hemvist. Om testamentsexekutor är förordnad ska dennes namn och hemvist anges. Rätt domstol att skicka ansökan till är som huvudregel tingsrätten i den ort där den avlidne hade sin hemvist vid dödsfallet. Ansökan ska innehålla uppgift om den avlidnes namn, födelsedatum och dödsdatum. Den som ansöker bör lämna förslag på boutredningsman. Tingsrätten kan dock förordna en boutredningsman som inte har föreslagits. Länk till ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637#K19 Med vänliga hälsningar

Särkullebarns rätt i förhållande till efterlevande make

2011-05-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är så kallad särkullsbarn som ej haft någon kontakt med min mor.Vid hennes bouppteckning framkom att alla värdepapper och fastighet ägdes av maken.(Hon ägde inget)Bostaden inköptes några år efter deras giftemål hon har alltså bott där fram till sin död.Jag undrar om man kan åberopa dåltägandeskap?De hade två gemensamma barn.
Martina Blomberg |Hej, Som särkullebarn har du rätt till arv efter din mor direkt och behöver inte "vänta ut" hennes efterlevande make enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 till skillnad från dina halvsyskon. Det du har rätt till är din del av din mors del av giftorättsgodset (hennes del utgörs av 1/2 av detta) och din del utgörs alltså av 1/3 av detta. Enligt 7 kap 1 § Äktenskapsbalken utgörs giftorättsgodset av all egendom som inte är makarnas enskilda egendom https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1. Vad som är enskild egendom definieras i 2 § samma kapitel. Enskild egendom är 1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, 2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda, 4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda, 5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1--5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild. Om den egendom som din mors efterlevande make således "äger" inte faller in under kategorin enskild egendom har du alltså rätt till minst din laglott av detta (du förlorar också din rätt till hela arvslotten om din mor skulle fråntagit dig denna genom ett testamente, din rätt till laglott kvarstår dock även i detta fall). Din lag lott utgörs av 1/2 av arvslotten se 7 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K7P1.

Arvsskatt vid försäljning av ärvd egendom

2011-12-22 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har ärvt 4 bilar av min mor. Jag som enda arvinge gjorde ägarbyte från dödsboet till mig som privatperson och har nu sålt bilarna och gjort ägarbyte igen och fått betalt. Skall jag skatta på denna "vinst" ?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Arvs- och gåvoskatten är sedan den 1 januari 2005 avskaffad. Detta innebär att du inte behöver skatta på arvsmässig grund på den köpeskilling du erhöll vid försäljningen av bilarna. Med vänlig hälsning,

Dödsbodelägare

2011-10-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min fråga är vi är två bröder som ska dela på materiella ting efter vår mamman som har avlidit.Finns det någon lag som förbjuder att man är i lägenheten själv utan att den andre vet om det?.Måste båda vara där när man beträder lgh???? Lag???
Mathias Gunnervald |Hej, Regler kring arvskifte hittar du i ärvdabalken, ÄB. I ÄB finns inga regler som förbjuder någon dödsbodelägare att beträda egendom som tillhör dödsboet. Detta ger dock ingen rätt att tillgodogöra sig någon del av egendomen innan det att boet har skiftats. I övrigt är dödsbodelägare skyldig att ersätta skada som uppstått genom dennes uppsåt eller vårdslöshet. Vänligen,

Ansökan om boutredningsman

2011-07-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hur gör man för att skaffa en boutredningsman genom tingsrätten när man inte är överens om bodelning?
Emelie Gärde |Hej! Domstolen ska enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken utse en boutredningsman om en av dödsbodelägarna begär det. De andra dödsbodelägarna behöver inte samtycka. Även andra personer kan ansöka om att domstolen ska utse en boutredningsman. Se den aktuella paragrafen för mer information om vilka dessa är. I 19 kap. 2 § ärvdabalken föreskrivs att den som ansöker om att rätten ska utse en boutredningsman, till ansökan ska bifoga en kopia av bouppteckningen efter den avlidne. Om bouppteckningen har registrerats ska ett bevis om detta medskickas. I de fall bouppteckning inte är förrättad ska trovärdig uppgift lämnas om delägarna i boet och deras hemvist. Om testamentsexekutor är förordnad ska dennes namn och hemvist anges. Rätt domstol att skicka ansökan till är som huvudregel tingsrätten i den ort där den avlidne hade sin hemvist vid dödsfallet. Ansökan ska innehålla uppgift om den avlidnes namn, födelsedatum och dödsdatum. Den som ansöker bör lämna förslag på boutredningsman. Tingsrätten kan dock förordna en boutredningsman som inte har föreslagits. Länk till ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637#K19 Med vänliga hälsningar

Arvsskatten är avskaffad i Sverige

2011-05-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag som dansk medborgare bosatt i sverige sedan 14 år tillbaka, ska ärva min avlidna mamma bosatt i DK. Vilket land ska jag betala arvsskatt i?
Emelie Gärde |Hej. I Sverige behöver man sedan den 1 januari 2005 inte betala någon arvsskatt. Se: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=11015&id=2622. Med vänliga hälsningar