Försäljning av fastighet utan alla dödsbodelägares samtycke

2012-06-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |5 arvstagare finns och ett hus ska säljas i dödsboet. Mäklare har köpare som betalat handpenning. 4 arvstagare + köpare har skrivit på kontraktet. 1 arvstagare vill inte pga synpunkter på förtida arv. Hur funkar en tvångsförsäljning via Tingsrätten i detta?
Emma Persson |Hej! Ni fem arvstagare är dödsbodelägare (18 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Som huvudregel gäller att alla dödsbodelägare ska vara överens om åtgärder rörande dödsboets förvaltning. Man kan alltså säga att varje dödsbodelägare har en slags vetorätt. Varje dödsbodelägare kan dock hos tingsrätten ansöka om att en boutredningsman ska överta förvaltningen (19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen ska då istället för dödsbodelägarna förvalta och företräda boet (19 kap. 11-12 §§ ÄB). En boutredningsman kan dock inte utan skriftligt samtycke från alla dödsbodelägare sälja fast egendom (19 kap. 13 § ÄB). Lämnar inte alla dödsbodelägare sitt samtycke kan boutredningsmannen ansöka om tillstånd hos rätten att få sälja fastigheten. Rätten beviljar tillståndet om inte särskilda skäl talar mot det, tex. att någon dödsbodelägare vill förvärva fastigheten. Enligt lagen (18 kap. 1 § ÄB) kan dödsboet vidta en åtgärd trots att inte alla dödsbodelägare har lämnat sitt samtycke. Det handlar då om situationer där åtgärden anses brådskande och någon dödsbodelägares samtycke inte kan inhämtas. Enligt en kommentar till denna bestämmelse sägs att ”åtminstone åtgärder som är nödvändiga för att rädda värden måste få vidtas även mot meddelägares protest”. För att ni skulle få sälja fastigheten utan den siste delägarens samtycke måste det alltså röra sig om en försäljning som kan sägas vara _nödvändig _för att rädda ekonomiska värden. Det är alltså ett högt krav ställt till varför man ska få vidta en åtgärd utan alla delägarens samtycke, och det räcker då inte med att det ”bara” är en bra, fördelaktig eller smidig affär. Eftersom det kan vara svårt att avgöra när en viss åtgärd kan anses ”nödvändig”, skulle jag rekommendera er att förordna boutredningsman och genom dennes hjälp försöka komma överens, om ni inte kan göra det på egen hand. Om det inte går att få den siste delägarens samtycke kan ju boutredningsmannen ansöka om tillstånd till försäljningen hos rätten. Skulle rätten inte lämna sitt tillstånd kan till sist följden bli att boutredningsmannen måste skifta ut andelar i fastigheten till alla dödsbodelägare. Om ett sådant skifte sker uppkommer samäganderätt mellan dem som fått del i fastigheten (1 § lagen (1904:48) om samäganderätt). Eftersom samäganderätt uppstår kan en av samägarna begära att hela fastigheten ska försäljas på offentlig auktion (6 § lagen om samäganderätt). Därigenom blir fastigheten såld, och alla delägare får sin andel i de pengar fastigheten sålts för istället för i själva fastigheten. Det ska dock uppmärksammas att en delägare kan förhindra sådan offentlig auktion om delägaren kan visa synnerliga skäl för att inte sälja fastigheten (6 § lagen om samäganderätt). Eftersom den siste dödsbodelägaren i ditt fall inte lämnar sitt samtycke på grund av synpunkter på förtida arv, kan det rimligaste alternativet vara att avvakta utredningen och utgången av påståendet, och som jag skrivit ovan förordna om en boutredningsman som kan ansöka om rättens tillstånd till försäljningen om den siste delägaren skulle fortsätta att inte lämna sitt samtycke. Länk till ÄB: https://lagen.nu/1958:637 Länk till lagen om samäganderätt: https://lagen.nu/1904:48_s.1 Med vänlig hälsning

Anspråk på kvarlåtenskap

2012-06-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har fått kännedom om att en släktning avlidit (han var bosatt i Spanien) och hade ett bankfack som ingen har gjort anspråk på. Kan jag göra anspråk på bankfacket?
Emma Persson |Hej! I detta svar utgår jag från att din släkting som avled var svensk medborgare. Till att börja med krävs givetvis att du är arvinge efter din släkting. Arvingar kan vara barn, barnbarn, föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar samt fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder. Däremot har kusiner ingen arvsrätt (se 2 kap Ärvdabalken (ÄB)). Oavsett om bankfacket finns i Spanien eller i Sverige gäller alltså svensk arvslagstifting. Däremot gäller spansk lag för själva formen för upprättandet av bouppteckning och arvsskifte om bankfacket finns i Spanien. För att ärva kvarlåtenskap i Spanien är det ett stort antal handlingar som måste upprättas och en (relativt) omfattande procedur som måste inledas. Jag skulle därför råda dig till att skaffa dig ett juridiskt ombud som är insatt i sådana frågor. Om du vill läsa på mer på egen hand hittar du lite information på denna sida http://www.spaininformation.org/s_ArvISpanien.html. Är det så att bankfacket finns i Sverige gäller som längst en tioårig preskriptionstid för att göra sin rätt till arv gällande. För denna tioåriga preskriptionstid krävs dock vetskap om vem arvingen är samt var denne finns. Saknas vetskap om var arvingen finns, eller om någon ytterligare arvinge över huvud taget finns, ska dessa genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar uppmanas att inom fem år från dödsfallet göra sin rätt gällande (16 kap 1-4 § § ÄB). Du kan alltså göra din rätt gällande inom tio alternativt fem år, men för att du ens ska ha någon arvsrätt fordras såklart att du är en arvinge till arvlåtaren. Hoppas du fått lite hjälp på vägen! Länk till ÄB: https://lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning

Okänd arvtagare

2012-03-06 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |När min biologiske far, som jag aldrig träffat, avlider, har jag då laglig rätt att informeras om detta och bli kallad till bouppteckning el. likn?
Mitar Marjanovic |Svar: Hej och tack för din fråga. Vid dödsfall ska den som har ansvaret för förvaltningen av dödsboet underrätta de övriga dödsbodelägarna. (18:2 Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637 förkortas ÄB) Om det inte finns ett subjekt med sådan ställning, har Socialstyrelsen denna skyldighet enligt andra stycket i samma paragraf, förutsatt att de känner till dennes postadress. Om dessa uppgifter saknas har de en skyldighet att anmäla detta till Skatteverket som kungör en uppmaning till den okände att göra gällande sin rätt inom 5 år från det att informationen publiceras. Detta kungörs i post och Inrikes tidningar. (16:1 ÄB) Detsamma gäller om den ansvarige dödsbodelägaren eller Socialstyrelsen inte vet vem arvingen är. (16:2 ÄB) Även då har arvingen fem år från kungörelsen (inte dödsfallet!) på sig att göra anspråk på arvet. Hoppas det är svar på din fråga. Hör gärna av dig igen om du har några fler frågor. Vänligen, Mitar Marjanovic

Information om arvsumma

2012-02-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |När min mormor dog fick min mamma och min morbror dela på hennes arv. Om jag som barnbarn (men arvslös) vill veta hur mycket själva arvssumman var, kan jag på nåt sätt få reda på det?
Anna Nordlander |Hej, Före arvsskiftet genomförs i enlighet med 20 kap. ärvdabalken (ÄB) en bouppteckning där man registrerar den avlidnes tillgångar och skulder, denna skall enligt 20:8§ ÄB sändas till Skatteverket för registrering. Genom insändandet till Skatteverket blir bouppteckningen en allmän handling vilken du har rätt att utan kostnad ta del av. För att få tillgång till bouppteckningen vänder du dig till Skatteverket och genom att studera bouppteckningen kommer du att kunna utläsa hur stort arv som din mormor efterlämnade. MVH

Förvaltning av egendom i dödsbo

2012-06-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |När min far dog, tog jag som särkullebarn ut min laglott, eftersom hans nya fru var så ung. Nu har hon avlidit. Hon har endast en bror. Det finns ett testamente som vi ännu inte tagit del av. Har han eller jag rätt att gå in i deras hus?
Erik Yderstedt Karlsson |I 18 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K18) finns en regel som ger dödsbodelägarna rätt att förvalta dödsboets egendom om inte en särskild boutredningsman utsetts. Det innebär att arvstagarna gemensamt kan sköta om den egendom som finns i dödsboet. Eftersom du har avstått halva din arvslott efter din far så är du berättigad till efterarv efter frun, och alltså delägare i dödsboet. Brodern är delägare om det inte finns några andra barn och fruns föräldrar inte lever, om inte testamentet innebär att han står helt utan arv.

Arvsrätt och lån

2012-04-02 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag och min bror ärvde 25% var av en villa när våran mor gick bort.(vi var då omyndiga) Pappa äger 50%. Men våra föräldrar hade lån på huset ärver vi lånen också? För pappa har fortfarande lån på ett par hundra tusen,Och har lånat en del av dessa efter att min mor gick bort det ska väll inte vi få betala med våran del? för nu ska huset säljas. Jag har tagit ett lån på huset själv för 2 år sedan jag räknar med att detta dras från mina 25% ?
|Hej och tack för din fråga! Lån är någonting personligt och som enskilda individer tar, detta betyder alltså att man aldrig kan ärva andra människors lån. Att din pappa senare belånat sin del av fastigheten påverkar inte heller din ägandeandel av denna, såvida du inte gått i borgen för honom. Vänligen, Malin

Ärva bostadsrätt

2012-02-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Mina föräldrar har en bostadsrätt,min far lever ännu men han vill att jag skall taga över bostadsrätten när han avlider. Har jag rätt att ärva den eller kan bostadsrättsföreningen neka mig?
Kajsa Holm |Hej och tack för din fråga! Enligt bostadsrättslagen (se https://lagen.nu/1991:614) får en ny innehavare endast utöva bostadsrätten om denne antas som medlem av bostadsrättsföreningen. I 3 kap. 3 § stadgas att den som en bostadsrätt har övergått till inte får vägras inträde i föreningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare. I 6 kap. 2 § regleras övergång av bostadsrätt genom arv. Om en förvärvare inte har antagits som medlem har denne 6 månader på sig att visa att man inte får vägras inträde, om detta är aktuellt. Annars kan lägenheten tvångsförsäljas, till förvärvarens räkning. Dock brukar det inte vara några problem att bli medlem i en bostadsrättsförening, och bostadsrättsföreningen kan inte neka dig endast på grund av att du ärvt lägenheten. Med vänliga hälsningar

Stugan

2012-02-02 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min man och jag är gifta sen 25 år tillbaka. Vi har vardera 2 särkullbarn. Inga gemensamma barn.Vi har ingen enskild egendom eller äktenskapsförord. Endast min man har lagfart på vår gemensamma sommarstuga. Vem blir rättslig ägare till stugan när min man dör? Är det jag, hans barn eller mina barn? Jag menar då inte det ekonomiska värdet, utan själva äganderätten.
Mitar Marjanovic |Hej! Och tack för din fråga. Relevant lagstiftning är Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637) Lagfart Eftersom du skriver att stugan inte är enskild egendom så är den giftorättsgods motsatsvis och detta betyder att frågan om vem som har lagfart saknar relevans. Stugan kommer därmed ingå i en eventuell bodelning efter din makes bortgång. Arvet Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver allt efter sin make. Undantaget är dock om den avlidne maken har särkullbarn, för då är särkullbarnen berättigade till arvslotten direkt, såvida särkullbarnen inte avstår från sin rätt (3:1 st.1 ÄB och 3:9 ÄB). Dina barn får vänta på arvet efter din bortgång. Stugan Särkullbarnen har rätt till sina arvslotter. Detta betyder inte nödvändigtvis att stugan måste säljas vid bodelningen eller att den tillfaller dem. Ni måste komma överens om hur ni vill lösa detta. Ingen av er har bättre rätt till stugan i det här läget utan ni får antingen avtala om stugans äganderätt eller så överlåter ni detta till skiftesmannen vid arvskiftet (23:5 ÄB) Hoppas mitt svar har klargjort rättsläget. Ni får gärna ställa följdfrågor om något är oklart. MvH Mitar Marjanovic