Bröstarvingars godkännande av testamente

2009-11-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |BakgrundBröstarvigarna har tidigare godkännt ett testamente gällande deras frånskilda fader som de senaste åren levt i ett nytt samboförhållande.Fadern har nu avlidit. Enligt \"det godkännda\" testamentet har sambon rätt att med fri förfoganderätt erhålla lägenheten. Först efter hennes död skall bröstarvingarna erhålla nämda lägenhet eller eventuell avkastning från denna. Lägenheten skall nu säljas. Frågor1. Kan man utan kompensation, på detta sätt, avtala bort laglotten?2. Måste bröstarvingarna vänta på sin laglott, eller vad som är kvar av denna, till dess även sambon avlider?3. Då testamentet undertecknades bringades bröstarvingarna i den uppfattningen att det endast var ett papper som berättigade sambon att bo kvar så länge hon ville. Om så ej är fallet finns det något sätt att betrida testamentet?
Josefin Backman |Hej,Utgångspunkten är att sambor ej ärver varandra enl. ÄB se https://lagen.nu/1958:637 . Istället är det barnen som ärver allt efter sin förälder när det ej finns någon efterlevande make, tex när föräldrarna är skilda. Däremot finns möjlighet enl. SamboL se https://lagen.nu/2003:376 för efterlevande sambo att begära bodelning av samboegendomen senast när bouppteckningen förrättas enl. 8§ SamboL. Samboegendomen utgörs av den gemensamma bostaden och bohaget enl. 3§. Enl. den sk lilla basbeloppsregeln har kvarlevande sambo alltid rätt att få ut så mycket av samboegendomen att det motsvarar två gånger prisbasbeloppet 18§.För att sambo ska tillerkännas arvsrätt utöver detta måste ett testamente upprättas. Bröstarvingarna får då endast rätt till sin laglott vilken utgörs av hälften av arvslotten, dvs. hälften av vad barnen skulle fått om inget testamente fanns 7:1§ ÄB. Enl. 17:2§ ÄB kan arvinge avsäga sig sin rätt till arv genom godkännande av testamente. Bröstarvinge har dock enligt samma paragraf alltid rätt till sin laglott om han inte vid avståendet erhållit skäligt vederlag. Det går alltså inte att avtala bort laglotten helt utan ersättning. En annan sak är att bröstarvinge efter inträffat dödsfall har möjlighet att avstå från sin laglott helt utan vederlag enl. 3:9§ ÄB. Bröstarvingen får då rätt att ta del i den efterlevande makens bo enl. 3:2§ ÄB. Att observera är att dessa bestämmelser till sin ordalydelse tar sikte på makar.Om skäligt vederlag inte mottogs vid godkännandet av testamentet kan bröstarvingarna påkalla jämkning i testamentet för att utfå sin laglott. Detta måste göras inom sex månader efter det att bröstarvinge fick del av testamentet i enlighet med 14 kap. I 14:4§ stadgas att arvinge som har godkänt testamentet inte behöver delges vilket innebär att bröstarvinge här på egen hand måste bevaka sin rätt. Sker inte jämkningsinvändning i tid måste bröstarvingarna vänta tills även sambon avlidit innan de kan utfå sin laglott.Reglerna om testamentes ogiltighet finns i 13 kap. ÄB. Jag uppfattar frågan som att bröstarvingarna ansett sig ha missuppfattat alternativt blivit missledda kring vad de godkände. Det fall att någon som godkänt testamentet missuppfattat eller blivit vilseledd kring dess innehåll omfattas inte av reglerna i 13 kap. ÄB. Om en avsägelse gjorts långt i förväg och förmögenhetsförhållandena sedan ändrats bör man kunna angripa avsägelsen med hjälp av en analog tillämpning av 36§ AvtL. Möjligen skulle man då även kunna använda 36§ AvtL för att angripa avsägelsen pga missuppfattningen/vilseledningen. Det kan dock bli svårt att bevisa att bröstarvingarna blivit vilseledda och det är svårt att säga om man skulle vinna framgång med ett sådant angripande.Med vänlig hälsning,

Ärva skulder

2009-12-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har en son som är funktionshindrad. Han kommer aldrig att kunna klara sig själv, utan kommer att få en förmyndare när han fyller 18 år. Jag sparar därför en del för att han skall kunna få de bra som vuxen. Men min fråga är, hans pappa har en del skulder. Kan då min son \"ärva\" dessa om han går bort o måste då han ta av de som jag sparat till honom.?
Josefin Backman |Hej,Utgångspunkten är att i Sverige ärver man inte skulder. En annan sak är att dödsboet ska betala alla befintliga skulder som den avlidne hade vid dödsfallet i den mån det går. Det kan då få till följd att det inte finns några pengar kvar att ärva efter att alla skulder betalts. Om pengarna inte räcker till alla skulder får borgenärerna inte sina pengar men de kan alltså inte kräva arvingarna på det som återstår av skulderna.Det finns alltså ingen risk att din son ärver skulderna. Däremot finns det en risk att pengarna du lagt undan på annat sätt används för att betala skulderna. Om du avlider blir det din man som efter bodelning ärver dig enl. 3:1§ Ärvdabalken se https://lagen.nu/1958:637 . Din son får då endast efterarvsrätt till arvet efter dig enligt 3:2§ ÄB. Det innebär att det han ärver efter dig, t.ex. sparpengarna, får han först då även din man avlider. Din man ärver enl. 3:2§ ÄB pengarna med fri förfoganderätt vilket innebär att han kan göra allt utom att testamentera bort dem. Även om din man då inte har för avsikt att använda pengarna som är avsedda för din son till att betala sina egna skulder så finns det ändå en risk att så sker. Detta om din man inte har något annat att betala med och det går så långt att utmätning ska ske så kan Kronofogdemyndigheten ta pengarna som betalning för skulderna.För att du ska vara säker på att din son får de pengar du sparat åt honom är det en bra idé att upprätta ett testamente vari du testamenterar pengarna till honom. På så sätt får han det du sparat direkt efter din bortgång.Med vänlig hälsning

Gemensam bostad

2009-12-22 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Är sambo sedan 3 år. Bor i en bostadsrätt som min sambo köpt för många år sedan. Undrar nu vad som händer om han dör? Hamnar jag på gatan då? (Är i begrepp att göra mig av med min egen hyresrätt.)
Maria Holme |Hej,När ett samboförhållande upphör, exempelvis på grund av dödsfall, ska bodelning förrättas om någon av samborna begär det (vid dödsfall den efterlevande) enligt 8 § Sambolagen (SamboL), se https://lagen.nu/2003:376. I bodelningen ska samboegendomen ingå enligt 8 § SamboL, se https://lagen.nu/2003:376. Samboegendomen utgörs av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk enligt 3 § SamboL, se https://lagen.nu/2003:376. Om din sambo förvärvade bostadsrätten innan ert förhållande inleddes är den inte förvärvad för gemensamt bruk och utgör därför inte samboegendom. Bostadsrätten ska alltså inte ingå vid en eventuell bodelning.Bostadsrätten kommer, tillsammans med din sambos övriga egendom, ärvas av hans arvingar. Inget hindrar dock att din sambo i testamente skriver att du ska ärva bostadsrätten, så länge detta inte inkräktar på eventuella barns laglottsanspråk (alltså deras lagstadgade rätt till visst arv).Med vänliga hälsningar

Förköpsrätt i dödsbo

2009-04-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag skulle vara tacksam att få veta om en dödsbodelägare har förköpsrätt vid försäljning av fastighet som ingår i dödsboet eller inte. Behöver alltså ej delta i en allmän budgivning. Detta skulle i så fall innebära att priset inte blir det maximala då övriga budgivare ju inte kan veta hur mycket dödsbodelägaren är villig att betala?
Andreas Vinqvist |Hej,En dödsbodelägare kan inte med rättslig hjälp kräva att få förköpsrätt till en fastighet som ingår i dödsboet, däremot är det inget som hindrar att dödsbodelägarna gemensamt överenskommer om detta.Vänligen

Särbos arvsrätt

2009-12-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |En man har avlidit och efterlämnar en nioårig pojke som är gravt funktionshandikappat. Det saknas testamente så hans efterlämnade särbo ärver ingenting. Särbon är moder till deras gemensamma barn. Kan särbon sälja den avlidne mannens bostadsrätt som barnet ärver? Kan modern ta del av arvet som tillfaller barnet?
Frida Henkow |Hej!En särbo/sambo har ingen arvsrätt, det krävs att man är gifta för att man ska ärva efter sin respektive. Ett barn som är gravt funktionshandikappat bör ha en förmyndare, om så inte redan är fallet bör sonen få en förmyndare tillförordnad. Det är då upp till förmyndaren och pojken att bestämma hur man ska göra med bostadsrätten. Särbon kan inte sälja lägenheten och inte heller ta del av pojkens arv. Mvh

Bodelning & arvskifte vid testamente.

2009-11-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej jag har en fråga.Att det kan ha sina risker med att vara jakträttsinnehavare och ha inbitna jägare som närmaste vänner blev Gustav E. varse under sitt femtioförsta levnadsår. Under en initialt synnerligen lovande älgjakt blev Gustav E. själv träffad och avled omedelbart av skottskadorna. Gustav E. var under sin livstid gift med Jeanette E. De båda hade de gemensamma barnen Karolina, Linda, Måns och Nils, och Gustav hade en son i ett tidigare äktenskap, Otto. Ingen av de nämnda stod dock Gustav så nära som släktingen Nimrod, hans mosters son. Nimrod var nämligen mycket jaktintresserad och inte, såsom barnen och Jeanette, vegetarian. När Gustav avled hade han 478 000 kr. i giftorättsgods och skulder uppgående till 60 000 kr. Jeanette hade giftorättsgods motsvarande 423 000 kr. Att Nimrod intog en särställning i Gustavs liv visade sig inte minst genom att Gustav hade upprättat ett testamente i laga ordning, enligt vilket \"Nimrod, min käraste släkting, skall få allt.\"Förrätta bodelning och arvskifte efter Gustav under förutsättning att alla parter yrkar sin fulla rätt enligt lag.Apprepå han vill skänka allting till sin Mosters son, så blir det lite knepigt.
Anna Eriksson |Hej,Genom ett testamente har varje person som fyllt 18 år rätt att disponera över sin kvarlåtenskap. Man har som huvudregel full frihet att testamentera sin egendom till vem man vill. Det finns dock en arvsordning som måste följas då det finns motstående intressen vid testamentet; 1. Efterlevande makens basbeloppsskydd, vilket regleras i 3 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2.2. Arvingarnas laglottsskydd, vilket regleras i 7 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1.3. Testamentstagarna Den disponibla kvoten man har att förfoga över i testamentet är arvlåtarens kvarlåtenskap minus eventuella laglotter. Vi får alltså börja med att se vad som är G.E:s kvarlåtenskap.Enligt 7 kap 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1, räknas alla egendom som inte är enskild egendom som giftorättsgods. Av 9 kap 1§ Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1, framgår att makarnas egendom ska fördelas genom bodelning vid äktenskapets upplösning. Enligt 10 kap 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1, ingår giftorättsgodset i bodelningen. 11 kap Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K11P1S1, reglerar mer specifikt hur man räknar ut makarnas andelar i boet. Kort sagt kan man säga att man drar av makarnas skulder från deras giftorättsgods, lägger samman det som återstår och delar på hälften. (Det är något andra regler när skulden hänför sig till ena makens enskilda egendom.) G.E J.EGiftorättsgods: 478 000:- 423 000:- Skulder: - 60 000:- Summa: 418 000:- 423 000:- 418 000:- + 423 000:- = 841 000:- 841 000:- / 2 = 420 500:- G.E:s kvarlåtenskap är alltså 420 500:-Prisbasbeloppet för inkomståret 2009 är 42 800:-. Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2, har den efterlevande maken rätt till ett belopp av 4 gånger prisbasbeloppet. I denna summa räknar man in det belopp som den efterlevande maken har kvar efter bodelningen. Ett testamente är ogiltigt i den mån den inskränker på denna rätt. För inkomståret 2009 är basbeloppsskyddet 171 200:-, då J.E erhåller 420 500:- i bodelningen överstigs basbeloppsskyddet och regeln får därför ingen inverkan på testamentet. Den andra intresset som ska tillgodoses innan man fördelar den kvarvarande egendomen efter testamentet är bröstarvingarnas rätt till laglott. Enligt 7 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1, utgör laglotten halva arvslotten. I 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K2P1S2, står det att arvlåtarens barn taga lika lott. Av detta framgår att arvslotten är kvarlåtenskapen delat på antalet arvingar. Barnens arvslott blir alltså 420 500:- / 5 = 84 100:- . Laglotten blir hälften, dvs. 84 100:- / 2 = 42 050:-. De sammanlagda laglotterna blir då 5*42 500:- = 210 250 G.E:s disponibla kvot = 420 500:- minus 210 250:- = 210 250:- Sammanfattningsvis:J.E – erhåller 420 500:- i bodelningen Barnens laglott uppgår till 42 500:- varderaDet återstår således 210 250:- som ska tillfalla testamentstagaren N-d. Det bör påpekas att varje bröstarvinge måste själv, för att utfå sin laglott, kräva jämkning av testamentet. Det räcker inte att ett av barnen gör det, utan vart och ett av barnen får själv begära jämkning för egen del. Detta framgår av 7 kap 3 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Jämkning måste påkallas inom sex månader från det att bröstarvingen fick ta del av testamentet, annars förlorar man rätten till laglott. Med vänlig hälsning

Utmätning av arv

2008-12-08 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej ...jag undrar hur det fungerar när jag får ett arv och jag har skulder hos kronofogden. min morbror har testamenterat boets bankmedel, värdepapper mm till mig och mina syskon, är osäker om summan just nu, men ser ut att bli ca 300000, lika mycke som min skuld hos kronofogden ... vad jag vill göra är att betala mina skulder, men göra upp med fodringsägarna själv, inte att kronofogden tar pengarna direkt .. min fråga är alltså : kan fogden ta arvet ??
Isabelle Emanuelsson |Hej,Tack för din fråga.Kronofogdemyndigheten (nedan Kfm) har rätt att utmäta egendom som tillhör gäldenären. Detta framgår av 4 kap 17§ Utsökningsbalken. Detta innebär att ett belopp som gäldenären ärvt kan utmätas.Kfm kan i väntan på lön avvakta med att utmäta belopp som gäldenären behöver för sitt underhåll, men inte längre än 1 månad om inte synnerliga skäl föreligger (UB 5:1 p 7).Detta är dock inte aktuellt vid så stora belopp som du nämnde. Genom att bouppteckningen är en offentlig handling har Kfm rätt att ta del av denna, och får de reda på att du är delägare i ett dödsbo och skall mottaga ett arv är risken tyvärr stor att de utmäter beloppet.Med vänlig hälsning

Vad är lösöre?

2008-06-01 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är god man och dödsbodelägare.I testamentet som las fram vid bouppteckningen sägs att den efterlevande sambon skall ärva allt lösöre.Ingår detta i lösöret: Pengar, vapen och dito skåp, bil, släpvagn, scooter, gående gräsklippare. Det registrerbara är registrad på den avlidne?
Emelie Brorström |Hej!Allt det uppräknade är lösöre, med undantag för pengarna. Detta finns att läsa i Juridikens termer (Liber, 9 uppl. 2002):"Lösöre, sådan lös egendom som inte utgörs av pengar; värdepapper, olika slags rättigheter, byggnad på ofri grund m.m. Till L. räknas främst möbler, husgeråd, transportmedel, varor o.d."."Lös egendom, all egendom som inte är fast egendom, ss lösören, värdepapper, pengar och olika slags rättigheter".Vänligen,