Ivar Näslund |Hej, Av frågan att utdömma testamenterade din morbror hans del i gården till sina levande syskon. Det framgår inte om han hade uppställt några övriga villkor i testamentet, om så inte var fallet har de levande syskonen rätt att förfoga över fastigheten. Om det råder andra tvivel rörande testamentet råder jag dig att kontakta verksam familjerättsjurist. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637

Anton Strandberg |Hej!Lagen säger bara att det med hänsyn till bland annat äktenskapets längd är oskäligt att en make ska lämna ifrån sig egendom. Detta är en reglering för att förhindra att någon person ska kunna skilja sig rik. I förarbeten har sagts att vanligtvis efter 5 år borde allt giftorättsgods fördelas lika. Vad gäller din kompis skulle då 1,5/5 av allt giftorättsgods delas lika. Men självklart uppkommer ett nytt problem då detta inte gäller då äktenskapet upplöses på grund av ena makes död. Vid ena makens död är enda jämkningsmöjligheten att behålla hela sin del av giftorättsgodset.En bouppteckning ska göras innan arvskifte sker. I bouppteckningen klargörs vad det finns för tillgångar och skulder. Sedan sker en bodelning om inte efterlevande make använder jämkningsregeln ovan. I arvskiftet fördelas sedan egendomen, som efter avräkning av skulderna och efter eventuell bodelning, finns kvar. Om arvingarna och make inte är överens om hur egendomen ska fördelas kan en skiftesman förordnas. Denna person har till uppgift att få arvingarna överens och om inte detta lyckas har han rätt att ändå fördela kvarlåtenskapen. Det är alltså inte tillåtet att innan bouppteckning ta egendom som tillhörde den döde.Vänliga hälsningar,

Josefina Blom |Hej,Enligt 2:1 Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637) är närmast arvinge arvlåtarens barn, även kallad bröstarvingar. Enligt samma paragraf skall, om ett barn är avlidet, dennes avkomlingar träda i dess ställe.Modern till barnet har således ingen arvsrätt, denna rätt är endast förbehållen den avlidnes avkomlingar.Vänligen,

Ulrika Lundgren |Hej,tack för din fråga. Att ni blir vårdnadshavare för pojken medför inte att han erhåller arvsrätt efter er. Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1 , ärver barn sina föräldrar. Er biologiska son skulle därmed fortsätta att vara er enda arvinge. I det fall ni istället skulle adoptera pojken hade även han erhållit arvsrätt. Detta framgår av 4 kap. 8 § Föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381#K4P8S1 .Med vänliga hälsningar

Ivar Näslund |Hej, Då en omyndigt bran ärver förvaltas pengarna av en förmyndare enligt föräldrabalken (FB) 12:1. Normalt sett är denna vårdnadshavare till barnet. Om det finns anledning, till exempel om barnet har stora tillgångar eller det finns andra skäl att antaga att barnets tillgångar inte sköts kan en medförmyndare vid sidan av vårdnadshavaren förordnas enligt FB 10:8. Denna fråga handläggs av tingsrätten enligt FB 10:13. En överförmyndare har sedermera tillsyn över förmyndarens verksamhet, en förmyndare som inte är förälder är alltid redovisningskyldig gentemot överförmyndaren medan en förälder endast är det om barnets förmögenhet översitger åtta basbelopp (FB 13:2). Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381

Martin Ågren |Hej. Eftersom bouppteckningen redan är klar är det sannolikt enklast om Ni skiftar dödsboet först vilket innebär att samtliga dödsbodelägare blir andelsägare till fastigheten. Därefter kan Ni sedan gemensamt sälja fastigheten, efter det att Ni individuellt sökt lagfart på er respektive andel. Alternativt kan Ni sälja fastigheten direkt från dödsboet. Då måste Ni först söka lagfart på fastigheten för dödsboets räkning. Dödsboet kommer då att vara lagfaren ägare och samtliga dödsbodelägare måste komma överens om en försäljning. Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet och måste också underteckna köpebrevet. Detta innebär att Ni måste vänta med att skifta dödsboet tills försäljningen är genomförd och dessutom ändra bouppteckningen och redovisa köpesumman för fastigheten. Ni måste dessutom redovisa försäljning för dödsboets räkning vid nästa års deklaration och avsätta medel för en eventuell beskattning av vinsten. Skiftar Ni först fastigheten och säljer den därefter redovisar Ni istället försäljning var för sig i Er egen deklaration. Båda alternativen är ganska enkla. En fastighetsmäklare kan säkert hjälpa Er med all formalia. Med vänlig hälsning

Andreas Vinqvist |Hej,Enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637, tillfaller kvarlåtenskapen maken om de vid dödsfallet var gifta. Arvsrätten går dock förlorad om mål om äktenskapsskillnad pågick vid dödsfallet, se 3 kap 10 §. Att en make enbart framfört åsikt om att ha vill skiljas påverkar inte arvsrätten. Således har den kvarvarande maken rätt till arv. Vänligen,

Anton Strandberg |Hej! Till att börja med kan du skriva fastigheten som din dotters enskilda egendom via testamente. Om då äktenskapet upplöses utan att hon dör är fastigheten skyddad mot maken. Om hon dör kommer den undantas från bodelning men som du är inne på kommer han inneha fastigheten med fri förfoganderätt tills han dör och barnen får fastigheten.Ett sätt att fadern inte ska ta del av fastigheten är att du skriver ett testamente där du testamenterar fastigheten till barnen. Om barnen är omyndiga anger du också att förvaltning ska ske av någon annan än förmyndarna (föräldrarna) vilket medför att fastigheten frånhålls fadern men tyvärr också din dotter.Vänliga hälsningar,