Vem betalar begravningen?

2019-02-05 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min avlidne make hade ingen inkomst och inget bankkonto. Jag jobbade bla extra för att allt skulle kunna gå ihop. Vi hade inget gemensamt konto. Kontot stod bara på mig. Måste jag betala hans begravning själv nu?
Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Det brukar normalt vara tre olika parter som är inblandade i kostnaderna för en begravning: - kommunen eller landstinget- dödsboet - begravningshuvudman (vilket oftast är Svenska kyrkan eller det trossamfund den avlidne tillhört). Begravningsavgiften är någonting som alla i Sverige betalar (varierar beroende på bostadsort) och den täcker kostnader för kremation, gravplats under 25 år och dessutom vissa transporter. Är den avlidne också medlem i Svenska kyrkan står kyrkan för kostnader för begravningsceremonin ( bl.a präst och organist).Tillgångarna i dödsboet används för att betala vissa kostnader som uppstår i samband med begravningen. Dödsboet har ansvar för till exempel kista, till exempel blommor, tackkort, sång och musik och det skulle även kunna vara dödsannonser.Begravningskostnaderna går före andra obetalda kostnader som den avlidne kan ha haft. Exempelvis el, hyra eller mobilräkning. Inga räkningar ska dock betalas förrän det är klart att tillgångarna kommer täcka kostnader för begravning och bouppteckning. Det räknas som prioriterade skulder i dödsboet.Om det som i din situation inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet kan du vända dig till kommunen där du har möjlighet att få ett ekonomiskt bistånd. Pengarna ska räcka till en "värdig" begravning. Och socialtjänsten ska inom rimliga gränser ta hänsyn till den avlidnes och dessutom anhörigas önskemål. Vad som tolkas som en värdig begravning varierar dock mellan olika kommuner. Det brukar röra sig om ett bidrag på ungefär 20 000 kronor. Med andra ord är inte tanken att du ska behöva betala din mans begravning själv. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vi vill ge vår fastighet i gåva till våra barn och barnbarn - hur löser vi det med överlåtelsehandlingar och testamenten?

2019-01-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag och min fru äger en fritidsfastighet tillsammans. Fastigheten är värderad till 4 400 000 kronor och köptes för 525 000 kronor år 1995. Vi har två barn och två barnbarn. Vår dotter vill på sikt ta över fastigheten och vår son är inte intresserad.I stället för att de skall behöva vänta in arvet vill vi redan nu ge bort 3/4 av fastigheten som gåva och som enskild egendom. 1/4 del till vår dotter 1/4 del till vår son (eller i hans fall motsvarande värde) 1/8 del var till våra barnbarn, med förfogande rätt vid 25 års ålder och med vår dotter som 1:e förvaltare och X som 2:e förvaltare. Som nämnts är sonen inte intresserad av fastigheten, utan tanken är att dottern skall ta över hans andel. Av ekonomiska skäl kan inte hela värdet på andelen lösas vid gåvotillfället, utan måste göras under en åttaårsperiod, med 200 000 kronor år ett. Vid beräkning av den summa som sonen skall lösas ut med bör eventuellt den justeras med uppskattade försäljningskostnader och skatt på realisationsvinst vid en framtida försäljning, uppskattningsvis 1/4 del av 800000 kronor. ( Dvs 1 100 000-200 000=900 000 kronor)Hur bör vi gå tillväga, skall gåvorna räknas av från arvet, skall vi skriva något särskilt i våra testamenten och räknas det som en försäljning att dottern löser ut sonen ?
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat din fråga och din situation Jag förstår det som att du och din fru vill fördela äganderätten till den fastighet ni äger innan ni båda går bort. Därför vill ni utforma flera gåvobrev där vardera gåvomottagare får äganderätt till fastigheten redan under er livstid. Jag förstår det som att ¾ av fastigheten ska ni ge bort genom dessa gåvobrev. ¼ av fastigheten ska ni behålla själva. Gällande vissa av gåvomottagarna ska gåvan förenas med särskilda villkor. För alla gåvomottagare gäller att gåvan ska vara enskild egendom. Att gåvan är enskild egendom innebär att om gåvomottagaren gifter sig och sedan skiljer sig ska gåvan inte delas lika med maken vid en bodelning, se 7 kap. 2 § andra punkten och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Er dotter ska mottaga gåvan med villkoret att hon under en åttaårsperiod betalar 200 000 kronor årligen till er son. Betalningen till sonen sker för att dottern på sikt ska lösa ut er son från hans äganderätt till fastigheten. Barnbarnen ska mottaga gåvan med förbehåll att de inte får fri förfoganderätt förrän barnbarnen fyllt 25 år. Fram tills dess ska gåvan förvaltas av personer ni utsett d.v.s. av särskilda förvaltare, se 12 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken (FB). När ni sedan dör är tanken att endast ¼ av fastighetens nettovärde (det som finns kvar efter att skulder och avgifter att hänföra till fastigheten är betalda) ska delas lika mellan arvingarna. Enligt ärvdabalken (ÄB) är dessa arvingar då era gemensamma barn – om de vid ert dödsfall är vid liv – annars går arvsrätten över till barnbarnen, se 2 kap. 1 § ÄB. Din fråga gäller hur ni bör gå tillväga för att få till en sådan disposition av fastigheten som ni önskar. Du undrar särskilt om:-Gåvorna ska räknas av från arvet?-Om ni ska skriva något särskilt i era testamenten?-Om det kommer räknas som en försäljning när er dotter löser ut er son?Reglerna kring gåvor och arv av fastigheter är krångliga och här är några saker ni bör tänka påDet första ni bör tänka på när ni ska ge bort en fastighet i gåva är att en fastighetsöverlåtelse måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltig, se 4 kap. 1 § jordabalken (JB). Ska fastigheten ges som enskild egendom ska det uttryckligen anges i överlåtelsehandlingen att gåvan ska utgöra gåvomottagarens enskilda egendom. Jag uppfattar det som er avsikt är att er dotter ska mottaga gåvan med villkoret att hon under en åttaårsperiod betalar 200 000 kronor årligen till er son. Betalningen till sonen sker för att dottern på sikt ska lösa ut er son från hans äganderätt till fastigheten. I gåvobrevet till dottern kan ni villkora gåvan med att hon går med på att skriva under ett skuldebrev där hon gentemot sonen är skyldig att årligen betala 200 000 kronor i syfte att förvärva hans äganderätt till fastigheten. Jag vill uppmärksamma er på att huruvida ett sådant skuldebrev kommer att accepteras av domstol ifall en tvist uppstår är osäkert. Ska överlåtelsen mellan dottern och sonen klassificeras som ett köp finns praxis som talar för att säljare och köpare inte är bundna av överenskommelser om att i framtiden köpa och sälja en fastighet. Du skriver att fastigheten är värderad till 4 400 000 kronor och köptes för 525 000 kronor år 1995. Egendom som är så högt värderad och som ges till gåvogivarens barn förutsätts vara förskott å arv. Vill ni inte att fastighetsöverlåtelsen ska ses som förskott å arv ska ni skriva det i överlåtelsehandlingen. Du frågar om ni borde skriva något särskilt i era testamenten. Ett testamente skriver man i regel då man vill avtala om att andra regler ska gälla för ens kvarlåtenskap än de regler som redan gäller enligt ärvdabalken. Genom att ni redan innan er död gett bort ¼ av fastigheten till era två barnbarn har ni redan gjort en disposition av äganderätten till fastigheten som skiljer sig från ärvdabalkens regler. Enligt ärvdabalken ska barnbarnen egentligen ärva först när deras föräldrar dör. Det som kan vara aktuellt att skriva i ett testamente är vad som ska hända med den ¼ av fastigheten som ni inte gett bort. Jag uppfattar det som att ni vill att er dotter ska ärva denna del. Ni kan skriva att fastigheten ska tillskiftas er dotter i testamentet. Den sista fråga du ställer är om det kommer räknas som en försäljning när er dotter löser ut sonen. Denna fråga är väldigt komplicerad och beror på en rad omständigheter med anknytning till skatterätten. Jag kan ge dig vägledning men inte fullt ut besvara detta. Jag rekommenderar dig att anlita vår juristbyrå där en jurist kan få mer uppgifter från dig och sätta sig in i ditt enskilda fall.Vid en gåva ska inte gåvomottagaren kapitalvinstbeskattas för sitt fång. När en fastighet överlåts mellan närstående försätter Skatteverket att det är fråga om en gåva. Gränsdragningen mellan gåva och köp går vid vilket pris mottagaren förvärvar fastigheten. En fastighet anses vara överlåten genom gåva om ersättningen understiger överlåtelseårets taxeringsvärde eller överlåtelseårets marknadsvärde (om det är lägre än taxeringsvärdet). Därtill krävs att omständigheterna kring överlåtelsen styrker att överlåtaren haft för avsikt att "berika" mottagaren ekonomiskt d.v.s. att det funnits en givarvilja. När en fastighet överlåts genom gåva eller arv försätts mottagaren i givarens skatterättsliga situation, se 44 kap. 21 § inkomstsskattelagen (IL). Det innebär alltså att ingen vinstskatt ska betalas av mottagaren. Överlåtelsen mellan din son och din dotter är dock per automatik inte att klassa som en gåva eller ett arv och därför kan överlåtelsen, beroende på köpeskillingens storlek, betraktas som ett köp. Sammanfattande tips! Det är många viljor ni vill få igenom. Om jag var i er sits skulle jag ta hjälp av vår juristbyrå. De kan sätta sig in i ert ärende, utreda vad ni vill åstadkomma och hjälpa er att utforma överlåtelseavtal av fastigheten som leder till att äganderätten av fastigheten fördelas mellan era barn och barnbarn på det sätt ni önskar. Lycka till! Önskas kontakt med vår juristbyrå kan du vänligen kontakta: vega.schortz@lawline.se

Vem ska betala boutredningsmannens faktura - dödsbodelägarna eller dödsboet?

2019-01-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min pappa dog 2017 och ägde då en fastighet i Spanien till 60 %, jag och min syster i Spanien ägde vardera 20 %.Nu håller vi på med ett arvskifte i Spanien av fastigheten med hjälp av en spansk jurist. Kostnaden för arvskiftet har nu kommit i form av en faktura till dödsboet. Min fråga:Skall hela denna faktura 100% gå på dödsboet? Min mellansyster menar att hon bara ska betala 20 %. För mig är detta ett mycket konstigt resonemang. Enligt min mening är pappas andel i termer av arvskifte 100 % och ska då belastas av dödsboet fullt ut, dvs vi kommer att stå för en tredjedel var (tre dödsbodelägare).Mvh,
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat din fråga och din situation Jag uppfattar det som att svensk rätt ska tillämpas på arvet. Vi på Lawline har inte kompetens att uttala oss om vad som gäller enligt spansk arvslagstiftning. Jag uppfattar det som att ni anlitat en jurist i Spanien som boutredningsman. Juristen har nu fakturerat er och din fråga gäller hur fakturan ska delas upp mellan er tre dödsbodelägare.Fakturan ska betalas av dödsboetBoutredningsmannen har till uppgift att vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla dödsboet. Sådana åtgärder kan vara att delge eventuella testamenten, betala dödsboets skulder, verkställa legat och omhänderta egendom. Under boutredningens gång ska boutredningsmannen redovisa hur medlen i dödsboet har förvaltats under föregående år. Redovisningen ska ske inför minst en av dödsbodelägarna, se 19 kap. 14 a § ärvdabalken (ÄB). I lagkommentaren till denna bestämmelse anges att: "Boutredningsmannen bör kunna debitera sig arvode a conto vid delredovisning." A conto är en form av förtidsdebitering men också en delbetalning av utfört arbete. Det innebär att dödsboet ska stå kostnaderna för boutredningsmannens förvaltning. Vad det kostar att avveckla dödsboet är en kostnad som ska stanna på dödsboet. Dödsboet svarar för sina egna skulder som uppkommer under avvecklingen. Det framgår också av förmånsrättslagen (FRL) att skulle ett dödsbo avslutas i en konkurs är boutredningsmannens fordran gentemot konkursboet prioriterad, se 10 § första punkten FRL. Boutredningsmannens faktura ska alltså betalas med medel ur dödsboet. Jag uppfattar det som att din syster istället är av uppfattningen att ni som delägare istället är personligen ansvariga att betala för boutredningsmannens arbete. Din syster anser då att fakturan ska delas upp i proportion till hur fastigheten, som är föremål för arvskifte, ägs av er dödsbodelägare sinsemellan. Enligt svensk rätt ärver man inte skulder. En annan ordning kan gälla enligt spansk rätt. Har ett arvskifte redan skett sedan juristen begärde betalt för sitt arbete finns en regel i 21 kap. 4 § ÄB som anger att arvskiftet kan gå åter. Det innebär att varje delägare kan vara tvungen att "betala tillbaka" vad de tillskiftats i syfte att täcka skulden i dödsboet. I praktiken blir det precis samma sak som ovan. Det är dödsboet som betalar fakturan. Lycka till!Behöver du ytterligare juridisk rådgivning får du vänligen anlita vår juristbyrå: vega.schortz@lawline.se

Skatt på arv

2019-01-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Vi är två barn kvar i livet eller sk bröstarvingar och mor våran är 92 år gammal och rätt sjuklig. Mors egendom är 400000 i aktier och ca 400000 kr i en bostadsrätt men hur hög är arvskatten nu förtiden om gammel mor skulle gå bort? Obs hon har inga skulder alls.
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I Sverige har vi ingen arvsskatt då detta avskaffades i Sverige den 1 januari 2005. Du kommer således inte att betala någon skatt på ett eventuellt framtida arv.Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du ha fler frågor.Med vänlig hälsning,

Skuld och arv

2019-02-02 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej jag har en fråga. Vi tar ett exempel om jag skulle låna säg 40000 kr av min mamma och hon går bort. Vad händer då med det lånet jag är skyldig henne? Då vi är fler barn i arvet. Kommer jag fortfarande få av arvet eller kommer det dra av skuld från eventuellt arvet. Tacksam för svar
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider ska dennes tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen och övergå till dödsboet (20 kap. 4 § Ärvdabalken). Skulden finns fortfarande kvar men ska då istället betalas till en annan borgenär, vilket i detta fall blir dödsboet. Detta innebär att om du skulle ta ett lån av din mamma men hon dör innan du hinner betala tillbaka skulden så sker ett så kallat borgenärsbyte som resulterar i att summan ska återbetalas till dödsboet. Därefter ska kvarlåtenskapen i vanlig ordning fördelas mellan hennes arvingar enligt 2 kapitlet Ärvdabalken.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Kommer sonen ärva del av huset?

2019-01-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag och min fru äger 50% av våran fastighet vardera. Hon har en son sedan tidigare,jag har inga barn. Om hon går bort,avlider,före mig ärver hennes son då 50% av hennes del i fastigheten? Hur skall jag göra för att få bo kvar i "orubbat bo"?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din makas son ärver en del av fastigheten och hur du i så fall ska göra för att få sitt kvar i orubbat bo. Tolkar även frågan som att du äger 50 % av huset och din fru äger 50 % av huset. Tillämpliga lagar är Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).Kommer sonen ärva del av huset?Eftersom du och din fru, om jag har uppfattat frågan rätt, äger 50 % av huset vardera kommer det även troligtvis vara den procent andel av huset värde som du och din fru får var i bodelningen (9 kap. 1 § och 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Det som din fru får ut i bodelningen och hennes eventuella enskild egendom utgör hennes kvarlåtenskap.Hela husets värde, de 50 % som din fru äger, kommer då ingå i kvarlåtenskapen från henne. Kvarlåtenskapen ska tillfalla hennes arvingar. Vanligtvis kommer arvet (hela kvarlåtenskapen), om det finns gemensamma barn, att tillfalla den efterlevande maken. Men eftersom sonen är särkullbarn har sonen rätt att få ut hela sitt arv direkt, vilket innebär att sonen kommer ärva 50 % av huset värde. Den delen som din fru äger (2 kap. 1 ÄB och 3 kap. 1 § ÄB). För att besvara din fråga ja, sonen kommer troligtvis ha rätt att ärva 50 % av huset värde. Han kommer ärva din frus del av fastigheten. Sitt kvar i orubbat bo?För att du ska få sitta kvar i orubbat bo krävs det att din fru skrivet ett testamente. Där det framkommer att hon vill sitta kvar i orubbat bo, att huset ska tillfalla dig eller liknande. Att sonen då kommer få ut sin del av huset när du senare dör, ett efterarv. Dock har sonen, eftersom han är särkullbarn, alltid rätt att direkt få ut minst sin laglott när hans mamma dör (3 kap. 1 § ÄB och 7 kap 1 och 3 § ÄB).Vilket innebär att om det inte finns arv som når upp till laglotten utöver värdet på huset kan sonen klandra testamentet (9 och 10 kap. ÄB). Sonen har då rätt att få ut en summa/saker tills att laglottens summa uppnås. Om sonen klandrar testamentet får sonen 50 % (laglotten) av sin arvslott, det vill säga 50 % av kvarlåtenskapen av sin mamma. Resterande 50 % av kvarlåtenskap kommer då att tillfalla dig (7 kap. 3 § och 3 kap. 1 § ÄB). Sonen kan dock välja att vänta på hela sitt arv (att inte klandra testamentet). Sonen får då ut sitt arv av sin mamma när du dör (3 kap. 1 § ÄB). Du kommer då ärva i enlighet med testamentet. För att besvara din fråga krävs det att din fru skriver ett testamente som säger att du får eller ska få sitt kvar i orubbat bo. Om du eller din fru vill ha hjälp med att upprätta ett testamente kan ni vända er till info@lawline.se för vidare hjälp. Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Särkullbarnet har inte gjort sin rätt till arv gällande - hur påskyndar vi preskriptionen?

2019-01-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Bouppteckningen upprättades och registrerades för drygt 10 år sedan. Tre barn till den avlidne varav ett var särkullbarn. Namnet på särkullbarnet troligtvis känt, troligen bosatt i Tyskland men på okänd ort. Omfattande efterforskningar har inte givit något resultat.God man tillsattes i samband med bouppteckningen för att bevaka den bortovarandes intressen. Nu har drygt 10 år gått. Vad är nästa steg att göra för att få särkullbarnets arv preskriberat
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på dina frågor!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara dina frågor utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat dina frågor och din situationJag uppfattar det som att en förälder till tre barn avled för ungefär 10 år sedan. Jag förstår det som att två av barnen är helsyskon och de närvarade vid förrättningen av bouppteckningen. Det tredje barnet är ett halvsyskon (särkullbarn) vars rätt bevakades av en god man. Eftersom det gått så lång tid sedan dödsfallet och eftersom halvsyskonet ännu inte gjort sin rätt till arv gällande undrar du om inte halvsyskonets rätt är preskriberad?Om rätten till arv inte är preskriberad undrar du ifall dödsboförvaltarna kan göra någonting för att skynda på preskriptionen?Huvudregeln är att rätten till arv preskriberas 10 år från dagen för dödsfallet men preskriptionstiden kan förkortas genom uppmaningar i Post- och Inrikes TidningarI 16 kap. ärvdabalken (ÄB) finns regler om preskription. Huvudregeln enligt 16 kap. 4 § ÄB är att rätten till arv preskriberas 10 år från dödsfallet. Finns det inget testamente som föreskriver att särkullbarnet ska få ut sitt arv först efter den efterlevande makens dödsfall, kan det vara så att särkullsbarnets rätt till arv redan är preskriberat. Finns ett testamente som anger att särkullbarnet ska ärva först efter efterlevande makes död räknas preskriptionstiden från den efterlevande makens dödsdag. I 16 kap. ÄB finns även regler om hur man kan påskynda preskriptionsprocessen. Delvis olika regler gäller beroende på om arvingen är känd till namnet eller inte. Du skriver att en bouppteckning har registrerats hos Skatteverket. Om det vid förrättningen kommer fram att det finns en arvinge som är känd till namnet men som vistas på okänd ort kan dödsboförvaltarna anmäla namnet på den frånvarande arvingen till Skatteverket. En sådan anmälan kan dödsboförvaltarna också göra vid ett senare tillfälle. När Skatteverket har mottagit en sådan anmälan ska myndigheten, utan dröjsmål, i Post- och Inrikes Tidningar uppmana arvingen att göra sin rätt till arv gällande. Från dagen för publiceringen har arvingen 5 år på sig att göra sin rätt till arv gällande gentemot dödsboet. Gör inte arvingen det har arvingen mist sin rätt till arv, se 16 kap. 1 § första stycket ÄB. I 16 kap. 2 § ÄB finns istället en regel som tillämpas när det är känt att en arvinge finns men arvingens namn och vistelseort är okända. På samma sätt kan dödsboförvaltarna anmäla arvfallet till Skatteverket som då, utan dröjsmål, ska publicera arvfallet i Post- och Inrikes Tidningar. När mer än 5 år förflutit, sedan publiceringen, har arvingen inte längre rätt att göra sitt arv gällande. Har några publiceringar i Post- och Inrikes Tidning inte skett kan ni, om ni vill påskynda processen, göra en anmälan till Skatteverket enligt 16 kap. 1 § första stycket ÄB eller 16 kap. 2 § ÄB, beroende på om namnet på arvingen är känt eller inte. Preskriptionstiden är då 5 år från det att Skatteverket låtit arvingen eller arvfallet publiceras. Observera att preskriptionstiden på 5 år kan börja löpa vid ett senare tillfälle om särkullbarnet enligt testamente ska ärva först efter efterlevande makes död. 5 års preskriptionstid gäller då från dagen för den efterlevande makens död, se 16 kap. 1 § andra stycket ÄB. Lycka till!Önskas ytterligare juridisk rådgivning får du vänligen kontakta vår juristbyrå: vega.schortz@lawline.se

När har en gåva av bostadsrätt blivit fullbordad m.m.

2019-01-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag håller på med ett arvskifte. Problemet 1993-11-08 skrev maken över bostadsrätten på frun. 1993-11-18 avlider han 1993-12-01 betalar frun räkningen för överlåtelsen Bostadsrätten finns upptagen i makens bouppteckningen till ett värde av 42000kr Maken har två barn sedan tidigare och dessa gör ett arvsavstående till förmån för änkan. Bostadsrätten är avyttrad för några år sedan. Nu har änkan avlidit och arvet ska skiftas efter båda så frågan är.. ägde maken bostadsrätten vid sin död eller inte? Kan jag räkna av 42000kr från hans bouppteckning? Blir det en tilläggsbouppteckning för maken iså fall?
Anna Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har uppfattat din fråga som att du undrar om den maken som gick bort först kan anses ha ägt bostadsrätten vid sitt frånfälle eller om bostadsrätten då ansågs tillhöra den efterlevande maken. Om jag förstått din fråga rätt råder det osäkerhet om vem som ägde bostadsrätten eftersom överlåtelseavgiften för överlåtelsen av bostadsrätten, betalades först efter att givaren hade gått bort.Det framgår inte av din fråga om överlåtelsen rör sig om ett köp eller om en gåva. Då jag inte fått någon information om att någon betalning för bostadsrätten har skett (bortsett från överlåtelseavgiften), har jag utgått ifrån att det rör sig om en gåva.Jag kommer vid besvarandet av denna fråga benämna den först avlidne maken för make nr 1 och den efterlevande maken för make nr 2.Jag kommer även vid besvarandet av denna fråga inte fokusera på övriga arvsrättsliga konsekvenser som en gåva i nära anslutning till gåvogivarens bortgång kan medföra.Allmänt om bouppteckningNär en person har avlidit ska enligt huvudregeln i 20 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637), en bouppteckning förrättas senast tre månader efter dödsfallet. I en bouppteckning ska enligt 20 kap. 4 § ärvdabalken den avlidnes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. Av bestämmelsens andra stycke framgår vidare att för det fall den avlidne var gift ska båda makarnas tillgångar var för sig antecknas och värderas.Ovanstående stycke innebär därför att det som make nr 1 ägde vid sitt frånfälle ska antecknas i bouppteckningen. Eftersom makarna var gifta ska dessutom båda makarnas tillgångar antecknas och värderas.När är en gåva avseende bostadsrätt fullbordad?I detta fall framgår att make nr 1 har överlåtit bostadsrätten till make nr 2 kort innan sitt frånfälle. Jag utgår som sagt från att det rör sig om en gåva och inte ett köp.Frågan i detta sammanhang är om make nr 1 eller make nr 2 anses ha varit innehavare till bostadsrätten vid make nr 1:s frånfälle. För att besvara denna fråga måste utredas om gåvan har blivit fullbordad eller inte. Huvudregeln avseende gåva av lös egendom är att en gåva anses ha blivit fullbordad när gåvoobjektet har kommit i gåvotagarens besittning. För viss egendom finns det dock specialbestämmelser. Gällande bostadsrätter har det ur praxis, se NJA 1993 s. 560, framkommit att gåva avseende bostadsrätt är fullbordad först då föreningen har underrättats om gåvan. Detta innebär att en gåva av bostadsrätt inte anses vara fullbordad mellan gåvogivaren och gåvomottagaren förrän bostadsrättsföreningen har blivit underrättad om gåvan. Observera dock att detta rättsfall är från år 1993, det vill säga samma år som make nr 1 gick bort, och att rättsläget såg annorlunda ut innan domstolen kom fram till detta avgörande. Bedömning i detta fallDet framgår inte ur frågan om gåvan har skett genom undertecknande av gåvobrev eller om det har skett muntligen. Oavsett hur gåvan har skett så kan inte gåvan anses fullbordad förrän bostadsrättsföreningen blivit underrättad om gåvan. Då jag inte vet om föreningen har blivit underrättat om gåvan innan make nr 1 gick bort, kan jag inte heller svara på om gåvan har blivit fullbordad innan dess. I frågan framgår att make nr 2 har betalat överlåtelseavgiften efter det att make nr 1 har gått bort. För det fall föreningen får vetskap om gåvan först i samband med att överlåtelseavgiften betalas, får antas att gåvan blivit fullbordad först efter att make nr 1 har avlidit. Om föreningen däremot blivit underrättat om gåvan innan make nr 1 gått bort, bör gåvan anses fullbordad i samband härmed. Detta oavsett om överlåtelseavgiften till bostadsrättsföreningen betalas efter att make nr 1 har gått bort.Är tilläggsbouppteckning nödvändig?Om gåvan var fullbordad redan innan make nr 1 gick bort anses den inte tillhöra make nr 1 och ska därför inte räknas upp som tillgång tillhörig honom i bouppteckningen. Istället anses den tillhörig make nr 2 och räknas därför som tillgång tillhörig denne i bouppteckningen.I 20 kap. 10 § ärvdabalken framgår att om en ny tillgång eller skuld blir känd efter att bouppteckning har förrättats, eller om annan felaktighet i bouppteckningens upptäcks, ska tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad från att felet upptäcktes.Om det visar sig att bostadsrätten har tagits upp som tillgång tillhörig fel person, är det en felaktighet och en tilläggsbouppteckning ska därför förrättas för att rätta till felet. Jag kan rekommendera att ni kontaktar Skatteverket för rådgivning kring hur ni ska göra för det fall ni upptäcker att det finns felaktigheter i bouppteckningen.SammanfattningVem som ägde bostadsrätten vid make nr 1:s frånfälle blir i detta fall beroende av om gåvan har blivit fullbordad eller inte. För att en gåva avseende bostadsrätt ska bli fullbordad mellan gåvogivaren och gåvotagaren krävs att bostadsrättsföreningen blivit underrättad om gåvan. Huruvida det har skett eller inte, kan jag tyvärr inte svara på.Har gåvan inte blivit fullbordad innan make nr 1 avled, bör bostadsrätten vara tillhörig make nr 1. Om gåvan har blivit fullbordad innan make nr 1 avled, bör den vara tillhörig make nr 2. För det fall det finns en felaktighet i bouppteckningen efter make nr 1 ska en tilläggsbouppteckning göras för att rätta till felaktigheten.Avslutningsvis vill jag anföra att ni förslagsvis kanske kan försöka ta kontakt med bostadsrättsföreningen till bostadsrätten för att se om det finns antecknat om när bostadsrättsföreningen blev underrättad om överlåtelsen av bostadsrätten.