Ge bort fastigheten till särkullbarn?

FRÅGA
P1 köper ut P2 vid skiljsmässa och äger fastigheten. Sen gifter sig P1 med P3. Efter 30 år flyttar P3 in på äldreboende. Inget testamente eller äktenskapsförord finns. P1 äger lagfarten och bor kvar i fastigheten. P1 har barn, P3 har barn, inga gemensamma barn.Kan P1 överlåta fastigheten till sina barn som gåva så att P3 inte får någon del av fastigheten?Det är väl så att; Om P1 inte gör något, så vid eventuellt dödsfall får P3 50% i fastigheten?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Äger P3 hälften av fastigheten?

Eftersom P1 och P3 fortfarande är gifta innebär det att vardera äger fastigheten till 50 % (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Eftersom det varken finns testamente eller äktenskapsord är det föga troligt att fastigheten skulle vara P1:s enskilda egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).

Det stämmer alltså att om P1 dör, kommer P1s barn bli delägare till 50 % och P3 delägare till 50 % av fastigheten. Samma gäller i det fall P3 dör och P1 är kvar i livet. Bra att känna till kan vara att eftersom det inte finns några gemensamma barn innebär detta att alla barn är särkullbarn och kan ta ut sitt arv direkt när deras förälder avlider (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att särkullbarnen kan tvinga fram en försäljning, för att få ut värdet på fastigheten (6 § samäganderättslagen).

Kan P1 ge bort fastigheten till sina barn?

P1 kan såklart ge bort fastigheten till sina barn, men det finns vissa krav som måste vara uppfyllda. P1 måste upprätta ett skriftligt gåvobrev som förtydligar att det är P1:s fastighet som ges bort. Gåvobrevet måste innehålla en signatur av P1, som är gåvogivare och signaturer av de barn som mottar gåvan (4 kap. 1 § och 4 kap. 29 § jordabalken). MEN eftersom P3 också är ägare av fastigheten måste P3 också skriva på gåvobrevet för att det ska vara giltigt (7 kap. 5 § äktenskapsbalken). För att P1:s barn ska få lagfart krävs det också att gåvobrevet bevittnas av två personer (20 kap. 7 § jordabalken).

Den juridiska inverkan blir därför att om inte både P1 och P3 skriver under gåvobrevet är gåvan ogiltig. Vid eventuell tvist om äganderätt behöver båda ha signerat gåvobrevet för att barnen ska kunna ha framgång med sin talan. I det fall att P3 inte signerar kan gåvan ogiltigförklaras av domstol (7 kap. 9 § äktenskapsbalken).

Andra alternativ:

Jag tänker nu ge dig förslag på två alternativa vägar som kan vara bra att överväga och känna till.

En lösning på problemet är att P1 och P3 talar med varandra och kommer överens om att fastigheten ska vara P1s enskilda egendom. Då kan dem tillsammans upprätta ett äktenskapsförord (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Ett äktenskapsförord måste inte skrivas innan man gifte sig, utan kan skrivas under äktenskapet. Det ska dateras och skrivas under av både P1 och P3. Det är förstås alltid bäst att makarna kommer fram till gemensamma beslut i dessa frågor för att inte orsaka varandra onödigt lidande. Det går också att båda parterna skriver testamente där man testamenterar bort fastigheten till P1:s barn (9 kap. 1 § ärvdabalken). En annan lösning är också att P1:s barn köper ut den del som P3 äger.

Ett annat alternativ, som ENDAST är aktuellt i det fall att P3 dör innan P1, är att begära att bodelningen görs med utgångspunkt att den vardera part endast får behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § äktenskapsbalken). Eftersom lagfarten är skriven på P1 innebär det att fastigheten är hans giftorättsgods. Inom juridiken görs alltid en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Den tekniska biten i hur en bodelning görs innebär att man först skriver upp vilken make som äger vilket giftorättsgods (ex. för att man har lagfart, att man är den som inhandlade en möbel eller de pengar som du har på dina egna konton). Sen drar man av skulder och därefter slås all egendom ihop och delas lika. Om man begär att få behålla allt sitt giftorättsgods innebär detta att man INTE sammanslår värdet på alla saker och delar lika. Därför kan detta vara en väldigt god idé som efterlevande part att begära att få behålla giftorättsgodset, istället för en vanlig bodelning, om man själv äger den största delen av giftorättsgodset. Denna lösning skulle innebära att P1 får fastigheten själv efter P3:s död. Beakta dock att detta inte löser situationen i det fall att P1 avlider först.

Hoppas du fick svar på din fråga.

Med vänliga hälsningar,

Liv Stålhammar
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (908)
2021-04-11 Ska en kapitalförsäkring gå till förmånstagaren utan att först täcka dödsboets skulder?
2021-04-09 Fördelning av kvarlåtenskap
2021-04-06 Bodelning och arvskifte vid makes frånfälle
2021-03-29 Thailändsk arvsrätt

Alla besvarade frågor (91198)