Ärver mina barn min enskilda egendom, eller måste jag upprätta ett testamente?

2019-02-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vi har 2 gemensamma barn och min make 3 barn sen tidigare.Jag äger ett fritidshus som enskild egendom. Vem ärver det om jag dör?Jag vill att våra gemensamma barn ska ärva fritidshuset, måste jag skriva testamente ?Mvh
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för vad som händer vid ena makens bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill och slutligen för vad som gäller i din situation. Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid första makens död?När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB. Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken ärver alltså de gemensamma barnen del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Den fria förfoganderätten innebär att egendomen kommer att gå tillbaka till bröstarvingarna till den avlidne, vid den efterlevandes bortgång. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Vid den efterlevande makens bortgång, realiseras alltså efterarvet vilket för bröstarvingar innebär rätt till en viss kvotdel i egendomsmassan från den efterlevande 3 kap. 2§ ÄBKvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makes totala förmögenhetsmassa. På grund av att värdet på egendomsmassan kan såväl öka som minska, gäller en kvotdel istället för den summa som efterlevande ärver med fri förfoganderätt. Efterarvsrätt innebär alltså inte en rätt till en viss bestämd egendom (exempelvis fritidshuset) utan är just en andel av förmögenhetsmassan. Vanligtvis är kvotdelen hälften, som fördelas lika mellan bröstarvingarna till den först avlidne. Resterande kvarlåtenskapen fördelas sedan lika på den sist avlidnes arvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Om din man däremot skulle gå bort före dig, innebär det att hans tidigare barn har rätt att få ut sitt arv direkt, medan du "ärver" era gemensamma barn del av kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. När du i sin tur går bort, kommer arvet efter dig att realiseras och fördelas mellan dina barn. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteAtt fritidshuset är enskild egendom innebär att den undantas från bodelningen, men kommer ändå att ingå i kvarlåtenskapen som den efterlevande maken kan få ärva på grund av gemensamma barn. För att försäkra dig om att kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med dina önskemål eller för att den efterlevande maken inte ska ha rätt att ärva enskild egendom, förutsätter det ett testamente där det framgår. Om du vill att dina barn ska ärva fritidshuset (eller annan bestämd egendom) och att samma egendom även ska vara dina barns enskilda, måste du upprätta ett testamente. Genom testamente kan du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas. Det är exempelvis även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din man, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis fritidshuset medan andra testamentstagare, era gemensamma barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din mans bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvsrätt för barn via spermiedonation

2019-02-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej om jag skulle dö och har ett barn via spermiedonation, har barnet arvsrätt efter min död ?
Zuzu Rabi |Hej och tack för att vänder dig till Lawline med din fråga!Den man som donerar spermier till insemination enligt de svenska lagreglerna i lagen om genetisk integritet (LGI) blir skyddad såtillvida att barnet eller mamman aldrig kan kräva att mannen blir juridisk förälder till barnet. Det innebär att du inte har juridiska skyldigheter gentemot barnet vilket medför att barnet inte har per automatik arvsrätt efter din död. En förutsättning för skyddet från risken att bli föremål för en faderskapsutredning och ha juridiska skyldigheter gentemot barnet är att inseminationen skall ske på ett svenskt offentligt sjukhus under översyn av specialistläkare. Vänligen,

Vad händer med arvet om en make dör under pågående skilsmässa?

2019-02-12 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min dotters far dog nyligen, hon är tolv. Han var gift med en annan kvinna, men han hade ansökt om skillsmässa. Hon ville inte skriva på skillsmässan därför hade de betänketid. Han gick bort 6 dagar innan betänketiden gick ut. Hur kommer min dotter ärva honom. Han hade livförsäkring, pensionssparande, ev försäkring från jobbet. Han hade ett gemensant hus med henne, de hade 4 bilar och ett släp men bilarna och släp står på henne.
Hanna Lindqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av äktenskapsbalken (ÄktB), ärvdabalken (ÄB), försäkringsavtalslagen (FAL) samt Lagen om individuellt pensionssparande (LIPS). I mitt svar kommer jag att utgå från att din dotters far inte har skrivit något testamente och att han inte har några andra barn än dottern. Jag kommer först att förklara vad som gäller enligt allmänna regler när ett dödsfall sker under betänketiden, och därefter hur det fungerar med försäkringarna och pensionssparandet. Ett mål om skilsmässa är pågående under betänketidenNär en make har lämnat in en ansökan om skilsmässa talar man om att det har inletts ett mål om äktenskapsskillnad. Detta mål pågår fram tills dess att domstolen förklarar att äktenskapet är upplöst genom en dom och domen slutligen vinner laga kraft. Domen vinner laga kraft när den inte går att överklaga längre (ÄktB 5 kap. 6 §).Därför kan man säga att ett mål om äktenskapsskillnad pågår under betänketiden (ÄktB 9 kap. 12 §). Målet om äktenskapsskillnad var alltså pågående när din dotters far dog, och detta har betydelse för hur bodelningen ska gå till. En bodelning ska göras mellan makarna enligt reglerna för skilsmässaEn bodelning ska göras mellan makarna, vilket är en huvudregel vid skilsmässa eller dödsfall. Om en make dör under betänketiden ska man i stort sett använda samma bestämmelser för bodelning som vid en skilsmässa – istället för de regler som vanligtvis gäller vid ett dödsfall (ÄktB 9 kap. 11 §). Makarna ska dela lika på den egendom som utgör giftorättsgods. Allt som makarna äger är giftorättsgods, om det inte malarna har avtalat om att något ska vara enskild egendom, via ett äktenskapsförord. Enskild egendom kan exempelvis vara något en av makarna har fått genom gåva eller testamente. Det som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. (ÄktB 7 kap. 1–3 § och 10 kap 1 §).Det är svårt i detta fallet att veta vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom. För exempel kan de fyra bilarna och släpet du nämner vara giftorättsgods, fastän de är registrerade på kvinnan. Det är också möjligt att paret äger olika stora andelar i det gemensamma huset.Vad händer med arvet?Efter att bodelningen ska den egendom som har tilldelats din dotters far fördelas till hans arvingar. Kvinnan som din dotters far var gift med har inte rätt att ärva honom. (ÄB 3 kap. 10 §). Arvet ska fördelas enligt de vanliga arvsreglerna och din dotter ska därför få rätt till all sin fars egendom (ÄB 2 kap. 1 §).Livförsäkringen betalas ut till den som är förmånstagareLivförsäkringen ska inte ingå i bodelningen. Om din dotter kan få del av ersättningen från livförsäkringen beror på om hon var insatt som särskild förmånstagare. Förmånstagare är den som din dotters pappa har angett, och som ska få ersättningen från försäkringen. Detta måste vara angivet i förväg till försäkringsbolaget. Om ingen var insatt som förmånstagare brukar ersättningen i första hand betalas ut till den som är make, sambo eller registrerad partner. Detta gäller dock inte vid en pågående skilsmässa. I andra hand ska ersättningen betalas ut till eventuella arvingar, och kommer därför sannolikt att betalas ut till dottern även om hon inte skulle vara angiven som förmånstagare (FAL 14 kap. 6 §).Det kan vara bra att veta att försäkringsbolaget är skyldiga att kontakta förmånstagare och dödsbo vid ett dödsfall för att informera om försäkringen och ersättningen (FAL 10 kap. 7 §). Du nämner i din fråga att det eventuellt också finns en försäkring från din dotters fars arbete. I den kan det ingå en mindre livförsäkring. Ett individuellt pensionssparande ska inte ingå i bodelningenHuvudregeln är att ett individuellt pensionssparande ska ingå i bodelningen vid en skilsmässa. Men eftersom det rör sig om ett dödsfall under betänketiden ska dessa pensionsrättigheter inte ingå. Här ska man göra ett avsteg från bodelningsreglerna vid skilsmässa (ÄktB 9 kap. 11 § och 10 kap. 3 §). Det finns möjlighet att ange en person som särskild förmånstagare till ett individuellt pensionssparande. Förmånstagaren får vara den som varit make eller sambo till spararen, eller den som är spararens barn. Det finns alltså en möjlighet att din dotters far har angivit din dotter som förmånstagare, men även kvinnan han var gift med (LIPS 4 kap. 4 §). Om det inte finns någon särskild förmånstagare till det individuella pensionssparandet kommer det att ingå i det arv som din dotter ska få efter sin far. SammanfattningEn bodelning ska ske mellan din dotters far och kvinnan han var gift med. I bodelningen ska allt som är giftorättsgods ingå, men inte det som är enskild egendom. Livförsäkringen och det individuella pensionssparandet bör inte ingå i bodelningen. Som huvudregel har din dotter rätt att ärva all den egendom som tillfaller hennes far efter bodelningen, om hon är hans enda barn och det inte finns något testamente. Det finns goda möjligheter att din dotter kommer att få ersättning från sin fars livförsäkring och hans individuella pensionssparande. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig på vägen med din fråga!Regler om bodelning och arv kan vara komplicerade och hur fördelningen slutligen blir beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Därför kan det vara en bra idé att kontakta en jurist för att få hjälp. Jag kan varmt rekommendera dig att kontakta Lawlines juristbyrå, om du tror att du behöver mer ingående råd och hjälp i detta ärendet. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Kan mina halvsyskon ärva min pappa, om han upprättar ett testamente?

2019-02-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejMina föräldrar har bara mig gemensamt. Båda mina föräldrar har barn sedan tidigare äktenskap. Vad gäller angående arv? Kan mina "halvsyskon" ärva min pappa som ej är deras biologiska far om mina föräldrar upprättar ett testamente där det ska delas lika emellan syskonen?Med vänlig hälsning
Paula Reich Zackrisson | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Bodelning med anledning av ena makens död När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktBDet samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det som sedan återstår på den avlidnes sida, efter att en bodelning har genomförts och att efter att dödsboet skulder är betalda, utgör kvarlåtenskapen och är den egendom som sedan kommer att fördelas i arvskifte, se 23 kap 1 § ÄB. Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter dina föräldrar kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB. Bröstarvingars arvsrättDu som bröstarvinge, det vill säga avkomling till din förälder tillhör första arvsklassen och den som i första hand ärver till lika stora delar som andra bröstarvingar till samma förälder , 2 kap 1 § ÄB. Enligt huvudregeln ärver efterlevande make före gemensamma barn, vilket innebär att efterlevande maken kommer ärva din del del av kvarlåtenskapen, 3 kap 1 § ÄB. Du har sedan rätt till efterarv som inträder först vid efterlevande makes bortgång, 3 kap 2 § ÄB. Särkullbarnen, det vill säga säga dina halvsyskon, har dock rätt att få ut sitt av direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock välja att avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när efterlevande i sin tur går bort, 3 kap 9 § ÄB. Det är alltså bara bröstarvingar som har legal arvsrätt, dina andra halvsyskon har alltså inte rätt att ärva sin "styv" förälder. Det är dock möjligt för dina föräldrar att genom testamente bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas och på så sätt kan dina halvsyskon erhålla arvsrätt. Bröstarvingars rätt till laglottÄven om det finns ett giltigt testamente där din dina föräldrar har testamenterat bort hela eller delar av sin kvarlåtenskap, så har bröstarvingar alltid rätt att få ut minst sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som arvlåtare genom testamenteras kan förfoga över. Din far kan alltså testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap som du och dina syskon ska dela på.Laglotten faller dock inte ut automatisk när det finns ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan min pappa skriva över sina tillgångar på sin fru så att det inte finns något för mig att ärva?

2019-02-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan min biologiska pappa skriva över alla sina tillgångar (han har sålt sin fastighet) på sin nuvarande fru (ej min mamma) så att det inte finns något för mig och min bror att ärva?Vi är två särkullbarn till pappa och det finns två gemensamma barn i det nya äktenskapet.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Ett kort svar på din fråga är att din pappa inte kan testamentera bort all sin egendom så att du och din bror inte har någon arvsrätt. Däremot har din pappa rätt att på annat sätt "göra sig av" med sin egendom genom att exempelvis skriva över sina tillgångar på sin nuvarande fru och göra er arvlösa. Det är dock lite mer komplicerat än detta så jag kommer förklara lite mer utförligt här nedan om du är intresserad!Det är ärvdabalkens (ÄB) och äktenskapsbalkens (ÄktB) regler som reglerar detta området. Din pappa kan inte testamentera bort dig och din bror från er arvsrättEftersom din pappa är gift ska de tillgångar som han lämnat efter sig (kallas kvarlåtenskap) tillfalla hans fru, (ÄB 3 kap 1 §). Särkullbarn ska dock få ut sina arvslotter direkt om ni inte väljer att avstå den rätten till förmån för hans efterlevande fru, (ÄB 3 kap 9 §). Då skulle ni istället ha rätt till efterarv. Eftersom du och din bror är särkullbarn har ni alltid en arvsrätt från er pappa om han skulle gå bort. Eftersom er pappa har fyra barn skulle det innebära att er arvsrätt är 1 / 4 var av er pappas tillgångar efter han går bort. Om er pappa skulle testamentera bort din och din brors del skulle ni alltid ha rätt till er laglott, (ÄB 7 kap 3 §). Detta innebär att ni oavsett ett testamente har rätt till hälften av er arvsrätt (ÄB 7 kap 1 §), vilket i erat fall skulle vara 1/8 av er pappas tillgångar efter att han går bort. Er pappa har rätt att göra vad han vill med sina tillgångar medan han lever Det finns ingen bestämmelse som hindrar er pappa från att skriva över sina tillgångar på sin fru. Så länge han är i livet har han rätt att hantera sina tillgångar som han vill, det kan innebära att skänka bort den. Dock kan han ha skrivit över egendomen på två olika sätt som gör skillnad för om ni har möjlighet att ärva. Enskild egendom Om det är så att er pappa skrivit över alla sina tillgångar till sin fru och gjort så att allt är hennes enskilda egendom spelar det tyvärr ingen roll att ni har rätt till er laglott. Detta kräver att er pappa och hand fru har upprätthållit ett äktenskapsförord som säger att tillgångarna ska vara enskild egendom, (ÄktB 7 kap 2 §). Om detta är fallet finns det ingen kvarlåtenskap att fördela och du och din bror har inte möjlighet att ärva något. Giftorättsgods Om det är så att det inte finns något äktenskapsförord som säger att tillgångarna ska vara fruns enskilda är tillgångarna som huvudregel giftorättsgods, (ÄktB 7 kap 1 § & 2 §). Det ska alltid genomföras en bodelning när ett äktenskaps upplösts, även när en make dör (ÄktB 9 kap 1 §). Det innebär att en bodelning skulle ske mellan dödsboet och den efterlevande maken. I bodelningen ingår båda makarnas giftorättsgods som ska delas på hälften och ges till båda parter. Detta innebär alltså att en del av giftorättsgodset tillfaller dödsboet och därmed ingår i kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan din pappas arvingar. På så vis skulle du och din bror har rätt till den egendom som er pappa har skrivit över till sin fru, om egendomen utgjorde deras giftorättsgods vid tidpunkten för dödsfallet.Avslutningsvis så finns det lite olika möjliga situationer för dig. Om det är så att er pappa testamenterat bort er del så kan du och din bror begära jämkning av testamentet inom sex månader från att ni tog del av testamentet för att få ut er laglott, (ÄB 7 kap 3 §).Om er pappa har skrivit över sina tillgångar till sin fru är det avgörande om tillgångarna är hennes egna egendom eller inte. För att det ska vara egen egendom krävs det att det finns ett äktenskapsförord som säger det. Om det är så att det inte finns ett äktenskapsförord så är tillgångarna giftorättsgods som kommer fördelas efter det att er pappa eller hans fru går bort. Då har ni arvsrätt från efter er far och har minst rätt till er laglott om han testamenterat bort er rätt att ärva. Alltså: är tillgångarna fruns egen egendom har ni inte rätt att ärva. Är tillgångarna giftorättsgods har ni rätt att ärva av er pappa efter det att bodelning har gjorts. Mina rekommendationer är att försöka lista ut om de tillgångar som skrivits över på frun är egen egendom eller inte om det är så att ni vill veta. Tänk på att de fortfarande har möjlighet att göra tillgångarna till hennes enskilda egendom. Annars kommer ni få reda på det vid det tillfälle er pappa går bort. Om det är fruns enskilda egendom finns det tyvärr ingenting ni kan göra. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna ställa en till! Du kan även höra av dig till vår telefonrådgivning om du har ytterligare frågor. Allt gott,

Kan arv preskriberas?

2019-02-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |God dag.Jag har funderingar angående arv mellan mig och min bror.Mor och far hade ett företag där dom ägde 50% vardera. Min bror var anställd i detta företag, min far berättade att min bror skulle få ta över min mors del i företaget som förskott på arv, och jag såg väl inget fel i det.Senare dog våran far ganska hastigt och det gjordes en bouppteckning, tror jag det heter, där min mor förfalskar min underskrift (detta har hon erkänt för myndigheterna).Värdering av företaget och allt annat var långt mycket lägre på pappret än i verkligheten och ej utförd av någon värderare. Så efter att min far varit avliden ett tag, så skriver min mor ett gåvobrev till min bror på de resterande 50% av företaget. Vår far dog 2007 och min bror driver fortfarande företaget.Företaget har inventarier och fastigheter för ett antal miljoner som min bror kunnat bruka för levnadskostnader, medan jag inte har fått någon del överhuvudtaget.Finns det något jag kan göra för att få ta någon del av detta?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag har tolkat din fråga, avled din far år 2007, och du har inte fått något arv i form av ägande i företaget. Jag är ledsen att meddela att om man som arvinge eller testamentstagare, har 10 år sig att hävda sin rätt, innan rätten till arvet preskriberas (16 kap. 4§ ärvdabalken). Då det nu har passerat 12 år, och således 2 år över tiden för intervallen om 10 år, skulle jag säga att det blir svårt för dig att hävda din rätt, tyvärr. Om du har några följdfrågor, eller har bokat in ett efterföljande samtal med telefonrådgivning, är du välkommen att kontakta mig via mail; Lena.famulak@lawline.se Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Borde inte syskon automatiskt stå på dödsboet?

2019-02-11 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min bror har dött i en trafikolycka och hade en livförsäkring som betalas ut till dödsboet. På dödsboet står endast min mamma och pappa. Borde inte jag och min syster också automatiskt stå på dödsboet?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar verkligen vad som hänt din bror. Jag ska nedan försöka göra så att du får ett tydligt svar på din fråga. Vem står på dödsboet?När en person avlider blir kvarlåtenskapen efter denne ett så kallat dödsbo. Dödsboet förvaltas och sköts av en eller flera dödsbodelägare. Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Vem är arvinge?Om en avliden person inte har upprättat något testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. I första hand går arvet till den avlidnes barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Enligt din fråga framgår det inte att din bror hade några barn, och då går arvet istället till hans föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken). Syskon ärver inte varandra medan deras föräldrar lever, utan det är först när föräldrarna avlidit som syskon får arvsrätt (2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken). Borde inte jag och min syster automatiskt stå på dödsboet?Enligt den legala arvsordningen är det era föräldrar som är de närmsta arvingarna till din bror. Du och din syster är inte arvsberättigade, utan arvet går till era föräldrar. Eftersom livförsäkringen betalades ut till dödsboet är det dödsbodelägarna som har rätt till det, dvs de närmsta arvingarna (+ eventuell efterlevande make/sambo och universella testamentstagare). Eftersom du och din syster inte är närmsta arvingar är ni inte dödsbodelägare och står därför inte på dödsboet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vi i familjen är oense om var vår anhörige ska begravas

2019-02-08 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, min storebror gick bort nyligen. Min mamma och pappa vill att han begravs i hemlandet Irak. Min pappa har varit frånvarande hela hans liv. Från han var ca 6 år så har han inte haft någon som helst regelbunden kontakt eller vårdnad. Min storebror har heller varit i Irak vad jag vet så det låter bara helt orimligt för mig att han ska begravas där. Jag är hans lillasyster och motsätter mig detta STARKT. Jag vet också att han inte skulle föredra och begravas där för att sagt att de är ett skit land osv. Vem har företräde i en sådan fråga? Jag har även mina 2 syskon bakom mig. Så det är föräldrar mot syskonen.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Man kan skriva ett testamenteI första hand har en person själv rätt att välja vad som ska hända efter att man har gått bort, genom att skriva ett testamente, eller berätta för anhöriga vad man vill ska hända (Begravningslag 5:1). Jag kommer att anta att din bror inte hade skrivit något testamente om hur han ville att begravningen skulle ske.Annars bestämmer dom anhörigaOm man inte har bestämt något själv så är det dom anhöriga som bestämmer hur begravningen ska gå till. När dom anhöriga inte kan komma överens så ska huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där den döde var folkbokförd medla mellan dom anhöriga (Begravningslag 5:3). Huvudmannen kommer att prata med er och försöka hitta ett alternativ som ni alla kan komma överens om. Om ni kan enas kommer er överenskommelse att fastställas, och om ni inte kan enas kommer tvisten att hänskjutas till länsstyrelsen. Vad länsstyrelsen tar hänsyn tillOm länsstyrelsen tar upp ärendet kommer dom att inhämta yttranden från alla parter, det vill säga alla ni som är anhöriga. Dom kommer att fästa särskild vikt vid vad den döde kunde ha velat, och parternas personliga förhållanden till den avlidne, främst samlevnad, släktskap eller annan nära anknytning (Begravningslag 5:4).I ditt fallI ditt fall låter det som att din bror uttryckt sig på ett sätt som antyder att han inte önskade begravas i Irak. Att han inte heller varit i Irak talar också för detta. Det låter som att du och dina syskon har haft en nära relation till honom och kände honom väl, medan hans pappa inte hade en lika nära relation till honom. Detta är sådant som en huvudman kommer att ta hänsyn till vid en medling. För att ta reda på vem som är huvudman för begravningsverksamhet på den ort där din bror var folkbokförd kan du söka på nätet på den orten och "huvudman för begravningsverksamhet". I stockholm är det till exempel Stockholms kyrkogårdsnämnd.Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04