Kan man testamentera bort egendom - ge en gåva

2020-03-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min farmor sitter i orubbat bo sen maken dog förra året. Nu vill min farmor testamentera eller ge som gåva till ett av sina barn. Är detta lagligt och i så fall hur gör man? Fråga 2. Tillgångar som smycken möbler och även pengar. Hur kan hon göra där.Hon känner att ett av barnen har 'mer ' rätt att få mer när den dagen kommer. Det pga att han bott på samma gård i 17 år och får mycket hjälp av honom. Hur går man till väga?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag ska förklara hur arvsrätten ser ut, det kan vara lite klurigt ibland vem som faktiskt ärver vem. Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig hur din farmor kan testamentera en gåva eller inte. Jag kommer först att börja förklara vem som har rätt att taga arv för att sedan förklara hur makes arvsrätt ser ut, vad som menas med särkullbarn och avsluta med en sammanfattning.Rätten att få arvDen som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.ArvsklassernaI svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen?Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt.Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt).Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner).Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. SärkullbarnOm ett par är gifta och exempelvis har ett gemensamt barn och någon av makarna har ett barn sedan tidigare förhållande kallas detta barn för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt, vilket står i 3 kap 1 § ärvdabalken.Fri förfoganderätt och fulläganderättOm det inte finns ett testamente som anger att den efterlevande maken ska ärva denne med full äganderätt är huvudregeln i svensk rätt att den efterlevande maken ärver denne med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken kan fritt disponera över egendomen som denne själv vill, men med vissa restriktioner. Den efterlevande maken kan inte ge en gåva, eftersom det är att likställa med testamente, man får inte testamentera bort egendom 3 kap 3 § ärvdabalken. Men man som efterlevande kan helt enkelt fritt spendera egendomen i övrigt, exempelvis äta ute varje dag. Det kan vara så att det inte finns några pengar kvar den dagen man går bort.Viktigt rättsfall att ha i åtankeMen enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel.Förskott på arvEn gåva till en bröstarvinge ses som ett förskott på arv om inget annat bestämt. Det betyder att ett arv i framtiden kommer i sådana fall räknas av, 6 kap 1 § ärvdabalken. Ett gåvobrev måste tydligt säga att denna gåva ska inte anses vara förskott på arv. LaglottskyddetBarn har ett rättsligt skydd, det förstärkta laglottskyddet. Det betyder att barn har alltid rätt att få ut sin laglott. Om en gåva har givits kan den kränka de andra barnens rätt till sin laglott och då kan den under vissa förutsättningar krävas åter. EfterarvNär den efterlevande maken dör har den förste avlidnes makens arvingar rätt att få sin arvslott, vilket kallas för efterarv, 3 kap 2 § ärvdabalken. Detta aktualiseras kan man säga framförallt om det finns särkullbarn. TestamenteVid skrivande av testamente kan man alltid testamentera hur man vill att egendomen ska fördelas efter det att man dör. Det betyder att man kan välja att testamentera sin egendom till exempelvis katthemmet. Det enda som man inte kan göra är att testamentera bort sina barns arvsrätt, eftersom de alltid har rätt till sin laglott som utgör halva arvslotten. Laglotten är ett starkt skydd i svensk rätt, som gör att ens barn alltid har rätt till att få ut sin laglott efter sina bortgångna föräldrar. Men du kan givetvis testamentera bort resterande del. Genom testamente kan man testamentera bort övriga arvsklasser, de är inte skyddade under laglottsskyddet.SammanfattningDin farmor har ärvt sin man med fri förfoganderätt, det finns ingen juridisk term som heter orubbat bo. Din farmor har rätten att ge en gåva till ett av barnen så länge den inte inskränker övriga barnens rätt till sin laglott. Men farmor kan alltid skriva ett gåvobrev som förklarar att det ska inte gälla som förskott på arv (kan dock ej inskränka på laglotten). Men din farmor har alltid rätten att använda upp alla pengar för sig själv, vilket kan resultera i att det inte finns några pengar alls att ärva. Om du vill ha mer hjälp har vi duktiga jurister här på Lawline som kan hjälpa dig!Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist - Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. - Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Ärver efterlevande make före arvlåtarens syskon?

2020-03-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |En vän till mig gick bort nyligen. Han var gift, men hade inga barn. Han som gick bort har 2 systrar. Det finns ett äktenskapsförord som säger att all egendom som han och hans maka äger är är enskild egendom. Han hade också upprättat ett testamente där det finns ett legat som tillfaller den ena systern, och testamentet avslutas med " all min övriga egendom ska delas mellan mina arvingar enligt lag". Vilka är hans arvingar enligt lag? Är det systrarna eller är det hans maka?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Makars arvsrätt regleras i 3 kap. 1 § ärvdabalken. Denna arvsrätt går före alla andra arvingars rätt i de olika arvsklasserna, med undantag för om den avlidne endast efterlämnar särkullbarn, vilket dock inte är aktuellt i ditt fall. Detta innebär att din väns make kommer ärva det som din vän efterlämnade i kvarlåtenskap, även det som är enskild egendom.Din väns systrar, som tillhör den andra arvsklassen enligt 2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken, kommer emellertid att ha en efterarvsrätt till det som hans make ärver (se vidare 3 kap. 2 § ärvdabalken). Det medför att din väns systrar kommer ärva en kvotdel av din väns makes kvarlåtenskap vid hens eventuella bortgång.Legatet till den ena systern ska utgå innan boet skiftas och kommer således att gå ur boet innan hans efterlevande make tillskiftas resten av hans kvarlåtenskap (se vidare 11 kap. 2 § ärvdabalken).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan enskild egendom bli giftorättsgods?

2020-03-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min fru har en aktiefond som enskild egendom. Hon vill renovera ett sommarhus hon har som enskild egendom med samma summa men utan att sälja fonden. Kan vi göra fonden till giftirättsgods genom att lägga ned samma summa på sommarhuset av gemensamma pengar?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om makars egendom finner vi i Äktenskapsbalken (1987:230), hädanefter kallad ÄktB. Här framkommer det att det som utgör enskild egendom inte ska vara med i en eventuell bodelning. (10 kap. § 1 ÄktB.) Vad som vidare är att utgöra enskild egendom är bland annat sådant som ena maken erhållit genom testamente eller arv där det framkommit att egendomen ska vara dennes enskilda. Alternativt kan egendom även göras enskild genom ett äktenskapsförord mellan makarna. Ur din fråga framkommer det inte hur egendomen har blivit din frus enskilda egendom, men det är viktigt att poängtera att det är aktiefonden som utgör den enskilda egendomen. Även avkastning från aktiefonden kommer att utgöra enskild egendom. Undantaget från detta skulle vara att om egendomen har blivit enskild genom ett äktenskapsförord att man i denna handling föreskrivit att avkastning inte ska utgöra enskild egendom. (7 kap. 2 § ÄktB.) SammanfattningUtifrån din fråga framkommer som sagt inte hur aktiefonden har blivit enskild egendom. Men huvudregeln kvarstår att den fortfarande kommer vara enskild egendom och inte kommer övergå till giftorättsgods genom att ni med gemensamma medel betalar in samma summa i din frus sommarhus. Om aktiefonden dock har blivit enskild egendom genom ett äktenskapsförord kan ni genom ett nytt äktenskapsförord göra fonden till giftorättsgods. Om aktiefonden blivit enskild egendom genom exempelvis arv eller testamente där det är föreskrivet att det ska vara enskild egendom så kan detta inte ändras genom ett äktenskapsförord. I det sistnämnda fallet kommer även det som trätt istället för aktiefonden att utgöra enskild egendom. Exempelvis om aktiefonden skulle säljas och avkastningen investeras i en ny bil så kommer den nya bilen utgöra enskild egendom som huvudregel. (7 kap. 2 § ÄktB. och 7 kap. 3 § ÄktB.) Slutligen så är det korta svaret att en insättning till sommarhuset med samma belopp som aktiefondens värde inte kommer förändra aktiefondens status som enskild egendom. Hoppas det var svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny till oss på Lawline! Mvh,

Vad händer om en kvinna blir gravid och pappan till barnet vill göra en abort?

2020-03-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Om en kvinna blir oväntat gravid, och inte vill genomföra abort, men barnets pappa vill göra en abort, vad händer då? Måste mamman göra abort, eller får hon bestämma över sin egen kropp? Om hon får behålla barnet, måste pappan betala något för att hjälpa mamman att betala för barnet?Tack på förhand, MVH
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Måste kvinnan göra abort, eller får hon bestämma över sin egen kropp? Det är upp till varje kvinna att bestämma om hon vill fullfölja en graviditet eller avbryta den. Det är alltså kvinnan som bestämmer över sin egen kropp, och det finns ingen juridisk möjlighet att tvinga en kvinna att göra en abort. Svaret på din fråga är alltså att kvinnan inte måste göra en abort, även om barnets pappa vill det. Måste pappan betala något om kvinnan behåller barnet? Det korta svaret på din fråga är ja. Som förälder har man en underhållsskyldighet, och dessa regler finns i föräldrabalken. Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB ). Det är alltså föräldrarna till barnet som ansvarar för barnets försörjning där både mamman och pappan har en skyldighet att betala för barnet. Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Finns några juridiska nackdelar om vårt gemensamma barn blir skrivet hos den andra föräldern?

2020-03-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Är mitt i en separation och undrar om och vad det finns för juridiska nackdelar om vårt gemensamma barn blir skriven hos mitt ex. Gemensam vårdnad är det som gäller. Kan det bli lättare för mitt ex att flytta längre med vår dotter eller att söka egen vårdnad. Båda vill va boende förälder. Men känns jobbigt att blanda in varsin jurist om det inte spelar juridisk roll. Vill bara få vara med min dotter.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Var ska barnet folkbokföras?Om ett barn står under gemensam vårdnad som vårdnadshavare som inte bor tillsammans och barnet under sin normala livsföring sover i ungefär lika stor utsträckning hos båda får barnet folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda kommer överens om (7a § folkbokföringslagen). Att blanda in en jurist kommer förmodligen endast leda till att ni uppmanas göra ett sådant avtal, och bör inte vara nödvändigt. Om ni inte kommer överens görs en bedömning om var barnet med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist (7 § folkbokföringslagen).Spelar det någon roll vart barnet är skrivet?Så länge det är gemensam vårdnad som gäller ska det inte spela någon större roll var barnet är skrivet. För att få flytta med ett barn när gemensam vårdnad gäller krävs att båda vårdnadshavarna godkänner det (6 kap 2 § föräldrabalken). Barnets folkbokföringsadress är inte relevant. När det kommer till att söka egen vårdnad är det många faktorer som spelar in, bland annat var barnet i praktiken spenderar sin tid, men inte heller här spelar det någon roll hos vem barnet är skrivet. Det viktigaste är att umgänget ser liknande ut och att båda kan bedömas vara lämpliga vårdnadshavare.SammanfattningsvisOm en tvist skulle uppstå är det avgörande vad domstolen anser vara bäst för barnet (6 kap 2 a § föräldrabalken). I den bedömningen kan det ingå saker som att barnet ska få gå kvar i samma skola som tidigare och dylikt, men så länge boendet faktiskt sker hos båda föräldrarna är det inte relevant var det är skrivet. Hen får oavsett inte flytta med barnet, och hen anses inte vara mer av en primär vårdnadshavare än vad den andra föräldern är.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag önska särskild vårdnadshavare om jag avlider vid ensam vårdnad?

2020-03-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har ensam vårdnad över mitt barn 18 månader gammalt. Hens biologiska pappa har erkänt hen som sin och undertecknat nödvändiga papper för detta, men inte för barnet eller i sociala sammamhang erkänt barnet som sitt. Barnet bor sedan födsels enbart hos mig och träffar enbart sin biologiska pappa någon timmar då och då och enbart i mitt sällskap.Om nått skulle hända mig hade jag önskat att mitt barn skulle få växa upp tillsammans med sina kusiner, hos sin moster och morbror och nära sin mormor. Hur går jag tillväga för att ordna med detta rent juridiskt? Tack på förhand för ert svar.
Ayub Akbari |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som rör vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap. föräldrabalken (FB). Barnets bästa är alltid avgörande Barnets bästa är alltid utgångspunkt när det gäller beslut som handlar om vårdnad, boende och umgänge. Enligt 6 kap. 2 a § framgår vad som särskilt beaktas:- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.Om förälder med ensam vårdnad avlider, kan vårdnaden anförtros en eller två särskilt förordnade vårdnadshavareEnligt 6 kap. 9 § 2 stycket framgår att om barnet står under vårdnad av en förälder och den föräldern dör ska rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern, eller om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Det innebär att det som huvudregel är den andre föräldern som får vårdnaden om barnet. Detta är under förutsättning att den andra föräldern ansöker om det och att hen är lämplig med utgångspunkt i barnets bästa. Du kan önska särskild vårdnadshavare om du avlider genom att namnge dem i ditt testamenteAv 6 kap. 10 a § 4 stycket framgår att om en av föräldrarna gett till känna vem de önskar som vårdnadshavare ska denna person förordnas, om det inte är olämpligt. Om vårdnadshavare förordnas särskilt, utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Du kan således skriva i ditt testamente att du önskar särskilda vårdnadshavare för det fall du skulle avlida genom att namnge vem du önskar och att det är din yttersta vilja att dessa förordnas. Den eller de personer du önskar kan du namnge i ditt testamente och där gäller reglerna för ett vanligt testamente enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken:- testamentet ska vara undertecknat och skriftligt utformat,- två vittnen som bevittnar testamentet- vittnena ska närvara samtidigt (ska ha kännedom om att det är ett testamente de bevittnar men behöver dock inte veta dess innehåll). Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Färdiga fullmaktsformulär

2020-03-24 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Vi är gifta (78 och 74 år). Vi har var och en fullmakt för varandra. Om vi båda blir dementa el. sjuka då fungerar det ju inte att vi har fullmakt för varandra, vad jag förstår behöver vi ha någon som har fullmakt för oss båda i det läget. Finns det färdiga fullmaktsformulär att fylla i för att ge någon fullmakt för oss båda i det läget ? Tacksam för svar.
Adam Novak |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med denna fråga.Om ni klickar på den här gröna texten här under, så kommer ni till en sida med ett färdigt formulär för enkla fullmakter.http://www.anhoriga.se/Global/%C3%84ldre/Dokument/Fr%C3%A5gor%20och%20svar%20dokument/fullmakt_enkel%5B1%5D.pdfNi behöver bara skriva ut den från en skrivare och fylla i den med bläckpenna, så kommer ni att kunna ge fullmakter till de ni vill, i vilket syfte ni vill. Ni kan använda denna mall hur många gånger ni vill.Glöm inte att spara fullmakterna på ett ställe som är lätt att komma ihåg för den som hjälper er med dem. Ett bra tips kan också vara att vända er till en offentlig notarie för att se till att de inte glöms bort eller missas.Jag hoppas jag har varit till hjälp, och ifall ni behöver mer hjälp eller har frågor så kan ni gärna ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Kan vårdnadshavaren vägra kommunicera med mig som bonusförälder

2020-03-18 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min sambo har gemensam vårdnad för sitt barn från sitt tidigare förhållande. Den andra juridiska vårdnadshavaren har försökt med allt för att jag inte ska ha något med kommunikationen eller planering av schemat att göra. Hon och en annan familjemedlem har även gått till verbala angrepp och hotat att jag ska inte lägga mig i kommunikation på något sätt annars kommer jag att ånga det och även bestraffas eller ens komma i närheten av barnet. Har hon någon skyldighet att föra någon kommunikation med mig som bonusförälder i och med att jag vabbar och även hämtar och lämnar ibland det barn som hon är juridisk vårdnadshavare för. Jag tänker vid förseningar, sjukdom och liknande?
Franck Olofsson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga.Om jag tolkat din fråga rätt undrar du om vårdnadshavaren till ditt bonusbarn, det vill säga den före detta partnern till din sambo har någon skyldighet att kommunicera med dig som bonusförälder. Frågor om vårdnadshavares skyldigheter regleras i Föräldrabalken, speciellt i kapitel 6. Det finns i denna lag ingen skyldighet för en vårdnadshavare att kommunicera med någon annan än den andre vårdnadshavaren. Har du fler frågor så är det bara att återkomma.