Om man säljer enskild egendom blir pengarna man får enskild egendom?

2021-04-14 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag äger en fastighet 50/50 med min syster som är gift. Fastigheten är en gåva som enskild egendom.Nu pratar vi om att jag ska köpa ut min syster , vad behöver hon då göra för att dom pengarna jag löser ut henne med förblir hennes enskilda egendom.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag har tolkat frågan så har din syster fått fastigheten som gåva med villkoret att den skall vara hennes enskilda och du vill veta hur pengarna du löser ut din syster med kan förbli enskild egendom. Svaret på frågan hittar vi i äktenskapsbalken (ÄktB).Vad är enskild egendomEnskild egendom är egendom som din syster fått i gåva av någon annan än sin partner med villkoret att det ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § 1 stycket 2 punkten ÄktB). Detta innebär bland annat att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning vid skilsmässa. Om din syster säljer sin enskilda egendom blir pengarna enskild egendom automatiskt eftersom att det har trätt i egendomens ställe (7 kap. 2 § 1 stycket 6 punkten ÄktB). Skulle hon sedan köpa något för dessa pengar blir även det hennes enskilda egendom.SammanblandningEnskild egendom kan dock upphöra att vara enskild egendom genom sammanblandning. Detta innebär att den enskilda egendomen blandas ihop med egendom som är giftorättsgods så att det inte längre går att se vad som är enskild egendom. Giftorättsgods är det som skall ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Ett exempel är om hon skulle sätta in pengarna på ett gemensamt sparkonto eller liknande. Det går då inte att se exakt vilka pengar som är hennes enskilda egendom och sammanblandning har skett.AvkastningNågot som inte är enskild egendom om detta inte står i gåvobrevet är avkastningen från den enskilda egendomen. Om halva fastigheten till exempel var värderad till 1 000 000 kr då din syster fick gåvan men sedan säljs för 1500 000 kr är det bara 1 000 000 av dessa pengar som är enskild egendom. Övriga 500 000 kr är avkastning som är giftorättsgods och skall ingå i en bodelning (7 kap. 2 § 2 stycket samt 10 kap. 1 § ÄktB).SammanfattningPengarna din syster får när du löser ut henne blir hennes enskilda egendom och för att dessa ska förbli hennes enskilda egendom behöver hon bara låta bli att blanda ihop den med egendom som är giftorättsgods. Däremot är eventuell avkastning från den enskilda egendomen giftorättsgods om inget annat villkorats när hon fick fastigheten som gåva.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning

Kan jag hindras från att träffa min sambos barn?

2021-04-11 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Min sambo har ett barn med sin ex flickvän. Denna ex flickvän säger att jag inte får träffa barnet när pappan och barnet träffas. Hon förbjuder alltså mig att träffa deras barn pga vi tydligen inte har någon personkemi och att jag tydligen inte har något med barnet att göra. Jag undrar vad detta är för beteende och om man överhuvudtaget kan göra något åt det.
Maya Hempel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det framgår inte av din fråga om barnets föräldrar har gemensam vårdnad eller inte. För föräldrar som har gemensam vårdnad gäller att alla beslut som rör barnet ska fattas gemensamt av båda vårdnadshavarna, men alltid utefter vad som är bäst för barnet. Det innebär att vardera förälder har rätt att säga nej till beslut som fattas av den andra. Det finns däremot vissa undantag. Ett sådant är att boendeföräldern ska ha större utrymme till beslut om enklare saker den tid barnet bor hos denna. Sådana beslut är vilken mat barnet ska äta, vilka kläder barnet ska ha och vilka sysslor som ska göras till exempel. Det innebär också att man har rätt att bestämma med vilka barnet umgås och vilka människor som vistas i ens eget hem. Det förutsätter förstås att barnet känner sig tryggt, säkert och bekvämt med umgänget.Konflikter likt denna kan ofta uppstå efter en separation men är alltså inget som kan angripas juridiskt för att hindra dig från umgänge med barnet såvida barnet känner sig trygg med dig. I fråga om barns umgänge och vårdnad utgår svaret alltså alltid från vad som är bäst för barnet och barnets intressen. Jag hoppas jag besvarat din fråga och att ni hittar en fungerande vardag. Vänligen,

Folkbokförd på adress och arv

2021-04-04 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Min far som är pensionerad är folkboförd hos mig i min bostadsrätt som bara jag äger. Anledningen är att han till stor del av året reser utomlands och har inget eget boende i Sverige. Jag sköter hans administrativa ärenden som exempelvis räkningar. Min undran är när min far går bort kan mina syskon göra anspråk på min bostad eller på det bohag som finns i min bostadsrätt?Tack på förhand.
Elias Kröger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Som huvudregel när en person avlidit ska kvarlåtenskapen (egendom som avliden lämnar efter sig) fördelas utifrån den legala arvsordningen där arvlåtarens barn står först på tur, se bland annat 2 kap 1 § ÄB. Enbart det faktum att din far är folkbokförd på din adress och att du betalar hans räkningar innebär inte att han har någon äganderätt till bostadsrätten. Dina syskon kan därför inte göra anspråk på din bostadsrätt eller det bohag som är ditt när han avlider. Detta då det inte utgör en del av din fars egendom. Om du däremot i din bostadsrätt har egendom som din far äger, exempelvis möbler, har dina syskon som utgångspunkt rätt att göra anspråk på denna. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan två personer adoptera varandra som syskon, för att få en juridisk koppling till varandra?

2021-03-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Detta kan eventuellt anses vara en konstig fråga men.... Jag är en kvinna på 60 år, jag har 3 vuxna barn men för övrigt ingen släkt, då jag är adopterad och aldrig varit accepterad av övriga "släkten". Min bästa väninna sen barndomen, som numera är 56 år gammal, sitter i samma position som jag. Hon har 3 barn, hon har varit fosterhemsplacerad sen tidig barndom, trots att hennes mamma hoppat in i hennes liv ibland. Ska sägas att det var hennes mamma själv som såg till att min väninna/syster blev fosterhemsplacerad då hon ville åka världen runt utan att ha barn i släptåg.Nu är det så att jag OCH min väninna ALLTID har kallat varandra systrar ända från barndomen och känner på alla sätt att vi är syskon. Våra barn ser varandra som kusiner och vi är bägge Gudmödrar till våra respektive barn. Vi har en önskan att LAGLIGEN få bli syskon, då det är mycket som hänt oss bägge genom livet, både ont, gott och mindre gott men, vi har alltid funnits där för varandra när ingen annan har. Det måste ju kunna finnas något sätt att göra så att vi kan få en laglig familjeanknytning, utan att behöva ingå partnerskap?? Något ingen av oss är direkt intresserade av men... Finns det något sätt att vi skulle kunna få adoptera varandra som "äkta" syskon och då våra barn även få "äkta mostrar", som har laglig rätt att träda in om något skulle ske. Nu är ju mina barn vuxna men 2 av hennes är fortfarande under 15 år.Tacksam för svar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). I mitt svar kommer jag även hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och lag om framtidsfullmakter.Vem får adoptera, och vad innebär en adoption?För att få lov att adoptera ska man ha fyllt 18 år (4 kap. 5 § FB). Makar och sambor får endast adoptera gemensamt, med undantag för om den ena maken eller sambon ska adoptera den andra maken eller sambons barn (4 kap. 6 § FB). En adoption anses vara en överenskommelse som innebär att den som adopteras ska betraktas som barn till de som adopterar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att de juridiska banden till de biologiska föräldrarna helt kapas. Ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § tredje stycket FB).Det är möjligt att, i vissa fall, adoptera en vuxen (4 kap. 4 § FB). Det krävs dock att det finns en särskild anledning med hänsyn till det personliga förhållanden mellan sökanden och den sökanden vill adoptera. Som exempel brukar användas till exempel ett barn som vuxit upp med en biologisk förälder och dennes partner som i vuxen ålder vill adopteras för att den biologiska förälderns partner mer varit en förälder än den andra biologiska föräldern.Sammanfattningsvis kan om adoptioner sägas att det rör sig om att skapa en juridisk förälder/barn-relation. I de allra flesta fall är det en eller två vuxna personer som adopterar ett barn. Det finns ingen möjlighet att "adoptera" sig till en juridisk koppling på annat sätt, till exempel så som du föreslår att ni ska "adoptera" varandra som syskon. Eftersom ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt är det inte heller möjligt för er att adoptera varandras barn.Vad kan ni göra istället?Jag förstår att ni ser varandra som familj och gärna vill bli sedda som det även juridiskt. Det framgår inte riktigt exakt vad ni vill åstadkomma med en sådan koppling, men jag ska försöka ge ett par exempel på vad ni kanske vill göra.Möjligheten att reglera arvOm det ni önskar är att ärva varandra, eller att din väns barn ska ärva dig och vice versa, kan ni upprätta testamenten. Genom testamente kan den som är över 18 år förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du skulle avlida utan ett testamente är det dina barn som skulle ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje barn utgör dennes arvslott, och hälften av arvslotten utgör laglott (7 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, har alltid rätt till sin laglott, och denna rätt kan inte inskränkas genom testamente. Detta innebär att du till exempel kan upprätta ett testamente och ange att hälften av din kvarlåtenskap, alltså det som inte omfattas av laglotten, ska fördelas så som du önskar mellan din vän och hennes barn. Självklart kan hon på motsvarande sätt upprätta ett testamente till förmån för er.FramtidsfullmaktJag förstår inte riktigt vad du menar med "laglig rätt att träda in om något skulle ske", men jag tänker förklara möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt är en fullmakt som ger någon möjligheten att företräda dig i framtiden om du skulle drabbas av sjukdom eller liknande som gör att du själv inte längre kan ta hand om de angelägenheter som framtidsfullmakten avser.Den som fyllt 18 år får upprätta en framtidsfullmakt (3 § lag om framtidsfullmakter). Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnas av två vittnen, vem som får vittna regleras i ärvdabalken (4 § lag om framtidsfullmakter). Du väljer själv vem du vill ska vara din framtidsfullmaktshavare, och du kan också utse flera personer. Du väljer också själv vilka angelägenheter, personliga eller ekonomiska, som fullmaktshavaren ska bevaka (2 § lag om framtidsfullmakter).SlutsatsDet är alltså inte möjligt för er att "adoptera" varandra som syskon, och inte heller att adoptera varandras barn eftersom endast makar och sambor får adoptera gemensamt. Beroende på vad det är ni vill åstadkomma med att ses som syskon i juridisk mening kan det finnas vissa möjligheter.Jag förstår att detta kanske inte hjälper er till att uppnå exakt det ni vill, men jag hoppas att det åtminstone kan hjälpa er vidare litegrann. Om ni vill ha djupare rådgivning kring vilka möjligheter som finns med till exempel upprättande av testamenten och fullmakter kan jag rekommendera er att boka en tid hos en av våra duktiga jurister. Det kan ni göra här.Jag önskar er all lycka till! Mvh,

Vilket lands lag gäller när vi gift oss utomlands?

2021-04-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag är svensk medborgare, bosatt i Nederländerna och sedan kort gift med en nederländsk medborgare för en nederländsk myndighet.Bör/måste jag registrera giftemålet i Sverige?Vilka följder har det att registrera giftemålet i Sverige (är det så att svensk lag (giftorätten) skulle gälla?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Avseende registrering av äktenskapetÄktenskap som ingåtts i ett annat land erkänns som huvudregel i Sverige om det var giltigt på den platsen där äktenskapet ingicks (7 § lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap). För att er status som gifta ska registreras i folkbokföringen behöver Skatteverket informeras (se Skatteverkets hemsida). Det kan ni göra själva om ni vill, men även exempelvis en utländsk myndighet kan komma att meddela Skatteverket avseende ert äktenskap. Skulle svensk lag gälla? I de EU-regler Sverige anslutit sig till finns regler om vilket lands lag som ska gälla på de förmögenhetsrättsliga aspekterna av ett äktenskap (förordningen om fördjupat samarbete om makars förmögenhetsförhållanden). Ni kan till exempel välja vilket lands lag ni vill ska gälla, förutsatt att någon av er var medborgare i det landet eller hade hemvist där (artikel 22). Om ni inte på detta sätt avtalar om vilket lands lag som ska gälla så gäller enligt EU:s förordning i första hand lagen i det land där ni hade er första gemensamma hemvist efter bröllopet (artikel 26). Detta gäller således om ni inte avtalar om saken och ni båda bor i Nederländerna. Om ni emellertid inte bott tillsammans på detta sätt gäller istället lagen i det land där ni båda var medborgare vid tidpunkten när ni gifte er. Om ni inte hade gemensamt medborgarskap gäller istället lagen i det land ni gemensamt har närmast anknytning till vid tidpunkten när ni gifte er. Ni kan alltså välja att svensk lag, inklusive giftorätten, ska gälla avseende ert äktenskap, eller välja annan stats lag om det tvärtom är något ni vill undvika. Om ni inte aktivt gör ett val lär det vara nederländsk lag som gäller. De länder som anslutit sig till EU:s förordning skulle godta den lagen som pekas ut enligt förordningen såsom beskrivits ovan. Andra följder av att räknas som giftaFörutom de förmögenhetsrättsliga aspekterna så påverkas en del annat av huruvida man är gift eller inte. Ett par exempel i svensk rätt är hur make men inte sambo har arvsrätt (3 kap. 1 § ärvdabalken), och hur det råder en faderskapspresumtion när en man och en kvinna är gifta och får barn (1 kap. 1 § föräldrabalken). Det innebär att mannen modern är gift med antas vara barnets far, medan mannen skulle behöva ansöka om att fastställa faderskapet om paret inte var gifta med varandra. Emellertid skulle dessa svenska regler inte heller nödvändigtvis börja gälla för er. För exempelvis arv finns en annan EU-förordning vars regler avgör vilket lands lag ska gälla, vilket beror på saker som vad ni valt för lag ska gälla, var ni bor eller var ni har anknytning (arvsförordningen, 3 kap.). Förenklat kan man säga att svenska regler troligen inte skulle gälla för frågor kring ert äktenskap om ni inte har nära anknytning till just Sverige till exempel genom att bo här, eller om ni specifikt väljer det. Om ni har fler funderingar så tveka inte att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Kan man flytta inom samma kommun vid gemensam vårdnad?

2021-04-08 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har ett barn som är under 10 år, jag och mamman är skild sedan flera år tillbaka. Vi har gemensam vårdnad, varannan vecka, vilket funkar bra vårt barn. Vi bor väldigt nära varandra allihop.Jag har länge velat flytta från området och har nu fått ögonen på ett boende som ligger exakt 12 minuters bilväg från sonens skola. Om flytten blir av är min tanke att sonens skolgång ska vara helt oförändrad. och att jag blir den som får köra och hämta och lämna hos mamman veckovis då det är jag som valt att flytta. Flytten sker inom samma kommun som vi redan bor i. Men mamman motsätter sig detta upplägg och hävdar att jag behöver hennes samtycke för att få flytta. Hon tycker det är för långt bort, helt enkelt. Vi har tyvärr väldigt svårt att kommunicera. Båda vill vårt barn det bästa men vi har väldigt olika uppfattning om vad det "bästa" är.Jag har läst flertalet inlägg kring flytt med barn och förstår det grundläggande: man måste ha den andra förälderns godkännande. Men samtliga frågeställningar jag hittar här gäller flytt med barn till annan ort osv. Här gäller det 12 minuters bilväg till skola och mamma, alltså en flytt inom samma stad (storstad). Visst, det är ju inte samma kvarter längre, men kan mamman verkligen blockera detta? Isåfall kan man ju inte flytta överhuvudtaget utan medgivande, känns det som.Mvh Rådvill
Maia Sadek |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har förstått det som att du vill flytta till en ny bostad som ligger inom samma kommun som din tidigare bostad låg i, men att mamman till ditt barn inte vill att du ska göra det. Vem ska ta besluten?Reglerna för dessa typer av frågar finns i föräldrabalken (FB) och en utgångspunkt enligt lagen är att en vårdnadshavare har en rätt och skyldighet att ta beslut om barnet och att hänsyn ska tas till barnets vilja i förhållande till barnets mognad och ålder. Det innebär att ju äldre barnet är desto mer spelar hens vilja roll (6 kap. 11 § FB). I och med att det i ditt fall finns två vårdnadshavare (du och mamman) gäller detta beslutstagande er båda och utgångspunkten är då att ni ska ta beslut tillsammans (6 kap. 13 §). Boendefrågan är en sådan fråga som omfattas och en förälder kan alltså inte flytta utan att den andre har godkänt detta. Vissa undantag finns om en av vårdnadshavaren skulle vara förhindrad att delta i beslutet, exempelvis för att hen är sjuk, och då räcker det med att den andre vårdnadshavaren tar beslutet själv. Om beslutet däremot gäller en större eller mer ingripande betydelse för barnets framtid så måste vanligtvis beslutet tas från båda vårdnadshavarna (6 kap. 13 § 2 stycket FB).Kan mamman blockera flytten?En flytt kan i vissa fall vara ett beslut som har ingripande betydelse för barnets framtid och därför kräva att beslutet tas gemensamt från båda vårdnadshavaren. Däremot framgår det av din fråga att er situation i själva verket inte skulle förändras särskilt mycket då du tar på dig ansvaret om exempelvis körningarna. Tyvärr måste det ändå ske en överenskommelse mellan dig och mamman i och med att ni har gemensam vårdnad. Vad kan du göra nu?För att själv kunna bestämma i frågor som berör barnet krävs det att du har ensam vårdnad. Du kan få ensam vårdnad genom att du skriver ett avtal tillsammans med mamman och att socialnämnden sedan godkänner detta, eller genom en domstolsprocess. Dock hade jag rekommenderat att du använder ensam vårdnad som sista utväg. Försök istället komma överens med mamman om flytten genom att tydligt visa att en större skillnad inte egentligen kommer att ske.Jag hoppas att jag har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Hur går jag tillväga för att ändra min dotters efternamn?

2021-03-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min dotters pappa gick bort för 3 år sedan. Nu vill hon lägga till mitt och min nya mans efternamn. Hur väcker jag talan om det?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill ordna så att din dotter får ett till efternamn varav lagen om personnamn reglerar denna typ av frågor. Det framgår dock inte om din dotter är över 18 år eller inte och jag kommer därför gå igenom för vad som gäller i båda fallen. Det framgår inte heller om du har ensam vårdnad för din dotter men eftersom inget annat framgår kommer jag utgå från detta. Om din dotter är under 18 årFör att få byta efternamn måste personen i fråga först och främst ha rätt att byta till namnet. Enligt lagen får en person byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn som du som förälder bär eller har burit. Som utgångspunkt får dock inte din dotter byta till ett efternamn som du har burit men inte längre bär, som du har fått genom äktenskap (2 § och 9 § lag om personnamn).Om din dotter är under 18 år, ska ansökan om ändring av efternamn göras av barnets vårdnadshavare. Om barnet har fyllt 12 år, måste även barnet som utgångspunkt samtycka till namnbytet (3 och 46 § lag om personnamn).Ansökan kan göras på Skatteverkets hemsida och enligt Skatteverket kan en sådan ansökan ta cirka 14 veckor (se 3 § lag om personnamn).Om din dotter är över 18 årOm ditt barn är 18 år eller äldre kan din dotter själv välja att byta till ditt efternamn som du nu bär (9 § tredje punkten lag om personnamn). Detta kan göras genom ansökan hos Skatteverket. Enligt Skatteverkets hemsida tar även en sådan här ansökan cirka 14 veckor (se 3 § lag om personnamn).SammanfattningOm du är ensam vårdnadshavare måste du inte väcka någon talan i domstol för att ändra din dotters efternamn. Om din dotter är under 18 år kan du göra ansökan till Skatteverket. Om din dotter är över 12 år ska dock ditt barn samtycka till namnbytet. Om din dotter är över 18 år kan hon själv ansöka om namnbyte till Skatteverket. Jag hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Hur gör jag för att ta del av handlingar som rör min förälders förvaltarskap?

2021-03-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, min förälder har en förvaltare. Jag vill nu som barn ta del av årsräkningen och samtliga verifikationer , underlag, kvitton.Förvaltaren vägar att ge ut detta. Jag har väl rätt att kräva ut dessa handlingar?Hur går jag vidare för att få ta del av handlingarna?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till föräldrabalken (FB) i mitt svar till dig.Handlingarna finns hos överförmyndarenFörvaltaren är redovisningsskyldig i förhållande till överförmyndaren i den kommun där din förälder är folkbokförd (14 kap. 15 § och 16 kap. 2 § första stycket FB). Överförmyndaren utövar nämligen tillsyn över förvaltaren (12 kap. 9 § första stycket FB). På grund av redovisningsansvaret ska det därmed finnas årsräkningar och annat underlag förvarat hos överförmyndaren.Som barn har du en ovillkorlig rätt att få tillgång till handlingarna Som barn till din förälder har du en ovillkorlig rätt att ta del av handlingarna hos överförmyndaren (16 kap. 7 § FB). Du räknas som en av din förälders "närmaste släktingar". Därför kan du vända dig till överförmyndaren och be att få ta del av de handlingar som finns förvarade i den akt hos överförmyndaren som rör din förälder. SammanfattningDu har en ovillkorlig rätt att ta del av de handlingar hos överförmyndaren som rör din förälders förvaltarskap. Du får därför vända dig till överförmyndaren i kommunen där din förälder är folkbokförd. Det brukar finnas kontaktuppgifter till överförmyndaren på kommunens hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,