Köpt möbler av företag som gått upp i rök

2018-10-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Har beställt möbelgrupp i juli. Lovades att få dem i höst. Har väntat 3 månader,hört inget. Försökte öppna hemsidan. Går inte öppna, telefonen avstängd och när vi åkte till firman var lokalen tom, dörren låst. På dörren lapp:"lediga lokaler". Har betalat handpenning 3500kr ( papper finns). Kan jag göra något att få pengarna tillbaka?
Azalea Safaei |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.</p><p>Som jag tolkar din beskrivning kan det här röra sig om två scenarior. Det ena är att du har blivit bedragen, det vill säga att företaget har lurat dig på pengar. Det andra är att företaget har gått i konkurs. Huruvida det är en fråga om bedrägeri eller konkurs kan jag inte svara på. Mitt råd är att du hör av dig till Bolagsverket för att höra ifall företaget har gått i konkurs eller inte. Om så vore fallet, regleras din fordran på dem genom förmånsrättslagen. I och med att skulderna är större än tillgångarna i en konkurs kan man inte räkna med att få tillbaka hela sin fordran, och därför finns det en turordningslista i förmånsrättslagen. De som ska få betalt först är till exempel de borgenärer som innehar panträtt och de som har rätt till lön. Din fordran på bolaget är en så kallad oprioriterad fordran och rätt till betalning finns när alla de andra har fått betalt, om det finns några pengar kvar. Du kan tyvärr inte räkna med utdelning i konkursen på grund av att du är konsument. Ifall det istället kan vara frågan om bedrägeri bör detta anmälas till polisen. Brottet kan då polisanmälas via telefon 114 14 eller genom att besöka en polisstation.Jag hoppas jag har kunnat vara till en hjälp.Vänligen,

Hur får jag mina pengar när hyresgästen vägrar betala?

2018-10-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag hyr ut en bostadsrätt där hyresgästen har skrivit på kontrakt, bott 1 månad och slutar sedan betala hyra på grund av att denne hävdar att det inte är skälig hyra. Personen har heller inte betalat depositionen som enligt kontraktet ska tillkomma med första månadshyran. Enligt hyresgästen har denne varit i kontakt med hyresnämnden och säger att det pågår en utredning angående oskälig hyra och kommer inte att betala hyra innan denna utredningen är klar. Jag har kontrakt hyresnämnden och det finns ingen pågående utredning från hyresgästen samt att dem inte rör frågor som berör bostadsrättsärenden. Jag har nu sagt upp hyresgästen och denne kommer inte att betala några hyror vare sig den utomstående hyran/depositionen eller de 2 följande som han får bo kvar enligt kontraktet. Vill tillägga att flertalet instanser anser att hyran är skälig. Hur går jag vidare för att få mina pengar personen i fråga är skyldig mig?
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ska du göra för att få dina pengar?Det verkar onekligen som att personen inte vill samarbeta med dig och då finns framförallt tre alternativ för dig.1. Anlita en jurist som skriver ett betalningskrav till personen med en påminnelse om att detta annars tas upp i tingsrätten, ibland är detta det enda som behövs. 2. Vänd dig till Kronofogden och ansök om ett betalningsföreläggande. Om personen inte bestrider betalningsföreläggandet kommer kronofogden kunna utmäta egendom för din fordran. Om personen bestrider betalningsföreläggandet har du däremot fyra veckor på dig att begära att ärendet överlämnas till tingsrätten. Om du inte lämnar över ärendet till tingsrätten inom angiven tidsfrist kommer din fordran att förfalla, se 33 & 34 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning. 3.Du kan även vända dig direkt till tingsrätten och ansöka om stämning. Det är mycket du bör tänka på vid en stämningsansökan, men det är framförallt viktigt att komma ihåg att tingsrätten inte har någon utredningsskyldighet vid sådana här mål, tingsrätten bedömer endast det material som inkommer från parterna, se 35 kapitlet 6 § rättegångsbalken. Vill du ha ytterligare hjälp kan du boka tid med en jurist här.Vänliga hälsningar

Borgensåtagandes upphörande

2018-10-17 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man har en borgesman på en lägenhet på grund av en betalningsanmärkning hos men, kan man då "avsluta" borgensmannen när betalningsanmärkningen försvinner?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Borgensåtagandets villkor är mer eller mindre helt upp till parterna att utforma. Det gäller även ifråga om borgensåtagandets upphörande. Därför vill jag råda dig att i första hand ta en titt på vad avtalet mellan gäldenären, borgensmannen och borgenären stipulerar. Skulle avtalet inte ge de svar du letar efter är huvudregeln att borgensåtagandet upphör först när gäldenären är skuldfri. Ibland förekommer också gäldenärsbyte. Detta får inte ske utan borgenärens samtycke. Detta följer av att avtal skall hållas, vilket är en allmän rättsgrundsats i svensk (och på de flesta komparativa håll) avtalsrätt. Borgensmannen bör därför inte kunna skiljas från sin börda med mindre än att borgenären givit sitt samtycke därtill.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Min ex-sambo kvarlämnade egendom hos mig och gör nu anspråk på den mer än tio år senare. Har han rätt till egendomen?

2018-10-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,När min ex-sambo och jag separerade för mer än 10 år sedan, lämnade han kvar en lampa som han hade ärvt. Hans avsikt då var att hämta lampan, men det skedde aldrig. Lampan finns därför kvar i lägenheten, som är min. Vi har inte haft någon som helst kontakt på drygt 10 år. Han har alltså inte gjort något anspråk på den under dessa år. Nu har han hört av sig och vill hämta lampan. Juridiskt, kan han fortfarande göra anspråk på lampan?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag säga att din fråga inte har ett klart och tydligt svar som framgår av någon lag. Till skillnad från vanliga fordringar, som exempelvis skadeståndskrav, kan inte äganderätter preskriberas. Vanliga fordringar preskriberas efter tio år (PreskL 2 §). I sådana här situationer är det således någon typ av äganderättsövergång som måste ha ägt rum för att du ska ha rätt till lampan framför din ex-sambo. Vanligtvis övergår äganderätter från en person till en annan genom så kallade derivativa fång. Med detta menas att man fått någonting på ett sätt som kan härledas från någon annan, genom exempelvis ett köp, gåva, byte eller arv. Denna typ av fång är dock inte aktuell i denna situation. Istället får hjälp för att lösa denna fråga hämtas någon annanstans ifrån.Inom juridiken finns dock en gammal rättsprincip som kallas res derelicta. Principen handlar om att om egendom är övergiven kan äganderätten till den övergå till en ny innehavare. Denna princip kan exemplifieras på så sätt att om man kastar till exempel en pet-flaska på marken, kan en upphittare ta över äganderätten till den, medan den som övergav flaskan förlorar äganderätten till den. Detta följer alltså av principen res derelicta.De exempel som brukar användas när det talas om res derelicta och situationerna i de få rättsfall i vilka principen använts har inte varit liknande din situation.Utifrån principen, hur den använts och diskussionen kring den går det dock att urskilja om den skulle kunna tillämpas på ditt fall.I ditt fall är omständigheterna, som jag förstår dem, som följande. Ditt ex har lämnat kvar lampan hemma hos dig. Han har inledningsvis visat avsikt att hämta lampan. Du har inte vägrat honom tillgång till den men han har ändå inte hämtat den. Nu har mer än tio år förflutit inte endast sedan lampan kvarlämnades, utan också sedan ni haft kontakt och han visat intresse för lampan. Omständigheterna, sådana jag beskrivit dem, talar enligt min uppfattning starkt för att principen om res derelicta ska kunna tillämpas. Därmed bör äganderätten sedan ett tag tillbaka ha tillfallit dig som innehavare av den övergivna lampan.Det finns dock som sagt inget klart och tydligt svar på denna fråga. Enligt min uppfattning skulle dock ditt ex ha svårt att vinna framgång i domstol om han valde att ansöka om stämning för utfående av lampan. Om han mot förmodan skulle vinna skulle det samtidigt innebära att du bör ha rätt till ersättning för ditt omhändertagande av lampan under all denna tid. Det skulle kunna ses som att du skulle ha rätt till en hyra för att du förvarat lampan all denna tid. Han skulle då högst sannolikt förlora oavsett utgången i en sådan här tvist.Som sagt är min uppfattning att detta är ett relativt tydligt fall av res derelicta. Detta innebär att äganderätten till lampan sedan länge bör anses ha tillfallit dig och därmed upphört att vara din ex-sambos.Trots att jag inte kunnat ge ett helt entydigt svar hoppas jag att detta klargör de juridiska aspekterna av din situation. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du ställa dessa till min mail Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Återbetalningskrav på grund av för stor lön

2018-10-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, fick idag ett betalningskrav från min tidigare arbetsplats, då dom säger att jag fått för mycket lön utbetalt. Jag kommer ihåg att på uppsägningsmötet säger den dåvarande chefen att allt ser okej ut med löner etc och att jag kommer få en slutlön. 1 år senare får jag betalningskrav från dom. Kan jag använda mig utav kvittningslagen, eftersom jag fick lönen i god tro? blir det ord mot ord mellan mig och den dåvarande chefen eller hur blir det?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förutsätter i frågan att det faktiskt är så att du har fått större lön än du borde ha fått. När det gäller misstagsbetalningar är huvudregeln att beloppet ska återbetalas. Undantag föreligger däremot om mottagaren var i god tro till beloppet och även i god tro inrättat sig för eller förbrukat pengarna. Detta är inte stadgat i någon lag utan har uppkommit genom rättspraxis. Kvittningslagen skulle bli aktuell i det fall du anses vara återbetalningsskyldig. Rent generellt talat är det väldigt svårt att åberopa god tro med framgång i dessa fall. I flertalet rättsfall har utgången blivit att mottagaren varit återbetalningsskyldig. Däremot tycker jag att det finns flera saker i din fråga som talar för att du inte ska bli återbetalningsskyldig. En av de påminner om omständigheterna i rättsfallen AD 1989 nr 56 och 58 där arbetsgivaren intygade att beloppen var korrekta. I rättsfallen ansågs därför mottagaren ha varit i god tro. Var det däremot så att du trots allt förstod att betalningen var felaktig är min bedömning att god tro inte föreligger. I annat fall kan det mycket väl vara så att du var i god tro med tanke på vad din arbetsgivare sa. Ytterligare omständighet som talar till din förmån är att återbetalningskravet kom 1 år efter att betalningen skett. Det medför att du har haft väldigt lång tid på dig att inrätta dig efter betalningen. Var du i god tro angående beloppet, samt i och med att 1 år har gått är sannolikheten stor att du under detta år inrättat dig efter, eller förbrukat pengarna. Det skulle leda till att du inte är återbetalningsskyldig. Ord mot ordHuruvida din arbetsgivare intygade dig om att beloppet du skulle få utbetalt var korrekt eller inte står ord mot ord mellan dig och arbetsgivaren, såvida det inte fanns några vittnen på plats. Att det har gått 1 år från utbetalningen till dess att du fått krav om återbetalning torde du kunna leda i bevisning. Förhoppningsvis går detta dock att lösa privat utan att det behöver bli fråga om en rättsprocess. Vad du kan göra är att argumentera för din goda tro, som ligger till grund för det intygande din arbetsgivare gav dig angående beloppet.Jag hoppas du fått större klarhet genom detta! Med vänliga hälsningar,

Condictio indebiti- är jag skyldig att betala tillbaka för mycket utbetald lön?

2018-10-26 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag fick dubbel lön och meddelade arbetsgivaren. Vi kom överens att återbetala summan delat per 6 månader. Efter händelsen, nästa månad var jag uppmärktsamt och löneavdelningen gjorde fel igen, glömde att dra skatten. Jag meddelade dem igen i god tid men de sa att jag är återskylldig att betala en till summa (möjligt skatten).Är jag verkligen återbetallningsskyldig?
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Din fråga handlar om condictio solutio, vilket är en latinsk term och avser när någon felaktigt betalat ut en penningsumma till någon som inte ska ha betalt, eller skulle ha haft mindre betalt. Huvudregeln i fall av felbetalning är att pengarna ska återgå. Den återkravsrätt som tillkommer den som har betalat ut fel pengabelopp eller har betalat till fel person kallas för condictio indebiti. Det finns vissa undantag från huvudregeln att pengarna ska återbetalas. I praxis har man fastslagit att mottagaren av pengarna kan få behålla dem om hen i god tro inrättat sig efter betalningen (se NJA 2001 s. 353). Med god tro menas att personen inte märkte att hen hade fått för mycket betalt och inte heller hade anledning att märka det. Så kan vara fallet om man t.ex från månad till månad får varierande lön till följd av övertidsarbete och det är svårt att veta den exakta lönen. Självklart är det svårare att hävda god tro ju större belopp som felbetalats. Med formuleringen inrätta sig efter betalningen menas t.ex att betalningsmottagaren har konsumerat beloppet. Om misstaget upptäcks strax efter utbetalningen innebär det att betalningen ska gå åter. Mottagaren har ju i det fallet inte hunnit inrätta sig efter betalningen. Om pengarna ligger finns kvar på bankkontot anses mottagaren inte heller ha inrättat sig efter betalningen.Bedömningen i ditt fallDet är svårt att hävda att du var i god tro om den andra felbetalningen eftersom du var uppmärksam rörande felet och påpekade det direkt. Det framgår inte heller att du skulle ha hunnit inrätta dig efter betalningen. Eftersom huvudregeln är att pengarna ska återbetalas så är min bedömning i ditt fall att du är skyldig att betala tillbaka pengarna.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Revisorsintyg vi företagsöverlåtelse

2018-10-15 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Måste ett ett överlåtelsekontrakt skrivas av en revisor och är det ett krav på att revisorn ska bevittna när underskrifterna från säljaren och köparen sker?I detta fal så handlar det om en butik/affärsverksamhet.
Hugo Wimby |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vid en verksamhetsöverlåtelse ska du se till att du får förföljelserätt, vilket visar att säljaren har överlåtit sin verksamhet. För att det ska finnas en förföljelserätt behövs ett revisorsintyg som visar att verksamhetens har överlåtits till dig. Ditt fallMed ett revisorsintyg menas att en revisorn har åtagit sig uppdraget att vara revisor i bolaget. Jag kan inte hitta något krav om revisorn måste delta eller skriva överlåtelsekontraktet men utifrån de uppgifter jag hittar så räcker det att revisorn åtar sig att vara revisor för ert bolag. Mitt tips till digJag skulle vända mig till Bolagsverket för att få ett mer utförligt svar. De kommer hjälpa dig med vägledning när det kommer till frågor om företagsöverlåtelser. Kontaktuppgifter hittar du här.Hoppas jag kunde ge dig lite hjälp på vägen! Vänligen,

Kan min före detta man kräva mig på betalning för ett lån vi tagit gemensamt?

2018-10-09 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag och min före detta man har ett gemensamt lån som vi båda står på. Då jag har mycket mindre inkomst än vad han har så har han varit schysst och inte kräver någon betalning eftersom jag också betalar på ett privat lån till mina föräldrar som vi tog innan vi gifte oss. Nu kräver han som sagt att jag ska betala månadsvis till honom på lånet men jag vägrar eftersom jag som sagt redan betalar på ett till mina föräldrar. Vad gäller?
Julia Amundsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om lån finns i skuldebrevslagen (SkbrL). Banken kan kräva dig eller din före detta man på hela lånetEftersom ni båda står på lånet, är ni solidariskt betalningsansvariga. Det innebär att långivaren (vanligtvis banken) har rätt att kräva dig eller din man på hela lånesumman. Långivaren måste alltså inte kräva betalning av halva lånet från dig och andra halvan från din före detta man, utan kan kräva allt från en av er. Solidariskt betalningsansvar är en förutsättning för att det jag härnäst går igenom ska vara aktuellt.Din före detta man har rätt att kräva dig på betalningNär en av låntagarna själv har betalat hela eller delar av lånet, har denna så kallad regressrätt gentemot den andra låntagaren (2 § SkbrL). Det innebär i ert fall att din före detta man har rätt att kräva dig på det belopp som är utöver den del av lånet som han ska betala. Detta för att ingen av er i slutändan ska ha betalat mer än halva lånet. Jag förtydligar med ett exempel: Låt säga att ni tillsammans lånat 200 000 kr och därmed ska betala 100 000 kr var. Eftersom ni är solidariskt betalningsansvariga kan långivaren kräva endast en av er på betalning. Om så har skett, och din före detta man hittills betalat till exempel 150 000 kr, har han rätt att kräva 50 000 kr av dig, eftersom det är vad som går utöver den del som han ska betala. Om han istället har betalat hela lånet, kan han kräva 100 000 kr av dig. Han kommer alltid kunna kräva dig på det belopp som går utöver hans del, och vice versa. Du kan eventuellt ha rätt att kräva betalning för lånet från dina föräldrarI situationen ovan spelar det tyvärr ingen roll att du betalar på ett lån till dina föräldrar och att du därför sluppit att betala på det andra lånet. Däremot gäller ju såklart samma för dig, när det kommer till lånet från dina föräldrar. Om ni gemensamt har lånat pengarna av dina föräldrar (precis som i det andra lånet), har ni solidariskt betalningsansvar. Det gör att du har rätt att kräva din före detta man på den del av lånet som du betalat utöver din del, precis som i exemplet ovan. Sammanfattning och råd Sammanfattningsvis kan sägas att din före detta man har rätt att kräva dig på betalning för den del av lånet som går utanför hans del. På samma sätt har du dock rätt att kräva honom på det du betalat utöver din del på lånet från dina föräldrar. Det sistnämnda gäller dock endast under förutsättning att ni tagit lånet tillsammans och därmed är solidariskt betalningsansvariga.I det fall någon av er inte betalar det ni är skyldiga, kan den med regressrätten ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden, som därefter kan hjälpa till att driva in skulden. Jag vill även flagga för att banken kan komma att kräva betalning direkt av dig, i det fall din före detta man upphör med betalningen, och då måste du betala. Mitt råd är därför att ni i första hand talar med varandra och försöker komma överens om en lösning. Om det är möjligt brukar det vara det bästa för alla inblandade.Hoppas du fick svar på din fråga! Hör gärna av dig igen vid fler funderingar. Med vänliga hälsningar