Vad innebär vindikationsrätt?

FRÅGA
när blir vindikation aktuell vid godtrosförvärv??? snälla förklara på enkelt språk och exemplifiera gärna. Ni får mer än gärna juridiska begrepp, men förklara de gärna i svaret som ni anger.väldigt tacksam för svar.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Din fråga

Så här har jag förstått din fråga: Du undrar när så kallad vindikationsrätt vid godtrosförvärv kan bli aktuellt. Jag utgår från att du menar vindikationsrätt enligt lagen om godtrosförvärv av lösöre (GFL). Jag kommer först förklara vad ett godtrosförvärv är, och ge ett exempel på när ett sådant kan bli aktuellt. Jag kommer sedan att förklara vad som menas med vindikationsrätt, och ge ett exempel på när sådan rätt kan bli aktuell.

Vad är ett godtrosförvärv?

GFL innehåller regler om när man kan göra ett godtrosförvärv av lösöre (1 § GFL). Lösöre är lösa saker som till exempel bilar, mobiltelefoner eller kläder. Ett godtrosförvärv innebär att man får äganderätt till något som man till exempel har köpt, trots att säljaren inte hade rätt att sälja egendomen. Det behöver dock inte vara ett köp. Även något man bytt till sig eller fått som gåva kan förvärvas i god tro. I lagen används begreppet förvärv genom överlåtelse, vilket betyder köp, byte eller gåva.

Förutsättningarna för att göra ett godtrosförvärv framgår av 2 § GFL. Där står: "Har någon förvärvat lösöre genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin besittning och var i god tro".

Det krävs alltså att personen man förvärvade egendomen från hade den i sin besittning. Vi kan för enkelhetens skull säga att besittning betyder att "man har något i sin hand". Den man förvärvade egendomen från ska varken ha varit ägare eller behörig att förfoga över egendomen på det sätt som skett. Ett exempel på detta är att saken som såldes var utlånad till säljaren. Det krävs slutligen att man fått saken i sin besittning och var i god tro. Att man fått egendomen i sin besittning innebär att man "fått den i sin hand". Man anses vara i god tro om man inte borde ha misstänkt att personen man förvärvade egendomen från saknade rätt att förfoga över egendomen. Vid bedömningen av någons goda tro tittar man på egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt (2 § andra stycket GFL).

Exempel: A lånar ut sin bil till B. B säljer sedan bilen till C. B hade bilen hemma hos sig när C köpte den. Vem av A och C har bäst rätt till bilen? Bilen är lösöre. C har köpt bilen av B, det har alltså skett ett förvärv genom överlåtelse. Bilen fanns hemma hos B vid köpet. B hade alltså bilen i sin besittning. B hade lånat bilen av A. B var alltså inte ägare till den. Förutsättningarna för godtrosförvärv är hittills uppfyllda. Det krävs dock också att C i god tro har fått bilen i sin besittning. Om C tagit hand om bilen och kört iväg med den har bilen kommit i C:s besittning. Då återstår att bedöma om C vad i god tro vid köpet. Här måste en bedömning göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Man får till exempel ställa sig följande frågor: Borde C ha misstänkt/förstått att B inte var ägare till bilen? Borde C ha misstänkt/förstått att bilen egentligen tillhörde A? Om man kommer fram till att C var i god tro, gör C ett godtrosförvärv av bilen. C får då bättre rätt till bilen än A.

Vad innebär vindikationsrätt?

I vissa fall kan den ursprunglige ägaren ha kvar äganderätten, trots att förutsättningarna för godtrosförvärv är uppfyllda. Så kan till exempel vara fallet om egendomen stals från den ursprunglige ägaren. Den som egendomen stals från har då vindikationsrätt.

Förutsättningarna för vindikationsrätt framgår av 3 § GFL. Där står: "Även om förutsättningarna för godtrosförvärv enligt 2 § är uppfyllda, består ägarens rätt till egendomen, om egendomen har frånhänts honom genom att någon olovligen tagit den eller tilltvingat sig den genom våld på person eller genom hot som innebar eller för den hotade framstod som trängande fara. Kräver ägaren inte tillbaka egendomen från innehavaren inom sex månader från det att han fick eller måste antas ha fått kännedom om dennes innehav, får förvärvaren dock äganderätt till egendomen".

För att vindikationsrätt ska uppkomma krävs alltså att den ursprunglige ägaren blev av med egendomen genom de typer av brott som räknas upp. Stöld och rån omfattas av regeln. Den ursprunglige ägaren måste kräva tillbaka egendomen inom sex månader från det att han fick reda på eller måste antas fått reda på "den nye ägarens" innehav. Annars förlorar han/hon sin vindikationsrätt.

Ett exempel: B stjäl A:s mobiltelefon. B säljer sedan mobiltelefonen till C. Vem av A och C har bäst rätt till mobiltelefonen? Eftersom A blivit av med telefonen genom att någon olovligen tagit den har A vindikationsrätt. Det spelar ingen roll att C inte visste att A blivit av med telefonen genom stöld. A har alltså rätt att få tillbaka sin telefon.

Hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!

Jakob Osmo
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (367)
2019-11-12 Sälja katt som innehålls med retentionsrätt
2019-11-11 Kommer min sambo behöva ta över mitt borgensansvar om jag avlider?
2019-11-01 Kan jag bli återbetalningsskyldig till min tidigare arbetsgivare?
2019-10-31 Vem har bäst rätt till egendom vid obehörigt förfogande?

Alla besvarade frågor (74570)