Du behöver inte visa upp innehållet i din väska vid en hemgångskontroll

2019-04-27 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Är det lovligt/lagligt att göra hemgångskontroll om man går och handlar i butiken betalar sina varor packar ner dom i påsen, men vill inte ha kvittot för att därefter gå ut ur butiken genom entren?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det är lagligt.Arbetsgivare har möjlighet att införa hemgångskontroller för sina anställda. Viktigt är att kontrollerna (1) utförs av legitimerad väktare, (2) är frivilliga, och (3) att arbetsgivaren informerar sina anställda om dem. Alltså har en väktare inte möjlighet att tvinga någon att öppna sin väska, och det kommer absolut inte på fråga att en väktare får kroppsvisitera någon. Sådana långtgående befogenheter har inte väktare. Vidare får inte kontrollerna vara kränkande eller diskriminerande. Det vill säga det är förbjudet att exempelvis endast kontrollera kvinnors väskor, medan männens väskor lämnas okontrollerade. En annan sak är att även om en anställd skulle vägra att exempelvis visa upp sin väska så är det inte en saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolen har nämligen meddelat en dom angående det. I fallet hade en anställd vägrat att visa upp sin väska, och blev därför uppsagd av arbetsgivaren. Domstolen tillerkände då den anställde skadestånd och utebliven lön. Med andra ord har man alla möjligheter att vägra visa upp sin väska.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Mobbning på arbetsplats

2019-04-26 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Det pågår mobbning på min arbetsplats. Jag har upptäckt att jag har en psykopat till arbets kollega som vänder alla emot mig pågrund av att han är så svartsjuk. Jag får inte vara mig själv för då trycker han ner mig med 10 andra. Jag försöker att berätta för alla och chefen men dom ser mig som den knäppe och inget händer. Jag undrade bara Om det finns möjlighet för mig att bara anmäla han som började med allt utan att anmäla företaget?
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Mobbning på din arbetsplats? I ditt fall kan det vara fråga om kränkande särbehandling på arbetsplats. Med kränkande särbehandling avses handlingar som riktas mot en eller ett flertal arbetstagare på ett kränkande sätt. Särbehandlingen kan orsaka ohälsa hos dessa personer, då de kan hamna utanför den sociala gemenskapen. Ju längre den kränkande särbehandlingen pågår, desto värre anses det vara då det i värsta fall kan utvecklas till mobbning på arbetsplatsen. Begreppet mobbning definieras som upprepade negativa handlingar över en längre tidsperiod på minst ett halvår riktade mot enskilda eller grupp. Under förutsättning att den negativa handlingen har pågått under en längre tid kan det vara fråga om mobbning i ditt fall. Vem bär ansvaret för förebyggandet av särbehandlingen? I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) stipuleras det att arbetsgivaren har ansvaret för att förebygga kränkande särbehandling på arbetsplatsen.Vad kan du göra?Om du tycker att reglerna inte efterlevs på din arbetsplats råder jag dig att återigen försöka ta upp det med din arbetsgivare, då det är denne som har det primära ansvaret. Diskutera hur du känner kring det hela. Du kan även vända dig till ditt skyddsombud som i sin tur kontaktar din arbetsgivare. Om bristerna på arbetsplatsen inte rättas till kan skyddsombudet göra en framställan till Arbetsmiljöverket. Ett annat alternativ är att kontakta ditt fackförbund, om du är med i ett sådant. Väljer du att som enskild arbetstagre göra en anmälan till Arbetsmiljöverket kallas detta för ''arbetstagares anmälan''. En sådan anmälan omfattas av sekretessen enligt 28 kap. 14 § i offentlighets- och sekretesslagstiftningen (OSL). Detta får till följd att Arbetsmiljöverket, vid en eventuell föfrågan från arbetsgivaren eller annan utomstående, enbart konstarerar att de inte kan bekräfta om det finns en anmälan om missförhållanden från en arbetstagare.Jag hoppas att du har fått hjälp med din fråga och du är välkommen att återkomma om du har fler funderingar!Vänliga hälsningar,

Fråga gällande ett upplägg där arbetstagare accepterar löneavdrag mot att arbetsgivaren betalar en skuld

2019-04-18 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Löneassistenten har blivit ombedd av en arbetstagare att göra ett löneavdrag på dennes lön och istället betala pengarna till en god vän till arbetstagaren för en skuld motsvarande summan. Kan eller bör löneassistenten att göra så och vad kan hända om hen fullföljer uppmaningen?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar en rad olika delfrågor. Av utrymmesskäl och delvis av pedagogiska har jag valt att inte göra en fullständig djupdykning i varje delområde utan kommer istället att mer ytligt beröra vad man kan behöva tänka på i en sådan här situation.Får man överhuvudtaget dirigera om sin lön?Det aktuella upplägget ses som att arbetsgivaren betalar arbetstagarens skuld. Detta gör att arbetsgivaren får en fordran på sin arbetstagare. Frågan är sedan om arbetsgivaren och arbetstagaren kan kvitta denna fordran mot arbetstagarens fordran på lön. Detta regleras i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Enligt 2 § i denna lag får kvittning ske med arbetstagarens medgivande. Så kallad frivillig kvittning är alltså fullt tillåten och det finns alltså inga lagliga hinder mot den här typen av överenskommelser.Vad får löneassistenten göra?Den andra frågan är vilken befogenhet löneassistenten har i den här situation. Utan att veta detaljer kring hur den aktuella arbetsplatsen ser ut så är min preliminära bedömning att löneassistenten förmodligen inte har befogenhet att själv besluta om att genomföra ett sådant här upplägg. Detta är sannolikt något som löneassistenten bör rådfråga sin arbetsgivare om för att se hur denna ställer sig till situationen. Arbetsgivaren behöver inte gå med på den här typen av upplägg och kan ha olika skäl för att inte gå med på arbetstagarens begäran. Löneassisten bör alltså inte följa uppmaningen utan att höra sig för hos högre ort först.Hur bör betalningen gå till?Om arbetsgivaren går med på upplägget så bör nästa steg vara att kontakta den person som ska ta emot betalningen istället för arbetstagaren och kontrollera så att allt är i sin ordning. Delvis för att försäkra sig om att betalningsmottagaren är införstådd med att pengarna utgör betalning för arbetstagarens skuld. För säkerhets skull bör hela situationen dokumenteras skriftligen med kvitton och dylikt.Skatterättsliga konsekvenserEn viktigt sak att ha i åtanke i den här situationen är att detta ur skattesynpunkt kommer ses som att arbetstagaren förfogar över sin lön även om den rent faktiskt aldrig kommer i arbetstagarens hand. Detta innebär att arbetstagaren ska skatta för hela lönen även om det sker ett löneavdrag. Anledningen till detta är att arbetstagaren i praktiken får användning får beloppet som går direkt till den personen som arbetstagaren är skyldig pengar. Bokföringen av transaktion måste alltså göras med detta i åtanke.Med vänliga hälsningar

Hur kan man gå till väga för att få utbetald lön från en arbetsgivare som inte betalar ut den?

2019-04-14 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej, min sambo har ett jobb som heltidsanställd men inte skrivit på några papper, han har jobbat där i ca 7 månader. Nu har han inte fått utbetald någon lön förra månaden och ingen lön har kommit in nu idag heller. Företaget han jobbar hos är inte fackligt bunden heller. Hur kan man gå till väga för att få utbetald lön osv?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En huvudregel inom arbetsrätten är att arbetsgivaren inte får hålla inne lön under den period som arbetstagaren stått till förfogande (detta framgår av Arbetsdomstolens praxis).Ett första steg skulle kunna vara att prata med arbetsgivaren om att den anställde inte fått någon lön än och bara höra varför den dröjer och när den beräknas betalas ut.Skulle det inte fungera, eller att arbetsgivaren på något sätt låter det rinna ut i sanden, så kan arbetstagaren vända sig till Kronofogdemyndigheten och kräva ut lönen via dem.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Gäller villkor i anställningsavtalet eller kollektivavtalet?

2019-04-27 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag har jobbat på en fristående förskola i 11 år där kollektivavtalet saknades. I oktober sålde ägaren företaget till ett annat. I slutet av mars (19/3) informerade de nya ägarna att fom 1 april ska vi ha kollektivavtal på jobbet. Under tiden (från marsmånad- innan jag fick veta om kollektivavtalet) har jag påbörjat rekrytering till nya jobbet och sagt upp mig den 18 april. Vad gäller det för uppsägningstid för mig om det står i mitt kontrakt från 2008 att vid egen uppsägning gäller lagen om anställningsskydd. Jag skrev själv en månads uppsägningstid på min uppsägning. Arbetsgivaren säger att jag har 3 mån uppsäg. eftersom jag jobbat längre än 7år- hen hänvisar till kollektivavtalet. Vi har inte skrivit på nåt nytt kontrakt med den nya ägaren men det är i planer efter sommaren. Tack på förhand för svaret.
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom frågeställningen saknar nödvändig information för att kunna ge dig ett direkt svar så kommer jag i stället gå igenom vad som gäller beroende på de relevanta omständigheterna.Om du är medlem i det kollektivavtalsslutande fackföreningenSåsom medlem i det fackförbund som slutit avtalet blir även du bunden av kollektivavtalets bestämmelser (26 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL)). Kollektivavtalet har tvingande verkan, vilket innebär att villkor som träffats i strid mot kollektivavtalet är ogiltiga (27 § MBL). Avgörande i ditt fall i denna situation blir hur villkoret om tre månaders uppsägningstid är utformat som en så kallad normalbestämmelse eller en minimibestämmelse. En normalbestämmelse medger ingen rätt att avvika från det uppställda villkoret, medan en minibestämmelse öppnar upp för att det är möjligt att avvika från kollektivavtalet genom att avtala om förmånligare villkor.Du behöver således kontakta fackförbundet och ta reda på om villkoret gällande din uppsägningstid är en minimibestämmelse eller normalbestämmelse för att ta reda på din uppsägningstid ska vara reglerad utifrån lagen om anställningsskydd (LAS) eller kollektivavtalet. Är det en minimibestämmelse gäller en uppsägningstid om en månad (11 § första stycket LAS). Är det en normalbestämmelse så riskerar du att bryta mot kollektivavtalet vilket kan medföra skadeståndsskyldighet för din del (54 § MBL).Om du inte är medlem i det kollektivavtalsslutande fackföreningen eller ingen fackförening överhuvudtagetSåsom utanförstående, det vill säga ej medlem i den kollektivavtalsslutande fackföreningen, gäller att kollektivavtal får så kallad utfyllande verkan. Det innebär att kollektivavtalet gäller till den del som du inte har avtalat om något annat med din arbetsgivare. Eftersom ditt anställningsavtal innehåller ett villkor om uppsägningstid har du alltså rätt att hänvisa till villkoret i det personliga anställningsavtalet även om det strider mot vad som stadgas i kollektivavtalet.Hoppas du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Får arbetsgivaren omplacera mig till en annan avdelning?

2019-04-24 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Får en arbetsgivare omplacera mig som arbetar 75% till annan avdelning och samtidigt flytta en kollega som OCKSÅ arbetar 75% på den avdelningen till min?Ingen av oss vill bli förflyttad och det enda skäl de uppger är att det har med att procenten ska fördelas rättvist.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till frågor om omplaceringsskyldighet finns det få lagar som blir aktuella. Arbetstidslagen, medbestämmandelagen eller diskrimineringslagen kan få betydelse men sannolikt inte i ditt fall. Istället måste gällande principer från juridisk litteratur och rättspraxis beaktas. En viktig utgångspunkt i dessa sammanhang är att stor vikt ligger på att det är arbetsgivaren som planerar och styr arbetet. Begränsningarna i vad arbetsgivaren får göra blir främst en fråga av vad som står i ditt enskilda avtal eller ett eventuellt kollektivavtal. Jag ber dig därför att undersöka i dessa om någonting som kan bli relevant här har avtalats. 29/29-principenVidare för att veta om en omplacering är tillåten kan man använda sig av den så kallade "29/29-principen". tre kriterier måste här uppfyllas för att omplaceringen ska vara godtagbar. För det första måste omplaceringen innebära att dina nya arbetsförhållanden har ett naturligt samband med tjänsten som din anställning grundades på. Ett exempel på detta är om en tjänsteman blir omplacerad att utföra arbetsuppgifter som täcks av kollektivavtal för arbetarna på arbetsplatsen. Den omplaceringen skulle då inte vara giltigt grundad. Såvida dina nya arbetsuppgifter ligger inom samma typ av arbete som du gjort tidigare men på en annan avdelning så är det inte en otillåten omplacering på denna grund. Observera att det normalt inte räcker med nya eller andra arbetsuppgifter utan det krävs en större förändring från ditt tidigare arbete.Den andra grunden i "29/29-principen" är huruvida en omplacering innebär att du fortfarande genomför arbete för samma arbetsgivares räkning eller inte. Om du fortfarande jobbar för samma arbetsgivare så är det en tillåten omplacering. Är det så att du får en helt ny arbetsgivare så är det inte det. Givet den information jag har i ditt fall kan jag tyvärr inte avgöra huruvida denna grund är uppfylld eller inte. Det tredje kravet är att de nya arbetsuppgifterna ska falla inom arbetstagarens yrkeskvalifikationer. En anställd skulle alltså inte vara skyldig att utföra arbeten som inte täcks inom dennes anställningsavtal och som den anställde exempelvis inte har utbildning eller kompetens för. Jag kan inte heller här avgöra om detta utgör ett faktiskt hinder i ditt fall.Såvida ingen av dessa tre grunder utgör ett hinder är omplaceringen tillåten enligt 29/29-principenUtöver 29/29-principen finns fler omständigheter som skulle kunna göra att ett hinder mot omplaceringsskyldighet men det är inget jag tror är relevant i ditt fall eftersom du blir omplacerad till en annan avdelning. Viktigt att veta är däremot att om en omplacering görs men som strider mot diskrimineringslagen eller arbetstidslagen så är den otillåten. Däremot finns det inget i det du berättar som ger anledning att tro att omplaceringen sker i strid med någon av dessa. SlutsatsMed hänsyn till omständigheterna i ditt fall når jag slutsatsen att det inte finns något hinder mot omplaceringen. Jag hoppas mitt svar varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Är jag återbetalningsskyldig för utbetalad pension om jag har flyttat utomlands men inte anmält det till Pensionsmyndigheten?

2019-04-16 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag gifte mig 2017 med en engelsman och vi är bosatta i England. Jag meddelade då skatteverket att jag gift mig och bytt efternamn och trodde att allt var frid och fröjd. Jag uppbär svensk pension som idag är den lägsta. Häromdagen damp det ner ett brev ifrån pensionsmyndigheten om återbetalning av pension sedan juli 2017 med 13,825 sek. Jag fick nästan en chock. Enligt pensionsmyndigheten så ska utlandsbosatta meddela till dem. Jag skrev då till skatteverket som svarade att alla myndigheter även pensionsmyndighen och vissa företag får dessa uppgifter. Till min fråga vem har rätt, pensionsmyndigheten eller skattemyndigheten? jag anser att de gjort fel och att de bör avskriva skulden med tanke på att det nästan gått två år.
Erica Lager |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du var pensionär redan innan du flyttade till England. I sådant fall beskrivs det på Pensionsmyndighetens hemsida att man själv måste anmäla alla ändringar som kan påverka sin pension, ex. flyttar utomlands. Att du anmäler sådana ändringar är ditt ansvar och Pensionsmyndigheten kan kräva återbetalning om du fått för mycket pension. Det är alltså inte tillräckligt att Pensionsmyndigheten endast får in dina uppgifter från Skatteverket, då de uppgifterna används för att uppdatera om din folkbokföringsadress och inte direkt är kopplad till bedömningen av hur mycket pension du ska få.Vilken pension kan du få om du är bosatt utomlands?När du flyttar utomlands har du alltid rätt till den inkomstgrundande pensionen, oavsett vilket land du bosätter dig i. Om du har rätt till en garantipension kan däremot variera. Som det ser ut idag, får du även din garantipension ifall du bosätter dig inom EU, EES, Schweiz eller Kanada. Detta är grundat på en tillfällig lag som gäller för 2019, efter det är läget ännu under utredning om vad som ska gälla.Vad du kan göra nuDu ska ha rätt till pension även om du bor i England, dock har du inte anmält din flytt och därmed möjligen inte haft rätt till pension under den tiden som du har fått utbetalt. Det finns möjlighet att begära omprövning av ett återbetalningsbeslut, en sådan måste ske senast två månader från beslutet meddelades. Dock kan det troligtvis vara svårt att överpröva i ditt fall.Jag råder dig till att själv titta på Pensionsmyndighetens hemsida här om hur du eventuellt kan överklaga och/ eller kontakta en jurist som kan hjälpa dig vidare. En överklagan förutsätter att de två månaderna ännu inte har löpt ut sedan du fick beslutet. I annat fall vill jag ändå rekommendera att du kontaktar Pensionsmyndigheten om ditt ärende, de kan möjligen erbjuda andra alternativ eller hjälpa dig med din situation. Tänk också på att betala din skuld för att undvika dröjsmålsränta och andra avgifter, även om du skulle vilja gå vidare med en överklagan.Om du vill komma i kontakt med vår juristbyrå hittar du information om att boka tid här eller går det bra att ringa för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar!

Är hemgångskontroller obligatoriska för arbetstagaren? Även fråga om kroppsvisitation på arbetsplats

2019-04-13 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej lawline!Jag jobbar hos företag X. Där är man skyldig att trycka på en knapp varje gång man lämnar byggnaden, en knapp som ger slumpmässiga utslag. När detta sker måste man visa upp innehållet i sin väska(osäker på om det är kroppsvisitering också). Är detta lagligt? Har jag rätt att säga nej?Mvh Johan H
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! HemgångskontrollerDin fråga rör s.k. hemgångskontroll, vilket är ganska vanligt inom butiksbranschen. Tyvärr är hemgångskontroller inte lagstadgade. Det som kännetecknar dem är dock frivillighet. Väktaren eller någon annan får alltså inte titta i din väska utan att du samtycker till det. Om du inte samtycker kommer förmodligen detta förmedlas till din arbetsgivare.KroppsvisitationDet är grundlagsstadgat att var och en är skyddad mot kroppsvisitation (2 kap. 6 § regeringsformen). Denna rättighet får inskränkas, dock bara genom lag (2 kap. 20 § första stycket p. 2 regeringsformen). Exempelvis kan kroppsvisitation ske inom ramen för en förundersökning av brott enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken, om skälig misstanke föreligger. Utöver detta stadgar 19 § polislagen att en polis under vissa särskilda omständigheter kan kroppsvisitera en person. Ingenstans framgår att en arbetsgivare eller väktare slumpvis får kroppsvisitera en anställd som är på väg hem från jobbet. Detta är alltså olagligt.SammanfattningHemgångskontroller är ganska vanliga, dock frivilliga. Det du kan göra om du känner sig obekväm är att ta upp det med arbetsgivaren. Du har dock alltid rätt att säga nej. Eventuell kroppsvisitation är i strid mot lag och därmed olaglig.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,