Utdrag ur belastningsregister vid anställning

2020-01-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! När jag var 17 år så blev jag dömd för urkunds förfalskning då jag använde ett fejk ID för att komma in på en bar. Jag fick straffvarning, ingen böter eller samhällstjänst utan bara en prick i registret i tre år. Det var ungefär ett år sen och nu är jag väldigt sugen på att volontärarbeta och då brukar de vilja ha ett utdrag ur belastningsregistret. Tror ni att det kommer påverka att jag inte får volontär arbeta med till exempel barn, eller om jag skulle vilja jobba med barn här i Sverige? Och övrigt hur kommer det påverka mig, kommer det bli svårare att få visum för att jobba eller studera i andra länder, eller om jag vill stanna i ett land under en längre tid? Har inte fått någon info alls nämligen hur det påverkar. Tacksam för svar! Mvh Michelle
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att din fråga handlar om vad en prick i ett belastningsregister kan få för konsekvenser då man söker arbete samt ansöker om visum och inresetillstånd till olika länder.Jag vill börja med att säga att det är omöjligt att veta exakt vad olika svenska eller utländska arbetsgivare eller myndigheter tänker kring att du har en prick i det svenska belastningsregistret samt vad konsekvenserna för detta kan bli. Om du söker och blir erbjuden arbete i Sverige som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn behöver du på begäran av den som erbjuder anställningen visa upp ett utdrag ur belastningsregistret som du beställer från Polisen där uppgifter om du har dömts eller misstänkts för vissa typer av brott finns angivna (1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn). Mer information om hur du beställer ett sådant registerutdrag kan du hitta på polisens hemsida https://polisen.se/tjanster-tillstand/belastningsregistret/. Belastningsregister är det register som visar brott du har blivit dömd för eller blivit misstänkt för. Det finns även register brott man har varit misstänkt för men inte blivit dömd för. Det jag kan säga är att trots att en arbetsgivare eller visummyndighet frågar efter ett utdrag ur belastningsregistret ellr information från dig om vad som finns i registret angående dig behöver det inte betyda att det kommer att bli ett problem att få en visumansökan godkänd eller att bli erbjuden ett sökt arbete även om det finns begångna brott eller misstänkta brott antecknade i registren. Eventuella konsekvenser av en prick i belastningsregistret beror på vilken typ av brott som har begåtts, brottets allvarlighetsgrad samt hur lång tid som har förflutit sedan domen kom. Eventuella konsekvenser kan även bero på vilket sorts jobb det är du söker eller vilket land du ansöker om visum till. När det gäller registerutdrag som används för arbete med barn så visar ett sådant register enbart brott som inneburit allvarliga kränkningar av andra människor, det vill säga våldsbrott som till exempel mord, dråp, grov misshandel samt alla sexualbrott.Hoppas att detta var svar på dina frågor och funderingar. Om du vill ha mer hjälp av Lawline är du välkommen att kontakta oss igen skriftligen eller via telefon. Med vänliga hälsningar,

Rätt att gå ner i arbetstid

2020-01-28 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Har en arbetstagare som inte har småbarn rätt att gå ner i tid ? D v s måste en arbetsgivare tillåta en person jobba deltid om personen vill det? Och gör det någon skillnad hur gammal man är? Kan man t ex välja att ta ut en del av sin pension och på så sätt tvinga arbetsgivaren ge deltid?
Minna Grahn |Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt den så kallade arbetsledningsrätten har arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet. Den kommer inte till uttryck i någon lag men anses vara en allmän rättsgrundsats inom arbetsrätten. Som huvudregel är det alltså arbetsgivaren som får bestämma din arbetstid.Det finns i princip två lagliga sätt att gå ned i arbetstid, genom föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen 1 och 3 §§ och genom tjänstledighet för studier enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning 1 § I övriga fall står det arbetsgivaren fritt att neka en önskan om att gå ner i arbetstid. Vad gäller pension kan du börja ta ut din allmänna pension från och med att du fyllt 62 år, se Socialförsäkringsbalken 56 kap 3 §. Pensionen kan dock inte användas som ett sätt att tvinga arbetsgivaren att tillåta deltid. Även detta måste ni alltså komma överens om.Slutligen kan tilläggas att rätten att gå ner i deltid kan påverkas av kollektivavtal. Jag skulle därför råda dig att se över om din arbetsplats har ett kollektivavtal.Med vänlig hälsning,

Får man starta en konkurrerande verksamhet när man är anställd?

2020-01-21 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Jag är anställd i en städfirma kan jag lämna anbud samtidigt och konkurrera mot de? Eller måste säga upp mig först?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I varje anställningsförhållande finns en princip om att arbetstagaren ska vara lojal mot arbetsgivaren. Principen kallas för lojalitetsplikten och finns inte lag, och behöver inte heller stå i anställningsavtalet för att gälla. Lojalitetsplikten upphör vid anställningens upphörande om inget annat avtalats. Du bör därför säga upp dig själv först innan du startar en konkurrerande verksamhet. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Får jag kontakta pressen om min tidigare arbetsgivare?

2020-01-16 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag arbetar idag inom ett välkänt företag och har nyss blivit uppsagd från min position helt utan förvarning. Jag är trött på att företaget kommer undan med diverse olagliga saker och utnyttjande av ungdomar och vill därför kontakta tidningen och ge en intervju på hur saker och ting går till. Jag undrar om jag riskerar stämning av något slag eller om jag gör något olagligt. Jag hade inte tänkt ange namn men ändå specificera personernas arbets positioner vilket kommer leda till att de som vet vem som jobbar inom företaget kommer ju kunna klura ut vem det handlar om. Bör jag vara anonym? Hälsningar
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga. FörtalAtt gå ut med saker för att skada någons anseende kan utgöra förtal enligt 5:1 § Brottsbalken. Denna bestämmelse förutsätter ett förhållande mellan två fysiska personer, vilket innebär att en person inte kan dömas för förtal om denne klandrar ett företag. Förtal mot företagDet finns ingen svensk lag om "förtal mot företag" av fysiska personer. Du har rätt att fritt yttra dig enligt yttrandefrihetsgrundlagen, men denna rätt kan i vissa situationer stå i konflikt med anställningskontraktet. Eftersom du inte längre är anställd behöver du oroa dig för arbetsrättsliga konsekvenser, förutsatt att inget annat är avtalat i ditt tidigare anställningskontrakt. När det kommer till pressen är du mer eller mindre helt fri till att säga vad du vill. Ansvaret för vad som publiceras ligger hos tidningen och de ansvarar för sanningshalten i vad som publiceras. SlutsatsJag ser inga hinder för dig att kontakta pressen då du inte har några skyldigheter gentemot din tidigare arbetsgivare. Det du går ut med bör självklart vara sant, men i slutändan är det tidningen som ansvarar för vad som publiceras. Jag känner inte till din tidigare arbetssituation men jag skulle rekommendera dig att läsa vidare om "Lex Sarah" om du arbetat inom vård och omsorg. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vänligen,

Hur gör jag för att få ut dels innestående lönefordringar, dels sådant jag fakturerat min tidigare arbetsgivare?

2020-01-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej.Bakgrund: Jag har varit anställd av företagare som inte betalt ut lön. Jag har därefter startat enskild firma och gjort en del arbeten hos tidigare arbetsgivaren. Mina fakturor betalas inte i tid. Jag har dessutom fakturerat för delar av tiden jag var anställd, alltså innan jag startat den egna firman. Dessa fakturor betalas inte heller i tid, men de har betalats till slut. Jag har höjt faktureringskostnaden efterhand då den var alldeles för låg initialt.Problem: Företagaren vill inte betala mina fakturor för tiden då jag var anställd då han tycker de är för dyra, mitt förslag är att jag inte fakturerar för tiden då jag var anställd utan att företagaren betalar ut lön inklusive ränta enligt räntelagen. Detta tycker företagaren är för dyrt och motsäger sig även det.De tidigaste lönerna som anställd är från 2007 (alltså över 10år). Jag har kontinuerligt sedan dess påtalat för arbetsgivaren att denne ska betala ut lönen, kan jag ändå falla för preskriptionstiden?Jag var inte medlem ett fackförbund under den aktuella tiden.Fråga: Kan företagaren avslå min begäran om utbetalning av lön med hänvisning till att jag har fakturerat för tiden (ej betalda fakturor) och samtidigt hänvisa till att jag ska fortsätta faktureras för tiden för anställning samtidigt som han bestrider fakturorna?Min nästa åtgärd är att göra ärendet till en rättslig process, vilket jag helst vill undvika då jag föredrar en fungerande relation till företagaren i framtiden.Tack.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag har förstått din fråga har du varit anställd av ett företag som inte betalt ut lön. Därefter har du startat enskild firma och utfört en del arbeten hos din tidigare arbetsgivare vilka du har fakturerat. Det som nu uppstått är att företaget inte vill betala fakturor för tiden då du var anställd då företaget anser att beloppen är för höga. Ditt förslag är därför att inte fakturera för tiden då du varit anställd utan att företaget ska betala ut lön inklusive ränta. Detta tycker företaget är för dyrt och motsätter sig det.De tidigaste lönerna som du ännu ej fått utbetalda är sedan år 2007. Du har sedan dess kontinuerligt påtalat för arbetsgivaren att lönen ska betalas ut, varför du undrar om det finns en risk att lönerna som är mer än tio år är preskriberade.Du undrar även om företaget kan avslå din begäran om utbetalning av lön med hänvisning till att du fakturerat för tiden, fortsätta att hänvisa till att det ska faktureras för tiden för anställning, samtidigt som han bestrider fakturorna.Preskription av lönefordringarNär det gäller preskription av lönefordringar har arbetsdomstolen (AD) fastställt att de allmänna reglerna om preskription av fordringar i preskriptionslagen gäller (AD 2006 nr 81). Enligt preskriptionslagens regler preskriberas en fordran tio år efter dess tillkomst, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § första stycket preskriptionslagen). Preskriptionsavbrott sker genom att den skuldskyldige betalar på fordran, betalar ränta på skulden eller på annat sätt erkänner den, eller genom att den skuldskyldige får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om skulden eller att det väcks talan mot den skuldskyldige eller skulden åberopas mot den skuldskyldige vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller skiljeförfarande (jfr 5 § preskriptionslagen).I ditt fall innebär det att lönefordringarna från 2007 är preskriberade då det gått mer än tio år, om det inte skett preskriptionsavbrott. Preskriptionsavbrottet kan ske även muntligen (dvs. genom att den skuldskyldige erkänner skulden) men även genom att du skickat ett skriftligt krav om den. Det bör dock uppmärksammas att utgångspunkten är att det är du som påstår att det skett ett preskriptionsavbrott som kommer att få bevisbördan för att bevisa det. Ett muntligt erkännande kan vara svårt att föra i bevisning. Om du skickat skriftliga krav måste du även bevisa det. Den tioåriga preskriptionstiden gäller endast lönefordringar; andra fordringar, såsom semesterlön och semesterersättning regleras i semesterlagen. Enligt semesterlagens bestämmelser ska en arbetstagare som vill begära semesterlön eller semesterersättning väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle fått den förmån som begäran gäller. Sker inte så är rätten till talan förlorad; det är således inte möjligt att väcka liv i en fordran som avser semesterlön eller semesterersättning genom preskriptionsavbrott (jfr 33 § semesterlagen).Arbetstagare eller uppdragstagare?Frågan är då om du ska anses som arbetstagare eller uppdragstagare. Om du är att anse som arbetstagare har du rätt till lön efter vad ni avtalat, är du att anse som uppdragstagare är du egenföretagare och kan fakturera utifrån vad ni kommit överens om. Om du är att anse som arbetstagare ska din arbetsgivare betala in skatt och sociala avgifter; bedriver du eget företag ska du själv betala in skatt och egenavgifter. Huruvida du är att anse som arbetstagare eller uppdragstagare bestämmer inte du och företaget själva.Arbetstagarbegreppet är inget lagstadgat begrepp utan är något som tolkats av Arbetsdomstolen i flertalet domar. Som arbetstagare brukar benämnas "den som på grund av avtal personligen utför arbete mot ersättning för någon annans räkning". Arbetstagarbegreppet är, som redan nämnt, tvingande och man kan inte avtala om att en person ska anlitas som uppdragstagare om vederbörande uppfyller kriterierna för arbetstagare. I ett sådant fall kan domstolen trots avtalet komma fram till att personen i fråga är att anse som arbetstagare. Det sagda innebär att du i sådana fall kan ha rätt till lön enligt vad ni kommit överens om, och att arbetsgivaren är skyldig att betala in sociala avgifter m.m.De kriterier som brukar användas för att avgöra om någon är att anse som arbetstagare är:- Avtal om personlig arbetsskyldighet mot vederlag - Arbete utförs för annan räkning och under dennes ledning och kontroll - Varaktigt samarbete där den arbetspresterande står till förfogande för uppgifter som kommer efterhand - Den arbetspresterande är förhindrad att samtidigt utföra liknande arbete åt annan - Råvaror, maskiner och redskap tillhandahålls av HM - Den arbetspresterade får ersättning för direkta utlägg t.ex. resor - Den arbetspresterande erhåller en garanterad ersättning - Den arbetspresterande är i ekonomiskt och socialt hänseende jämställd med en AT (oklart – slasktratt)Alla kriterierna måste inte vara uppfyllda för att man ska anses som arbetstagare; desto fler som är uppfyllda däremot, desto mer talar för att man är att anse som arbetstagare. Det bör uppmärksammas att dessa kriterier kan vara uppfyllda även om en arbetstagare efter "avslutad" anställning startar ett eget företag men därefter som "egenföretagare" i princip uteslutande utför tjänster åt det företag man tidigare var anställd. Då kan personen i fråga ändå ses som en arbetstagare.I ditt fall finns det, efter vad du presenterat i din fråga, mycket som talar för att du är att anse som arbetstagare. Det är framförallt aktuellt för tiden då du rent faktiskt hade ett anställningsavtal, men beroende på hur dina uppdrag ser ut som egenföretagare, kan du anses som arbetstagare även efteråt.Dessvärre går det inte att ge ett helt klart svar om vilken bedömning en domstol kommer att göra. Däremot kommer det att göras en helhetsbedömning utifrån vad som presenterats ovan. Om företaget du varit anställd hos vägrar att betala ut de lönefordringar du har innestående kan lösningen i slutändan vara att vända dig till domstol (även om jag förstår att så inte är din önskan). Om du önskar att gå vidare kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig vidare; vi kan börja med att gå igenom ditt anställningsavtal och undersöka vilka lönefordringar du har innestående och som kan begäras ut. I ett första skede kan vi sedan skicka ett kravbrev till din tidigare arbetsgivare; vägrar arbetsgivaren då att betala eller ni inte kan komma överens, kan ett alternativ vara att gå till domstol för att du ska få betalt.Om du önskar kontakt med en av våra jurister och ett kostnadsförslag för att gå vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur långt sträcker sig arbetsskyldigheten?

2020-01-26 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jobbar som medicinsk sekreterare, nu beordrar chefen att jag ska bli kökspiga, torka microvågsugnar, bord m.m. efter hela kliniken och ska schemalägga detta. Jag vägrar, kan han säga upp mig för detta när jag sköter mitt jobb mycket bra och aldrig sjukskriven?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur långt din arbetsskyldighet sträcker sig. Din arbetsgivare har rätt att fritt leda och fördela arbetetUtgångspunkten är att din arbetsgivare har rätt att fritt leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. Att någon blir placerad till att utföra andra arbetsuppgifter än tidigare kan ses som en slags omplacering. Frågan här blir om din omplacering faller inom din arbetsskyldighet. Kolla upp om din arbetsskyldighet behandlas i ditt anställnings- eller kollektivavtalFör att bedöma om dina nya arbetsuppgifter faller inom din arbetsskyldighet så ser man i första hand till om det står någonting om din arbetsskyldighet och hur långt denna sträcker sig i ditt anställningsavtal eller eventuellt kollektivavtal. Man utgår annars från 29/29-principenGör det inte det så ser man till en princip som arbetsdomstolen har slagit fast i sitt avgörande AD 1929 nr. 29, som kallas 29/29-principen. Den säger att för att dina nya arbetsuppgifter ska anses falla inom din arbetsskyldighet så måste de uppfylla tre rekvisit. Dessa rekvisit är: 1. att arbetet utförs för arbetsgivarens räkning 2. att arbetet ligger inom arbetsgivarens naturliga verksamhetsområde 3. att arbetet faller inom dina allmänna yrkeskvalifikationer. Av det som framkommer i frågan så verkar samtliga rekvisit här vara uppfyllda.Akademiker, tjänstemän och offentligt anställda har en snävare arbetsskyldighetDock så har akademiker, offentligt anställda samt tjänstemän en snävare arbetsskyldighet än övriga arbetare enligt praxis. Har anställningen förändrats i grunden så är de nya arbetsuppgifterna att ses som att de faller utanför din arbetsskyldighet. Om din anställning har förändrats i grunden är svårt för mig att bedöma då det inte framkommer av frågan hur stor del av ditt arbete som har blivit ersatt av dina nya sysslor. Detta blir alltså en bedömningsfråga, men av det som framkommer i frågan så verkar det som att de nya städsysslorna faller inom din arbetsskyldighet så länge de inte upptar en såpass stor del av din arbetsdag att din anställning förändras i grunden. Arbetsvägran kan vara en saklig grund för uppsägningAtt vägra utföra ett arbete som faller innanför din arbetsskyldighet är att se som en arbetsvägran och kan i vissa fall vara en saklig grund för uppsägning (7 § LAS).Ta kontakt med facketJag skulle råda dig att ta upp frågan med ditt fack om du är fackligt ansluten. Om omplaceringen innebär en viktigare förändring av dina arbets- eller anställningsförhållanden så har din arbetsgivare förhandlingsplikt med ditt fack (11 § MBL, 12 § MBL eller 13 § MBL). Om ditt fack skulle anse att din omplacering faller utanför din arbetsskyldighet har de i vissa fall en möjlighet att lägga ett veto gentemot din arbetsgivare. Detta kräver dock att du är medlem i facket samt att ditt fack har ett kollektivavtal med din arbetsgivare (34 § MBL).Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Kan min chef neka mig en högre tjänst på grund av psykisk ohälsa?

2020-01-17 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Har min chef rätten att neka mig en högre tjänst på grund av psykisk ohälsa eller är det diskriminering? Jag har jobbat där i 4 år och har under den tiden endast varit borta 2 månader då jag var inlagd på sjukhus(detta var för över 2,5år sedan). Har inte varit borta sedan dess. Jag har alltid skött mitt jobb väl och har hög arbetsmoral. Jag mår som bäst när jag jobbar och det har jag meddelat. Hon ska även ha sagt att jag var "högst på listan" för procentökning men gav den till en arbetskollega på grund av att han precis fått barn. Men det anser inte jag skulle ha mer betydelse. Det kom som en chock när hon under ett lönesamtal meddelade att hon äntligen kände att hon kunde ge mig nästa tjänst med högre procentgrad för hon kände det var läge. Jag tycker inte att min diagnos har påverkat mitt sätt att arbeta (äldrevården). Jag känner mig diskriminerad emot. Vad säger lagen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör diskriminering i arbetslivet finns att hitta i diskrimineringslagen (DL). Utifrån frågans omständigheter tolkar jag det som att det är direkt diskriminering som det skulle kunna vara fråga om. Med direkt diskriminering menas att du har missgynnats i förhållande till en annan person som du är i en jämförbar situation med samt att missgynnandet har ett samband med din psykiska ohälsa, DL 1 kap 4 §.Finns det en tillämplig diskrimineringsgrund?Som utgångspunkt får en arbetsgivare inte diskriminera en arbetstagare, DL 2 kap 1 §. Det är enbart förbjudet att diskriminera någon på vissa förutbestämda grunder i Sverige, nämligen de så kallade diskrimineringsgrunderna. En sådan diskrimineringsgrund är funktionsnedsättning, vilken kan ta sig uttryck i både fysisk och psykisk form. För att det ska ses som en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening krävs det att nedsättningen är varaktig, DL 1 kap 5 §. Det är utifrån din fråga svårt att uttolka vad för typ av psykisk ohälsa du lider av, men om den skulle vara att se som varaktig är det möjligt att diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning är tillämplig, vilket alltså är en förutsättning för att lagen i sig ska vara tillämplig. Har du blivit missgynnad och är du i en jämförbar situation?För att det ska ses som att du varit utsatt för direkt diskriminering krävs det som nämnt att du har blivit missgynnad. Missgynnandet i din situation utgörs av att du inte har blivit befordrad. Vidare ska du vara i en jämförbar situation i förhållande till den som blivit befordrad. Det innebär att du ska ha åtminstone lika bra meriter som den som blev befordrad. Om den andra personen har mycket bättre meriter än dig kan du inte ha blivit diskriminerad enligt diskrimineringslagen.Föreligger det ett samband mellan diskrimineringsgrunden och missgynnandet?Slutligen ska det finnas ett samband mellan själva missgynnandet och diskrimineringsgrunden. Det vill säga att orsaken till att du inte blev befordrad huvudsakligen ligger i din funktionsnedsättning. SammanfattningSammanfattningsvis har du blivit diskriminerad om anledningen till att du inte blev befordrad (missgynnad) har en koppling till din funktionsnedsättning (samband till diskrimineringsgrund) samt att du kan ses ha minst lika bra meriter som den som blev befordrad (jämförbar situation). Utöver detta måste också din psykiska ohälsa faktiskt definieras som en funktionsnedsättning. Det är väldigt svårt för mig att dra en korrekt slutsats gällande om du utsatts för diskriminering eller inte enbart utifrån frågans omständigheter. Förhoppningsvis kan du ta hjälp av de kriterier jag nämnt i svaret och själv göra en tolkning.Om du kommer fram till att du tror dig ha blivit diskriminerad gäller följande:Det är du som har bevisbördan för att du har blivit diskriminerad. Detta innebär att du måste visa omständigheter som ger anledning att anta att arbetsgivaren har diskriminerat dig då du inte blev befordrad, DL 6 kap 3 §. Om du kan visa på det ska arbetsgivaren visa att diskriminering inte förekommit. Om arbetsgivaren inte kan göra det ska denne ersätta dig för den kränkning som du utsatts för, DL 5 kap 1 §. Du kan väcka talan mot din arbetsgivare antingen själv, med hjälp av fackligt ombud (om du är medlem i facket) eller med hjälp av diskrimineringsombudsmannen, DL 6 kap 2 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vad blir straffet för att bedriva konkurrerande verksamhet under sin anställning?

2020-01-16 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |straff för att driva konkurrerande verksamhet vid anställning
Ebba Alkehag |Hej och tack för du väljer att använda dig av Lawline för att ställa din fråga!För att ge dig ett utförligt svar behöver jag egentligen fler omständigheter, exempelvis om det finns konkurrensklausuler i ert anställningsavtal samt vilket typ av konkurrerande verksamhet du bedriver. Jag väljer därför, på grund av avsaknaden av det mer specifika omständigheterna, att svara på din fråga relativt kort och generellt. Om du inte blir nöjd med svaret vill jag redan nu säga att det bara är att skicka in en ny gratisfråga om du skulle behöva det, vilket du kan göra här. LojalitetspliktenVad gäller att bedriva konkurrerande verksamhet när man fortfarande är anställd hos sin arbetsgivare kan det i många fall ses som ett illojalt beteende gentemot den arbetsgivare man har. Lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande är en allmän princip som följer av det anställningsavtal man som arbetstagare skriver på att förhålla sig till. Principen innebär i stora drag att man inte får lov att skada sin arbetsgivare genom att sätta sitt eget intresse före arbetsgivaren. Att form av konkurrerande verksamhet är dock inte att anse som ett lojalitetsbrott, utan det måste givetsvis göras en bedömning i varje enskilt fall. Bryter man mot lojalitetsplikten är det i sig alltså ett "brott" mot det avtal man ingått med varandra, ett avtalsbrott, som inte direkt är reglerat i lag. Sådana fall har dock många gånger varit uppe i Arbetsdomstolen och ett exempel på detta är i AD 2017 nr. 22. Arbetsdomstolen dömde här två arbetstagare till att betala ett skadestånd på ca 3.8 miljoner kronor till arbetsgivaren efter att de två arbetstagarna hade bedrivit konkurrerande verksamhet, där de också hade värvat kunder från arbetsgivarens bolag. AvskedandeArbetsdomstolen ser väldigt allvarligt på det faktum att personer under sin anställning bedriver konkurrerande verksamhet. En arbetstagare som under sin anställning bedriver verksamhet av sådant slag anses därför ofta grovt har åsidosatt sina åläggande gentemot arbetsgivaren och detta kan leda till att arbetsgivaren har rätt att avskeda arbetstagaren, se lagen om anställningsskydd 18 §. FöretagshemligheterBeroende på vad man gör i den konkurrerande verksamheten kan det också vara så att man gör sig skyldig till "brott" mot företagshemlighetslagen. Av denna lag följer det att man bland annat inte får lov att röja, använda eller föra vidare sådan information man fått igenom sin anställning, om informationen kan anses uppnå företagshemlighets-karaktär. En bedömning av detta måste alltid göras, då det är en del som krävs för att för det första det ska anses uppnå just företagshemlighet, men också om den åtgärd man har gjort kan bedömas vara av sådan olovlig karaktär som lagen tar sikte på. Exempel på företagshemligheter är exempelvis kundregister, databaser, speciella program eller koder etc. Om man gör sig skyldig till att ha exempelvis röjt en företagshemlighet eller använt sig av en sådan utanför sin anställning kan man både dömas för företagsspioneri eller olovlig befattning, vilket du kan se i företagshemlighetslagen 26 & 27 §§, men man kan också här bli skyldig till att betala relativt höga summor i skadestånd, vilket följer av samma lag 5–10 §§. Sammanfattningsvis kan det alltså bli väldigt dyrt att bedriva konkurrerande verksamhet vid sidan av sin rådande anställning. Ett tips jag kan ge dig är att säga upp dig innan du planerar att påbörja en sådan verksamhet! Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är det som sagt bara att höra av dig igen! Allt gott,