Har jag rätt att vara ledig för att studera?

2019-08-09 i Studieledighet
FRÅGA |Hej! Jag har fast anställning på 100% sen 1 år tillbaka och ska nu plugga Matte B på distans i 6 månader. Har jag rätt att ansöka om tex 25% tjänstledigt för dessa studier? Om inte, vad gäller för mig?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om rätt till ledighet för utbildning finns i studieledighetslagen. Enligt 1 § har arbetstagare i allmän och enskild tjänst rätt till behövlig ledighet för att undergå utbildning. Lagen omfattar i princip all utbildning, förutom självstudier. Självstudier kan till exempel vara att man studerar på egen hand inför högskoleprovet. Det är du som bestämmer vad du ska studera och ledigheten beviljas för den tid som utbildningen tar. Tjänstledigheten är obetald. För att få ledigt måste du vid ledighetens början ha varit anställd hos samma arbetsgivare i sex månader eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren (3 §). Tänk på att annat kan gälla enligt ett kollektivavtal (2 § andra stycket). Arbetsgivaren har i vissa fall rätt att skjuta upp ledigheten (4 §). Jag utgår i mitt svar från att du har varit anställd hos samma arbetsgivare i ett år. Du har därmed rätt till obetald ledighet för att studera. Kom ihåg att en annan kvalificeringstid (den anställningstid som krävs för att du ska ha rätt till ledighet) kan gälla enligt kollektivavtal. Jag rekommenderar dig därför att undersöka om du omfattas av kollektivavtal. Du kan fråga din arbetsgivare eller fackförening vad som gäller. Jag kan inte se att Matematik B på distans skulle vara undantagen från lagen. Din ledighet kommer beviljas utifrån hur mycket tid som krävs för utbildningen. Uppge i din ansökan hur lång tid du vill vara ledig och hur mycket du vill gå ner i arbetstid. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss på Lawline!

Arbete för annan arbetsgivare parallellt med studieledighet

2019-07-11 i Studieledighet
FRÅGA |Jag är studieledig på heltid från min svenska arbetsgivare och bor i ett annat EU-land under studietiden. Om jag skulle ta en heltidsanställning i mitt nya land under min studieledighet (och även studera heltid), vilka skulle påföljderna kunna bli om min svenska eller utländska arbetsgivare får reda på att jag har en ny/annan anställning? Är det anställningsavtalet som styr detta? Står det inget där så är det ok? Vad är värsta påföljden om det uppdagas att jag bryter mot avtalet?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (LAU).Utredning Av 1 § LAU framgår att arbetstagare som vill undergå utbildning har rätt till studieledighet. Syftet med lagen är att arbetstagare ska få möjlighet att utbilda sig utan att anställningsavtalet upphör och det är klart att arbetstagare som missbrukar ledigheten genom att använda den till annat än studier (exempelvis arbete) riskerar att göra sig skyldiga till brott mot anställningsavtalet. Det är dock tänkbart att exempelvis ansöka om studieledighet enbart avseende terminerna, vilket tillåter arbete mellan terminerna. Ditt specifika fall är speciellt då det rör arbete parallellt med utbildningen du fått ledigt för. Jag har inte kunnat hitta någon källa som diskuterar vad som gäller i ett sådant fall. Enligt min uppfattning talar det faktum att ditt anställningsavtal fortfarande gäller och att din ledighet bara "pausat" anställningsavtalet mot att du skulle kunna ta tjänst hos en annan arbetsgivare under ledigheten utan din första arbetsgivares samtycke. Ytterligare ett argument för detta är att syftet med rätten till studieledighet skulle kunna tänkas kringgås om man accepterade arbete vid sidan av studier som gett rätt till ledighet; det är inte otänkbart att rätten till ledighet skulle utnyttjas genom "skenstudier" samtidigt som arbetstagaren egentligen arbetar hos en annan arbetsgivare. Beroende på hur ditt anställningsavtal ser ut skulle man möjligen kunna hävda att ett argument för att du ska få ta anställning hos en annan arbetsgivare är att detta inte nödvändigtvis skulle påverka dina möjligheter att studera och att du bör ha rätt att utöva din avtalsfrihet utan din arbetsgivares samtycke när denne inte är direkt berörd. Om vi antar att arbete för en annan arbetsgivare parallellt med studierna är att betrakta som ett avtalsbrott gentemot din nuvarande arbetsgivare är de värsta tänkbara konsekvenserna för din del enligt min uppfattning uppsägning och skadestånd. Jag bedömer dock spontant risken för skadeståndsskyldighet som närmast obefintlig och risken för giltig uppsägning som låg. Den senare risken beror enligt min uppfattning på om det kan anses vara en enstaka incident eller om det arbetsrättsligt skulle betraktas som en lång rad misskötsamma handlingar under tiden du teoretiskt skulle arbeta.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att väga den betydelse den nya anställningen skulle ha för dig mot risken som det skulle medföra. Om du kommer fram till att du vill ta anställning under din studietid, eller för den delen i ett tidigare skede om du bedömer det rimligt, rekommenderar jag att du anlitar en jurist för att utreda frågan närmare än jag kan göra inom ramen för denna tjänst. Det är dock inte säkert att en mer omfattande utredning skulle ge ett säkrare svar. Oavsett bör du beakta kostnaden för att få en utredning genomförd i förhållande till hur stor betydelse svaren på dina frågor har för dig.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Studieledighet

2019-06-21 i Studieledighet
FRÅGA |HejJag skickade in ansökan om ledigt för studier till min arbetsgivare 2019-05-07.Min önskan var att påbörja mina studier på universitetet 2019-08-19 och avsluta dessa studier till mitten av januari. (5 månader)Igår 2019-06-12 efter mail och påtryckningar av mig (eftersom jag ville få bekräftat att min begäran om studieledighet beviljades). Fick jag istället detta svar.Din studieledighetsansökan är avslagen pga sen ansökan.Min arbetsgivare hävdar att ansökan måste ha inkommit minst 6 månader innan.Jag har arbetat hos denna arbetsgivare i över ett år. Arbetsgivaren har ständigt annonser ute för att rekrytera ny personal, varpå jag anser att de bara skulle kunna rekrytera en extra inför min ledighet som jag ändå ansökte om mer än 3 månader innnan studierna ska påbörjas.Hur kan jag gå vidare?Kan en arbetsgivare endast hävda minst 6 månader innan, när jag läste lagen tolkade jag det som om arbetsgivaren maximalt kunde skjuta upp det 6 månader, och ifall det inte skulle beviljas skulle arbetsgivaren skyndsamt meddela om detta. Det anser jag inte har skett i mitt fall.Vänligen hjälp mig, jag vill verkligen gå på denna utbildning
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att referera till Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen) och dess regler om just ledighet från arbete för studier. Rätt till studieledighetSom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst har man rätt till ledighet från anställningen för utbildning, om arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren (1 § 1 st. och 3 § 1 st. studieledighetslagen). Då du har arbetat hos din arbetsgivare i över ett år omfattas du av rättigheterna till studieledighet som framkommer av studieledighetslagen. Skjuta upp studieledighet i sex månaderArbetsgivaren har rätt att skjuta upp påbörjan av tjänstledigheten till sex månader från den tidpunkt då ansökan om ledighet gjordes (se 4-5 §§ studieledighetslagen). Om arbetsgivaren skjuter upp studieledigheten längre än sex månader krävs det att facket samtyckt till detta (5 § studieledighetslagen). Om annat har reglerats i kollektivavtal är det kollektivavtalet som gäller (2 § 2 st. studieledighetslagen). Eftersom att du lämnade in ansökan om studieledighet endast tre månader från kursstart har arbetsgivaren rätt att skjuta upp studieledigheten i sex månader. Observera dock att arbetsgivaren inte kan neka dig studieledighet, utan studieledigheten kan endast skjutas fram till ett senare skede. Om arbetsgivaren utnyttjar sin rätt att skjuta upp studieledigheten Som du nämner ska arbetsgivaren genast underrätta arbetstagaren om studieledigheten skjuts fram och skälen för detta (4 § 2 st. studieledighetslagen). I förarbetena till lagen framkommer att arbetsgivarens betänketid kan bli något längre om det rör sig om en ledighets som kräver planering, anskaffande av vikarier etc. Det föreskrivs också att arbetsgivaren inte kan lägga ärendet åt sidan och arbeta på annat håll. Det måste således göras en bedömning i varje enskild fall huruvida arbetsgivaren genast har underrättat arbetstagaren om uppskovet i enlighet med 4 § 2 st. studieledighetslagen eller inte. Jag har för lite information för att göra en sådan bedömning i ditt fall, varför jag inte kommer att beröra detta mer ingående. Jag vill uppmärksamma dig om att bestämmelsen om underrättelseskyldighet m.m. har karaktären av en ordningsföreskrift. Ett åsidosättande av bestämmelsen från arbetsgivarens sida kan således medföra skadeståndsskyldighet (se 13 § 1 st. studieledighetslagen). Detta medför dock inte att beslutet om att skjuta på studieledigheten förlorar sin verkan. Detta utläses av förarbetena till lagrummet. Sammanfattande rådFör att sammanfatta det hela har du rätt till studieledighet. Din arbetsgivare har dock rätt att skjuta på ledigheten i sex månader. Om arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten ytterligare krävs ett samtycke av facket. Din arbetsgivare har skyldighet att lämna dig besked om detta genast. Vad detta innebär får bedömas i varje enskilt fall, med hänsyn till planering och anskaffande av ersättare m.m. Om du upplever att din arbetsgivare har åsidosatt sin underrättelseskyldighet kan du begära ersättning för uppkommen skada. Själva beslutet om uppskov av studieledigheten kan tyvärr inte ogiltigförklaras i och med arbetsgivarens underlåtenhet att underrätta dig om uppskjuten studieledighet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till! Tveka inte att höra av dig om du har ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Hur länge kan en arbetsgivare vänta med svar på ansökan om tjänstledighet för studier?

2019-03-31 i Studieledighet
FRÅGA |Jag har varit anställd i snart fem år på mitt nuvarande jobb och har nu ansökt om tjänstledigt med 50% för juridikstudier. Jag har ansökt 6 månader innan studierna börjar. Hur länge kan företaget vänta med sitt svar till mig om hur de ställer sig till ledigheten?
Lovisa Sjöstedt |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätten till tjänstledighet för studier regleras i Studieledighetslagen. Hur länge en arbetsgivare kan vänta med ett svar på en ansökan regleras dock inte i lagen.Vad som framgår är emellertid först och främst att man har rätt till ledighet från sin anställning för studier (1 § första stycket Studieledighetslagen). För att ha rätt till ledighet krävs att man varit anställd de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren (3 § första stycket Studieledighetslagen), vilket du uppfyller kraven för. Det innebär att du bör få din ansökan om ledighet beviljad om din arbetsgivare inte har något skäl för att skjuta upp ledigheten.En arbetsgivare har en viss rätt att skjuta upp ledigheten (4 § första stycket Studieledighetslagen). Ledigheten får dock inte skjutas upp mer än sex månader från när ledighetsansökan gjordes utan tillstånd från facket (5 § första stycket Studieledighetslagen). Det innebär att eftersom du ansökte om ledigheten sex månader innan det önskade startdatumet måste din arbetsgivare få tillstånd från facket om de inte skulle vilja bevilja ditt efterfrågade startdatum för ledigheten.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Utgör intensivkurs för körkort skäl för studieledighet från arbete?

2019-07-30 i Studieledighet
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga om studieledighet.Är intensivkurs för körkort skäl för studieledighet?Mvh
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna få studieledigt måste du ha varit anställd hos samma arbetsgivare det senaste halvåret. Rätten till ledighet omfattar alla slags studier och det är det är den anställde själv som avgör vad denne vill studera. Studierna måste alltså inte ha en koppling till arbetet. Ett krav är dock att studierna måste vara planerade, det vill säga att ledighet inte kan ges för renodlade självstudier. Det finns inget konkret svar på vilken typ av studier eller kurs som omfattas av rätten till studieledighet, men en måttstock kan vara att studierna är CSN-berättigande, vilket intensivkurs för körkort inte dagsläget inte är. Det går alltså inte att ge ett klart svar på om du har rätt till studieledighet i det aktuella fallet. Jag skulle rekommenderar att du vänder dig till din arbetsgivare och tar reda på hur denne ser på saken. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Tjänstledigt för deltidsstudier

2019-06-26 i Studieledighet
FRÅGA |Hej,Jag har sökt tjänstledigt för deltidsstudier.Jag vet att jag har rätt att behålla min anställning men har jag även rätt att behålla min tjänst?Kan jag tex bli omplacerad från tjänsteman till arbetare för att arbetsgivaren inte accepterar tjänstemän på deltid?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att hänvisa till Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Likaså utgår jag från att du omfattas av studieledighetslagen (se 1 och 3 §§ studieledighetslagen).Av studieledighetslagen framgår att arbetstagare som har åtnjutit ledighet ska, när hen återgår till arbetet, vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om anställningsförhållanden och anställningsvillkor som om hen inte haft ledighet (9 § 1 st. studieledighetslagen). Detta är en skyddsregel som enligt förarbetena till lagen har som syfte att arbetstagaren som har ledighet för studier inte hamnar i sämre ställning för att hen ägnar sig åt utbildning än om hen går kvar i anställningen. Likaså framhålls att arbetstagaren inte ska hamna i en bättre ställning i jämförelse med övriga arbetstagare på arbetsplatsen. En studieledig arbetstagare bör t. ex. få acceptera samma förändringar i fråga om förtjänst och ändrade arbetsuppgifter som de arbetstagare vilka går kvar i arbete.Den som studerar på deltid i vissa fall omplaceras när de ordinarie arbetsuppgifterna inte kan utföras på deltid. LO menar att en sådan omflyttning/förändring är tillåten om arbetstagaren behandlas på samma sätt som övriga deltidsanställda och inte missgynnas p.g.a att arbetstagaren studerar på deltid. När arbetstagarens studier är slut och arbetstagaren återgår till sin tidigare anställning, har hen dock rätt till samma eller likvärdig ställning som innan studierna (se resonemanget i stycket ovan). Jag länkar här till LO:s kommentar om detta: https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_1365274746462_2995_2_studieledighetslagen_webb_pdf/$File/2995-2_Studieledighetslagen_webb.pdfArbetsgivaren får i kollektivavtal reglera innebörden av vad som menas med "samma eller likvärdig ställning i fråga om anställningsförhållanden och anställningsvillkor" (9 § 2 st. studieledighetslagen). Observera dock att det inte är möjligt att avtala bort skyddet i kollektivavtal, utan bara specificera vilken garanti som arbetstagaren har efter studiernas slut.För att sammanfatta det hela kan det blir så att du, i samband med att du börjar studera på deltid, får andra arbetsuppgifter än vad du hade tidigare. Så kan vara fallet om de ordinarie arbetsuppgifterna inte kan utföras på deltid. Viktigt i detta sammanhang är att du som deltidsanställd ska behandlas på samma sätt som övriga deltidsanställda på arbetsplatsen. När du har studerat klart har du dock rätt till samma eller likvärdig ställning som innan studierna påbörjades. Jag skulle råda dig till att se över ditt kollektivavtal (om det finns ett sådant) och se om det finns specificerat vad som gäller när studierna är avklarade och du återgår till ditt tidigare arbete.Jag hoppas att du fick klarhet i det hela! Med vänlig hälsning,

Har man rätt till tjänstledighet för en distanskurs?

2019-04-07 i Studieledighet
FRÅGA |Hej! Jag är statlig anställd sedan juni 2013. Jag varit tjänstledig sedan augusti 2018 pga studier (språkkurs) utomlands. Jag har dock hoppat in och jobbat några veckor runt jul/nyår. Nu planerar jag att vara tjänstledig även i höst men eftersom språkkursen jag läser utomlands kostar har jag övervägt att ansöka om en språkkurs via ett svenskt universitet fast på distans. Jag kommer bo kvar utomlands. Har jag fortfarande rätt till tjänstledighet fastän kursen är på distans? Vad gäller?Tack på förhand!
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätt till tjänstledighet för studierSom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst som vill undergå utbildning har du rätt till behövlig ledighet från din anställning, 1 § Studieledighetslagen. För att ha rätt till sådan tjänstledighet ska du ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller i sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, 3 § Studieledighetslagen. I princip all utbildning omfattas av lagen så du väljer själv vad du vill studera och det finns inte något krav på att utbildningen ska ha något med arbetsuppgifterna att göra. Rena självstudier omfattas dock inteav lagen då det krävs att man ska "undergå utbildning". Utbildningen ska alltså ha planmässighet. Förutom kravet på planmässighet omfattar begreppet "undergå utbildning" att syftet med det ska vara att förmedla kunskaper och insikter i något avseende. (AD 1978 nr 73). Studier som inte är rena självstudier eller som utgör "hobbystudier" ska alltså ge rätt till tjänsteledighet. Akademiska studier på distans ska således medföra rätt till tjänstledighet. Avvikelser från lagen kan dock ske genom kollektivavtal på arbetsplatsen,2 § Studieledighetslagen. Beviljad ledighet omfattar bara utbildningen som arbetstagaren ansökt om ledighet förEn arbetstagare har inte rätt att byta ut studierna till andra än dem arbetstagaren fått godkänt av sin arbetsgivare, då ledigheten som beviljats enbart omfattar den utbildning arbetstagaren ansökt om ledighet för. Avser man att byta studier ska man alltså ansöka om ny ledighet för de nya studierna. SammanfattningEnligt Studieledighetslagen har du alltså rätt till tjänstledighet för studier som inte är rena självstudier eller "hobbystudier", som alltså uppfyller kravet på planmässighet. En distanskurs ska du således bli beviljad tjänstledighet för enligt Studieledighetslagen, så länge den uppfyller kravet på planmässighet. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till! Vänligen,

Arbetsgivarens rätt att skjuta upp min tjänstledighet pga studier

2019-03-25 i Studieledighet
FRÅGA |Hej!Jag har arbetat på min arbetsplats med kollektivavtal inom landsting i snart 2 år och vill nu studera vidare under ett år med start höstterminen 2019. Jag har meddelat min chef detta och hen vill skjuta upp tjänstledigheten. Jag har kunnat läsa mig till att det arbetsgivaren har rätt att skjuta upp studierna 6 månader. Min fråga är om detta gäller från det att jag meddelade min chef, eller från det att studierna skulle starta. Det blir relevant på så sätt att jag har meddelat chefen över 6 månader innan studierna ska starta.Tacksam för svar!
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i lag [1974:981] om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning [studieledighetslagen].Först bör nämnas att arbetstagarledighetslagen som huvudregel är tvingande till förmån för arbetstagaren, vilket innebär att andra avtalsvillkor i personliga avtal eller kollektivavtal är ogiltiga om de strider mot lagen [2 § studieledighetslagen]. Däremot finns det vissa undantag från lagen som gör det möjligt för arbetsgivaren att avtala om annat i ett kollektivavtal berörande vissa specifika bestämmelser. Bl.a finns denna rätten i 5 § studieledighetslagen. Enligt 5 § har arbetsgivaren rätt att skjuta upp påbörjan av tjänstledigheten till senare än sex månader från den tidpunkt du ansökte om ledigheten. Om arbetsgivaren vill detta ska hen få ett samtycke av den berörda lokala arbetstagarorganisationen, under förutsättningen att ert kollektivavtal inte säger annat [5 § studieledighetslagen]. Det kan då vara så att det står i ert kollektivavtal att arbetsgivaren har rätt att skjuta upp påbörjan av ledigheten i max sex månader från ansökan och i sådana fall är det det som gäller. Om det däremot inte står något i ert kollektivavtal om hur länge arbetsgivaren får skjuta upp din ledighet, eller om samtycke från arbetstagarorganisationen, gäller 5 §. Som lagtexten lyder utgår en ifrån den tidpunkt som du gjort din ansökan hos arbetsgivaren. Det innebär alltså att en utgår ifrån tidpunkten du ansökte om ledighet och inte från när studierna beräknas påbörja. Som sagt. Lagtexten gäller bara om det inte står en annan tidpunkt i ditt kollektivavtal.Om du inte fått påbörja din ledighet inom två år efter din ansökan har du rätt att gå till domstol för att få rätt till ledigheten [6 § studieledighetslagen]. Denna bestämmelse kan inte avtalas bort med kollektivavtal.Hoppas du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig igen om du undrar något mer och så får jag önska dig en fortsatt trevlig dag!Med vänliga hälsningar,