Är det brottsligt att blockera broar m.m.?

2020-08-30 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, aktivister som ägnar sig åt följande:https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rA038m/klimataktivister-blockerar-broar-i-stockholmVilka lagbrott rör det sig om (Om några)?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I artikeln uppges det att demonstrationen utgjordes av en form av fredlig civil olydnad. I detta tolkar jag att inget våld använts av demonstranterna och i och med det utesluts en del brott som ibland kan aktualiseras vid demonstrationer, protester och dylikt, så som upplopp och våldsamt upplopp, brottsbalken 16 kap 1-2 §.Ett brott som däremot skulle kunna aktualiseras i den här situationen är ohörsamhet mot ordningsmakten som innebär att deltagare i en folksamling som stör allmän ordning och underlåter att efterkomma en för ordningens upprätthållande meddelad befallning begår ett brott, brottsbalken 16 kap 3 §. Det får väl ses vara störande av allmän ordning att sitta på en vanligtvis trafikerad bro och att vägra flytta på sig när polisen befaller det skulle därmed kunna utgöra en brottslig handling. Utöver ohörsamhet mot ordningsmakten kan jag inte komma på några andra brott som skulle vara relevanta i detta sammanhang. Jag hoppas därmed att du fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

När är ett brott mot alkohollagen fullbordat?

2020-08-24 i Övriga brott
FRÅGA |Fråga om när ett brott mot alkohollagen är fullbordat.Enligt 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen är det bl.a. förbjudet att "bjuda" någon som är under 20 år på alkoholdrycker. Min fråga avser den situation att någon bjuder en underårig på en alkoholdryck och den underårige tackar nej. Har gärningsmannen i ett sådant fall begått ett fullbordat brott, eller fordras för fullbordat brott att den underårige faktiskt dricker av den bjudna alkoholdrycken?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag främst att använda mig av alkohollagen. Får inte bjuda person under 20 år på alkoholdryckerSom du skriver får inte en person lämna alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat som gåva eller lån till eller bjudas den som inte har fyllt 20 år (alkohollagen 3 kap. 9 § andra stycket). Den som med uppsåt (avsikt) eller oaktsamt bjuder på alkohol på ett sätt som beskrivs i alkohollagen 3 kap. 9 § andra stycket döms för olovligt anskaffande av alkohol (alkohollagen 11 kap. 7 §). Det finns dock ett undantag i lagen som säger att det ändå är tillåtet att bjuda den som inte har fyllt 20 år på en mindre mängd alkoholdryck, under förutsättning att alkoholen dricks på platsen och under ordnade förhållanden. Det ska även med hänsyn till åldern och mognaden samt omständigheterna i övrigt framstå som försvarbart att bjuda på drycken (alkohollagen 3 kap. 9 § tredje stycket). När fullbordas brottet?Brottet olovligt anskaffande av alkohol fullbordas i detta fall när drycken bjuds på. I den situation som du beskriver innebär det att när den underårige tackar nej så sker heller ingen "bjudning" på alkohol. Jag skulle därför vilja påstå att brottet fullbordas först när den underårige tar emot och dricker av den bjudna alkoholen. Försök till olovligt anskaffande av alkoholÄven om brottet inte fullbordas när den underårige tackar nej till den bjudna alkoholen så kan personen som bjuder göra sig skyldig till försök till olovligt anskaffande av alkohol (alkohollagen 11 kap. 11 § första stycket). För detta krävs att personen som bjuder på alkohol till annan under 20 år har en avsikt med detta och alltså är medveten om att mottagaren är under 20 år. Vidare måste brottet mot alkohollagen ha påbörjats vilket det anses ha gjort när personen i fråga undrar om den underårige vill ha alkohol. På så vis har personen som bjuder gjort "allt som behövs" för att fullborda brottet men det fullbordas ändå inte då mottagaren tackar nej. När personen frågar om den underårige vill ha alkohol så anses det finnas fara för brottets fullbordan (brottsbalken 23 kap. 1 § första stycket). SammanfattningSom svar på din fråga så anses inte brottet fullbordas när en person bjuder underårige på alkohol och den underårige tackar nej. Detta eftersom själva bjudandet på alkohol inte har genomförts förrän den underårige tar emot alkoholen. Däremot skulle den som bjuder underårig på alkohol kunna dömas för försök till olovligt anskaffande av alkohol. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det hets mot folkgrupp att bränna Koranen?

2020-08-22 i Övriga brott
FRÅGA |Är det yttrandefrihet eller hets mot folkgrupp att bränna en koran i en ort med flest invandrare? Om polisen ger stöd åt denna demonstration eller vad det kan kallas, gör dom rätt eller fel?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Yttrandefriheten är grundlagsskyddad i svensk lag. 2 kap. 1 § 1p. Regeringsformen stadgar att var och en gentemot staten är tillförsäkrad en frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.Den juridiska definitionen av yttrandefrihet står klar. 2 kap. 20 § 1p. Regeringsformen stadgar att yttrandefriheten får begränsas genom lag. En begränsning av yttrandefriheten är tillåten om ett visst uttalande utgör hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § BrB):"Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter."NJA II 1970 s. 535 förordar att uttrycket missaktning, rekvisitet som måste uppfyllas för att gärningen ska anses vara hets mot folkgrupp, ska tolkas med försiktighet. Inte alla uttalanden eller aktioner av nedsättande eller förnedrande karaktär kan innefattas i begreppet. För straffbarhet krävs det att det står klart att uttalandet överskrider gränsen för en vederhäftig diskussion.Det är svårt att avgöra på förhand om aktionen kommer att anses utgöra hets mot folkgrupp. Det beror helt på vilket sätt personen tänker utföra aktionen.Polisens uppgift i frågan är att ge demonstrationstillstånd. Polisen kan endast vägra tillstånd till en allmän sammankomst om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten. En allmän sammankomst kan även förbjudas om det vid en sammankomst av samma slag tidigare uppkommit svårare ordningsstörningar eller avsevärd fara för de närvarande. Med vänliga hälsningar!

Är det tillåtet att bära kniv på väg till jobbet?

2020-08-12 i Övriga brott
FRÅGA |Hej jag går till jobbet varje dag och kniv ingår i mitt jobb så jag under om man får bära kniven på sig när man går till jobbet.
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, nedan kallad knivlagen. Förbud mot att inneha kniv och andra liknande vapen på allmän plats finns uttryckt i 1 § första stycket knivlagen. Där står det att knivar inte får innehas på allmän plats, skolområden eller i fordon som befinner sig på allmän plats. Allmän plats innebär i princip alla platser, både inomhus och utomhus, dit allmänheten har tillträde. När du tar dig till och från jobbet varje dag bär du alltså med största sannolikhet kniv på allmän plats. I 1 § andra stycket knivlagen finns det dock två undantag till denna bestämmelse. Det första undantaget säger att det är okej att bära kniv eller annat liknande vapen om föremålet ingår som utrustning i en tjänst och det finns regler som säger att föremålet ska ingå i tjänsten. Exempel på detta är t.ex. batonger som polis, väktare och ordningsvakter får bära. Det andra undantaget säger att det också är tillåtet att bära kniv om det kan anses befogat utifrån vad för typ av kniv det är, ditt behov av kniven och övriga omständigheter. Det innebär att det är okej att bära kniven om du behöver kniven i jobbet (t.ex. om du är en hantverkare av något slag) och att kniven är av sådan typ som brukar bäras i detta yrke. Eftersom jag inte vet vad du har för yrke kan jag inte säga vilket av undantagen som gäller för dig. Oavsett, eftersom du behöver kniven i ditt jobb, är det tillåtet för dig att ha på dig kniven när du jobbar. För att det ska vara tillåtet för dig att bära med dig kniven till och från jobbet måste det framstå som naturligt att du har kniven på dig. Om du har ett jobb där det är naturligt att du efter arbetsdagen är slut lägger ifrån dig kniven på arbetsplatsen så kanske det inte är naturligt att du har kniven på dig till och från jobbet. Men om du har ett arbete som har olika arbetsplatser (t.ex. en hantverkare som ena dagen jobbar på en plats och andra dagen på en annan) så kanske det är mest naturligt att du tar med kniven hem för att nästa dag kunna ha kniven med dig dit du ska då. Alltså, om det kan anses naturligt att du bär kniven på dig till och från jobbet så är det även tillåtet, det faller i så fall under "övrig omständighet" i paragrafen (1 § andra stycket knivlagen). SlutsatsEftersom du behöver kniven i ditt yrke är det tillåtet för dig att bära kniv. Det gäller även när du tar dig till jobbet om det kan anses vara naturligt att du bär kniven med dig. Hoppas du fått svar på din fråga! Vid fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Är det olagligt att ta bort gränsmarkeringar i form av gränsrör?

2020-08-25 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Är det olagligt att ta bort gränsmarkeringar, så kallade gränsrör mellan fastigheter?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det är olagligt att ta bort gränsmarkeringar i form av gränsrör som markerar var gränsen går mellan fastigheter.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och jordabalken (JB) i mitt svar.Det är olagligt att ta bort gränsmarkeringarDet korta svaret på din fråga är ja – det är olagligt att ta bort gränsmarkeringar mellan fastigheter, exempelvis sådana gränsrör som du nämner. Jag kommer nu att förklara mer noggrant vad som gäller.Förfalskning av fast märkeDet brott som blir aktuellt kallas för förfalskning av fast märke (14 kap. 9 § BrB). Det beskrivs såhär i lagen:"Den som obehörigen anbringar ett märke eller annat föremål som kan förväxlas med gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke för plan- eller höjdmätning eller flyttar, tar bort, skadar eller förstör ett sådant märke döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av fast märke till fängelse i högst fyra år.Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader."Gränsmärket ska vara gällande och fara i bevishänseende ska ha uppståttFör att beteendet som du nämner ska vara brottsligt krävs alltså det följande:- Det finns ett gällande gränsmärke, till exempel i form av ett gränsrör.- Gränsmärket har tagits bort.- Det har uppstått "fara i bevishänseende" till följd av borttagandet. Gränsmärket är gällande om det har märkts ut "i laga ordning" (1 kap. 3 § JB). Till rättsligt giltiga gränsmärken räknas framförallt sådana markeringar som har placerats ut av Lantmäteriet vid en lantmäteriförrättning. Med fara i bevishänseende menas att själva borttagandet av gränsröret har gjort det svårt eller omöjligt att bevisa var gränsen mellan fastigheterna går.Det krävs att gärningspersonen hade uppsåtGärningspersonen behöver ha haft uppsåt till sin handling (1 kap. 2 § första stycket BrB). Det innebär att personen behöver ha tagit bort gränsmärket avsiktligen eller med insikt om alternativt med likgiltighet inför att det skulle leda till fara i bevishänseende. Hade personen inte något uppsåt har hen alltså inte begått något brott.SammanfattningDet är olagligt att ta bort gränsmarkeringar i form av gränsrör, förutsatt att de är rättsligt giltiga och att borttagandet gör det svårt eller omöjligt att bevisa var en fastighetsgräns går. Brottet som blir aktuellt kallas för förfalskning av fast märke och kräver att gärningspersonen hade uppsåt till sitt handlande.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

preskriptionsavbrott vid mened och osann partsutsaga

2020-08-24 i Övriga brott
FRÅGA |Preskriptionsavbrott. kan det vara så att varje gång jag gör en anmälan hos polisen ang mened ( grov oaktsamhet , kan straffas med ovarsam utsaga). HG K har ljugit på mins 14 punkter i sitt vittnesmål. Kan det vara preskriptionsavbrott varje gång jag har anmält detta till polisen Men åklagaren lade ner detta utan att göra en förundersökning. Trots omfattande bevisning.jag har anmält meneden redan 2007 ,2008,2009, 2010. 2009/10 skrev åklagaren att det framkom inget nytt i TR och HR, 2006 och 2009. Ny anmäla till polisen 2018-02, Åklagaren lägger ner detta i maj 2019 ÄR detta ett preskriptionsavbrott? I vanliga fall är det preskriptionsavbrott när en skuld påtalas, Kan det vara samma sak i mitt fall när det gäller mened i tvistemål.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om dina anmälningar till polisen innebär ett preskriptionsavbrott. Jag ska redogöra för vad som krävs för att preskriptionsavbrott ska ske när det kommer till ansvar för brott. Preskriptionstiden av straffansvar för brottsliga gärningar står i relation till straffskalan av det aktuella brottet.Mened och osann partsutsaga Brottet mened ger fängelse lägst 14 dagar och högst 4 år. Om brottet är ringa är straffskalan böter eller fängelse högst sex månader, och om brottet är grovt är straffskalan fängelse lägst 2 år och högst 8 år (15 kap. 1§ brottsbalken). Mened betyder att man under laga ed har ljugit eller förtigit sanningen, och brottet är fullbordat i samma stund som berättelsen under ed avslutas. Dock döms man inte för brott om man under berättelsens gång ändrar sig så att det inte blir en lögn. Generellt får ed inte avläggas av den som är under femton år, eller av den som lider av psykisk störning, och i brottmål får ed inte heller avläggas av någon närstående till tilltalad. Mened kan alltså begås under laga ed både i brottmål och i tvistemål.Brottet osann partsutsaga kan endast begås av part i tvistemål, vilket ger fängelse i lägst 14 dagar och högst 2 år. Om brottet är ringa är straffskalan dock böter eller fängelse högst sex månader (15 kap. 2§ brottsbalken). Det är parter i målet som kan höras under sanningsförsäkran (37 kap. 2§ rättegångsbalken). PreskriptionsavbrottOlika brott har olika preskriptionstider beroende på straffskalan för brottet. Preskription innebär att en person inte för dömas för ansvar och till straff för en gärning där preskriptionstiden har gått ut. Preskriptionstiden börjar löpa huvudsakligen från dagen då brottet begicks (35 kap. 4§ brottsbalken). Det som är preskriptionsavbrytande är om misstänkt person häktas eller delges åtalet (35 kap. 1§ brottsbalken). Alltså är inte anmälan till polisen preskriptionsavbrytande. För brott som kan ge fängelse ett år som mest, är preskriptionstiden två år, exempelvis gällande ringa mened eller ringa fall av osann partsutsaga (straffskalan är böter eller fängelse högst sex månader). För brott som mest kan ge fängelse två år, är preskriptionstiden fem år, exempelvis då för osann partsutsaga av normalgraden (straffskala 14 dagar – 2 år). För brott som mest kan ge högst åtta års fängelse är preskriptionstiden tio år, exempelvis då för mened av normalgraden och grovt brott (straffskala 14 dagars fängelse till 4 år, respektive 2-8 år). Allt detta framgår av 35 kap. 1§ brottsbalken. Det finns dock vissa brott som inte har en preskriptionstid, så som mord, dråp, våldtäkt mot barn, folkmord, terroristbrott och liknande (35 kap. 2§ brottsbalken). SammanfattningsvisPreskriptionstiden löper alltså från dagen brottet begicks, och avbryts av häktning eller när misstänkt tar del av åtalet. Alltså är inte en polisanmälan preskriptionsavbrytande. Preskriptionstiden är alltså olika för mened och osann partsutsaga enligt ovan. Jag kan tyvärr inte hjälpa dig om du är missnöjd med att polisen och åklagaren lägger ned förundersökningen, utan du får vända dig till den aktuella polismyndigheten eller åklagarmyndigheten som fattade beslutet, och begära överprövning av beslutet. Det finns ingen specifik tidsfrist för när man måste begära överprövning, du kan läsa mer om detta på åklagarmyndighetens hemsida. Hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Är det att bedöma som ett barnpornografibrott om nakenbilder skickas från en person under 18 år till en äldre via Snapchat?

2020-08-19 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Om en tjej på 17 år skickar bilder på sig i underkläder (och om naket) till mig över 18 år på snapchat, så bilderna har ej sparats dom åker bort efter visning, har något brott begåtts då? och hon själv frågade om naken bilder från mig. Hon begärde alltså själv bilder av mig, om jag hade skickat det, hade jag gjort fel ?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga gäller om du kan ha begått något brott genom att få lättklädda bilder skickade till dig av en tjej som är 17 år och du själv är över 18 år. För att kunna svara på din fråga kommer jag använda mig av brottsbalkens bestämmelser (nedan förkortad BrB). Inledningsvis kommer jag redogöra för brottet barnpornografi och slutligen försöka ge dig ett svar på din fundering.Allmänt om barnpornografibrottEn person kan göra sig skyldig till ett barnpornografibrott genom fem följande förfaranden:1. Om en person skildrar ett barn i pornografisk bild.2. Om en person sprider, överlåter, visar upp eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan.3. Om en person förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn.4. Om en person förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder.5. Om en person innehar en pornografisk bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon har gjort tillgänglig för sig (16 kap. 10 a § stycke 1 punkt 1-5 BrB).Det som kan bli aktuellt att närmare gå in på för ditt fall är den femte punkten gällande innehav och/eller betraktande av barnpornografisk bild.Att inneha eller betrakta barnpornografiskt materialInnehavEn person som innehar en barnpornografisk bild kan som sagt göra sig skyldig till barnpornografibrott (16 kap. 10 a § stycke 1 punkt 5 första ledet BrB).Att en person innehar en barnpornografisk bild innebär att personen ifråga har besittning till den. Till innehav och därmed straffansvar hör inte situationer där en person endast tittar på en barnpornografisk bild. Inte heller att i samband med detta fysiskt hålla i bilden. Ett tydligt exempel på vad som utgör ett innehav är att spara barnpornografiskt material på hårddisken i sin dator. Då bedöms personen ha besittning till materialet.En bild är att bedöma som pornografisk om den på ett naket och utmanande sätt skildrar ett sexuellt motiv med syfte att påverka betraktaren av bilden sexuellt. Det innebär att bilderna som flickan ska ha skickat till dig kan bedömas som pornografiska mot bakgrund av att det ska ha varit lättklädda om ibland nakna bilder. Du nämner dessutom att hon är 17 år, vilket gör att hon i juridisk mening är att bedöma som ett barn. Det som det fortsättningsvis hänger på är om det kan bedömas som innehav. Bilderna ska ha skickats via appen Snapchat och därmed inte sparats ned. Det borde innebära att ett innehav är uteslutet eftersom det för innehav krävs att du har besittning till materialet, exempelvis genom att spara ned bilderna till din telefon. Har du inte gjort detta kan ett innehav sannolikt inte komma att bli aktuellt i ditt fall.BetraktandeFrågan blir vidare om det kan gå in under betraktande av barnpornografiskt material. En person som betraktar en barnpornografisk bild som han eller hon har gjort tillgänglig för sig, kan göra sig skyldig till barnpornografibrott (16 kap. 10 a § stycke 1 punkt 5 andra ledet BrB). Det ska vara fråga om ett kvalificerat tittande där gärningspersonen ska ha tillgodogjort sig innehållet i bilden på något sätt. Exempel på detta kan vara att denne betalat för att titta på sådant material. Andra ansträngningar för att på andra vägar få tillgång till sådana bilder kan bedömas som att gärningspersonen på så sätt berett sig tillgång till dem. Det kan handla om att gärningspersonen möjliggjort tillgång till sådana bilder på elektronisk väg genom exempelvis en webbsida med barnpornografiska bilder och betrakta bilderna på skärmen.I ditt fall verkar det inte som att du ska ha berett dig tillgång till bilder av henne på något av ovanstående sätt, eftersom hon även verkar be om bilder från dig tillbaka. Det tyder på att ni sinsemellan har en ömsesidig växling av bilder om det du nämner är den gällande sanningen.SammanfattningFlickan i ditt fall är under 18 år vilket gör att hon är att bedöma som ett barn. Materialet som skickas är att bedöma som pornografiskt eftersom bilderna är lättklädda/nakna. Det kan däremot inte bedömas som varken innehav eller betraktande av barnpornografiskt material dels eftersom du ej har besittning till bilderna då de enbart visas i kortare sekvenser för att sedan försvinna från appen, dels eftersom du inte verkar ha tillgodogjort dig innehållet i bilden på något ansträngande sätt då flickan i gengäld ber om nakenbilder. Den här bedömningen gör jag med utgångspunkt i att det du framhåller är sanningen. Observera att bedömningen kan bli annorlunda med ändrade omständigheter och med mer information.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars är du välkommen att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Är det övergrepp i rättssak att be någon att ta tillbaka en polisanmälan?

2020-08-11 i Övriga brott
FRÅGA |Är det ett brott om någon ber en att ta bort sin polisanmälan man gjort på dem?
Julia Persson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämpligt lagrum finns i brottsbalken (BrB).Din fråga är om det är ett brott att be någon att ta tillbaka en polisanmälan. Det brott som ligger närmast till hands är brottet övergrepp i rättssak. För att besvara din fråga kommer jag att utreda om det är ett övergrepp i rättssak att be någon att ta tillbaka en polisanmälan.Är det ett övergrepp i rättssak att be någon att ta tillbaka en polisanmälan?En person kan dömas för övergrepp i rättssak till fängelse i fyra år om personen genom våld eller hot om våld angriper någon för att han eller hon har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd (17 kap. 10 § BrB).Det innebär att en person som genom våld eller hot om våld angriper någon för att hen har gjort polisanmälan eller försöker förhindra någon att göra en anmälan, kan dömas för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år. Det krävs således att personen i fråga använder våld eller hotar med att bruka våld. Att be någon att ta tillbaka en anmälan är således inte brottsligt om det sker utan hot eller våld.Sammanfattning och rekommendationAtt be någon att ta tillbaka en polisanmälan är inte ett brott så länge det inte förekommer våld eller hot om våld. Jag rekommenderar personen som har blivit ombedd att ta tillbaka sin polisanmälan ska kontakta polisen om situationen uppfattas som hotfull.Avslutningsvis vill jag även belysa att polisen är skyldig att utreda misstänkta brott. Det är polisen som bestämmer om en förundersökning ska inledas och slutligen är det en åklagare som beslutar om att väcka åtal. En polisanmälan är ett sätt för polisen att få vetskap om eventuella brott och en polisanmälan kan inte dras tillbaka. Den som har gjort en polisanmälan kan meddela att hen inte vill medverka i en eventuell utredning, men det betyder inte att fallet läggs ner. Om personen har blivit hotad och inte medverkar i utredningen kan det bli svårare för polisen att utreda brottet. Därför är det olagligt att skrämma/hota en målsägare (den som har blivit utsatt för brott) och det brottet heter övergrepp i rättssak. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,