Kan en person göra sig skyldig till hets mot folkgrupp genom en text på en dejtingsida eller genom uttalanden på en fest?

2020-09-16 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, jag hade diskussion med en vän där vi funderade på hur olika lagar fungerar. Jag är nyfiken på hur hets mot folkgrupp lagen fungerar.Skulle det vara olagligt att tex skriva "Endast vita tjejer" "endast kristna tjejer" "inga buddhister" osv på en dejting sida.Om man har en fest och säger "inga buddhister välkommna" "inga kvinnor välkomna" osv.Tacksam för svar på denna fundering
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har tolkat din fråga så är du endast intresserad av att veta om dessa uttalanden kan falla inom brottsbestämmelsen hets mot folkgrupp och ingen annan eventuell brottsbestämmelse. Jag kommer dela upp frågan på så sätt att jag först diskuterar om det faller inom hets mot folkgrupp om en person skriver så som du angett på en dejtingsida. Sedan diskuterar jag om det faller inom hets mot folkgrupp om en person uttalar sig på en fest så som du har angett.Bestämmelsen om hets mot folkgrupp hittar du i brottsbalken (BrB) 16 kap. 8 §. För att en person ska kunna dömas till hets mot folkgrupp behöver personen uppfylla följande krav: i ett uttalande eller annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Texterna på en dejtingsidaTexten på dejtingsidan ska anses vara ett meddelande eftersom det står nedskrivet i text. (BrB 16 kap. 8 § första stycket). Meddelandet ska även anses ha spridits, eftersom meddelandet ligger ute på internet och andra har tillgång till dejtingsidan. Även om dejtingsidan kräver inloggning så kan det fortfarande anses att meddelandet har spridits, eftersom alla medlemmarna kan se meddelandet. Därutöver kan det anses att ett meddelande som anger "endast…" och "inga…" uttrycker missaktning eftersom det indirekt ger uppfattningen att det endast är en grupp som är välkommen och är "bättre" eller att en grupp pekas ut som att de inte är välkomna och därmed "sämre". Det finns exempelvis ett tidigare rättsfall där Högsta domstolen slog fast att det uttrycker missaktning om det på en skylt utanför en camping står att zigenare ej får beträda campingplatsen (NJA 1982 s 128). Meddelandet handlar även om en grupp eftersom du anger vita tjejer, kristna tjejer och buddister. Texten endast vita tjejer faller inom anspelning på hudfärg, eftersom alla andra hudfärger utesluts och därmed blir det indirekt missaktning. Texten endast kristna tjejer faller inom anspelning på trosbekännelse eftersom alla andra religioner utesluts och det blir därmed också indirekt missaktning. Inga buddister faller också inom anspelning på trosbekännelse.Sammantaget så är kraven för att dömas till hets mot folkgrupp sannolikt uppfyllda. En person bör därför undvika att skriva de typerna av texter som du har angett på en dejtingsida, då det kan leda till att personen gör sig skyldig till hets mot folkgrupp (BrB 16 kap. 8 §).Uttalandena på en festEn person gör ett uttalande om den säger något på en fest (BrB 16 kap. 8 § första stycket). Det kan dock diskuteras om uttalandet sprids beroende på hur många som är på festen. Om det endast är en fest för ett fåtal personer så ska det inte anses ha spridits. Det är inte möjligt att ange en exakt siffra som gäller ett fåtal personer, men om det är fler än 3–4 personer så bör det anses att uttalandet har spridits. De flesta fester bör därmed falla inom kravet på att meddelandet eller uttalandet har spridits. Samma resonemang om missaktning gäller i denna del av frågan som ovanstående. Buddister och kvinnor anses falla inom en grupp och därmed är även det kravet uppfyllt. Uttalandet "inga buddister välkomna" anspelar dig även på trosbekännelse. Kön är dock inte en grupp som räknas upp i brottsbestämmelsen för hets mot folkgrupp. Därför kan inte en person göra sig skyldig till hets mot folkgrupp om den säger "inga kvinnor välkomna" på en fest. Kraven för att bli dömd för hets mot folkgrupp är dock troligtvis uppfyllda om en person säger "inga buddhister välkomna" (BrB 16 kap. 8 §). SammanfattningGällande de citat som du anger i din fråga så är det troligt att alla uttalanden/meddelanden kan falla inom brottsbestämmelsen hets mot folkgrupp, förutom uttalandet "inga kvinnor välkomna" på festen. För att slippa riskera att bli dömd för hets mot folkgrupp bör därför dessa uttalanden eller texter undvikas.Med vänlig hälsning,

Kan man göra vad som helst med en avliden persons aska?

2020-09-07 i Övriga brott
FRÅGA |Är det lagligt att förtära någons aska efter att denna har kremerats? Förutsatt att alla inblandade, även den kremerade personen godkänner att detta ska ske.
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet? Jag tolkar det som att du undrar ifall det finns rättsliga hinder mot att förtära den avlidnes aska. I detta fall blir det brottsbalken (BrB) som man får vända sig till. Den som (bland annat) obehörigen skymfligen behandlar avlidens aska döms för brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två år (16 kap. 10 § BrB). Att förtära någon avlidens aska kan då anses som en skymflig behandling. Dock stadgar lagtexten att straffansvar endast utdöms om personen har begått den skymfliga behandlingen obehörigen. I det fall man har tillåtelse att göra vad man vill med den avlidnes aska rör det sig alltså inte om en obehörig skymflig behandling. För att tillägga så är en gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas brottslig endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig (24 kap. 7 § BrB). SammanfattningAtt förtära någons aska är i grunden en skymflig behandling om den görs obehörigen, vilket är straffbart i svensk rätt. Om man däremot har samtycke till att göra vad man vill med askan, är det inte längre en obehörig handling. Här krävs det alltså att man har samtycke, i detta fall genom ett testamente som stadgar att man har samtycke från den avlidne att man får begå handlingen ifråga efter att den avlidne kremerats. Hoppas du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Kan en orosanmälan till socialtjänsten om delvis sanna saker räknas som falsk tillvitelse?

2020-09-02 i Övriga brott
FRÅGA |Hej. Om någon gör en orosanmälan till socialtjänsten om mig som innehåller delvis Sanna saker men mycket som inte är sant. Kan jag anmäla den personen för falsk tillvitelse då?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Falsk tillvitelse regleras i 15 kap. 7 § BrB där det anges att "Den som, i annat fall än som avses i 6 §, hos åklagare, Polismyndigheten eller annan myndighet sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet, döms, om myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak, för falsk tillvitelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."Falsk tillvitelse är en variant av det i 15 kap. 6 § BrB stadgade brottet falsk angivelse. I princip samma krav ställs för falsk tillvitelse som för falsk angivelse. Skillnaden är att en angivelse endast är avsedd att bli besvärande för den utpekade. Det stämmer att någon till Socialtjänsten (annan myndighet) har påstått besvärande omständigheter om dig i ovan stadgat fall. Det är tillräckligt att en person nämnder besvärande uppgifter för en myndighet, vilket leder till att denna myndighet noterar uppgifterna som ett fullbordat brott. Det måste finnas ett uttalande om att du har begått en brottslig gärning, och det ska finnas ett uppsåt att beskylla dig för detta. Föreligger dessa rekvisit kommer det att anses vara falsk tillvitelse. För att det ska vara falsk tillvitelse krävs det att tillvitelsen är sanningslös, alltså att det inte stämmer att du gjort det som personen till myndigheten tillvitar dig.Min slutsats är att du förmodligen inte kan anmäla personen för falsk tillvitelse. Det finns inte tillräckligt mycket information för att helt och fullt avgöra frågan. Med vänliga hälsningar!

Straff för bidragsbrott?

2020-08-31 i Övriga brott
FRÅGA |Bidragsbrott 57000kr från försäkringskassan. Vad räknas detta som och vad kan jag förvänta mig för straff. Tas det hänsyn till att jag är tidigare ostraffad och ensamstående mamma?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BidragsbrottBidragsbrott innebär att man lämnar oriktiga uppgifter, eller inte anmäler ändrade förhållanden som man är skyldig att anmäla till exempelvis Försäkringskassan, och på detta sätt orsakar fara för att du ska få en ekonomisk förmån felaktigt utbetalad (2§ bidragsbrottslagen). Oriktiga uppgifter kan vara dels osanna uppgifter, men även ofullständiga uppgifter, och bestäms utifrån vilka regler som gäller för just den specifika myndigheten och skyldigheten att lämna de specifika uppgifterna. Det måste finnas fara för att myndigheten inte upptäcker felaktigheten. Ett rättsfall påvisar att underlåtenheten att anmäla till Försäkringskassan om ändrade förhållanden, utgör ett separat brott för varje enskild gärning/underlåtenhet (NJA 2012 s. 886). Bidragsbrott är ett uppsåtsbrott, vilket innebär att hela gärningen måste vara gjord medveten. Belopp som ligger i intervallet mellan 1 500 kr- 236 500 kr bedöms som huvudregel som brott av normalgraden.Brottet kan också anses vara ringa, och bedöms utifrån samtliga omständigheter vid brottet eller om beloppet understiger 1 500 kr. StraffStraffskalan för bidragsbrott av normalgraden är fängelse högst två år, och för ringa brott är det böter eller fängelse högst sex månader (2§ bidragsbrottslagen). Uppgifterna du lämnat tyder på att gärningen är ett fall av normalgraden, vilket innebär att böter är uteslutet. Gärningen ligger på fängelsenivå. PåföljdÄven om gärningen är på fängelsenivå, betyder det inte att du kommer få fängelse. Vid valet av påföljd ska tingsrätten fästa avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Som skäl för fängelse talar oftast brottets straffvärde, art och om du begått brott tidigare (30 kap. 4§ brottsbalken). Skäl som talar emot fängelse är exempelvis om den tilltalade försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadan av brottet, frivilligt angett sig eller om straffet är oproportionerligt (29 kap. 5§ brottsbalken). Åklagaren har sagt att den normala påföljden för bidragsbrott är villkorlig dom med böter. Bidragsbrott är inte ett artbrott, och straffvärdet är inte specifikt högt, och om du inte heller är straffad sedan tidigare talar det starkt för en villkorlig dom. Det är en typ av varning med en övervakningsperiod på två år, så om man begår brott igen inom den tiden kan den villkorliga domen undanröjas och man får fängelse istället (30 kap. 7§ brottsbalken). Villkorlig dom döms ut när det inte finns skäl för rätten att tro att den tilltalade skulle återfalla i brott. Enligt Brottsförebyggande rådet dömdes år 2019, 436 personer för bidragsbrott av normalgraden eller ringa brott, varav ingen fick fängelse och 410 st fick villkorlig dom. Villkorlig dom kan även förenas med samhällstjänst eller böter, för att skärpa straffet. Vid bedömningen av böterna beaktas dina ekonomiska förhållanden och din försörjningsplikt. Jag vill dock betona att detta brott ofta innebär att man får betala tillbaka beloppet till Försäkringskassan, och eventuellt annan ersättning för skada som de drabbats av. Man får även betala en summa om 800 kr till brottsofferfonden, en lagstadgad ersättning som alla som döms till ett brott med fängelse i straffskalan ska betala. Dessa två påföljder kommer oavsett om du får fängelse eller villkorlig dom. SammanfattningsvisDet är svårt för mig att säga vad du kommer få för straff om du blir dömd för bidragsbrott, då jag inte vet så mycket om omständigheterna. Men om du inte tidigare dömts för brott, talar det starkt för en villkorlig dom och inte fängelse. Jag vill dock betona att detta bara är min gissning utifrån lag och rättspraxis, och ingen garanti. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Åtalspreskription vid brott mot utlänningslagen, vad gäller?

2020-09-08 i Övriga brott
FRÅGA |Preskription,Är arbetsgivare, misstänkt för att haft anställd en person utan arbetstillstånd i 8 månader. 7 Dec 2017 lämnade in ansökan för förläggning och samma dag betalat ansökans avgift( beslutet skulle gå ut sista december 2017)Migrationsverket hörde aldrig av sig.Oktober 2018 var vi tvungna att lämna in en ny ansökan då migrationsverket säger att de inte haft ansökan men de säger att avgiften kommit i tid. Personen efter det får perment tillstånd. 25 juni 2020 polisen hör av sig till mig och meddelar att jag är misstänkt att haft anställd utan arbetstillstånd i i ca 10 månader Dec 17- okt 18.Andra viktigare fråga,Brott begått dec 2017 fram till okt 2018.Okt 2020 då har det gått 2 år. Gäller prekription här i fall jag blir åtalad oktober 2020? Då har det gått 2 år.Om åklagaren hinner åtala mig nu i september 2020, försvinner då brottet från oktober 18 till sep 20? ( del av tiden hamnar under preskription)?Bilar jag då åtalad bara resten av tiden alltså sep 20 till okt 20
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är arbetsgivare och är misstänkt för brott mot utlänningslagen eftersom du misstänks ha sysselsatt en medarbetare vilken ska ha saknat ett giltigt arbetstillstånd. Såvitt jag förstår hade vederbörande tidigare haft ett arbetstillstånd eftersom du enligt egen utsaga försökte ansöka om en förlängning i december 2017, en ansökan som dock av olika skäl aldrig riktigt fullbordades. Personen i fråga fick emellertid ett permanent uppehållstillstånd och detta i ett senare skede. I slutet av juni i år blev du delgiven misstanke om brott mot utlänningslagen i vilket du påstås ha haft den ifrågavarande personen verksam hos dig utan giltigt arbetstillstånd mellan december 2017 - oktober 2018. Du undrar därför vad som gäller avseende åtalspreskription. Däremot förstår jag inte riktigt vad du menar när du skriver "Om åklagaren hinner åtala mig nu i september 2020, försvinner då brottet från oktober 18 till sep 20? (del av tiden hamnar under preskription)? Blir jag då åtalad bara resten av tiden alltså sep 20 till okt 20?". Den tidsperiod som du här refererar till är mig veterligen en icke-fråga. Du misstänks ju endast ha begått ett perdurerande brott (brott utsträckt i tiden) under perioden december 2017 till oktober 2018. Oavsett vilket kommer tillfälle att ges för ytterligare frågor och till en mer djupgående diskussion (om så önskas) under den personliga telefonrådgivning som du också har beställt, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Svaret nedan kommer med andra ord inte att bli särskilt långt och detta mycket mot bakgrund av att dina faktiska frågor är ganska snäva och relativt kortfattade. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Utlänningslagen (UtlL).Åtalspreskription, vad gäller?Preskriptionstiden är avhängig det straff som högst kan följa på det aktuella brottet, 35 kap. 1 § BrB. Med detta menas det straff som verkligen (i praktiken) kan ådömas en gärningsman, exempelvis med stöd av reglerna om straffhöjning i 26 kap. 3 § BrB (i vilket regleras vad som kan hända vid återfall i brottslighet). Det är alltså inte bara de så kallade straffskalorna för varje enskild brottstyp som är avgörande för preskriptionstidens längd. Om den misstänkte skulle häktas alternativt åtalas upphör preskriptionstiden att löpa, men om detta ändå inte skulle leda till ett verkligt åtal och därmed en rättegång anses preskriptionsavbrott inte ha ägt rum, vilket framgår av 35 kap. 3 § BrB. Beräkningen av preskriptionstiden regleras i 35 kap. 4 § BrB och där stadgas att löptiden börjar från (ej från och med) den dag brottet begicks, det vill säga nästkommande dag. Om en viss verkan fordras börjar preskriptionstiden att löpa först när denna har blivit verklighet (exempelvis kan döden vid mord inträffa långt senare än när gärningsmannen förövade den otillåtna gärningen). Vid perdurerande brott (som i ditt fall) börjar inte preskriptionstiden att löpa förrän förutsättningarna för brottet inte längre existerar (vilket för din del torde bli oktober 2018). I sammanhanget bör det också tilläggas att det inte alltid är helt klart när det föreligger ett perdurerande brott. I Högsta domstolens (HD) avgörande i NJA 1992 s. 126 ansågs exempelvis brott mot naturvårdslagen genom nedskräpning inte utgöra ett brott utsträckt i tiden trots att skräpet hade legat på marken under en avsevärd tid. Det var således tidpunkten för den första handlingen som blev avgörande i det rättsfallet. Men min bedömning i den uppkomna situationen är dock att det brott som du numera är misstänkt för ändå får anses utgöra just ett perdurerande brott.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Den förevarande situationen, vad gäller egentligen?Enligt 20 kap. 5 § 1 st. 1-2 p. UtlL kan böter eller fängelse i upp till ett år ådömas den som uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller har rätt att vistas här men saknar föreskrivet tillstånd. Det betyder, vilket du själv redan och mycket riktigt har påpekat i din ärendebeskrivning, att preskriptionstiden för det ifrågavarande brottet är två år, vilket stadgas i 35 kap. 1 § 1 st. 1 p. BrB. Givet att detta är att betrakta som ett perdurerande brott blir det korta svaret på en av dina två delfrågor att om ett åtal väckas under oktober månad i år borde åtalspreskription ha inträtt varför åklagaren inte kommer att kunna genomföra en stämningsansökan eftersom du ovan har uppgett att gärningen begicks "fram till oktober 2018" och inte till och med oktober 2018. Din andra delfråga som avser ett eventuellt väckt åtal i september bereder som sagt vissa tolkningssvårigheter varför jag ber att få hänskjuta just den delen till vårt kommande telefonsamtal. Men generellt kan sägas att ditt brott inte torde vara preskriberat då utgångspunkten vid perdurerande brott följaktligen är när ett specifikt tillstånd upphörde och inte när den första gärningen företogs. Det förtjänas att säga att även om du inte skulle befinnas skyldig till det aktuella brottet (exempelvis för att uppsåt eller oaktsamhet inte kan styrkas av åklagaren) kan du komma att påföras en särskild avgift om det kan fastställas att din medarbetare inte hade rätt att vistas i Sverige eller hade rätt att vistas här men saknade erforderligt arbetstillstånd, 20 kap. 12 § 1 st. 1-2 p. UtlL. Den särskilda avgiften ska för övrigt betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att domstolens beslut vunnit laga kraft. Däremot tenderar den så kallade företagsboten, 36 kap. 7 § BrB, att utebli i de här sammanhangen, vilket är en särskild rättsverkan av brott som har förövats inom ramen för en näringsverksamhet, och detta har kommit till uttryck i rättspraxis (se bland annat rättsfallen NJA 2015 s. 885 och NJA 2016 s. 994). Det har helt enkelt ansetts utgöra en alltför oproportionerligt sträng reaktion på den här typen av överträdelser. I synnerhet jämte den särskilda avgiften. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 11/9 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur mycket alkohol får man ta in i Sverige från Tyskland?

2020-09-03 i Övriga brott
FRÅGA |Hur mycket alkohol får jag köpa i Tyskland och köra bil genom Danmark till Sverige?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Införsel av alkohol från EU-landFör införsel av alkohol från ett EU-land gäller att man får ha med sig en mängd motsvarande sitt egna, eller sin familjs, personliga bruk. Den som för in alkoholen ska även ha fyllt 20 år, köpt alkoholen själv och själv transporterat den in till Sverige. (4 kap. 4 § andra stycket alkohollagen) Med familj menas närmast anhöriga i samma hushåll. (Hovrätten över Skåne och Blekinge den 20 april 2006, målnummer B2328-04).Hur mycket alkohol kan då godkännas som personligt bruk? Det finns ingen lagstadgad övre gräns så i teorin får man ta med sig så mycket man vill förutsatt att det verkligen är för eget bruk. EU har beslutat om några referensvärden som dock alltid ska anses vara personligt bruk, dessa är: 10 liter spritdrycker, 20 liter starkvin, 90 liter vin (varav högst 60 liter mousserande vin) samt 110 liter öl. (artikel 32, punkt 3b i rådets direktiv 2008/118/EG) I praktiken är det dock upp till tulltjänstemännen att bedöma om den medhavda mängden rimligen kan anses motsvara personligt bruk. Tullverket ska göra en helhetsbedömning av situationen när de fattar sitt beslut, och mängden alkohol är bara en av faktorerna. Om man blir stoppad vid gränsen och en tulltjänsteman gör bedömningen att alkoholen inte är för personligt bruk måste man själv kunna visa att det verkligen är för personligt bruk.SmugglingsbrottOm tulltjänstemannen ändå gör bedömningen att alkoholen inte är för privat bruk uppstår misstanke om smugglingsbrott och alkoholen kan beslagtas. (22 § lag om straff för smuggling) Om en åklagare bedömer att brott föreligger kommer hen väcka åtal och en process i domstol inleds. (45 kap. 1 § rättegångsbalken) Döms man för smuggling är straffet böter eller fängelse upp till två år. (3 § lag om straff för smugglingsbrott) Om rätten, åklagaren eller tullverket beslutar att beslaget ska hävas lämnas alkoholen tillbaka till den som försökt ta in alkoholen. (27 kap. 8a § rättegångsbalken) Alkoholen kan även omhändertas för skatteutredning (2 kap. 9 § lag om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter)Sammanfattning och råd Du får ta med dig alkohol som motsvarar ditt eller din familjs personliga bruk. Vad personligt bruk är i faktisk mängd finns det inget klart svar på utan det beror på övriga omständigheter. Håller du dig under EUs referensvärden ska det dock inte vara någon risk för att tullen har invändningar. Med vänliga hälsningar,

Vad som kan föranleda ringa tjänstefel

2020-09-01 i Övriga brott
FRÅGA |Vad kan föranleda att ringa tjänstefel döms ut?
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 20 kap 1 § Brottsbalken framgår " den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar."Ringa tjänstefel föranleder alltså inget straffansvar. Enligt förarbeten till bestämmelsen ska bedömningen göras mot bakgrund av (a) gärningens betydelse för myndighetsutövningen och (b) gärningsmannens ansvar i förhållande till denna (prop. 1988/89:113 s. 17). Detta innebär att ju mer självständiga befogenheter tjänstemannen har, desto större anledning finns att se mer allvarligt på gärningen. Det görs även en prövning av graden av uppsåt eller oaktsamhet. Vilka omständigheter som bör beaktas beror på det enskilda fallet. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2004 s. 164 slagit fast att samtliga omständigheter bör beaktas. Bedömningen ska alltså utgå från objektiva faktorer som uppgiftens art och gärningens effekter samt graden av oaktsamhet som gärningsmannen har visat. Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänlig hälsningAya Alwan

Kan en bank vägra ge ut pengar?

2020-08-31 i Övriga brott
FRÅGA |Kan en bank vägra att betala ut din pengar om de inte vet vad pengarna ska användas till?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Banker får vägra en insättning eller ett uttag av pengar i deras bank. Detta har sina rötter i den s.k. penningstvättlagen.Penningtvättslagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk och är baserad på EU:s penningtvättsdirektiv. Lagen innebär höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. Som ett led av detta använder bankerna sig av ett - Know your customer – system i sitt arbetet för att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Gällande insättning brukar banker vara striktare mot sina kunder jämfört med vid uttag. Om du vill ta ut en mindre summa pengar (oftast under 10 000 kr) brukar det inte vara några problem om det inte finns särskilda omständigheter involverat. Däremot om du exempelvis vill ta ut 50 000 kr i kontanter är bankerna mycket strikta, eftersom de inte vill ta risken att bli inblandade i penningtvätt. Samma sak gäller om du gör uttag av mindre summor men väldigt ofta. Bankerna vill att kunderna använder sina bankkort, digital överföring eller Swish så långt som möjligt för att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism. Både vid insättning och uttag är det vanligt att banken ställer en rad frågor om pengarna och dess ursprung.Om du varit på en bank och blivit nekad ett uttag rekommenderar jag dig att prata med personalen och fråga varför. Om motiveringen inte är tillräcklig för dig, prata med chefen på banken.Återkom gärna om du har ytterligare frågor.Önskar dig annars en fortsatt fin dag!Med vänlig hälsning,