Kan jag göra mig skyldig till förtal om jag berättar för ovetande i släkten om en familjemedlems i domstol fastslagna brottslighet?

2021-05-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!En nära släkting är dömd för grovt barnpornografibrott och har snart avtjänat ett 2 årigt straff. Detta har han lyckats hålla hemligt för de flesta i släkten. Då han mer än gärna närvarar på diverse familjesammankomster och det på dessa finns det barn så undrar jag om jag kan råka illa ut/ bli dömd för förtal om jag berättar för övriga familjen och släkten vad han gjort och faktiskt är dömd både i tings- och hovrätten för.Rent moraliskt tycker jag det är helt fel att han kan få vara i närheten av barn utan att deras föräldrar vet om vad för person han faktiskt är och själva ta beslut om hur nära honom deras barn skall få lov att vara. Men vad säger lagen här? När jag försöker läsa mig till det så får jag uppfattningen att jag inte får lov att säga något och om jag gör det kan den dömde pedofilen anmäla mig för förtal.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGSåvitt jag förstår undrar du om det kan vara brottsligt att sprida till övriga i släkten att en familjemedlem har lyckats dölja att denne blivit dömd och avtjänat ett längre fängelsestraff för grovt barnpornografibrott. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är brottsbalken (BrB).Förtal, vad gäller?I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för till böter.I lagrummets andra stycke sägs vidare var han skyldig att uttala sig eller var det eljest (annars) med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, ska ej dömas till ansvar.I 5 kap. 2 § BrB sägs att om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.I lagrummets andra stycke uttalas att det vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.Om det har lämnats en uppgift till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften.Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig något ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte kommer att rymmas inom den ovan angivna brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Med hänsyn till de resonemang som förs i domskälen synes kravet kunna sällas tämligen lågt, det vill säga att det inte verkar krävas särskilt mycket för att någonting potentiellt skulle kunna betraktas som förtal. Men i ditt fall handlar det en uppgift som är sann och i lagtexten sägs som sagt att det för straffrihet krävs att uppgiften som sprids är sann eller att det fanns skälig anledning att tro att uppgiften var sann. Det första rekvisitet är således uppfyllt. Härutöver måste ditt agerande, alltså lämnandet (spridandet) av uppgiften om släktingens begångna brott, framstå som försvarligt med hänsyn till omständigheterna. När det gäller försvarlighetsbedömningen kan dessvärre inget entydigt svar ges eftersom den bedömningen varierar från fall till fall, men generellt kan sägas att det måste föreligga ett allmänt intresse av att uppgiften lämnas. Sedan görs en intresseavvägning, vilket innebär att det förstnämnda intresset vägs mot den utpekades, din släktings, intresse av att slippa få bli utpekad som brottslig och/eller klandervärd. Det måste också framhållas att det inte bara är du som ursprunglig uppgiftslämnare som kan komma att göra dig skyldig till brott, även andra i släkten kan förtala eftersom det är själva spridandet som grundar straffansvar.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningOvan har den materiella rätten beskrivits, alltså den juridisk-tekniska aspekten. I praktiken är dock åtal för förtal mindre vanligt. Förtal är nämligen ett brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket stadgas i 5 kap. 5 § 1 st. BrB i vilket det bland annat sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning. Sammanfattningsvis kommer din släkting med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv om denne skulle ha för avsikt att polisanmäla dig för att du har valt att informera övriga i släkten. Notera att det nu sagda inte på något sätt är en uppmaning till dig att sprida informationen om vederbörandes brottslighet. Till syvende och sist ankommer på dig att göra den här bedömningen utifrån framställningen ovan. Jag kan, vilket du säkert förstår, inte svara på exakt hur du ska agera i den nu uppkomna situationen.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Får jag inneha kniv ute i skogen?

2021-05-12 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,har en fråga ang skog och kniv,Nu är det så att jag och min familj ska flytta till ett hus mitt inne i skogen vid en sjö,det finns gott om djur, rådjur, vildsvin mm,får jag ha en större kniv typ Bowie kniv när jag och tösen kommer vandra mycket i skogen,tänker mest om man möter på vildsvin mm för försvar?? Givetvis är en kniv i skogen alltid bra och ha för olika ändamål, tälja osv, tacksam för svar,
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 1 § knivlagen är det förbjudet att bära kniv på allmän plats. Högsta domstolen har i NJA 2016 s. 30 angett att det inte alltid är förbjudet att inneha kniv på allmän plats. I avgörandet som meddelades av Högsta domstolen angavs att det är tillåtet att inneha kniv på ett sätt som framstår som rimligt och naturligt. Detta undantag härleds från 1 § 2 st. knivlagen som anger att förbudet inte gäller när innehavet av kniv, av olika anledningar, anses vara befogat. I NJA 2016 s. 30 angavs bland annat att jägare och annat friluftsfolk kan inneha kniv på ett sätt som framstår som naturligt. Sammanfattningsvis finns det inget absolut förbud mot att inneha kniv och det kan absolut falla sig naturligt att bära kniv ute i skogen. Knivlagen anger inget krav på hur stor eller liten kniven ska vara. Vad som är viktigt att komma ihåg är helt enkelt att innehavet av kniven ska var befogat. Frågan om innehavet är befogat eller inte kan påverkas av vilken typ av kniv det är fråga om. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Du kan boka tid på Lawlines hemsida (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar

Barnpornografibrott

2021-05-09 i Övriga brott
FRÅGA |Hej jag ska till rättegång snart gör att jag skickade en video på barnpornografi jag visste dock inte det var barnporn och mitt mål var aldrig att sprida en sådan video vad kan jag straffas för detta brott gjordes när jag var 17 år
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om barnpornografi finns i Brottsbalken (BrB). I 16 kap. 10 a § BrB p.2 stadgas att den som sprider, överlåter, upplåter, förvisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för annan döms för barnpornografibrott. Med barn avses i 10 a § enligt tredje stycket en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år.Huvudregeln är att könsmognadsprocessen i bemärkelsen pubertetsutvecklingen är avgörande. Den vars pubertetsutveckling inte fullbordats kan vara ett barn även efter 18 års åldern, vid tillämpning av detta lagrum. Alternativet är att bilden visar ett barn som inte fyllt 18 år. Har barnets pubertetsutveckling fullbordats krävs för gärningsformen "spridning av barnpornografiska bilder" att det av bilden och omständigheterna kring den ska framgå att den avbildade personen är under 18 år. Detta innebär att gärningen att sprida pornografiska av ett barn under 18 år inte ska straffas som barnpornografibrott om barnets pubertetsutveckling har avslutats och det inte finns andra tecken på att barnet var under 18 år. Ansvar ska inte utdömas om du råkat sprida en pornografisk video som skildrar en minderårig, utan kännedom eller anledning att misstänka att barnet (vars pubertetsutveckling var fullbordat) var minderårig. Alla tänkbara förfaranden som innebär att ett bildinnehåll förmedlas eller görs tillgängligt för andra är spridning. Att bilden förmedlas till allmänheten uppställs inte som något krav. Om en bild inte förmedlas till allmänheten, fordras något mer än att bilden gjort tillgänglig för endast ett fåtal personer, för att bilden ska anses vara spridd. För ansvar krävs slutligen även uppsåt, dvs. medvetenhet om de faktiska omständigheterna. Uppsåtet ska täcka såväl befattningen som bilden innehåll. Det som är avgörande för utdömandet av ansvar i ditt fall är bl.a: 1. om barnets pubertetsutveckling är fullbordat ska ansvar för spridningen dömas ut bara om det av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under arton, 2. bilden ska inte anses vara spridd om den endast gjorts tillgäng för ett fåtal personer, 3. att det krävs uppsåt till gärningen. Straffskalan för barnpornografibrott av normalgrad är fängelse i högst två år. Är brottet ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Utifrån din bakgrundsinformation är det troligt att straff inte utdöms om den avbildade personen inte framstod som minderårig eller att bilderna inte ansågs spridda. Om ansvar trots det skulle utdömas finns det möjlighet till strafflindring enligt 29 kap. 5 § BrB som stadgar att hänsyn tas till att en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid har förflutit sedan brottet begicks. Det beaktas även att du vid gärningstillfället endast var 17 år. Av den informationen som du tillgängliggjort är det svårt att med säkerhet dra någon slutsats kring påföljdsvalet, men det är troligt att inget straffansvar utdöms eller det enbart blir bötesstraff. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Får jag bjuda min nästan 20-åriga sambo på alkohol hemma?

2021-05-08 i Övriga brott
FRÅGA |Jag är 20 år och har flyttat ihop med en tjej som fyller 20 år om tre månader. På helger går vi ibland ut och äter på restaurang: delar en flaska vin till maten och tar några drinkar i baren i goda vänners lag. Jag har av vänner blivit varnad mot att göra detta när vi är hemma. Detta eftersom det vore straffbart att i vårat hem servera min sambo alkohol i sådana mängder som hon får dricka på restaurang (hon har ännu inte fyllt 20 år). Min fråga : Är det verkligen så? (Jag har förstått att det finns regler om detta i 3 kap. 9 § andra och tredje styckena i alkohollagen, men jag har svårt att förstå det krångliga språket där.)
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret är att dina vänner på det stora hela har rätt. Saken är lagreglerad på så vis att den som ännu inte fyllt 20 inte hur som helst får erbjudas alkohol. I 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen anges huvudregeln, det vill säga att alkohol inte får ges till den som ännu inte fyllt 20 år. Tredje stycket innebär emellertid ett undantag. Undantaget tar sikte på den situationen där den underårige bjuds på en mindre mängd alkohol att dricka där och då, under ordnade förhållanden (såsom en lugn middag jämfört med en hemmafest). Därutöver behöver det framstå som försvarligt att bjuda den underårige på alkohol, med hänsyn till dennes ålder och mognad. Det som fortfarande är förbjudet i och med andra stycket är exempelvis att ge någon under 20 års ålder alkohol att dricka vid senare tillfälle.Den som bryter mot förbudet i 3 kap. 9 § gör sig skyldig till brottet olovligt anskaffande av alkohol (11 kap. 7 §). Om omständigheterna talar för att brottet är att anses som lindrigt, ska den som bröt mot förbudet ändå inte dömas till brott (11 kap. 10 §). Det som kan tala för att det ska bedömas som lindrigt är främst om den som bröt mot förbudet inte gjorde det med avsikt (se bl.a. NJA 2007 s. 61) (även om det också fortfarande kan vara straffbart), snarare än mängden det rör sig om eller hur snart den underårige i fråga skulle fylla 20 år (se bl.a. RH 2005:74). Generellt är det mycket sällan gärningar som dessa kan anses lindriga.Vad gäller i ert fall?Med hänsyn till att din sambo endast är några månader yngre än 20 år torde det som regel vara försvarligt att bjuda din sambo på en mindre mängd alkohol, om det sker i hemmet under lugna och ordnade förhållanden. Det finns väldigt få fall som gått till domstol som visar exakt hur bestämmelsen ska tolkas, så jag skulle rekommendera att ni är försiktiga med att utgå ifrån att det faktum att hon så snart ändå fyller 20 skulle innebära att den mängd som är tillåten skulle vara större. Så är inte nödvändigtvis fallet. Att hon är så nära att ha åldern inne kan istället huvudsakligen medföra att det troligare anses vara försvarligt att överhuvudtaget bjuda henne på alkohol, förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda: det får fortfarande endast röra sig om en mindre mängd, samt förtäring direkt på platsen och under ordnade förhållanden. Vad är en tillåten mängd?Det är tyvärr svårt att uttala sig om exakt vad som är tillåtna mängder, då lagstiftaren valt att inte fastslå några exakta gränser. Lagtexten ger emellertid uttryck för att det inte får röra sig om mer än en relativt liten mängd alkohol. Samma mängder som din sambo får dricka på restaurang torde därmed överstiga vad som vore en tillåten mängd, precis som dina vänner är inne på.Mot bakgrund av hur sällan brott mot förbudet anses lindriga, kan det vara klokt att vara försiktiga avseende mängden tillsvidare, i synnerhet som din sambo så snart fyller 20 och förbudet då inte längre träffar er. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Hets mot folkgrupp? Hur många personer behöver nås av ett meddelande eller uttalande för att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp?

2021-05-15 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! En person skriver något främlingsfientligt till en annan person via internet. Den personen visar sedan meddelandet till max 2 andra personer, ingen annan än dessa ser meddelandet. Räknas detta som hets mot folkgrupp? Hur många personer behöver meddelandet spridas till innan det är brottsligt? Sedan undrar jag om det stämmer att det inte är hets mot folkgrupp ifall ett meddelande stannar mellan endast två personer?
Zacharias Glavå |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Så som jag förstår din fråga så har en person (A) skrivit ett främlingsfientligt meddelande via internet direkt till en annan person (B). B har sedan visat meddelandet för två andra personer. Utifrån dessa omständigheter kommer jag att svara på dina frågor.Hur många personer behöver ett främlingsfientligt meddelande nå för att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp?Det finns inget bestämt antal personer som måste ha tagit del av ett meddelande för att brottet ska aktualiseras. Av brottsbeskrivningen framgår att meddelandet ska ha spridits, 16 kap. 8 § brottsbalken. För att ett meddelande ska anses ha spridits krävs som utgångspunkt att i alla fall fler än ett fåtal personer ska ha nåtts av meddelandet. Det finns dock inget krav på att en stor mängd människor ska ha tagit del av meddelandet, det räcker att meddelandet har gjorts tillgängligt för en större grupp. Som exempel på ett spridande kan vara att någon gör ett inlägg i en större Facebook-grupp eller håller ett tal på allmän plats. Med det sagt så har ingen av personerna du beskriver gjort sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp. Kan det vara fråga om hets mot folkgrupp om ett meddelande stannar mellan två personer?Om meddelandet har skickats privat kan det inte bli fråga om hets mot folkgrupp. Personen som skickar meddelandet kan dock ha gjort sig skyldig till brottet förolämpning, 5 kap. 3 § brottsbalken. För att förstå logiken bakom kriminaliseringen av hets mot folkgrupp kan det vara bra att veta hur brottet kategoriseras juridiskt. Brottet kategoriseras som ett brott mot allmänheten. Detta innebär att skyddsintresset bakom kriminaliseringen av har varit allmänheten och inte den eller de individer som faktiskt tar del av meddelandet. Med "skyddsintresse" menas helt enkelt det intresse som lagen finns till för att skydda.Sammanfattning:* Ett privat meddelande kan aldrig vara hets mot folkgrupp. Det kan däremot utgöra en förolämpning.* Meddelandet eller uttalandet måste ha spridits till fler än ett fåtal personer.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om inte är du är alltid välkommen att skicka in en ny fråga till oss.Med vänlig hälsning,

Sysselsättningsplikt på anstalt

2021-05-10 i Övriga brott
FRÅGA |Kan kriminalvården tvinga en intagen på anstalt, att plugga skolämnen? Annars förlängs dagarna .
Ibrahim Halwachi |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!En person som sitter på anstalt får tillsammans med sin kontaktperson på anstalten planera vilken typ av sysselsättning som denne skall ha. Utgångspunkten är att man får ha egna önskemål men denna sysselsättning bestäms främst av dina behov.Av lagstiftningen följer att ''en intagen är skyldig att utföra eller delta i den sysselsättning som anvisas honom eller henne'' (se 3 kap. 2 § första stycket Fängelselagen).Min bedömning i frågan är att den intagne har en skyldighet att plugga om detta är den sysselsättning som anvisats honom eller henne. Deltar man inte i den sysselsättning som anvisas i verkställighetsplanen så har man inte någon rätt att vistas i gemensamhet med andra intagna och kan därför bli inlåst på bostadsrummet under programtiden, om Kriminalvården anser det lämpligt. Vidare får den intagne inte heller tillgång till några betalningsmedel för olika utgifter i anstalten vid åsidosättande av sysselsättningsplikten.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

​Får man ha sin tjänstebatong i bilen då man inte är påväg till eller från tjänst?

2021-05-09 i Övriga brott
FRÅGA |HejJag undrar om jag kan förvara min tjänstebatong i bilen då jag jobbar som väktare även fast jag inte är påväg till eller från jobbet, om polisen skulle stoppa en finns de risk att man åker dit för brott mot knivlagen och andra farliga föremål? För jag brukar ha den längst ner i väskan och väskan ligger alltid i bilenTack
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det strider mot någon lag att du har med dig din tjänstebatong i bilen även när du inte är i tjänst. Gällande rätt. Knivar andra stick och skärvapen eller andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmänna platser eller i bilar på allmänna platser (1 kap. 1 § Knivlagen). Dock gäller inte detta förbud om föremålet enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst (1 kap. 1 § 1 st. Knivlagen). Det omfattar då tex när ordningsvakter bär batong, det betyder då att en ordningsvakt som bär batong inte omfattas av förbudet. Detta undantag omfattar dock endast när ordningsvakt är i tjänst. Vad betyder det här för dig. Du är alltså undantagen från förbudet mot att bära batong på allmän plats när du är i tjänst som ordningsvakt. Dock när du inte är i tjänst så bedöms du enligt huvudregeln, det betyder alltså att det bryter mot ovan nämnda förbud att ha batongen i bil som är på allmän plats när du har den i väskan i bilen och inte är i tjänst. Hoppas detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,

När kan åklagaren väcka åtal?

2021-05-02 i Övriga brott
FRÅGA |Om man blivit anklagad för ett brott man ej har begått och har bevis för att en av anklagelserna är falska men målsägande säger säg ha vittnen (som vi misstänker är hens kompisar) några andra bevis finns inte. Hur stor är risken att de väcks åtal eller att man blir dömd? Räknas vittnen som bevis?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag klargöra att jag inte kan uttala mig hur det kommer bli i ditt specifika ärende, men jag kommer att gå igenom generella förhållningsregler för vad som krävs för att åtal ska väckas och för att bli dömd för ett brott. Hur stor är risken att det väcks åtal eller att man blir dömd?När polisen får kännedom om ett brott inleds en förundersökning. Förundersökningen är en utredning för att utreda om ett brott överhuvudtaget har begåtts och i så fall av vem (23 kap. 2 § RB). Under förundersökningen insamlas bevis som sedermera blir avgörande för om det är möjligt att väcka åtal eller ej (23 kap. 20 § RB). Förundersökningen ska bedrivas objektivt vilket innebär att både uppgifter som talar för och emot den misstänkta ska samlas in (23 kap. 4 § RB). När förundersökningen är klar ska en åklagare bedöma om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal eller ej. Åklagaren har skyldighet att väcka åtal i de fall där hen kan förvänta sig en fällande dom. Finns inte tillräckliga bevis för att väcka åtal ska så inte ske.En åklagare ska alltså inte väcka åtal om hen inte kan förvänta sig en fällande dom. Om åklagaren väcker åtal överlämnas målet till rättens prövning. Enligt huvudregeln hålls då en huvudförhandling där parterna frambringar bevis. Rätten dömer sedan i målet utifrån de omständigheter som framkommit under huvudförhandlingen. Räknas vittne som bevis?Bevis kan innefatta många olika saker. Vittne kan absolut räknas som ett bevis – exempelvis om någon sett en brottslig gärning inträffa eller gjort andra iakttagelser av vikt för brottets uppklarande. Vad kan jag göra i mitt fall?Om du blivit anklagad för ett brott kan polisen eller en åklagare besluta om att inleda en förundersökning. I förundersökningen är målet att utreda om ett brott har begåtts och av vem och att samla in tillräckliga bevis. Under en eventuell förundersökning kan vittne höras för att utreda läget. Du har dock också rätt att berätta och framföra bevis och detta måste tas i beaktan av förundersökningsledaren. Viktigt att notera är dock att du inte har någon bevisbörda, du har dvs inga krav på att bevisa dig oskyldig. För att kunna dömas för brott krävs att åklagaren bortom rimligt tvivel kan bevisa att du begått brottet. Åklagaren har alltså full bevisbörda. Eftersom förundersökningen måste bedrivas objektivt måste samtliga omständigheter beaktas – både sådant som skulle tala mot dig, även även sådant som gynnar dig. Vilken betydelse vittnena kommer att tillmätas beror på flera faktorer – vad de har sett, vad de kan bidra med i utredningen och hur tillförlitliga deras uppgifter är. Om det inte finns några andra bevis än vittnen måste deras utsagor räcka som bevis bortom rimligt tvivel för att du ska kunna dömas för ett brott. Om bevisningen inte kan anses räcka till för att åklagaren ska kunna förvänta sig en fällande dom ska hen inte väcka åtal. Jag hoppas du fått svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar