Kan jag bli dömd för egenmäktigt förfarande om jag klippt ner politiska partiers plakat?

2017-08-26 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! I min kommun har nordfront sätt upp plakat och klistermärken runt om. Texten på plakaten lyder "frigör dig" och ""socialnationalistisk zon" med en pil riktad mot några utländska killar som har sitt marknadsstånd där. Skyltarna är uppsatta på lyktstolpar med buntband. Efter att detta påtalats i en facebookgrupp gick jag ner och klippte bort plakaten och slängde dessa i soptunnan. Min fråga är nu: Kan jag bli anmäld och dömd för egenmäktigt förfarande nu?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din handling skulle kunna ses som egenmäktigt förfarande enligt brottsbalken 8 kap. 8 § eftersom du, trots att du inte haft någon avsikt att behålla det, tillgripit något och därigenom hindrar dess ägare att till fullo nyttja det. Denna typ av handling, där folk river ner politiska partiers affischer och plakat, är i nutid inte särskilt ovanlig. Vanligt är att dessa handlingar snarare än egenmäktigt förfarande, bedöms som skadegörelse, enligt brottsbalken 12 kap. 1 §. Beroende av omständigheterna kring händelsen kan den också klassificeras som åverkan (brottsbalken 12 kap 2 §) som är den ringa versionen av brottet. På samma sätt kan ett handlande bedömas som grov skadegörelse om omständigheterna är försvårande, brottsbalken 12 kap. 3 §.Under sensommaren/hösten 2015 hade Sverigedemokraterna satt upp affischer i Stockholms tunnelbanor med ett politiskt budskap. Budskapet gick inte hem hos alla och en skara demonstranter rev ner affischerna och anmäldes därav för skadegörelse. Att det var ett närmast organiserat tilltag och att det rörde sig om en stor mängd affischer har troligtvis inverkat på att det hela bedömdes som skadegörelse och inte åverkan.Vintern 2015 rev två ungdomar ner två affischer från samma parti i en ort strax utanför Stockholm. Trots att det i detta fallet enbart rörde sig om två affischer bedömde tingsrätten gärningen som skadegörelse, eftersom det skedde i nära anknytning till riksdagsvalet, och värdet av affischerna spelade därför mindre roll i sammanhanget. Det är även viktigt att poängtera att det i båda dessa fall, och även i ditt, ligger ett angrepp inte bara mot affischen, utan även mot yttrandefriheten och den fria opinionsbildningen. Det är en typisk omständighet som en domstol skulle kunna fästa vikt vid, och troligtvis gjort i båda de ovanstående fallen. Jag hoppas du är nöjd med svaret! Om du har fler funderingar får du gärna lägga fram dem i kommentarsfältet nedan eller ställa en ny fråga.

Skadegörelse och åverkan

2017-05-15 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Undrar om det betraktas som skadegörelse om en person från ett företag olovandes går in på min tomtmark och av oaktsamhet trampar sönder några häckplantor?
Teona Svanidze |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Handlingen du beskriver skulle kunna ses som åverkan eller skadegörelse enligt 12 kap. 1-2 §§ brottsbalken (BrB). 1. Skada på häckplantor1. Skadegörelse 12 kap. 1 BrB För att en handling ska vara att betrakta som skadegörelse ska en person förstöra eller skada egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, enligt 12 kap. 1 BrB. I ert fall har era häckplantor skadats vilket är till men för er äganderätt eftersom häckplantor har förmögenhetsvärde som sjunker genom skadandet. För att skadegörelse ska föreligga krävs uppsåt eftersom annat inte är särskilt föreskrivet, 1 kap. 2 BrB. Skadegörelse kan resultera i böter eller fängelse i högst ett år enligt 12:1 BrB. 1.2. Åverkan Åverkan är enligt 12:2 BrB skadegörelse som är att anse ringa brott. Åverkan är således lindrigare variant av skadegörelse. Vid bedömande om skadegörelsen är att anse som ringa ska beaktas skadans obetydlighet och övriga omständigheter. Även åverkan kräver uppsåt. Den som gör sig skyldig till åverkan kan dömas till böter. 1.3 Tre olika uppsåt I straffrätten finns tre olika uppsåt. Avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. 1. Avsiktsuppsåt innebär att gärningsmannen har haft avsikt att åstadkomma en effekt. 2. Insiktsuppsåt innebär att gärningsmannen inte haft för avsikt att åstadkomma en viss effekt men att gärningsmannen sett en följd eller en omständighet som mycket sannolikt. 3. Likgiltighetsuppsåt kräver att gärningsmannen har haft misstanke om följden eller omständigheten men att gärningsmannen inte har sett följden eller omständigheten som skäl för att avstå från gärningen. 1.4 SammanfattningsvisBåde skadegörelse och åverkan kräver uppsåt. Brotten kan således inte begås genom oaktsamhet. Hör gärna av dig om du har fler frågor.2. Hemfridsbrott Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter enligt 4:6 BrB. Av paragrafen framgår att även trädgård räknas till bostad. Gården behöver inte vara inhägnad förutsatt att det är tydligt att området hör till bostad. Att tränga är bland annat att ta sig in på gård genom att övervinna något hinder av fysiskt eller psykisk. Man tränger in om man går in på gården och därvid trotsar ett uttalat förbud. Det är dock inte straffbelagd om man håller sig på vad som är en "väg". Hemfridsbrott kräver uppsåt. 2.1 SammanfattningsvisAtt personen olovligen tog in sig på din tomtmark skulle således kunna utgöra ett hemfridsbrott om förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda. Med vänliga hälsningar

Skadegörelse

2017-04-29 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En vän till mig (vuxen) var med på en fest i ett hus som ska rivas. Den person som fått lov att ha festen där säger till alla att "Ju mer vi förstör desto bättre" och en del av festdeltagarna börjar ta sönder inredningen. Några dagar efter händelsen visar det sig, vilket ingen av festdeltagarna visste, att huset skulle handlas upp av något företag innan det rivs och att förstörelsen skulle kunna komma att påverka priset. Omfattningen av skadorna är svåra för mig att redogöra för men en stor del av deltagarna från festen var där en vecka efter och städade upp och slängde grejor i en, av dem, hyrd container. Min fråga är: Min vän och en del av festdeltagarna deltog i festen men inte i förstörelsen. Skulle de enligt lag ha ringt polisen? Har de gjort sig skyldiga till något brott?Mycket tacksam för svar :)
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det brott som kan aktualiseras i sammanhanget är skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Om ni inte deltagit i skadegörelsen kan ni dock inte hållas ansvariga för brottet. Det föreligger ingen skyldighet att polisanmäla det här brottet om man ser det ske, men givetvis är det bäst att göra det. Jag hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Min granne har kapat delar av min buske på min tomt. Är det brott?

2017-03-30 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har en syrenbuske som står nära grannens tomt. På ca 3 meters höjd hängde några grenar in över hans tomtgräns. Han beordrade mig på ett otrevligt sätt att klippa bort dessa förra sommaren. P g a hans sätt gjorde jag inte detta utan tänkte att han själv kan klippa bort det som hänger över gränsen. Härom dagen upptäckte jag att han sågat av toppen på en stam och tre andra lite tjockare grenar. Allt som är kapat är inne på min tomt. Är det ett brott man kan anmäla?Tacksam för skriftlig svar, om det är kostnadsfritt, som jag kan visa grannen om detta är otillåtet. mvhJan Nilssonjanne_100@hotmail.com
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en regel i jordabalken 3 kap. 2 § som säger att en granne får kapa grenar och rötter som inkräktar på dennes tomt, om detta medför olägenhet för grannen. Enligt regeln ska dock ägaren av trädet/busken i första hand själv erbjudas att göra detta om det kan medföra olägenhet för honom. Eftersom du själv underlåtit att avhjälpa problemet är det tillåtet för din granne att kapa grenar som sticker över på hans tomt.Denna regel blir dock troligtvis inte tillämplig i ditt fall, eftersom din granne kapat delar av din buske som inte hänger över på hans tomt, och troligen har han gjort detta på din tomt. Dessutom framgår det av lagtexten att det ska röra sig om enbart grenar och rötter, och i ditt fall verkar det som att din granne kapat mer än så, det vill säga toppen av en stam.Det är möjligt att det din granne gjort är brottsligt.BrottDet kan vara tal om ett hemfridsbrott om din granne olovligen tagit sig in i din trädgård. Det krävs också att din granne ”inträngt” i din trädgård, dvs övervunnit något hinder för att ta sig in. Det kan exempelvis röra sig om en grind, en buske eller ett staket som din granne hoppat över eller brutit upp. Bestämmelsen om detta hittar du här.Din granne kan också ha gjort sig skyldig till brottet skadegörelse. Denna bestämmelse hittar du här. Beroende på syrénbuskens värde klassas brottet antingen som skadegörelse eller åverkan, som är en ringare version av brottet och som blir aktuellt när värdet på det skadade understiger ungefär 1000 kr och andra, förmildrande, omständigheter föreligger.Generellt brukar det vara tal om skadegörelse när folk hugger ner träd och buskar som tillhör andra. Det är svårt att uppskatta värdet på buskar och träd, men på träd brukar det räknas på kostnaden av att återställa trädet till hur det var innan det höggs ner. Folk som fällt träd på annans, bl. a kommunens, mark har fått betala sagolika skadestånd för detta. Men detta är som sagt träd och jag vet inte om bedömningen vid kapning av buskar är snarlik eller inte. Faktorer som att tiden för återväxt skiljer sig mellan träd och buskar, samt att träd ofta är gamla och bevarade spelar troligtvis roll. Att din granne inte heller fällt hela din buske utan ”enbart” skadat den kan tala för att skadan ekonomiskt sett anses vara mindre.SkadeståndOm du kan bevisa att det är din granne som kapat din buske kan du även kräva skadestånd av honom. Huvudregeln i skadeståndsfrågor är enkel: den som uppsåtligt eller genom oaktsamhet orsakat skada ska ersätta skadan(du hittar regeln här). När någonting skadats brukar det vara reparationskostnader eller, om saken inte kan repareras, kostnaden för att återanskaffa ny likadan egendom. Jag har som sagt inte någon kunskap i värderingsfrågorna och kan därför tyvärr inte göra någon bedömning av värdet som du kan kräva i denna frågan.Om du däremot lidit några som helst ekonomiska skador på grund av detta, t. ex om du tvingats anlita en arborist att beskära buskens grenar så att de växer ut igen, så kan du i ditt skadeståndsanspråk kräva att få dessa kostnader ersatta.Mitt råd till dig är ändå att anmäla detta till polisen, så får de göra en bedömning om din granne gjort sig skyldig till något av de ovan uppräknade brotten. Skadestånd kan du yrka på även om polisen bedömer att det inte är grund för åtal.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Är det något som fortfarande är oklart så kan du lämna en kommentar här nedanför eller ställa en ny fråga.

Hot och trakasserier rörande fällning av träd

2017-06-26 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Min far och bonusmamma har fått möta stark kritik av en granne på deras kvarter pga. deras rönn som han tycker förstör sommarkvällarna i och med sin höjd. Han har hängt ut dem på sociala medier och där har det skrivits flera hotelser om att ta ner rönnen av egen maskin samt diverse andra trakasserier. Han yrkar på att han gång på gång frågat om dem kan toppa den men den enda gång han verkligen påpekat det så var det "kan ni inte klippa rönnj*veln någon gång?" Så han är inte tillmötesgående direkt. Vad kan följderna bli av det här om han tar tag i det av egen maskin?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Enligt Jordabalken (JB) 2:1 st. 3 så utgör träd fastighetstillbehör och om trädet står på din fars mark så tillhör trädet din fars fasta egendom. Om din granne uppsåtligen skulle förstöra eller skada trädet så kan han göra sig skyldig till skadegörelse, Brottsbalken (BrB) 12:1 samt 1:2. Beroende på vilket värde trädet har så kan det istället röra sig om den ringare formen av skadegörelse, åverkan enligt BrB 12:2.Om din granne uppsåtligen eller av vårdslöshet förstör din egendom genom att förstöra trädet eller själv fälla det så ska grannen ersätta den sakskadan, vilket framgår av Skadeståndslagen (SkL) 2:1. Skadestånd för sakskador omfattar ersättning för bland annat sakens värde, reparationskostnad eller värdeminskning samt annan kostnad som uppstår till följd av skadan, SkL 5:7. Rörande skadade träd som svårligen kan repareras och träd som fällts har domstolen i tidigare rättsfall fastställt skadestånd genom att uppskatta trädets värde utifrån återanskaffningsvärdet med beaktande av kostnader för att anskaffa likvärdig egendom och genom att ta hänsyn till vilken typ av träd det rör sig om. I de fall det inte har varit möjligt att återanskaffa likvärdiga träd har skadeståndet istället fastställts utifrån vedvärdet samt genom en uppskattning av fastighetens minskade försäljningsvärde. Du kan läsa mer om ett liknande rättsfall här. Rörande grannens hotelser och trakasserier är det svårt för mig att svara på följderna av detta beteende, men om grannen utpekar din far och din bonusmamma som klandervärda i sitt levnadssätt eller som brottslingar, eller lämnar annan uppgift i syfte att skada deras anseende och utsätta dem för andras missaktning så kan grannen göra sig skyldig till brottet förtal, BrB 5:1. Om grannen uttalat sig kränkande direkt mot din far och din bonusmamma så kan det röra sig om ev. förolämpning, BrB 5:3. Att hota en annan person om att utföra en brottslig gärning i syfte att framkalla rädsla hos personen för säkerhet till person eller egendom kan också utgöra brottet olaga hot, BrB 4:5. Om den utsatta personen dock inte känner sig skrämd, inte bryr sig om hotet eller vet att hen kan skydda sig själv och avstyra situationen så rör det sig inte om olaga hot. Att den utsatte inte känner sig skrämd eller inte bryr sig om hotet får dock inte bero på att personen inte förstår allvaret i situationen. För att bedöma om det rör sig om något av dessa brott krävs det mer information rörande omständigheterna och vad grannen faktiskt har gjort.Vad man kan göra?Om grannen skadar trädet så kan man göra en polisanmälan rörande skadegörelse eller åverkan, BrB 12:1 och 12:2. Man kan i sådant fall också begära skadestånd för sakskada, SkL 2:1 samt 5:7. Om din far eller bonusmamma känner sig utsatta för förtal, förolämpning eller hot så kan de även polisanmäla detta.Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp.Vänliga hälsningar.

Klippa häck på grannens sida

2017-04-30 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Vi har blivit polisanmälda för åverkan för en häckklippning. För två år sedan kom vi överens med grannen om att häcken ska klippas ung. till 150-160 cm hög. Överenskommelsen är muntlig. Grannen klippte inte sin del på höjden. I år gjorde vi det. Klippte/sågade på höjden till överenskommen höjd. Detta har grannen polisanmält.
Oskar Fröberg |Hej! Tack för att vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt allmänna grannelagsrättsliga principer måste den som brukar en fastighet ta skälig hänsyn till sin granne, detta kommer till uttryck i 3 kap. 1 § jordabalken. Även underlåtenhet att handla kan innefatta ett åsidosättande av grannelagsrättsliga förpliktelser. Vad som kan krävas av en fastighetsägare avgörs efter vad som framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna.Er situation liknar den som förelåg i NJA 1990 s 71. I rättsfallet hade en häck planterats på gränsen mellan två fastigheter. En av fastighetsägarna lät mot den andres vilja toppklippa häcken i dess helhet. Talan om skadestånd på grund av ingreppet lämnades utan bifall bl.a. med hänsyn till att häcken klipptes på det sätt som sedan många år tillbaka hade varit brukligt.I ert fall hade ni kommit överens om att häcken skulle klippas till en viss höjd, vilket er granne sedan struntat i. Med utgångspunkt i principen om att man ska ta skälig hänsyn till sina grannar så har jag svårt att se att polisanmälan leder någonstans.Hoppas detta svarade på din fråga. Om du undrar någonting mer eller om jag var otydlig så hör gärna av dig igen.Mvh

Hot om kastrering av hästar mot ägarens vilja

2017-04-02 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag frågar på en väns vägnar. Hon har ett eget företag baserat på att träna och föda upp travhästar. Nu har hon nyligen blivit hotad av stall ägaren där hon har sina hästar att 2 av hennes hingstar som hon har tänkt använda i avel ska bli kastrerade oavsett vad hon själv säger! Hon är livrädd att de ska göra det mot hennes vilja och min fråga är, kan de göra så? Vad blir konsekvenserna ifall de genomför det utan ägarens tillåtelse? Kan tillägga att det inte finns några grunder till kastration då hästarna är väluppfostrade och ingen fara för någon annan. Enda grunden är stall ägarens misstycke.Tacksam för hjälp.
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det här skulle kunna röra sig om olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken. Att hota någon med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för ens egendom innefattas i brottet. Hotet får inte framstå som helt lindrigt utan skadan på offrets egendom måste kunna medföra lidande eller en avsevärd förlust eller olägenhet för offret. Här skulle det definitivt kunna röra sig om något sådant.Hästar är alltså lös egendom enligt lagens mening och då hon äger hästarna skulle en kastrering mot hennes vilja innebära en skada på hennes egendom. Även om hästarna skulle bete sig illa är det inget skäl att skada annans egendom. Att hon hyr en stallplats innebär inte att äganderätten över hästarna går över till stallägaren. Tänk dock på innehåll i något eventuellt kontrakt de skrivit inför hyrningen av stallplatsen. Nu spekulerar jag lite, men tänk om det funnits en klausul där som gett stallägaren rätt att kastrera hästar? Även en sådan klausul kan självklart angripas som oskälig, så endast dess existens innebär inte något definitivt! Om vi tänker att stallägaren faktiskt går från hot till faktiskt utförande tänker jag att särskilt brottet skadegörelse i 12 kap. 1 § brottsbalken blir aktuell, då det skulle medföra skada på ens egendom. Nu vet jag inte mycket om hästar, men skulle det kunna innebära en värdeminskning? Eftersom en häst i lagens mening är en sak blir skadestånd för sakskada relevant och det innebär att den som orsakar sakskada ska ersätta vad skadan innebär, enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. I djurskyddslagen finns även bestämmelser som kan vara relevanta, t ex 10 § djurskyddslagen om operativa ingrepp som inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Enligt 16 kap. 13 § brottsbalken kan det räknas som djurplågeri om kastreringen innebär att djuret utsätts för lidande. Annars är det alltså en skadeståndsrättslig fråga pga sakskada, skadegörelse och självklart olaga hot.Hoppas det hjälpte dig!

Medverkansansvar

2017-02-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |För en dryg vecka sedan blev jag kontaktad av en bekant som bad mig komma till honom efter jobbet. Han var påverkad av något, bad mig köra runt honom i min bil, han sa att han letade efter en speciell bil, tillhörande en person han irriterar sig på. Tillslut hittade vi bilen, han bad mig stanna och släcka ljuset. Därefter gick han ut och punkterade däcken på den andra bilen. Vi åkte därifrån och han sa att han ville åka tillbaka igen och krossa rutorna på den. Jag sa att jag inte vill vara med längre, men då visade han mig en kniv. Vi åkte tillbaka och han krossade rutorna. Samtidigt filmades det av övervakningskameror i närheten. Jag undrar om jag kan bli dömd för medhjälp till detta?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns egentligen många teoretiska och praktiska regler när det kommer till att bestämma om någon har gjort sig skyldig till ett brott eller inte, jag kommer i mitt svar försöka sammanfatta det lite.Det din bekanta skulle kunna göra sig skyldig till genom sitt handlande är skadegörelse, vilket regleras i 12 kap. 1 § brottsbalken. För att du ska kunna göra dig skyldig till medhjälp så krävs att den bekanta (gärningsmannen) utför en otillåten gärning. Det betyder att personen dels uppfyller de s.k. rekvisiten i paragrafen, och att det inte finns någon rättfärdigande omständighet. Handlandet verkar uppnå rekvisiten (”Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill”) och det verkar heller ej finnas någon rättfärdigande omständighet (ex. samtycke, nöd, nödvärn). Han skulle därmed ha gjort sig skyldig till ett otillåten gärning, vilket akutaliserar ditt eventuella medverkande.Medverkansansvar För att du ska kunna dömas för något form av medverkande så krävs det att du har ”främjat gärningen med råd eller dåd”, se 23 kap. 4 § brottsbalken. Det betyder att din medverkanshandling måste på något sätt ha främjat gärningsmannens handling. Genom att du kör dit honom så kan man komma fram till att du har främjat hans otillåtna handlande.Rättfärdigande omständigheterÄven i förhållande till ditt handlande måste man bedöma om det finns någon rättfärdigande omständighet. När du sa att du inte längre ville vara med så visade din bekanta dig en kniv. Den omständigheten skulle kunna göra att du befinner dig i en nödsituation. ”Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse”, 24 kap. 4 § brottsbalk. För att handlande i en nödsituation ska ses som ansvarsbefriade så krävs dock att det med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt inte är oförsvarligt. Det är en skälighetsbedömning som man får göra, hur stor var faran som hotade dig kontra den skada som orsakades (indirekt) genom ditt handlande. UppsåtMen för att man ska kunna anses ha begått ett brott så krävs det också att man uppfyller kravet på uppsåt (i vissa fall räcker det med oaktsamhet, men för skadegörelse krävs uppsåt). ”Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last.” (23:4 BrB). När det kommer till medverkande så ska man dels ha uppsåt i förhållande till gärningsmannens gärning, och dels i förhållande till sin egen medverkansgärning. Det finns tre former av uppsåt avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt, det räcker med att kunna konstatera att någon av uppsåtsformerna är aktuell för att kunna konstatera uppsåt. I ditt fall så kan man ifrågasätta om du hade uppsåt första vändan när ni körde till bilen. Det beror på om du uppfattade det som att din bekanta eventuellt skulle förstöra något, det är tveksamt och beror lite på vad som exakt utspelade sig. När ni däremot åkte tillbaka den andra gången så måste du ha varit fullt medveten om vad din bekanta skulle göra. Uppsåtsbedömningen kan vara väldigt komplicerad, men jag skulle säga utifrån de omständigheter du har gett mig så framstår det som ganska otroligt att du skulle befinnas haft uppsåt. Det krävs också att uppsåtet inte brister pga att du trott dig befinna dig i en nödsituation för att du uppfattat faran som större än vad den egentligen var (putativ nöd), och så länge du isåfall handlat inom vad som inte är oförsvarligt så bör det ej leda till ansvar.Jag kan inte ge dig ett helt rakt svar på huruvida du har gjort dig skyldig till medhjälp, utan endast information ovan om vad som är av intresse när man gör en sådan bedömning. Jag tycker hursomhelst inte att du ska oroa dig i onödan, i första hand är det din bekanta som har begått ”huvudgärningen”, men för det fall du också skulle bli misstänkt för brott så finns det chans att misstankarna faller på grund utav bristande uppsåt eller rättfärdigande omständigheter.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är alltid välkommen att komma in med fler frågor till oss här på Lawline.Vänligen,