Skillnaden på förskingring och trolöshet mot huvudman

2015-10-15 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Vad är skillnaden på förskingring och trolöshet mot huvudman?
Pernilla Friman |Hej och tack för din fråga!Reglerna gällande dessa brott finns i Brottsbalkens 10:e kapitel som du hittar här.Generellt kan sägas att för brottet förskingring krävs att gärningsmannen varit i besittning av huvudmannens egendom, alltså på något sätt haft kontroll över egendomen, vilket inte krävs för brottet trolöshet mot huvudman. En annan skillnad är att gärningsmannen måste ha tjänat något på sitt agerande för att dömas för brottet förskingring. Vid trolöshet mot huvudman räcker det att gärningsmannen på något sätt missbrukat sitt förtroende och därmed orsakat huvudmannen skada.Trolöshet mot huvudman är sekundärt till förskingring vilket innebär att om gärningsmannen kan dömas till båda brotten ska förskingring ha företräde.Vänligen,

Bouppteckningsman - trolöshet mot huvudman?

2015-08-31 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |kan man stämma en bouppteckningsman för trolöshet mot huvudman?
|Hej!Tack för din fråga och för att du har valt att ställa den till Lawline. Trolöshet mot huvudman är ett brott och regleras därför i Brottsbalken. Brottet innebär att någon, som på grund av en förtroendeställning har fått i uppgift att sköta en ekonomisk angelägenhet eller övervaka skötsel av en sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin ställning och därigenom skadar uppdragsgivaren. (se https://lagen.nu/1962:700#K10P5S1). Av lagen framgår alltså att gärningsmannen för just detta brott måste befinna sig i en särskild ställning. Bouppteckningsmän ska enligt Ärvdabalken vara gode män (se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S1) och gode män är en sådan yrkesgrupp som anses befinna sig i en förtroendeställning. För att bouppteckningsmannen ska kunna hållas ansvarig för brottet krävs även att han har missbrukat denna ställning. Det sker vanligen genom att han gör något som han uppenbarligen inte borde ha gjort med hänsyn till sina skyldigheter gentemot huvudmannen. Utöver detta krävs det att huvudmannen lider skada och att gärningsmannen har haft uppsåt till brottet. Eftersom det rör sig om ett brott enligt brottsbalken och trolöshet mot huvudman faller under allmänt åtal, prövas frågan av en domstol först om en åklagare väljer att väcka åtal för brottet (se https://lagen.nu/1942:740#K20P1S1). Det är alltså åklagaren som beslutar om han eller hon ska väcka åtal och då inge en stämningsansökan till domstolen. För att sammanfattningsvis svara på din fråga så är det fullt möjligt för en bouppteckningsman att bli skyldig till brottet trolöshet mot huvudman och om man vill gå till domstol bör man polisanmäla händelsen så att den hamnar på åklagarens bord som sedan får bestämma om åtal ska väckas eller inte. Med vänliga hälsningar,

Lämnat bostad utan att medta tillhörigheter

2015-08-14 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |min sons sambo har flyttat för 3månader sedan bett henne hämta sina saker ,men inte gjort det har även skickat sms vad ska han göra?
Malin Dijnér |Hej och tack för din fråga, Inledningsvis vill jag påtala att jag förstår frustrationen som uppstår i din sons fall, när tidigare sambo inte hämtar sakerna trots att han försökt få henne att göra det. I de fall sakerna skulle slängas, aktualiseras den straffrättsliga bestämmelsen som återfinns i Brottsbalkens kapitel 10, paragraf 4 (BrB 10 kap. 4 §), se här, om olovligt förfogande, då din son inte äger hans tidigare sambos egendom. Brottet olovligt förfogande förövas mot ”annans äganderätt” och själva ägarintresset är vad straffbudet avser att skydda. Man kan emellertid anföra att ex-sambon avsagt sig äganderätten till egendomen, genom att inte visa sig villig att hämta sin saker. Då kan sakerna vara att betrakta som frivilligt övergivna, s.k. egendom "res derelicta". Det tillämpas emellertid främst när tidigare ägare frivilligt övergivit saker i gåvoavsikt som på ett eller annat sätt antyder att ägaren vill att din son ska få ta del av egendomen. Det förfarande som främst står din son till buds är att påkalla s.k. vanlig eller särskild handräckning av kronofogdemyndigheten, KFM, i enlighet med lag om betalningsföreläggande och handräckning, se här. I praktiken kan detta, om det beviljas, innebära att din sons ex-sambo blir skyldig att hämta sina saker då det kan innebära att din sons besittning till hans bostad rubbas då dess användbarhet begränsas. En längre tids ofrivilligt förvarande av annans saker torde inte anses ligga i linje med ett normalt boende, varför f.d. sambon kan ådra sig ansvar för egenmäktigt förfarande till följd av hennes handling att rubba besittning till hans bostad. I ett sådant läge av egenmäktigt rubbande av besittning eller hindrande av hans utövande av rätten till bostaden får en ansökan om särskild handräckning ges in till KFM. Ansökan till KFM finner du här: http://www.kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.htmlAvslutningsvis vill jag uppmana din son till att på nytt försöka ta kontakt med f.d. sambon och upplysa om situationen och återigen be henne hämta sin tillhörigheter. Skulle då inte rättelse ske bör han förslagsvis begära KFM:s bistånd i form av handräckning.Jag önskar din son lycka till med ärendet och om du har fler frågor, är du välkommen att återkomma!

Påföljder avseende brottet förskingring

2015-06-23 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Är misstänkt för förskingring av dagskassor, som jag dumpat i värdebox men som enligt arbetsgivaren inte nått banken. Summan är strax under 30 000 kronor. Jag nekar till brott. Men vet att jag inte följde rutinen om att alltid vara två vid bankning/insättning. Vad kan bli påföljden? Är 50 år och ostraffad. Detta hände för 1,5 år sedan. Jag jobbar inte kvar utan har nytt jobb.
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om jag har förstått din fråga rätt, undrar du vad påföljden är om du anses ha gjort dig skyldig till förskingring?Förskingring och undandräkt Om gärningen innebär vinning för dig och skada för din arbetsgivare, kan du dömas för förskingring av normalgraden till fängelse i högst två år, 10 kap. 1 § brottsbalken (1962:700). Om brottet anses vara av mindre allvarlig karaktär, bland annat med hänsyn till det förskingrade värdet, kan du dömas för undandräkt till böter eller fängelse i högst sex månader, 10 kap. 2 §. Det är högst osannolikt att det kan anses vara av grov karaktär, jfr 10 kap. 3 §.Rent straffregister Det krävs att arbetsgivaren kan bevisa att det står utom rimligt tvivel att du har förskingrat dagskassorna. Det faktum att du är ostraffad sedan tidigare har normalt ingen betydelse, jfr 29 kap. 4 § brottsbalken. Preskriptionstid Att det hände 1,5 år tillbaka har inte heller någon betydelse i juridisk mening, eftersom påföljd kan utdömas upp till fem år efter den tid som händelsen hänför sig till vad gäller brottet förskingring av normalgraden och upp till två år efter vad gäller brottet undandräkt, 35 kap. 1 § första stycket brottsbalken.SammanfattningOm arbetsgivaren kan visa att det står utom rimligt tvivel att du har begått brottet förskingring eller undandräkt, så kan en domstol utdöma de påföljder som jag har beskrivit ovan. Att det hände för 1,5 år och att du är ostraffad sedan tidigare, tillmäts ingen betydelse i det här fallet. Att du inte arbetar kvar hos den arbetsgivaren har inte heller någon betydelse.Nedan hittar du lagen som jag har hänvisat till i mitt svar.Brottsbalken.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Straff för förskingring

2015-09-11 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Min sambo har blivit anmäld till förskingring av sin arbetsgivare "en bensinmack", hon har vid flera tillfällen ätit utav snabbmaten under tunga arbetspass och vid tillfällen tagit små pengar så som 10or och femmor sådant som blivit växel. Hon har vid ett tillfälle tagit emot kontanter för en stock snus där kunden inte velat ha kvitto och bara gått, dem pengarna stoppade hon i egen ficka och detta fångades på övervakningskamera.Vad kan straffet bli för henne?
|Hej och tack för din fråga. Det är som du förstår omöjligt för oss på Lawline att bedöma var ett straff i ett enskilt fall skulle hamna. Men straffet för förskingring är enligt Brottsbalken 10 kap 1 § fängelse i högst två år. Lägsta straff framgår inte av lagtexten men är 14 dagars fängelse vilket framgår av 26 kap 1 § i brottsbalken. Om förskingringen skulle anses som ringa döms man istället enligt BrB 10 kap 2 § för undandräkt, och där är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Det finns även möjligheter i lagen att istället för ett i lagen föreskrivet fängelsestraff utdöma villkorlig dom som kan förenas med böter istället. I svensk rätt finns en grundprincip att om det är möjligt med hänsyn till brottet, straffvärdet och så vidare välja en annan påföljd än fängelse, denna princip framgår av BrB 30:4. Vänligen,

Annans handlande utgör ej förmildrande omständigheter vid straffvärdebedömning

2015-08-24 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |en person tar olovligen ut pengar ur sitt eget företag och skänker pengarna till en idrottsförening.han fick ett hårt straff - det rörde sig om totalt 19 miljoner tror jag.min tanke är om föreningen betalar tillbaka pengarna vad händer då? mvh
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det verkar som att din fråga är vad som händer med personen som har skänkt pengarna till föreningen. Personen har begått ett brott och verkar ha dömts för det. Det faktum att pengarna återbetalas har ingen betydelse för gärningsmannens skyldighet och straff. Begår man ett brott så tilldelas man ett straff. Straffet kan däremot sättas ned till viss del om gärningsmannen på något sätt försöker "gottgöra" hans brottsliga handlande (se 29 kap. 5 § brottsbalken). I detta fall verkar det dock som att det är föreningen som betalar tillbaka pengarna, och inte gärningsmannen. Det påverkar därför inte gärningsmannens straff.Vänligen

Sakförskingring samt ersättning i samband med brott

2015-08-03 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Lämnade in min båt för reparation på en Marina i Dalsland. När vi skall hämta den efter reparation har de lyckas att sälja vår nästan helt nya båtvagn som båten stod på. Vi har ännu ej fått ersättning för den men de hävdar att de beställt en ny men den har inte dykt upp trots flera påstötningar. De har även försökt erbjuda oss en enligt dem en nästan ny men använd och skadad och lätt rostig vagn i samma storlek som ersättning men det har vi sagt nej till. Har de begått ett brott om de sålt eller tappat bort vår vagn ? Vilken ersättsanspråk kan man ställa?
|Tack för din fråga.Det du beskriver innebär att den person som sålt båtvagnen kan ha gjort sig skyldig till sakförskingring, 10 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700), BrB. Villkoren för att man ska ha gjort sig skyldig till det här brottet är att personen ska ha fått egendomen i sin besittning på grund av avtal, tillägnar sig egendomen och att det skett en förmögenhetsöverföring. Vidare måste personen haft uppsåt, d.v.s. gjort det hela med vilja eller insikt.I det här fallet kan jag konstatera att besittningen uppstått genom det avtal ni haft med marinan, ett tillägnande har skett då vagnen sålts och personen har blivit rikare genom försäljningen, samtidigt som ni blivit fattigare. Personen som sålt er båtvagn är sannolikt skyldig till brottet sakförskingring. Är så inte fallet kan han istället åtalas för olovligt förfogande i 10 kap. 4 § BrB. Olovligt förfogande är ett sekundärbrott som blir aktuellt om det brister i något rekvisit för sakförskingring.Vad gäller ersättningen så kan du få skadestånd för själva brottet, se 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207). Detta sker i samband med förfarandet angående brottet. Vid anmälan av brottet bör du nämna att du kommer att begära skadestånd. Du får då ersättning för den skada som uppstått genom agerandet. Du kan även föra talan om skadestånd utan att anmäla brottet. Då ska du istället yrka på skadestånd p.g.a. avtalsbrott. En ren skadeståndstalan kan ofta lösas genom förlikning eller genom särskild medlare, se 42 kap. 17 § Rättegångsbalken (1942:740).Med vänliga hälsningar

Tänkbar påföljd för (grov) förskingring

2015-06-14 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Jag har under 5 års tid förskingrat min arbetsgivare på närmare 700.000kr. Jag har gjort detta genom att systematiskt göra falska returköp på varor och sen satt in beloppet på mitt eget bankkort. Varje belopp handlar det om mellan 2.000-9000.Vad är min påföljd? Jag har 3 barn (alla under 5år), ordnad boende, en fru och har börjat studera. Min fru kommer att ha svårt att uppfostra 3 barn ensam och betala räkningar. Och jag är ostraffad sen tidigare. Kan alla dessa omständigheter förmildrar mitt straff något? Kan jag avtjäna mitt straff genom att bära fotboja? Jag är 39år.Tack på förhand!
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Nu vet jag inte hur ditt tillvägagångssätt sett ut, men jag kommer utgå från att du tillskansat dig företagets pengar och att du genom ditt anställningsavtal fått besittningen av dessa pengar samt att du hade en utgivnings- eller redovisningsskyldighet när du tog emot pengarna. Det är klart att du gjort en vinning, samtidigt som arbetsgivaren skadats ekonomiskt av ditt agerande. Dessa är kriterierna för förskingring, som tycks vara uppfyllda i ditt fall. Påföljden för förskingring är fängelse i högst två år (10 kap. 1 § brottsbalken). Påföljden för grov förskingring är fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år (10 kap. 3 §). Med anledning av att din huvudfråga gällde påföljden, kommer jag fokusera på denna del. För att närmare kunna uppskatta påföljden, ska jag redogöra för bedömningen för grov förskingring. Brottet ses som grovt om gärningsmannen missbrukat en ansvarsfull ställning eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen på annat sätt varit av särskilt farlig art, eller om förskingringen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada (10 kap. 3 §). Nu har jag inte vetskapen om ditt anställningsförhållande, men om du haft en ansvarsfull och självständig roll i den ekonomiska förvaltningen i företaget (ex. varit en advokat eller ett kommunalråd), talar detta för att ditt brott är grovt. Det är även allvarligt om du förskingrat genom förfalskning av handlingar. Vidare kan det vara grovt om förfaringssättet varit listigt och svårupptäckt. Att förskingra hundratusentals kronor ses normalt som grovt och det finns sålunda flera omständigheter som pekar på att dina gärningar är grov förskingring. Vad är då en rimlig påföljd för din del? Det är otvivelaktigt att dina handlingar är allvarliga och bör förmodligen betraktas som grov förskingring. Utifrån straffskalan för förskingring, alternativt grov förskingring, ska domstolen bestämma brottets straffvärde, det vill säga vad straffet som utgångspunkt bör landa på med hänsyn till omkringliggande omständigheter. Straffvärden utgörs av en gärnings skadlighet och farlighet samt gärningsmannens skuld och motiv (29 kap. 1 §). När det gäller straffvärdet ska försvårande och förmildrande omständigheter beaktas (29 kap. 2 och 3 §§). Exempel på försvårande omständigheter är att den tilltalade utnyttjat sin ställning eller missbrukat ett förtroende, eller hade avsikt att åsamka större skador än vad han gjorde. Några exempel på förmildrande omständigheter är att den tilltalade till följd av allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att bedöma gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller att den tilltalade uppenbarligen blev provocerad. Det finns en presumtion mot fängelse. Dock kan presumtionen brytas om brottets straffvärde är högt (i regel minst ett år), om det varit ett återfall eller om brottet i fråga varit ett så kallat artbrott (30 kap. 4 §). Här är brottets straffvärde mest av relevans. Det är knepigt att försöka estimera hur många månaders, eller års, fängelse som dina gärningar skulle kunna motsvara i ditt fall, men mer än ett års fängelse är inte helt otänkbart. Skulle straffvärdet vara lägre, kan en icke frihetsberövande påföljd, såsom skyddstillsyn eller villkorlig dom, väljas. Det är alltså upptänkligt att du skulle kunna ådömas en icke frihetsberövande påföljd. Gällande elektronisk fotboja kan detta användas som ett alternativ till fängelse, men då krävs det att den tilltalade döms till maximalt sex månaders fängelse (1 § lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Enligt min bedömning, är det tämligen osannolikt att ditt brott inte motsvarar mer än sex månaders fängelse, varför fotboja antagligen inte kan väljas. Efter att straffvärdet beräknats, ska en straffmätning göras. Där justeras den tänkta påföljden. Enligt de så kallade billighetsskälen, kan påföljden mildras om gärningsmannen exempelvis frivilligt angett sig själv till Polisen, väsentligen underlättat utredningen av brottet eller på grund av det inträffade har förlorat sin anställning (29 kap. 5 § brottsbalken). Om en annan än gärningsmannen skulle drabbas oproportionerligt och orimligt hårt av att gärningsmannen döms till en allvarlig påföljd, kan detta även inverka på den utmätningen av påföljden. Det finns ytterligare omständigheter som spelar in i bedömningen, men att gärningsmannen har familj, ordnat boende m.m. gör inte att brottet i sig är mindre allvarligt, varför detta inte torde påverka påföljdsbedömningen. Sammanfattningsvis så är det synnerligen allvarligt att förskingra företagets pengar om det skett genom missbruk av en förtroendeställning och om det rört sig om stora summor m.m. Dina handlingar kan möjligen ses som grov förskingring och här sträcker sig straffskalan från fängelse i sex månader till sex år. Om straffvärdet landar på under ett år, kan en icke frihetsberövande påföljd väljas. Det är dock relativt troligt att du döms till fängelse. Det är föga osannolikt att elektronisk fotboja, istället för fängelse, skulle kunna komma ifråga, med tanke på brottets allvarlighet.Vänliga hälsningar,