Förskingring eller olovligt förfogande när man "lånar" ur kassan?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga.
Beroende på omständigheterna kan din dotter ha gjort dig skyldig till förskingring (brottsbalken 10:1), undandräkt (brottsbalken 10:2) vilket är en lindrigare form av förskingring alternativt olovligt förfogande (brottsbalken 10:4).
För att förskingring ska anses föreligga ska den som ”på grund av avtal (…) fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller (min kursiv) redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iaktta för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.”
Det finns två former av förskingring, dels sakförskingring, vilket innebär att det är samma egendom som den anförtrotts som ska utgivas till huvudmannen; dels fordringsförskingring, vilket innebär att gärningsmannen ska ha haft skyldighet att redovisa för mottagen egendom, d.v.s. värdet (i stället för att utge själva egendomen jfr. sakförskingring). I din dotters fall är det troligtvis fordringsförskingring som aktualiseras.
Hon har genom avtal med sin kompis fått kompisens varor i sin besittning med uppdrag att sälja dem. De pengar hon har erhållit genom försäljning motsvarar värdet för varorna och är således föremål för redovisning till kompisen.
Eftersom din dotter betalade tillbaka summan hon lånat, antar jag att det var hennes intention från början och att hon därför inte haft tillägnelseuppsåt, d.v.s. hon hade inte tänkt använda pengarna (värdet) som sina egna tills vidare utan faktiskt återställa värdet. Däremot kan förskingring ändå föreligga beroende på hennes betalningsförmåga vid tillfället som hon tog pengarna. Handlingen för fordringsförskingring består nämligen i att gärningsmannen åsidosätter vad han eller hon har att iaktta för att kunna uppfylla sin redovisningsplikt. Det har sagts att det kan ske på två sätt: Dels att gärningsmannen uttrycker en ovilja att redovisa (då spelar dennes betalningsförmåga ingen roll), dels genom att gärningsmannen försätter sig i en situation där han eller hon inte kan redovisa (dennes betalningsförmåga är då avgörande). I detta fall är det det senare fallet som är aktuellt, d.v.s. om din dotter redan vid gärningstillfället (när hon tog pengarna ur kassan) eller senare men innan hon betalade tillbaka, inte hade förmåga att betala tillbaka pengarna, så har hon begått förskingring. Den som i förtroende mottar medel (pengar) har nämligen en skyldighet att under innehavets gång aldrig sätta det mottagna värdet i fara. Din dotter ska ha haft ekonomisk vinning, vilket hon nog får anses ha haft, och hennes kompis ska ha lidit en ekonomisk skada i form av värdeminskning. Det räcker dessutom att en avsevärd risk för ekonomisk skada har uppkommit, t.ex. att din dotter satsade pengar på poker med konsekvensen att hon inte hade kunnat betala tillbaka om hon hade förlorat spelet.
Straffvärdet för förskingring är fängelse i högst två år.
Om det förskingrade värdet är ringa kan det i stället vara fråga om undandräkt (brottsbalken 10:2), vilket är en mildare form av förskingring (straffvärdet är böter eller fängelse i högst sex månader). Gränsen för ringa värde går vid ca.1000 kr. Men man tittar även på övriga omständigheter, t.ex. om gärningsmannen har missbrukat ett stort förtroende, vilket är en försvårande omständighet och kan föranleda att det ändå klassas som förskingring (eller t.o.m. grov förskingring enl. brottsbalken 10:3).
Om din dotter var solvent, d.v.s. hon kunde återställa värdet under hela förloppet, så har hon inte gjort sig skyldig till förskingring. Däremot kan hon ha begått olovligt förfogande (brottsbalken 10:4). Skillnad mellan olovligt förfogande och förskingring är att vid olovligt förfogande behöver varken egendomen vara anförtrodd eller att gärningen innebär förmögenhetsöverföring. Inte heller krävs ekonomisk skada. Gemensamt för båda brotten är att gärningsmannen ska ha haft annans egendom i sin besittning och ägarens rätt till egendomen berövas. I din dotters fall blir det då i stället en fråga om just de pengar hon tog och använde utan lov. Det spelar ingen roll att hon kompenserade kompisen senare, olovligt förfogande har redan förövats när hon använde pengarna. Straffvärdet för olovligt förfogande är böter eller fängelse i högst två år.
Lagrummen för de ovan nämnda brott finner du här: https://lagen.nu/1962:700#K10.
Hoppas svaret har bringat lite klarhet!
Mvh Martina
