Fråga om straffansvar vid förtal

2021-05-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min dotter och hennes kompis smygfilmade en klasskamrat i klassrummet och skrev " vad ful och äcklig hon är" vid ett tillfälle och skickade detta via Snapchat till en sluten grupp klasskompisar ca 10 personer. Den filmade klasskompisen är inte med i den gruppen. Kan man bli dömd för detta? Dom går i årskurs 8 och fyllt 15 år. En i gruppen tog en skärmdump och gick till en lärare och visade detta och nu är det polisanmält av den filmades föräldrar
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga får vi se till de regler som brottsbalken (BrB) uppställer.Den som utpekar någon som brottsling eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning döms för förtal (5 kap. 1 § BrB), straffet för brott av normalgraden är böter. Uppgiften kan lämnas genom tal eller skrift. Uppgiftslämnandet ska typiskt ha lett till skada, men det är inte nödvändigt. Vidare ska uttalandet vara avsett att skada en levande människas anseende hos andra, här tas hänsyn till den krets av personer som offret hör till. Det som är avgörande är hur uttalandet subjektivt sett kan uppfattas. Om brottet är riktat mot någon under 18 år får åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt (5 kap. 5§ BrB), jfr. brottet förolämpning som är ett målsägandebrott där endast den kränkte (målsäganden) kan väcka åtal (5 kap. 3 § BrB). Eftersom den filmade klasskompisen inte var med i gruppen är det inte fråga om en förolämpning utan förtal, eftersom en förolämpning lämnas direkt till offret. Ett undantag från förtal är om den som uttalat sig varit skyldig att göra det (ex. under en rättegång) eller att det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgiften. Den som har uttalat sig måste visa att uppgiften var sann eller att det fanns en skälig grund för att undgå straffansvar för att undvika straffansvar.Eftersom din dotter och din dotters kompis har fyllt 15 år kan de dömas till straffansvar förutsatt att de var 15 år fyllda när handlingen begicks (1 kap. 6 § BrB). Det är åklagaren som ska bevisa att den tilltalade personen har begått ett brott, åklagaren har alltså s.k. bevisbörda. Skärmdumpen skulle kunna användas som bevis för att en brottslig gärning har företagits. Personer under 21 år har rätt till s.k. straffrabatt vilket innebär en strafflindring, i detta fall skulle det resultera i en reduktion av antalet dagsböter vid en eventuell dom (29 kap. 7 § BrB).Med vänlig hälsning,

Kan upprepade, störande, kontakter utgöra förtal, förolämpning eller ofredande?

2021-05-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har flertalet gånger blivit hotad av min partners ex. Att hon ska anmäla mig till socialen för att inte jag enligt henne inte kan ta hand om mitt barn . Hon har aldrig träffat mitt barn och jag har bara som hastigt träffat denna kvinna vid två tillfällen . Hon har ingen aning om hur jag och min lilla familj har det . Hon har själv det jobbigt med sin dotter så förmodligen vill hon hävda sig och kasta över det på någon annan vilket i det fallet blir jag .Jag börjar tröttna riktigt ordentligt på dessa hotelser hela tiden. Vad kan jag göra . Kan man stämma henne för förtal ?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du om din partners ex har begått något brott i ljuset av hennes handlande i din beskrivning, och om du kan stämma henne för detta. Jag kommer i det följande att beskriva olika brottstyper som förefaller aktuella, och därefter försöka koppla till din situation.Brott, och regler om brott, regleras i brottsbalken.BrottNär det gäller att bedöma brott i allmänhet är det viktigt att komma ihåg att för att någon ska dömas för brott krävs att varje enskild bedömning hänför sig en konkret gärning. Med andra ord kräver (de flesta brott) ett visst givet händelseförlopp. I den beskrivning som följer av din fråga framgår det inte riktigt hur den här personen begått sina gärningar. Att någon t ex hotar någon annan kan vara olagligt, men det finns vissa särskilt angivna förutsättningar som måste vara uppfyllda.FörtalFör förtalsbrottet krävs bl a att en uppgift har lämnats, med ett innehåll som är ägnat att utsätta personen för andras missaktning, och som har spridits till andra (5 kap. 1 § BrB). I din beskrivning förstår jag dig som att det inte är fråga om en viss uppgift som spridits till andra människor. Istället verkar det som att uttalandena har riktats mot dig direkt, vilket utesluter brottet förtal.FörolämpningEtt närbesläktat brott till förtal är förolämpning. Den väsentliga skillnaden från förtal, är att gärningen riktar sig direkt mot offret, istället för att de kränkande uttalandena sprids till andra människor. Bestämmelsen innebär i korthet att någon ska ha blivit kränkt till följd av någon annans uttalande, skrivelse eller agerande i övrigt. (5 kap. 3 § BrB). Av lagtexten framgår det att gärningen ska vara ägnad att kränka den utsatta personens självkänsla. "Ägnat att " innebär att det inte behöver bevisas någon konkret "skada" på den utsatta personens självkänsla för att detta rekvisit ska vara uppfyllt. Däremot måste de kränkande uttalandena vara av sådan beskaffenhet att de typiskt sett är tillräckliga för att någons självkänsla påverkats negativt. Som exempel kan nämnas kränkande uttalanden som anspelar på någons sexuella läggning eller etniska ursprung. Bedömningen ska dock ta sin utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet, i ljuset av hur den utsatta har uppfattat uttalandena. Det ställs inte märkbart höga krav på uttalandets "allvarlighet", men uppgiften måste, med beaktande av den utsattas omgivning och förhållanden, ha ett visst kränkande innehåll.OfredandeEtt annat brott som kan vara aktuellt är ofredande. Enligt denna krävs att gärningspersonen antingen fysiskt antastar offret eller kontaktar denne på ett störande och upprepande sätt, eller i övrigt beter sig på ett mycket hänsynslöst sätt (4 kap. 7 § BrB). Som exempel på den sistnämnda situationen kan nämnas att någon stör annan persons frid, t ex genom att befinna sig utanför deras bostad eller i syfte att störa någon spelar osedvanligt hög musik. Att någon på ett störande och upprepande sätt kontaktar offret kan komma till uttryck på flera olika sätt, varför någon generell tumregel inte kan ges. Ett exempel kan vara att på ett obefogat sätt någon ringer någon annan flera gånger om nätterna under en längre tid.Därutöver framgår av lagtexten att gärningen ska vara ägnad att kränka den utsatta personens frid på ett kännbart sätt. Även här förekommer rekvisitet "ägnat att", dvs det behöver inte bevisas en konkret skada. Däremot måste de störande kontakterna vara av sådan beskaffenhet att de typiskt sett är tillräckliga för att skada någons frid. Som exempel på när någons frid typiskt sett kan skadas är om den utsattas sömn påverkas, eller om dennes vardagliga tillvaro präglas av oro eller obehag. Jag vet inte hur kontakterna mellan dig och den aktuella personen mer detaljerat har sett ut. Ett ofredandebrottet skulle dock möjligtvis vara begånget, i synnerhet om den andra personens kontakter har pågått under en längre tid, eventuellt vid obekväma tillfällen, som typiskt sett skulle påverka din frid, t ex att du känner ett större obehag i din vardagliga tillvaro.Vad innebär det här för dig?Tyvärr kan jag inte göra en fullständig bedömning på din situation, eftersom det inte riktigt framgår mer detaljerat hur händelseförloppen sett ut, under hur lång tid det pågått eller hur den andra personen agerat i övrigt. Det kan däremot sägas att förtalsbrottet inte är aktuellt, såvida inte den andra personen spridit en uppgift om dig till någon annan. Förolämpning och ofredande kan vara aktuellt. För förolämpning ställs inte höga krav för vad som utgör ett kränkande uttalande, och utifrån din beskrivning uppfattar jag det som att hennes uttalande påverkat dig i tillräckligt hög grad för att ha utgjort en kränkning. För ofredande krävs, som sagt, att hennes kontakter med dig har pågått under en längre tid, alternativt på ett intensivt sätt som påverkar din dagliga tillvaro i vardagen.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Förtal om namn är borttaget?

2021-05-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har skrivit en bok om en person som driver ett bokförlag. Jag använder inte förlagets namn eller personen som boken handlar om. Däremot använder jag mejlen som skickades mellan oss, fast där namnet på personen och förlaget är borttaget och ersatt med något annat. Min fråga är om detta är okej enligt lag? Och om inte, kan jag kringgå på något sätt för att få med innehållet i mejlen ändå? Vore tacksam för svar. Med Vänliga Hälsningar Susanne Borgert
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Förtalsbrottet återfinns i 5 kap. 1 § brottsbalken. Brottet innebär att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning dömes till förtal.Inledningsvis och det för din fråga kanske viktigaste rekvisitet är att en levande människa ska "utpekas". För straffbarhet krävs att det som framförts utgör en relativt konkret uppgift. Det måste röra sig om tydliga påståenden, som i princip ska kunna beläggas som sanna eller felaktiga. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal.Huvudregeln är alltså att det ska framgå direkt vem det rör sig om, men det är eventuellt möjligt att ett utpekande med tillräcklig tydlighet även utan namn kan kvalificeras som förtal. En förutsättning för det är att det blir mycket lätt att identifiera personen utifrån uppgifterna i boken. Det finns inte särskilt många vägledande domar om just det du söker svar på. Det har däremot fastställts att en personalledare ansetts utpekad när man talat illa om ett mindre företag (NJA 1987 s. 336). Att tala illa om företaget har alltså kunnat likställas med att den som leder all verksamhet på företaget avsetts i uttalandet. Däremot bör detta gälla främst mindre företag med få antal anställda, där en identifiering därmed ska kunna ske mycket lätt. Det kan alltså vara så att klar identifiering av personen inte krävs för att dömas för förtal. Ett yttrande om en "person på ett förlag" kan vid tillräcklig precisering uppfattas så att en viss person pekas ut även utan namn. Däremot är förtal ett tryckfrihetsbrott (1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Tryckfriheten är grundlagsskyddad och är ämnad att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Skyddet är vidsträckt och det kan tänkas påverka hur preciserat ett uttalande måste vara för att kunna klassas som förtal.Enligt min mening är det inte särskilt troligt att uppgifter om någon som inte nämns vid namn ska kunna leda till en fällande dom, om det inte är väldigt lätt att ta reda på vem detta är, som att prata om "mamma" till en väldigt känd person. Vad som gäller i just ditt fall är svårt att säga, då jag inte har tillräckligt med uppgifter. Men att ändra namn och uppgifter om förlaget i mejlen bör alltså vara tillräckligt för att undvika att begå brott.Vänligen,

Anmäla någon för att den anmält mig?

2021-05-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan jag anmäla en person som har anmält mig till polisen? En kvinna har anmält mig till polisen för sexuella trakasserier. Hon spridde falsk information om mig till några bekanta. Hon går till psykolog spelar som offert och säger att hon är rädd för mig.Efter polisens utredning har jag blivit befriats från misstanken. Åtal väcks inte Vad kan jag göra nu?Mvh,Allen
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan inte anmäla någon till polisen endast av den anledningen att någon har anmält dig. Anmälningar till polisen kan göras om ett brott har skett. Det som skulle kunna bli aktuellt i ditt fall är förtal vilket regleras i 5 kap. 1 § Brottsbalken. Förtal sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen. Det är dock inte säkert att så är fallet utan att veta mer omständigheter.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Preskription för förtal

2021-05-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, vad är preskribitionstiden för grovt förtal? Och kan det röra sig om ett annat brott utöver grovt förtal ifall någon offentligt sprider falska rykten om att en person är en våldtäktsman (ej dömd) som gör att den personen mår mycket dåligt över detta?
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet grovt förtal preskriberas efter fem år enligt 35 kap 1 § 2 p brottsbalken (BrB). Preskriptionstiden räknas från den dag då gärningen begicks enligt 35 kap 4 § BrB. Grovt förtal får inte åtalas av någon annan än målsäganden enligt 5 kap. 5 § BrB. Om brottet däremot riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt. I de fall förutsättningarna för brottsbeskrivningen grovt förtal i 5 kap. 1 § BrB inte är uppfyllda kan istället bestämmelsen om förolämpning i 5 kap. 3 § BrB aktualiseras. Det utmärkande för förolämpningsbrottet är att uttalandet eller beteendet riktar sig till den berörda personen själv. För att uppfylla kravet på att ha förolämpat någon annan fordras att den berörda personen lägger märke till budskapet. Skulle budskapet innehålla en bestämd nedsättande uppgift som riktas både till föremålet för smädelsen och till tredje man, så att förutsättningar för både förtal och förolämpning är uppfyllda, döms endast för förtal. I förevarande fall är det rimligare att bedöma situationen där någon sprider ett rykte om att en annan person är en våldtäktsman som förtal. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Förolämpning

2021-05-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Kan jag bli fälld för provokation genom att titta på en person och le samt skaka på huvud och ge honom fingret? Personen filmade händelsen med sin mobil i minprivata tomt. Jag är rädd att han kan polisanmäla mig men jag undrar om det är allvarligt.
Anna Liss |Förolämpning är ett brott enligt 5 kap. 3 § brottsbalken och innefattar att uttala sig mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet.För att det ska klassas som förolämpning krävs att uttalandet är riktat till den specifika personen. I det här fallet krävs alltså att man uttalar sig mot någon som är närvarande. Här avses främst verbala kränkningar, men även gester kan inkluderas. Att något är ägnat att kränka den andres självkänsla innebär att det i det enskilda fallet inte är avgörande om personen faktiskt blivit kränkt utan att gärningen typiskt sett ska vara sådan att den kan orsaka kränkning. Enligt förarbeten bör uttalandet eller gesten kunna träffa den enskilde på ett mer personligt plan, och inte bara vara något som enligt en social norm är att klassas som olämpligt eller förargande.Att peka finger mot någon kan klassas som en sådan gest som skulle kunna utgöra förolämpning, däremot är det tveksamt om det kan ses som tillräckligt för att utgöra ett brott enligt lagen att ha gjort detta enstaka gång och utan kombination med ett mer personligt förolämpande. Med tanke på omfattningen av det du beskriver är min tolkning att det inte är tillräckligt att peka finger mot någon en gång för att dömas för förolämpning. Vänligen,

Är det förtal att skriva en dålig recension?

2021-05-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Ibland skriver folk på nätet och vill veta om en skola är bra eller dålig. När någon skriver om en skola att lärarna är dåliga är det då förtal?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid en första anblick skulle jag säga att det inte är förtal att recensera en skola på det sätt som du beskriver. Jag utvecklar mitt resonemang om detta nedan. FörtalsbrottetBrottet förtal regleras av 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Det finns även ett brott som heter grovt förtal i 5 kap. 2 § BrB. Förtalsbrottet i 5 kap 1 § BrB består av några rekvisit som måste vara uppfyllda för att brottet ska aktualiseras. Detta innebär att om de krav som uppställs i lagen inte möts så är handlandet inte brottsligt. Jag kommer här gå igenom dessa rekvisit och förklara dess innebörd. 5 kap. 1 § BrB lyder enligt följande: Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvarTill att börja med kan vi läsa att uppgiften måste handla om ett försök att utsätta personen ifråga (läraren i ditt exempel) för andras missaktning. Med detta avses inte att uppgiften faktiskt måste ha gjort att andra missaktat personen på grund av den. Det krävs dessutom att uppgiften är av nedsättande beskaffenhet enligt den allmänna uppfattningen i samhället. Därför räcker det inte med ett "värdeomdöme" för att brottet ska aktualiseras. I bestämmelsens andra stycke framgår att en person som uttalat sig när det varit försvarligt med hänsyn till omständigheterna och dessutom kan visa på att uppgiften var sann eller att den finns skälig grund för den kan inte dömas för brott. Vad innebär detta?När man lämnar en recension om en skola och skriver att lärarna är dåliga är det normalt sett inte ägnat att utsätta en specifik individ för missaktning. Snarare att utsätta skolan för missaktning i sådana fall. Skolan är dock inte en person och omfattas därför inte av bestämmelsen (skolan är inte någon). Vidare tycker jag att det inte kan räknas som att uppgiften är av nedsättande beskaffenhet enligt den allmänna uppfattningen i samhället. Snarare är det ett så kallat "värdeomdöme", dvs. något som olika personer kan ha olika åsikter om. Sådana åsikter har man rätt att uttrycka. En annan sak hade det varit om en person skrev att en specifik namngiven lärare var dålig och skrev något kränkande om just denna person. Då kommer vi istället till bestämmelsens andra stycke. Frågan blir då om uppgiften kan vara försvarlig på grund av att den är sann eller att det annars finns skälig grund för denna. Då beror det på vad uttalandet faktiskt består av och dess sanningshalt. Om någon exempelvis skulle skriva att lärare xx är dömd för allvarliga våldsbrott/har förgripit sig på elever eller dylikt skulle det utgöra förtal. Detta under förutsättning att uppgiften inte är sann eller att det inte av annan anledning funnits fog för denna. Slutsatsen av detta är att det inte är brottsligt att skriva att en skola har dåliga lärare. Detta är något som människor har rätt att fritt tycka till om, även om det såklart är tråkigt för skolan och för de som jobbar där. Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta oss igen med ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar,

Förtal i facebook grupp för grannar?

2021-05-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Förtal på facebook-grupp?Inom min bostadsrättförening har vi upprättat en sluten facebook-grupp för oss som bor i området. Det är 120 medlemmar i facebook-gruppen. Flera av medlemmarna har videofilmat personer som man vill varna för, och lagt ut filmerna på det slutna FB-kontot med en varningsuppmaning. Filmerna är så tydliga att man lätt kan identifiera personen. Det kan gälla personer som har ett misstänkt brottsligt beteende, t.ex. en misstänkt tjuv. Några grannar menar att detta inte är förtal, eftersom materialet endast lagts ut i en sluten FB-grupp, och att det därför är försvarligt. Jag undrar om det verkligen har någon betydelse för försvarlighetsbedömningen att videofilmerna publicerats inom en sluten grupp av grannar när det rör sig om så många som 120 personer.Fråga: Finns det rättsligt stöd för att det har någon betydelse för försvarlighetsbedömningen att uppgifterna lämnas inom en sluten FB-grupp, när det är tal om ett stort antal (120) medlemmar ?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret är att det har betydelse för försvarlighetsbedömningen. I förarbeten till brottsbalken (dvs det dokument där lagstiftaren redogör för sitt tankesätt) nämns att till vem man säger något och i vilket sammanhang påverkar bedömningen. Fokus läggs förvisso på sådant man säger till vänner men tankesättet kan utvidgas till ens grannar (NJA II 1962 s. 147 ff). Frågan är dock hur stor betydelse det har. Mig veterligen finns ingen domstolspraxis på en facebookgrupper för grannar. Däremot finns flera andra fall där personer dömts för förtal när de uttalat sig i slutna facebook grupper. Ju större grupp desto högre är dessutom risken att uttalandet sprider sig varför uttalanden i en större grupp är mindre försvarliga. Därmed tror jag inte att betydelsen är särskilt stor. Sammanfattningsvis har det betydelse och det finns rättsligt stöd för detta i förarbetena, men den är nog inte särskilt stor. Jag hoppas det ger klarhet i din fråga, du är alltid varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.