Innebär ett utpekande av annan i ett videoklipp att förtalsbrottet är uppfylld?

2021-05-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min granne har lagt ut en video på en Facebook-grupp för grannar. Han filmade från sin lägenhet en man som vid 12-tiden på natten försökte öppna dörren till ett cykel-förråd i en grannfastighet. Min granne ropade åt honom att ge sig i väg, vilket han gjorde. Grannen varnar nu för mannen såsom inbrottstjuv och har lagt ut en video som tydligt visar mannens ansikte. Jag undrar: Får man pulicera en video på detta sätt och varna för honom såsom inbrottstjuv? Är inte det förtal? Vi vet ju inte säkert något om mannens ärende, även om hans beteende verkade "skumt".
Marc Linderoth |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du om publiceringen av en video på en annan person i det sammanhang du beskriver kan utgöra förtal.Brott regleras i brottsbalken (BrB).Förtalsbrottet uppfylls när en person utpekas på ett klandervärt, brottsligt eller annat sätt som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). I första hand ska det alltså krävas att någon utpekas. Utgångspunkten här är att den berörda personen går att identifiera, dvs ett namn på personen är inte nödvändigt. En video där man ser personens ansikte är oftast tillräckligt för ett utpekande. Vidare fordras att uppgiften har lämnats till annan, vilket ska förstås som någon utöver gärningspersonen och den utsatta.Därutöver behöver uppgiften vara av någon form av nedsättande karaktär, som är ägnat att utsätta personen för andras missaktning. Ägnat att betyder att innehållet i uppgiften är tillräckligt för att den berörde skulle kunna utsättas för andras missaktning, oavsett om så faktiskt skett. Rekvisitet missaktning är i all väsentlighet beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Brottet är ett s k ärekränkningsbrott, vilket innebär att skyddsintresset hänför sig till den utsattas anseende. Utgångspunkten för rekvisitet missaktning blir i dessa fall hur den utsatta, och uppgiftsmottagarna, uppfattar den lämnade uppgiften. Som exempel nämner lagen att någon utpekas som brottslig. Mildare brottslighet, t ex en mindre allvarlig trafikförseelse, omfattas inte. Däremot bör t ex stöld omfattas.AnsvarsfrihetGärningspersonen kan bli fri från ansvar om två förutsättningar är uppfyllda.Den första är om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgiften. I första hand bör man undersöka hur allvarlig uppgiften är och hur den framställs, men även vad för syfte uppgiften har och vad innehållet har för betydelse för de som tar del av den. I detta avseende kan man märka en stor skillnad i att direkt beskylla någon för brott, och att varna andra för misstanke om brott eller uppmärksamma ett ovanligt beteende.Den andra är en prövning av sanningshalten av uppgiftsinnehållet. Konkret innebär det att gärningspersonen antingen ska visa att uppgiften är sann, eller visa att denne hade skälig grund för att tro att den var sann. Det sistnämnda skulle exempelvis vara att man fått uppgiftsinnehållet från mycket trovärdiga källor.Vad innebär det här för dig?I det fall du beskriver är det visserligen så att en person har utpekats som brottslig, i en uppgift som lämnats till annan. Däremot finns det flera omständigheter som talar för att det var försvarligt att lämna uppgiften i fråga. Exempelvis bör man beakta att uppgiftslämnandet skedde i en sluten grupp för personer som bor i området, vilket talar för att syftet med publiceringen var att varna grannarna. Det finns även omständigheter som talar för att det fanns skälig grund för att tro att det var sant, t ex att det skedde vid 12-tiden på natten och att personen gav sig iväg så fort hen blev tillsagd. Även det faktum att cyklar generellt sett är föremål för stöld ofta, talar för att det fanns anledning att tro att en stöld var på väg att inträffa.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

När aktualiseras förtal?

2021-05-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en fråga om att förtala någon inom en Facebook-grupp. Om man utpekar någon som brottsling i en Facebookgrupp, krävs det att uppgiften lämnas till en större grupp av personer för att uppgitslämnandet innebär förtal?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, vill du veta om förtal är det lämpliga rubriceringen i ditt fall. Svaret på denna fråga kommer att formuleras utifrån reglerna i brottsbalken, BrB.Vad är förtal?Bestämmelserna i 5 kap är avsedda att skydda den enskildes ära. Bland dem finns förtal, som är ett ärekränkningsbrott och regleras i 5 kap 1 § BrB. Förtal aktualiseras när någon pekar ut någon annan, d.v.s. en levande person, som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars lämnar uppgifter ägnade att utsätta personen för andras missaktning.Brottet förutsätter att uppgiften lämnas till någon annan den beskyllde. Det krävs även att det är en uppgift med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme. Som ex. på konkreta uppgifter som kan utgöra förtal kan nämnas påståenden om att en person är pedofil eller alkoholist.När anses brottet vara fullbordad?Brottet anses som fullbordat så snart uppgiften har kommit till tredjemans kännedom. Lämnandet av uppgiften kan ske genom framställning och fortspridning av uppgiften. Det krävs inte någon bevisning om att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning, utan att den ska vara av nedsättande beskaffenhet. Uppgifterna ska typiskt sett leda till skada, men skadan behöver inte ha inträffat utan det räcker med att uppgiften typiskt sett kan framkalla en sådan negativ uppfattning hos andra om den förtalade.AnsvarsfrihetEn gärning som uppfyller rekvisiten i 5 kap. 1 § första stycket BrB, d.v.s. är förtal, kan ändå vara straffri om den som lämnat uppgiften antingen var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för uppgiften. Exempel på när sådana situationer kan föreligga är en skyldighet att uttala sig om vittnesmål, polisförhör och andra förhör eller utredningar som äger rum inför domstolar o.s.v.Bedömningen kan vara svår och aktualiserar ofta en avvägning mellan olika motstående intressen såsom det allmännas vs det enskildas. Yttrandefrihetsaspekter ska beaktas såväl som syftet med uttalandet. Andra saker att ta hänsyn till är när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Det finns ett ganska stort utrymme att i umgänget med närstående och vänner göra uttalanden som kan uppfattas som nedsättande. Vidare kan det vara försvarligt att diskutera aktuella uppgifter, men vara brottsligt att t.ex. dra fram en gammal brottmålsdom ur glömskan.Det kan även vara försvarligt att, i varningssyfte, på ett sakligt sätt lämna uppgifter till exempelvis föräldrar till barn på en förskola om att en viss utpekad person, som dömts för sexualbrott mot barn, brukar uppehålla sig i närheten av förskolan. En mer allmän spridning av uppgifter, på internet eller annars till en stor krets, om att någon har gjort sig skyldig till exempelvis sexualbrott eller är pedofil, kan vara men anses ofta inte försvarligt även om syftet uppges ha varit att varna andra för personen. Bedömningen måste, liksom annars, göras mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.Ditt fallBedömningen av vad som kan anses som nedsättande, görs ur den utsattas omgivnings synvinkel. När bedömningen görs, ser man till hur aktuella uttalande subjektivt uppfattas av omgivningen. Det finns inte något krav på att uttalandet får en större spridning bland allmänheten för att det skall räknas som förtal, det kan vara förtal så fort den lämnas till annan än den beskyllde.I ditt fall utpekas personen som en brottsling. Ett av förtalsuppgifterna i brottsbeskrivningen är att någon utpekar en annan person som brottslig. För att vara nedsättande måste uppgiften gälla brottslighet av allvarligare beskaffenhet. Det innebär att påståenden om att någon gjort sig skyldig till exempelvis en trafikförseelse eller ordningsförseelse inte kan utgöra förtalsbrott.Det framgår inte vidare vad för brott personen som sig skyldig till och inte heller av vilket syftet. Jag kan därför inte uttalar mig avseende detta.Jag hoppas att det var till hjälp!Hälsingar,

Förtal och brott mot frihet och frid

2021-04-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan jag anmäla min exflickvän för förtal? Det börja med att hon gick igenom min messenger efter vi gjort slut hon ser då att jag skriver med en ny å känner sig sårad och bestämmer sig för att hämnas genom att komma till min arbetsplats och skrika på mina kollegor och helt öppet på avenyn i gbg att jag misshandlat och våldtagit henne. Hon är även över på andra krogar där jag har kollegor och skriker samma sak. Hon attackera även en kollega och blir gripen och fortsätter skrika vilket resulterar i att det blir en anmälan och jag får mitt ordningsvaktsförordnande indraget under processen. Jag förlorar min inkomst då jag inte längre kan jobba och hon fortsätter efter denna händelsen skriva till min chef och försöker få mig sparkad. Hon skriver även till den ansvarig på klubben och lägger ut samma anklagelser på instagram så mina syskon och vänner ser det.Och blir det hon som är skyldig till falsk angivelse när det är polisen som upprättar anmälan? Och det är väl inte heller lagligt att utan min vetskap och tillåtelse att gå igenom mina messenger konversation?
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga enligt följande, du undrar först och främst om du kan anmäla din före detta flickvän för förtal på grund av hennes uttalanden om att du har misshandlat och våldtagit henne. Dessutom undrar du om hon kan bli dömd för falsk angivelse, du undrar även om det är ett brott att hon gått igenom dina meddelanden utan din tillåtelse. Jag ska först redogöra för förtal sedan för falsk angivelse och till sist för brott mot frihet och frid.FörtalBrottet som kan aktualiseras i detta fall är förtal. Förtal regleras i (5 kap 1 § Brottsbalken). Det framgår att om en person utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadsätt eller lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning döms för förtal. Det finns dock undantag för när man får sprida sådana uppgifter utan att bli dömd för förtal. Det när nämligen om personen är skyldig att sprida uppgifterna eller om det är försvarligt att lämna uppgifterna. Vidare krävs det att personen hade skälig grund att sprida uppgifterna eller att uppgifterna är sanna eller om det finns anledning att tro att de är sanna. I ditt fall är dessa uppgifter som din före detta flickvän lämnat sådana som är typiska för att utsätta någon för andras missaktning. Du hävdar att uppgifterna inte är sanna. Däremot krävs det inte att uppgifterna är sanna, det kan ibland räcka med att personen haft skälig grund att sprida dem. Det krävs också att personen kan antingen visa på att det var försvarligt att sprida uppgifterna i fråga eller att personen varit skyldig att sprida dem. Jag kan inte med säkerhet säga vad utfallet blir om du anmäler henne för förtal. Du kan dock alltid anmäla om du känner att du har blivit utsatt för brottet förtal. Det krävs att du åtalar personen som du anser är skyldig, då åklagaren i förtalbrotten som huvudregel inte får väcka åtal. Falsk angivelse Falsk angivelse aktualiseras när en person till åklagare eller polis uppger att annan oskyldig person begått ett brott i avsikt att få denne dömd för brottet, se (15 kap 6 § BrB). Det krävs att personen haft ett åtalssyfte, och haft vetskap om att den personen hen anmäler för brott är oskyldig. Det krävs inte att den felaktigt angivna personen faktiskt åtalas, utan det räcker med att det ska ha varit personens syfte när hen lämnar uppgifterna till polis eller åklagare. Jag har inte riktigt förstått utifrån din fråga om din före detta flickvän anmält dig/lämnat uppgifter till polis eller åklagare om att du har misshandlat/våldtagit henne. Jag kan tyvärr inte heller säga i den delen vad utfallet blir. Jag kan dock säga så här, om hon har kontaktat myndigheterna och angav felaktiga uppgifter om dig med syfte att få dig åtalad i rätten kan hon ha gjort sig skyldig till falsk angivelse. Brott mot frihet och frid Du uppger att din före detta flickvän läste dina meddelanden utan din tillåtelse. Att någon olovligen, det vill säga utan tillåtelse, läser någons meddelanden är ett angrepp på offrets personliga frid och kan leda till straffansvar. Brottet som kan aktualiseras är brytande av post eller telehemlighet, se (4 kap 8 § BrB). Det förutsätts att du inte haft kännedom om att hon har läst dina meddelanden, dvs. att handlingen begåtts olovligen. SlutsatsJag kan tyvärr inte säga vad som kan bli aktuellt och ifall hon blir dömd för de ovannämnda brotten. Du kan dock alltid anmäla till polisen ifall du känner dig utsatt för något eller alla dessa brott. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Uthängd på en hemsida

2021-04-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej är uthängd på en sida med namn personnummer hela 10 siffror adress vart jag jobbar folk har även mailat jobbet om detta är det ok eller inom vilket brottsbalk och brottsrubricering går detta under då haken är att skada och förstöra i ens arbete och fritid
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline. Såsom jag uppfattat det har du blivit uthängd på en hemsida med personnummer och annan typ av information som gör att man klart och tydligt kan identifiera dig. Frågan är om detta är brottsligt eller inte. I regel är det inte brottsligt att lägga ut personuppgifter om någon Den informationen som du nu beskriver är inte i sig brottslig att lägga ut. Personnummer och dylikt är i de allra flesta fallen offentlig information (Jfr t.ex. Mr.Koll och dylika hemsidor som ofta har denna information offentligt). Däremot så kan detta vara brottsligt om det också, tillsammans med personuppgifterna, sprids ett annat budskap om dig som person. Att bli uthängd kan vara förtalOm du har blivit utpekad av annan som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller den personen annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning döms enl. 5:1 Brottsbalken (BrB), för förtal. Förutsatt att du blivit uthängd, genom att personen tillsammans med dina personuppgifter skrivit att du är på något sätt brottslig eller annars klandervärd i ditt levnadssätt kan alltså detta förfarande vara brottsligt enl. 5:1 BrB. Uppgifterna måste även ha spridits till andra, vilket jag förutsätter enl. informationen ovan att det gjort. Dock går han eller hon fri från ansvar om personen var skyldig att uttala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och denne visar att uppgiften var sann, eller det fanns skälig grund för att tro att den var sann. I och med att jag inte vet exakt vad som lagts ut kan jag inte göra en bedömning av din fråga på ett djupare plan än detta. SammanfattningSammanfattningsvis kan detta utgöra ett förtalsbrott om du har blivit uthängd såsom brottslig eller klandervärd tillsammans med dina personuppgifter. Om du behöver mer hjälp i ärendet råder jag dig att återkomma till oss med mer information om vad som exakt har skrivits tillsammans med dina personuppgifter.

Fråga om det är straffbelagt att förtala ett företag

2021-05-18 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, om jag är missnöjd med en vara jag köpt via nätet, såg reklam på facebook. Den vara jag fick var inte den företaget visade på fb. Alltså en reklamationsfråga. Bedrägeri. Jag undrar om jag kan varna andra på fb för detta företag? Tex kan jag skriva så här: köp ej från ....... för de är inte seriösa, du får inte vad du beställer!
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straffrättsliga regler återfinns bl.a. i brottsbalken (BrB).Förtalbestämmelsen tar sikte på levande människorDen som utpekar någon som brottsling eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter (5 kap. 1 § BrB). Denna paragraf tar sikte på ett uttalande som ska vara avsett att skada en levande människas anseende hos andra. Det innebär alltså att företag inte omfattas av bestämmelsen, det är inte straffbart att förtala ett företag enligt svensk rätt.Det är dock möjligt att dömas för förtal om det som sägs riktas mot en eller flera personer i ett företag. I NJA 1950 s. 250 ansågs ett nedsättande uttalande om en juridisk person (ett aktiebolag) utgöra ärekränkning av en fysisk person då personens namn fanns med i bolagets namn och att det därmed fanns en stark koppling mellan bolaget och personen.Sammanfattningsvis är det som utgångspunkt inte straffbart att förtala ett företag, uttalandet kan dock komma att omfattas av straffbestämmelsen om uppgifterna har ett nära samband med en eller flera fysiska personer på företaget.Med vänlig hälsning,

Är det förtal att skriva ut på sociala medier att någon tror att en person har mördat någon?

2021-05-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det förtal om en person A skriver i sociala medier att h*n tror att exempelvis person B har mördat men samtidigt att person A skriver att det är en teori? Kan detta vara att peka ut person B som klandervärd att person A skriver att h*n har en teori att person B har mördat?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att skriva ut något på sociala medier kan vara förtalStraffansvaret för förtal framgår av 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Den brottsliga handlingen är att "utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning". Förtal kräver att den missaktade uppgiften lämnas till någon annan än den som det avser. Uppgiften kan lämnas både skriftligen, muntligen, genom bild eller på annat sätt. Att skriva ut något på sociala medier kan alltså vara förtal, då uppgiften lämnas till någon annan än "person B". Att peka ut någon som brottslig är förtal även om det är en teoriDet krävs emellertid att den uppgiften som skrivs ut på sociala medier utpekar att någon är brottslig eller klandervärd samt ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Att uppgiften ska vara ägnad att utsätta någon för andras missaktning betyder att uppgiften typiskt sett får personen att framstå som en sämre människa i omgivningens ögon. Det är alltså avgörande hur omgivningen har uppfattat uppgiften. Om en person skriver ut att den tror att en viss person har mördat en annat person, är det detsamma som att peka ut att någon är brottslig i sitt levnadssätt vilket typiskt sett kommer leda till andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgiften är sann eller inte. Som svar på din fråga så skulle detta ses som förtal, även om det bara är teori då det inte spelar någon roll om uppgiften är sann eller inte. Avgörande är hur omgivningen har uppfattat uppgiften. Att sprida en teori att någon har mördat en annan skulle typiskt sett innebära att den personen framstår som sämre människa i omgivningens ögon. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Falska anklagelser

2021-04-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Det är mycket prat om den 24 april för det ska tydligen vara någon nationell våldtäkts dag och då har jag sätt att alla lägger ut en bild om det och då tänkte jag att kan ja också kan lägga ut den bilden men får till svar av en person då som skriver personligen till mig att jag bidrar till den dagen jag har inget rättigheter ingen talan eller något jag mår själv dåligt över att jag får höra hur jag bidrar till en så fruktansvärd sak. Vet inte vad jag ska göra i det här läget
Maryam Naqqar |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hej jag förstår att du mår dåligt över incidenten. Däremot vet jag inte vad för bild du har lagt ut som senare har väckt reaktion hos denna person. Den som anklagar en oskyldig person för att ha begått ett brott kan själv göra sig skyldig till brott: falsk angivelse respektive falsk tillvitelse. Dessa brott regleras i Brottsbalken (BrB).Falsk angivelse innebär att en person uppsåtligen, alltså med syfte att få en viss följd, gör en anmälan om brott mot en person trots att hen vet att personen är oskyldig (15 kap. 6§ BrB).Anmälan ska ha gjorts till relevant myndighet, exempelvis Polisen, och den som gjort anmälan ska ha haft kunskap om att personen den anmält är oskyldig.Falsk tillvitelse innebär att en person kontaktar exempelvis åklagare, polis eller annan myndighet och pekar ut någon annan för brottslig gärning eller lämnar andra oriktiga besvärande uppgifter om en person, 15 kap 7§ BrB. Den som lämnat uppgifterna måste haft kunskap om att personen den pekat ut är oskyldig. Till skillnad från falsk angivelse behöver den som lämnat uppgifterna inte haft som syfte att den utpekade ska dömas för ett brott, det räcker med att peka ut/lämna oriktiga uppgifter om annan person för att besvära denne.Den som pekar ut en annan person som brottslig, klandervärd i sitt sätt att leva, eller lämnar andra uppgifter som kan orsaka andras missaktning kan göra sig skyldig till brottet förtal enligt 5 kap. 1§ BrB. Personen som pekats ut måste tagit del av uppgifterna, och syftet ska varit att andra ska missakta den utpekade personen.Att medvetet anmäla en oskyldig person, utpeka någon som brottslig, eller lämna andra oriktiga uppgifter om en person kan alltså utgöra flera olika brott. Det ni kan göra är att kontakta Polisen och göra en anmälan mot personen/personerna ifråga.Däremot framgår det av det du skriver att denna person har skrivit till dig privat, i detta fall har denna person uttryck sina tankar som du kan välja att bortse från. Men om du uppfattar personens ord som klandervärda i ditt sätt att leva, kan personen ha gjort sig skyldig till förtal. Men av vad jag själv har förstått av din situation, så har denna person skrivit till dig att du bidrar till att denna dag vilket inte är tillräcklig grund för förtal. Jag uppfattar inte riktigt vad du mår dåligt över, är det så att du mår dåligt över den bilden som du la ut då kan du radera den. Vänligen,

När är ett förtalsbrott begånget?

2021-04-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejVi har i en grupp av berörda föräldrar berättat om en person som tränar deras barn, han är straffad flertalet ggr för misshandel och olaga tvång samt misstänktes för påstått samröre med en tonårig flicka och ska upp i rätten för en ny misshandel snart.Är det förtal att dela detta med andra föräldrar för att dom ska veta vad för person som tränar deras barn?Inget har lagts ut på facebook eller i social media som kan härleda till denna person.Med Bästa Hälsningar
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga framgår inte riktigt i vilket sammanhang själva delningen skulle göras. Jag kommer därför i det följande att ta upp vad som krävs för att förtalsbrottet ska bli aktuellt, och därefter försöka koppla till din situation.Brott, och regler om brott, finns i brottsbalken (BrB).UtgångspunkterFör att förtal ska föreligga krävs att en person utpekas på ett klandervärt, brottsligt eller annat sätt som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Med rekvisitet "utpekas" ska förstås så att den utsatta går att identifiera. Personen behöver alltså inte uttryckligt namnges, utan det räcker med indikationer eller beskrivningar som gör personen i fråga identifierbar. En förutsättning för regelns tillämplighet är att en uppgift lämnats till annan än den angripne. Brott kan föreligga både när gärningsmannen framställer uppgiften och/eller sprider uppgiften."Ägnat att" innebär i korthet att det inte behöver bevisas att någon faktiskt utsatts för andras missaktning, dvs det räcker med ett innehåll som är tillräckligt för att framkalla sådan missaktning. Vad som i sin tur kan anses vara en uppgift ägnad att utsätta den utsatta för andras missaktning skiljer sig från situation till situation. Med missaktning ska generellt förstås att någons attityd gentemot den utsatta påverkas i negativ riktning. Detta är alltså i viss utsträckning beroende av uppgiftsmottagarnas reaktioner. En uppgift kan t ex vara värdemässigt negativ för den utpekade, men kan samtidigt vara så vanlig att någon risk för missaktning inte finns. Utgångspunkten för bedömningen blir därför hur den utsattas krets uppfattar uppgiften. Som exempel på nedsättande uppgifter nämns i lagen att någon utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Djupet av dessa varierar beroende på mottagarnas reaktioner, men generellt brukar sägas att våldsbrott och rattfylleri är sådana brott som omfattas av "brottslig". Med levnadssätt ska istället tolkas negativt laddade gärningar som karakteriserar den utpekades levnadssätt, t ex missbruk av narkotika eller alkohol.Fri från ansvarGärningsmannen frias från ansvar om två kriterier är uppfyllda: (1) det var försvarligt att lämna uppgiften, och (2) uppgiften var sann eller det fanns skälig grund för den (5 kap. 1 § andra stycket BrB).Försvarlighetsprövningen tar i all väsentlighet sikte på en intresseavvägning mellan yttrandefriheten och skyddet för anseendet. Vid frågan huruvida ett uppgiftslämnande varit försvarligt ska hänsyn tas till omständigheterna när uppgiften lämnades, t ex hur allvarligt påståendet är, hur uppgiften framställts, vilket syfte etc. Det måste t ex beaktas att en högst aktuell uppgift lämnats i syfte att "varna" andra om något visst. Det finns också en viss skillnad i att framföra en misstanke om brott och att framföra en ren beskyllning (även om den utsatta utpekas som brottslig i båda fallen).Sanningsprövningen blir aktuell först om det anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften i fråga. Sanningskriteriet uppfylls om gärningsmannen i stort sett kan visa att uppgiften är sann. Om det inte är möjligt, måste gärningsmannen visa att hen hade skälig grund för att tro att den var sann (t ex genom mycket trovärdiga källor).Vad innebär det här för dig?Som sagt framgår inte det riktigt hur själva "delandet" skulle komma till uttryck, vilket gör det svårt för mig att ge ett konkret svar. I ditt fall är det visserligen så att en person utpekas som brottslig, och sannolikt även ägnad att utsätta den utsatta för andras missaktning. Däremot skulle uppgiftslämnandet kunna ses försvarligt, i synnerhet med hänsyn till att det i egenskap av förälder finns ett intresse av innehållet i uppgifterna. Även det faktum att barn är inblandade är sannolikt en uppgift som är relevant för försvarlighetsprövningen.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,