Vilka är förutsättningarna för förtal?

2021-02-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag är i en vårdnadstvist med min dotters mamma. Hon har vid flera tillfällen sagt att jag missbrukar droger, vilket inte stämmer. Detta har sagts till socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (som också har fört in detta i sina journaler). Jag har varit i kontakt med socialtjänsten och förklarat att detta inte stämmer. De har sedan valt att inte gå vidare med några insatser gällande mitt påstådda missbruk. Eftersom att socialtjänsten uppenbarligen inte tror min dotters mamma, undrar jag om det inte är anmälningspliktigt när hon fortsätter att sprida detta falska rykte. Är detta inte förtal?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förtal är ett brott som finns lagstadgat i 5 kap. 1§ Brottsbalken (BrB). Rekvisiten för förtal är att någon utpekar annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för annans missaktning. Det faktum att du blivit anklagad för att bruka droger är ett sådant utpekande som skulle kunna träffas av förtal. Speciellt då uppgifterna angivits till bl.a. socialtjänsten vilket kan indikera på att hon velat utsätta dig för annans missaktning. Det råder heller inget krav på att anklagelsen faktiskt ska ha lett till missaktning, vidare som det inte behöver visas att anklagade hade uppsåt till att uppgifterna skulle leda till missaktning. Det brukar räcka med att anklagelsen typiskt sätt leder till missaktning. Med uppsåt menas i princip en avsikt att agera på visst sätt. Av 5 kap. 1§ st. 2 BrB stadgas däremot undantag för när anklagelser inte ska betraktas som förtal. Ifall den som anklagat någon varit skyldig att uttala sig eller ifall det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna uppgifterna och dessa visar sig vara sanna eller personen hade skälig grund för dem, ska personen inte dömas till ansvar. Jag kan inte på rak uppge ifall uttalandet varit försvarligt eller inte, utan detta är något som kräver djupare granskning. Särskilt då det rör sig om en vårdnadstvist. Dock brukar en uppgift normalt sätt betraktas som försvarlig ifall den har ett högt allmänintresse. Jag uppfattar inte att så är fallet. Jag vill påminna dig om att förtal är ett brott som faller in under det som benämns enskilt åtal 5 kap. 5§ BrB. Detta innebär till skillnad från allmänt åtal, att målsäganden själv är den som väcker åtal. Det finns många processuella regler att förhålla sig till varför detta kan vara både tidskrävande och väldigt kostsamt, 47 kap. 1§ Rättegångsbalken. Ifall du förlorar målet finns dessutom risk för att du svarar för motpartens rättegångskostnader. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vad utgör förtal

2021-02-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har sagt upp mig från mitt gamla jobb. Fick höra av en fd arbetskamrat att enhetschefen kommit in på ett avdelningsmöte och sagt att jag blivit uppsagd. Jag finner det oerhört kränkande för det är att misstänkliggöra mig som person och min arbetsprestation. Jag har 3 vittnen i detta samt ett protokoll från vår Personal försörjnings nämnd som styrker att jag sagt upp mig på egen begäran. Har gett personen i fråga möjlighet att be om ursäkt och göra en dementi utan framgång. Är det ens lönt att jag försöker förtalsanmäla detta?Jag mår fruktansvärt dåligt av detta och mitt rykte blir ju förstört i hela organisationen.
Oscar Rudén |Hej,Tack för att du vänder till oss på Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer jag först och främst att redogöra för de förutsättningar som krävs för att brottet förtal ska anses vara uppfyllt. Därefter kommer kraven att jämföras med den situation som du har blivit utsatt för. Vad är förtal?En person döms för förtal om denne pekar ut någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnade att utsätta personen för andras missaktning, se 5 kap. 1 § Brottsbalken. 1: Det ska för det första vara en uppgift som lämnas, uppgiften måste inneha ett visst krav på bestämdhet. Det är oklart var gränsen för bestämdheten går men, uppgiften måste ta sikte på något som den utpekande (du i ditt fall) har gjort, gör eller möjligen kan tänkas göra. 2: För det andra ska uppgiften som lämnas vara ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Uppgiften som lämnas ska typiskt sätt leda till skada, eller var av sådan art att det typiskt sätt kan framkalla negativa uppfattningar och reaktioner hos andra. Vid denna bedömningen saknar det betydelse om uppgiften som lämnas är sann eller inte, man ser snarare till innehållet i uppgiften och vilka konsekvenser det kan medföra. 3: För det tredje förutsätts att uppgiften lämnas till någon annan än den som uppgiften avser. I lagtexten står det andras missaktning. Det innebär att, om en själv mottar ett meddelande, mejl eller samtal som inte kommer till en tredje persons kännedom, kan det inte utgöra förtal. Detta eftersom man inte kan utsättas för andras missaktning. Det föreligger därmed ett krav på spridning.I Ditt fall - Vad gällande ditt fall så är detta spridande av information och kan anses utgöra information som är tänkt att väcka missaktning. Detta är dock osäkert då generellt sätt menas med missaktning sådant som knarkande eller information om ens sexuella aktivitet. Detta är dock information som kan väcka missaktning, det framställs ju som att du var en dålig anställd och förtjänade att få sparken. Missaktning bör därför vara aktuellt även i ditt fall. Sedan har detta spridit till andra människor, i en social grupp där människor känner igen dig. Det innebär att alla 3 krav för förtal faktiskt är uppfyllda. Det är därför möjligt å din sida att väcka åtal för förtal. Ta gärna kontakt med några av våra kära jurister här på Lawline för vidare rådgivning om just detta. Hoppas att de var svar på din fråga!

Föreligger förtalsansvar om uppgiftsgivaren sprider rykten om att offret orsakat annans bortgång.

2021-02-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag har en pappa med narcissistiskt personlighetssyndrom, och som en del av det talar han ofta nedlåtande och kränkande om sina medmänniskor. För tre år sedan dog min mamma, vid 85 års ålder. Det var odramatisk, men oväntat, hon fick en hjärtinfarkt i sömnen och vaknade inte upp mer. Tiden innan dödsfallet, en period på ca 2-3 månader, hade jag och min mamma lite sämre kontakt pga en smärre kontrovers. Det som nu har hänt är att min pappa sprider rykten om att jag har orsakat hennes död, genom mitt elaka agerande. Han säger det till släkt, vänner och sin hemtjänstpersonal. Jag har valt att inte konfrontera honom och har även avbrutit kontakten med honom, men känner att detta börjar tära på min psykiska hälsa. Skulle jag kunna stämma honom för förtal? Vad är prognosen för att lyckas? Med vänlig hälsning
Rebecca Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att berätta att det inte går att ge något säkert svar på din fråga. Detta eftersom varje fall är olika och rätten gör en individuell bedömning baserat på omständigheterna när frågan tas upp i en rättegång. I huvudregel är det du själv som väcker åtal i dessa brottmål, vilket innebär att du är den som själv kommer utreda brottet och föra din egen talan i domstol. För att ge dig ett steg på vägen har jag därför valt att fokusera mera på de rekvisit som krävs för att förtalansvar ska anses föreligga och vad de rekvisiten i huvudregel innebär. Jag gör därefter en bedömning, baserad på den information jag kan utläsa i din fråga. Du kan välja att gå direkt till mitt svar. Stämma någon för förtalFörtal åtalas primärt endast av målsägande 5 kap. 5 § Brottsbalken. Med målsägande avses den personen som blivit utsatt för brottet. Detta sker genom ett enskilt åtal. 47 kap. Rättegångsbalk.I undantagsfall kan en åklagare välja att väcka åtal. För det krävs att åtalet anses påkallat från allmän synpunkt och avser. T.ex. förtal och grovt förtal. Det krävs alltså att båda rekvisiten ska vara uppfyllda. Det ska 1. Vara påkallat från allmän synpunkt; och 2. Avse förtal eller grovt förtal. För rekvisitet allmän synpunkt krävs att det finns ett klart samhällsintresse i att brottet beivras. Bl.a. om brottet tar sig i särskilt grova uttryck eller får en stor utbredning i samhället. Men även om en person objektivt sätt drabbats mycket hårt bör i princip allmänt åtal väckas. Exempel på när en person drabbats mycket hårt är om påståendet fått stor spridning om att den utpekade gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och att det är särskilt ägnat att utsätta personen för andras missaktning. Det är åklagaren som gör bedömningen om åtal ska väckas. Det finns inget som stoppar dig från att polisanmäla brottet. Men det finns en stor risk för att åklagaren inte kommer väcka något åtal. Det är då upp till dig att själv skicka in en skriftlig ansökan om stämning till behörig domstol. 47 kap. Rättegångsbalken. Vilken domstol som är behörig framkommer i 19 kap. 1 § Rättegångsbalken. FörtalI 5 kap. 1 § första stycket Brottsbalken reglerar förtal av normalgraden. I paragrafen föreskrivs straff för lämnande av ärekränkande uppgift om någon annan. "Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning…"Sammanfattningsvis måste alltså följande rekvisit vara uppfyllda för att straffansvar ska föreligga:1.En uppgift har lämnats: I SOU 2016:7 framkommer att för att en uppgift ska kunna leda till straffansvar krävs det att den tar sikte på något en person gjort, gör eller kan tänkas göra. Ett uttalande som beskriver hur något är eller uppfattas är att anse som ett värdeomdöme som inte omfattas av förtalansvaret.2.Uppgiften ska avse en levande människa (med undantag i andra paragrafer ang. avliden person eller juridisk person)3.Uppgiften ska vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning: Detta är att anse som det centrala rekvisitet. Här krävs alltså en bedömning kring personens uppsåt. Ägnat-kravet innebär för det första att uttalandet duger till att framkalla missaktning hos andra. Det anses vara tillräckligt att risken för att den berörde under föreliggande omständigheter skulle komma att utsättas för andras missaktning. Prövningen görs utifrån de sociala värderingarna på den berördes ort och inom hens samhällsgrupp eller personkrets. (NJA 2003 s.567) Det är alltså inte de allmänt rådande värderingarna som utgör utgångspunkten för bedömningen.4.Uppgiften har lämnats till annan än den som uppgiften avser: Det sista rekvisitet är att uppgiften ska lämnas till en annan. Om uppgiften inte lämnats till annan kan det inte anses vara så att ägnat kravet är uppfyllt.I 5 kap. 1 § andra stycket Brottsbalken reglerar några av undantagsfallen, då en handling som uppfyller kraven för förtal är försvarlig och inte utgör något ansvar."Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar"Bestämmelsen förutsätter att 1.Den som lämnat uppgiften var skyldig att uttala sig eller: Med detta menas att det ska föreligga en juridisk skyldighet att uttala sig. T.ex. som vittne i rättegång.2.Den annars var försvarlig att lämna uppgift i saken och: Försvarlighetsbedömningen görs med hänsyn till alla omständigheter när uppgiften lämnades. T.ex. bör det beaktas hur allvarliga påståendena är, till vem och i vilken situation eller med vilket syfte de lämnades, vem som avsågs och vem som lämnade den. En arbetsgivare har till exempel rätt att yttra sig över en arbetstagares lämplighet att söka tjänst genom att lämna ett negativt omdöme.3.Den som lämnat uppgiften visar att (1) uppgiften var sann eller (2) han eller hon hade skälig grund för den: Kravet på uppgiftsgivarens bevisningskrav är varierat. Vilken slags uppgift som lämnas in tas i beaktning, t.ex. är det skillnad mellan att framföra misstanke om brott och en kategorisk beskyllning. Mitt svar: Med beaktande av din fråga är min bedömning att din pappa kan ha gjort sig skyldig till förtal enligt 5 kap. 1 § Brottsbalken. Efter vad som framkommer i din fråga handlar de uppgifter din pappa har lämnat om något du har gjort (handlat på ett vis som orsakat din mammas bortgång). Det är dock inte glasklart huruvida uppgiften var ägnad att utsätta dig för missaktning, då detta ska bedömas individuellt. Jag uttolkar din pappas uttalande som att han anser att du begått en brottslig handling, vållande till annans död eller mord (3 kap. 1,7 § BrB). Vilket är en av punkterna som kan fälla en person för förtal, då en sådan uppgift i huvudregel anses vara av sådan art att risk för missaktning anses föreligga. Men som jag skrev tidigare görs det en individuell bedömning i varje enskilt fall och en domstol kan alltså komma att döma annorlunda vid en rättegång. Jag kan inte heller i din fråga uttolka att något undantag för straffansvar föreligger. Skulle rätten döma utlämnandet av uppgiften som försvarlig dömas görs en bedömning kring huruvida uppgiften är sann eller om din pappa hade skälig grund för den. Då krävs det att vi undersöker rekvisiten till mord i 3 kap. 1 § Brottsbalken, samt vållande till annans död i 3 kap. 7 § Brottsbalken. Utan att gå in får långt på dessa paragrafer kan jag konstatera att din handling inte täcker rekvisiten för brotten och den inte kan dömas för sann. Om det förelåg skälig grund ligger på din pappa att bevisa. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Prognosen för att lyckasDet är svårt att säga eftersom information som ej framkommit här kan utgöra en stor skillnad i hur målet döms. Baserat på din fråga bedömer jag ändå att prognosen är god för dig att lyckas driva igenom ett straffansvar. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Kan oönskade pussljud mot okända kvinnor utgöra en olaglig handling?

2021-02-12 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det olagligt att göra oönskade pussljud mot kvinnor som man inte är i någon relation med?
Line Skaugrud Landevik |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer jag använda mig av brottsbalken (vidare förkortad BrB).Aktuella brottOfredandeDet inledande svaret på din fråga är ja, det kan klassas som olagligt, men det beror också på omständigheterna i övrigt och i sin helhet. Det brott en person kan göra sig skyldig till är ofredande. Ofredande döms en person för om denne fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § BrB).För att gärningen ska kunna klassas som ofredande krävs det alltså att agerandet ska ha utgjort ett angrepp på den privata sfären för den andra personen. Den privata sfären har varje människa rätt att hålla fredad. Det krävs inte att den som angrips uppfattar angreppet för att det ska vara fråga om ett angrepp på den fysiska sfären, exempelvis genom sömn eller medvetslöshet. För andra ageranden krävs det dock att personen uppfattar angreppet, men denne behöver inte uppfatta angreppet när det sker, utan det kan även ske vid en senare tidpunkt.Beroende på omfattningen och sammanhanget oönskade pussljud görs i, kan det alltså klassas som olagligt. Men handlar det istället om enstaka yttranden, så torde det bli svårt att klassa det som olagligt. Exempel på enstaka yttranden som kan utgöra straffansvar är framförande av falska dödsbud, uppmana någon att ta livet av sig eller framföra grova och detaljerade kränkningar av sexualiserad/våldsam natur. Skulle pussljuden göras i kombination med andra kränkande yttranden torde en enstaka yttring kunna omfattas.FörolämpningYtterligare ett brott som eventuellt kan göras gällande är förolämpning. En person som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning (5 kap. 3 § BrB). Detta brottet finns för att i första hand skydda en person från angrepp på en personens ära.Straffbara förolämpningar kan uttryckas både genom ord eller genom handlingar, så som tecken, gester eller imitationer. Vidare krävs det inte att en kränkning av en persons självkänsla eller värdighet i det enskilda fallet har uppkommit, utan avgörande är om gärningen typiskt sett var sådan att den kunnat orsaka en kränkning.Exempel på handlingar som kan ses som förolämpningar är kränkande uttalanden med anspelning på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet, funktionshinder etc. Vid en bedömning ska hänsyn tas till de faktiska förhållandena i det enskilda fallet, där uttalandet måste träffa den angripne på ett mer personligt plan snart än vad som utgör en social norm.Alltså, beroende på det enskilda fallet och omständigheter därtill, så kan oönskade pussljud även klassas som brottet förolämpning.SammanfattningAtt göra oönskade pussljud mot kvinnor som man inte känner eller är i någon relation med kan, trots att det inte i alla fall kan klassas som olagligt, uppfattas som både otrevligt, skrämmande och ge upphov till obehag för de som utsätts. Jag skulle därför starkt avråda från ett sådant beteende, både för den som företar en sådan handling och den utsattes skull.Vänligen,

Vad menas med ärekränkning och förtal?

2021-02-18 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Vad menas med ärekränkning och förtal?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga återfinns i brottsbalken (1962:700) (BrB). Ärekränkning Brotten om ärekränkning framgår av 5 kap. BrB. Begreppet är en samlad benämning på både förtal och förolämpning. Förtalsbrottet framgår av 5 kap. 1 § BrB medan brottet om förolämpning stadgas i 5 kap. 3 § BrB. Bestämmelserna är utformade på så sätt att lagstiftaren vill skydda en människas ära. En människa har dels en objektiv ära, dels en subjektiv. Den objektiva äran handlar om människans goda namn, rykte och hur dennes anseende uppfattas av andra människor. Den subjektiva äran syftar istället till människans egna känsla av sitt anseende. Förtalsbrottet Med förtal menas att en person utpekar någon annan att vara brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt enligt 5 kap. 1 § BrB. Förtal kan också innebära att en person lämnar en uppgift om någon annan i syfte att denne ska utsättas för skada. Påföljden för brottet är böter. Det finns dock undantag från när man kan dömas för brottet. Undantaget är om det skulle framgå att personen som uttalade sig hade en försvarlig anledning till uttalandena med hänsyn till omständigheterna i fallet. Dessutom behöver personen visa att uppgiften var sann eller att skälig anledning fanns för att tro det. Slutligen är det viktigt att poängtera att uppgiftslämnandet faktiskt inte behöver ha lett till skada. Uppgiftslämnandet ska typiskt sett leda till skada. En subjektiv bedömning görs om uttalandet är brottsligt. Sammanfattning Sammanfattningsvis är ärekränkning ett samlingsbegrepp på brotten förtal och förolämpning. Innebörden för ärekränkningsbegreppet kan alltså ha olika betydelse beroende på vilket brott som aktualiseras i just din situation. Förtal är dock att antingen utpeka någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller att man lämnar en uppgift i syfte att skada personen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är rasistiska uttalanden brottsliga?

2021-02-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! En person är högljudd på bussen till den grad att en annan passagerare ber denne att prata tystare. Personen ser då att passageraren är muslim då hon bär slöja och uttrycker följande svar: Jag tar inget som muslimer säger till mig på allvar, så försvinn och be en etnisk svensk komma hit och säga till mig om du inte klarar av det. Jävla idiot. Min fråga är därför om personens kommentar är brottslig?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I situationen du beskriver har en person uttryckt sig på ett rasistiskt sätt. Det finns i brottsbalken (1962:700) (BrB) inte någon specifik bestämmelse som reglerar sådana situationer. Brottet hets mot folkgrupp som regleras i 16 kap 8 § BrB tar sikte på situationer där någon sprider rasistiska uttalanden till allmänheten. Bestämmelsen syftar till att skydda en folkgrupp snarare än en enskild individ. Det brott som skulle kunna aktualiseras i denna situation är förolämpning enligt 5 kap 3 § BrB. Brottet förolämpning aktualiseras när någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Personen på bussen har uttryckt sig på ett nedsättande sätt i syfte att kränka kvinnan med slöja, vilket innebär att han kan ha gjort sig skyldig till förolämpning enligt 5 kap 3 § BrB.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Att sprida lögner, rykten eller falska uppgifter?

2021-02-13 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min familj har en tonåring inneboende hos oss då personen går på gymnasiet i vår stad. Tonåringen är skriven hos pappan och allt har gått rätt till i form av ansökan och inackordering mm. Nu har mamman startat en vårdnadstvist och hennes jurist sprider nu lögner om både vår familj och om tonåringen och pappan. Det är allvarliga lögner och det har gått så långt att juristen söker upp föräldrar till klasskompisar till tonåringen och även bekanta till oss. Dom får Mail med all möjlig felkonstruerad information och det är väldigt obehagligt. Är detta verkligen okej att göra från deras sida och om inte, hur får vi stopp på lögnerna? Sekretess? Förtal? Känner mig inte alls bekväm med detta. VänligenL
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon lämnar uppgifter om en annan person och uppgiften samtidigt är ägnad att utsätta den personen för andras missaktning kallas det för förtal, vilket är ett ärekränkningsbrott, enligt 5 kap. 1 § brottsbalken. Det innebär att en person lämnar uppgifter om någon, vilket kan vara nedsättande för personen som informationen handlar om.Bedömningen av vad som anses vara nedsättande görs ur den kränkte personens synvinkel, samt även av den personens omgivning. Det är därför också irrelevant om informationen som sprids är sann eller inte, utan det handlar om hur den personen som blivit kränkt uppfattar informationen, samt även huruvida den skapat missaktning hos andra personer. Exempelvis kan förtal innebära att de uppgifter som sprids om personen pekar ut att denne är brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, på så vis att man anklagas för att till exempel vara alkoholist eller narkoman. För att det ska handla om förtal krävs det även att uppgifterna spridits till andra personer än den som informationen handlar om, vilket innebär att utomstående fått ta del av uppgifterna om den kränkte, och att det på så vis kan tänkas innebära andras missaktning för denne personen.SammanfattningsvisBrottet förtal ska röra sig om uppgifter av allvarlig art, och uppgifter om att någon är klandervärd i sitt levnadssätt kan anses vara tillräckligt allvarlig för att göra en polisanmälan, samt även för att väcka åtal. Lämnar en person uppgifter om dig som riskerar att andra människor tappar aktningen för dig så kan du anmäla personen för förtal. Huruvida uppgifterna är sanna eller inte spelar ingen roll, utan det handlar om hur den kränkte uppfattar det.Vad du kan göra är att göra en polisanmälan, och på så sätt väcka åtal. I och med att förtal är ett ärekränkningsbrott så får åtal endast väckas av målsäganden, i detta fall ev du och din familj och övriga utsatta, enligt 5 kap. 5 § brottsbalken. Vad som dock kan vara viktigt att komma ihåg är att om man väcker åtal, och man förlorar målet så får man betala alla rättegångskostnader.Hoppas du fått svar på din fråga och att allt löser sig. Har du fler frågor är du välkommen att skriva igen till oss!Vänliga hälsningar,

Brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt – förtal

2021-02-11 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående brottet "förtal". Det är olagligt att offentligt namnge en person som påstås ha våldtagit någon annan, utan att den personen har blivit dömd för det. Man får alltså inte skriva "Denna killen som heter X och jobbar på min arbetsplats har våldtagit denna tjejen" eller liknande. Samma sak gäller brottet "hets mot folkgrupp" då man inte får uttrycka sig ex. rasistiskt mot någon. Men, däremot får man ju enligt lag vara rasist, då det inte finns något brott som talar emot det, men man får inte uttrycka sig rasistiskt då det blir hets mot folkgrupp. Då kan man tänka sig att man enligt lag får vara en våldtäktsman, men att man inte får våldta människor då det blir våldtäkt. Min fråga är hur det skiljer sig att skriva offentligt att en person är våldtäktsman gentemot att man skriver att personen i fråga har våldtagit människor. Om det inte finns någon lag som säger att man inte får vara våldtäktsman så borde man få skriva att en person är våldtäktsman utan att bli åtalad för förtal, eftersom förtal handlar om att skriva att en människa har gjort något olagligt utan dom. Att skriva att person X är rasist är ej förtal, eftersom att vara rasist ej är ett brott. Hur skiljer sig dessa scenariorna?Hoppas ni förstår min fråga.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad det är för skillnad mellan att skriva att någon exempelvis är en våldtäktsman och att skriva att denne faktiskt har våldtagit någon. I frågan drar du en resonabel parallell till rasism och jag tolkar det som att du har uppfattningen att det ur förtalshänseende är skillnad mellan att skriva att någon är rasist och att skriva att någon har uttryckt sig rasistiskt. Om jag förstår ditt resonemang rätt går det i linje med att det till följd av åsiktsfriheten i Sverige inte är brottsligt att ha rasistiska åsikter, men att det däremot är kriminaliserat att utöva dessa åsikter i form av hets mot folkgrupp eftersom det då utgör ett brott. Med andra ord skulle din fråga kunna omformuleras till vad det är för skillnad mellan att skriva att en viss person är av en viss karaktär och att skriva att personen har gjort något brottsligt. Det korta svaret på frågan är att det i förtalhänseende egentligen inte är någon skillnad mellan dessa scenarion. För att klargöra några saker som du kan ha missuppfattat angående brottet förtal, förklarar jag i det nedanstående vad förtalsparagrafen faktiskt säger.FörtalsparagrafenDen som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andra missaktning, dömes för förtal till böter (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken).Det som är brottsligt är således att lämna en uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Paragrafen bidrar dessutom med två stycken exempel, nämligen att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt.Eftersom det således är lika brottsligt att utmåla någon såsom brottslig som det är att utmåla någon såsom klandervärd i sitt levnadssätt, gör man ingen egentlig skillnad mellan att exempelvis skriva att någon har uttryckt sig rasistiskt (hets mot folkgrupp) och att skriva att någon är rasist. Även fast det inte är brottsligt att vara rasist (åsiktsfrihet) kan det således vara brottsligt att skriva att personen ifråga är rasist – eftersom det uppfyller kravet på att utpeka någon såsom klandervärd i sitt levnadssätt. Med det hoppas jag att jag lyckats klargöra för dig att även fast du har uttryckt dig på ett resonabelt sätt i din fråga, så stämmer inte riktigt de antaganden som du gjorde däri. Brottet förtal kan vara begått både om du har skrivit att någon har begått ett brott och om du har skrivit att någon är av viss karaktär (klandervärd).Överkurs – för den intresseradeMed det sagt vill jag avsluta med att understryka att det inte per automatik är att anse som förtal bara för att man har skrivit att någon är brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Utan det måste även vara ägnat att utsätta personen för andras missaktning. Begreppet "ägnat att" handlar inte om gärningspersonens syfte, utan det handlar om vad gärningen typiskt sett duger till. Om du således skriver att någon är brottslig, men brottet ifråga inte är så allvarligt (t.ex. en lindrig trafikförseelse), räcker det förmodligen inte till för att den utpekade i normala fall ska bli utsatt för andras missaktning och således skulle det inte röra sig om ett förtal. (Om du vill läsa mer om uttrycket "ägnat att" kan du göra det här, där jag har förklarat det mer ingående utifrån ett par andra exempel)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,