Fråga om förtalsregelns krav på utpekande
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Allmänt om förtalsregeln
Det brottet som skulle kunna aktualiseras är förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). För att det ska vara fråga om ett förtalsbrott ska du anses ha utpekat någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller i övrigt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. “Ägnad” innebär här en uppgift som typiskt sett framkallar missaktning hos andra.
Även om dessa förutsättningar är uppfyllda är gärningen inte brottslig om du hade skälig grund för uppgiften, eller om det var sant, förutsatt att lämnandet av uppgiften var försvarligt (5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken). Denna "uppgift” behöver inte vara ett yttrande i tal eller skrift i någon traditionell mening utan det kan också röra sig om en t.ex. en publicering av en bild över en konversationshistorik på SMS som i ditt fall. Till och med en s.k. retweet på Twitter eller en delning på Facebook skulle kunna medföra straffansvar.
Försvarlighetsprövningen sker först. Det är alltså först om lämnandet av uppgiften anses försvarlig som man i en rättsprocess går vidare till att pröva om det fanns skälig grund för uppgiften (trodde det var sant och hade goda grunder för den tron) eller om uppgiften var sann. Om lämnandet av uppgiften anses oförsvarlig stannar man där och dömer till ansvar. Det kan alltså falla både på försvarlighetsprövningen och i en eventuell efterföljande prövning av om uppgiften var sann eller om skälig grund fanns.
I försvarlighetsprövningen tar domstolen hänsyn till bl.a. om syftet med den lämnade uppgiften var legitim, vad uppgiften gällde, var den lämnades, vilka ord som användes och vem uppgiften gällde. Det är exempelvis väletablerat i rättspraxis att kända personer får “tåla mer”.
Denna regel är notoriskt komplicerad och frågan huruvida något utgör förtal eller inte har lett till mycket debatt, inte minst i kölvattnet av me-too-skandalerna. Ytterst handlar det om en avvägning mellan din yttrandefrihet och rätten att slippa ärekränkningar.
Bedömningen av ditt fall
Eftersom jag inte vet vad bilden innehåller väljer jag att endast fokusera på kravet på ett utpekande av en individ, rör det sig inte om ett utpekande kan det aldrig vara fråga om förtal.
I förutsättningen “utpekande som brottslig eller klandervärd...” ställs det i förtalsregeln ett krav på ett utpekande av en individ. Det krävs dock inte att namnet publiceras för att ett utpekande ska anses ha skett. Det räcker med att det på andra sätt framgår vem individen i fråga är. Du nämner att mobilnumret inte är spårbart, men om det framgår något som visar vem individen är bland meddelandena på bilden skulle det också kunna utgöra ett utpekande. Man skulle kunna tänka sig att personen ändå med lätthet går att identifiera om man söker på mobilnumret och får upp träffar på t.ex. ett forum där personens namn framgår, även fast detta är mer långsökt och svårbedömt. Här får man göra en helhetsbedömning. För att vara på den säkra sidan hade jag ändå valt att inte ta med telefonnumret.
Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har ytterligare funderingar är du mer än välkommen att ställa en till fråga!
Med vänliga hälsningar,