Får arbetsgivare yppa personliga uppgifter till anhöriga om anställda?

2021-06-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min förra arbetsgivare pratar om mig till sina vännerHej, det är så att jag hade ett tappade mitt jobb för en månad sen då jag fick positivt på ett narkotikatest. Det jag undrar är ifall arbetsgivare får ge ut information om mig till sina kompisar eller nära och kära bara hur som helst?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att din arbetsgivare spridit information om dig till sina anhöriga. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vilka uppgifter en arbetsgivare får röja och om det kan vara brottsligt att sprida information om sina arbetstagare. Din fråga regleras i brottsbalken (brb) och allmäna rättsgrundsatser. Kan det vara brottsligt? Beroende på vad din arbetsgivare har uppgett och om informationen lämnas för att hänga ut någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars uttrycka missaktning för den personen (5 kap. 1 § brb). Däremot kan inte förtal aktualiseras om det var försvarbart att lämna uppgiften. Att nämna till andra att en person brukar narkotika kan uppfattas såsom att man pekar ut någon som brottsling och förtal kan därmed aktualiseras. Jag kan tyvärr inte lämna ett svar på om brottet förtal kan aktualiseras. Om du misstänker att du blivit utsatt för brott ska du kontakta polisen. Kan du kräva skadestånd? Inom ett anställningsförhållande råder lojalitetsplikt. Det är inte orimligt att anta att lojalitetsplikten även omfattar att parterna inte ska sprida vidare personliga uppgifter som de kan tänkas få ta del av i tjänsten. Att yppa sådan information skulle man kunna argumentera för är en överträdelse av lojalitetsplikten och således kan skadestånd utgå. Detta resonemang är dock juridiskt teoretiskt. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Preskriptionstiden för grovt förtal

2021-05-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, vad är preskribitionstiden för grovt förtal? Och kan det röra sig om ett annat brott utöver grovt förtal ifall någon offentligt sprider falska rykten om att en person är en våldtäktsman (ej dömd) som gör att den personen mår mycket dåligt över detta?
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Reglerna som blir aktuella går att finna i brottsbalken (BB).Preskriptionstiderna för brotten är olika beroende på hur lång tid du kan få fängelse för det ursprungliga brottet (35 kap. 1 § första stycket BB). I paragrafen anges de olika preskriptionstiderna. Bland annat är preskriptionstiden 2 år om det svåraste straffet är fängelse i 1 år och preskriptionstiden är 5 år om brottet kan ge fängelse i max 2 år (35 kap. 1 § första stycket BB).Utifrån omständigheterna i din fråga tolkar jag det som att den aktuella brottsrubriceringen är förtal eller grovt förtal. I ditt fall skulle preskriptionstiden för förtal vara 2 år då det högst kan ge böter som påföljd (5 kap. 1 § första stycket BB). Grovt förtal har en preskriptionstid på 5 år då det högsta straffet för brottet är 2 års fängelse (5 kap. 2 § första stycket BB).SammanfattningPreskriptionstiden för grovt förtal är alltså 5 år. Utifrån uppgifterna i frågan har jag svårt att avgöra om det skulle kunna handla om något annat brott än förtal men du är alltid välkommen att vända dig till lawlines juridiska rådgivning om du känner att du behöver mer hjälp!Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Enskilt åtal vid förtal

2021-05-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! En närstående till mig har blivit anklagad för förskingrig och bedrägeri angående en anhörigs ekonomi, den anklagande menar på att den närstående har skött den anhöriges ekonomi. Den anhöriga i fråga har gått bort men har skött sin ekonomi själv, men har pga av pandemin fått hjälp att handla varor samt födelsedagspresenter, julklappar etc. Vi är flera som ställt upp och handlat med dennes anhöriga bankkort, delvis för att kontanter inte godtas längre i affärer, den anhöriga har alltid fått kvitton på allt. Frågan är om man kan stämma denna person för förtal?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om personen som anklagar din närstående för brott kan ha stämmas för förtal. Reglerna om brott finns i brottsbalken (BrB). Reglerna om stämning finns i rättegångsbalken (RB). När föreligger förtal?Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en liknande uppgift kan dömas för förtal. Det krävs också att uppgiften som lämnas är "ägnad att" utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § BrB). "Ägnad att" innebär att uppgiften typiskt sett leder till att personen utsätts för andras missaktning, det krävs inte att det faktiskt har skett. Missaktning är benämningen för en negativ attityd mot en person. Uppgiften måste också spridas i viss mån, dvs nå andra än den beskyllde. Alltså, att anklaga någon för brottslighet såsom bedrägeri eller förskingring kan vara förtal om det är ägnat att utsätta personen för annans missaktning. Man kan göra sig skyldig till förtal även om den brottsligheten man talar om är sann. För att få lämna uppgifter där man utpekar någon som brottslig utan att göra sig skyldig till förtal måste det vara försvarligt att lämna uppgiften, och uppgiften måste då också vara sann (5 kap. 1 § andra stycket BrB).Speciella regler för förtalsbrottI vanliga fall så kan målsägande inge en angivelse till polis- eller åklagarmyndighet för att polisen/åklagaren ska kunna inleda en förundersökning och eventuellt väcka åtal (se b.la. 23 kap. 1 § RB och 20 kap. 5 § RB). Förtalsbestämmelsen följer dock speciella regler som innebär att det är målsäganden istället för åklagaren som väcker åtal (5 kap. 5 § BrB). Vill målsäganden väcka åtal görs det genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § RB). Notera att det är enbart målsäganden som har rätt att väcka en sådan talan, målsäganden är den som blivit utsatt för brott eller som lidit skada av brott (20 kap. 8 § fjärde stycket RB). Värt att notera är att om den tilltalade anser att anklagelserna är ogrundade kan denne i samma mål väcka talan om obefogat åtal (47 kap. 1 § andra stycket RB). Sammanfattning:Att utpeka annan som brottslig kan innebära att man gör sig skyldig till förtal om det är ägnat att utsätta personen för annan missaktning. Den som väcker ett sådant åtal måste vara målsäganden själv och det görs genom en stämningsansökan till tingsrätten. Målsäganden väljer givetvis själv om hen vill stämma personen, men om personen anser sig vara oskyldig kan den i samma mål väcka talan om obefogat åtal. Hoppas du fått svar på din fråga!

Någon har hotat mig och sagt främlingsfientliga kommentarer, vad gör jag?

2021-05-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej En kvinna hotade mig muntligen att hon skulle skjuta mig. Samt främlingsfientliga kommentarer. Jag vet vem hon är och var hon bor. Det finns inga som hörde det
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du kan göra efter att ha blivit hotad och blivit föremål för främlingsfientliga kommentarer.Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet gäller i Sverige med vissa begränsningarYttrandefrihet är en grundlagsstadgad rättighet i Sverige (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket p 1 RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Främlingsfientliga kommentarer kan uppfylla rekvisiten för hets mot folkgruppDen som i ett uttalande uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck kan dömas för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år (16 kap. 8 § första stycket BrB). Påföljden blir böter om straffet anses vara av ringa grad. (16 kap. 8 § första stycket BrB). En främlingsfientlig kommentar kan uppfylla kriterierna för brottet och kan därmed vara olagligt.Hot om att skjuta någon kan uppfylla rekvisiten för olaga hotDen som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § första stycket BrB). Att skjuta någon är en brottslig gärning, vilket talar för att den första förutsättningen är uppfylld. Ett sådant uttalande bör även typiskt sett anses framkalla allvarlig rädsla för ens egen säkerhet till person hos mottagaren. Det krävs inte heller at hotet behövde vara objektivt farligt.Avslutningsvis kan du ha blivit föremål för två brott, hets mot folkgrupp och olaga hot. Du kan anmäla brotten trots att det inte finns några vittnen! Vid olaga hot brukar det ofta stå ord mot ord. För att anmäla brott kan du ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Förtal i bok och podcast?

2021-06-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejMin dotter har publicerat en bok och ett flertal podcast där hon kränker och nedvärderar mig. Hon säger att jag är och har varit psykiskt sjuk, utsatt henne för saker och behandlat henne illa.Hon har inte frågat mig om lov att publicera saker om mig och detta förstör mitt liv. Hon har många följare på sociala media och jag är nu påhoppad av ett antal personer och utsatt. Påstådda Missbruk mental sjukdom övergrepp. Oavsett om det skulle vara sant, så är syftet att straffa mig och metoderna hemska. Jag lever, och hon har stor släkt. Kan jag stämma henne för förtal?Podcast och bok publicerades ganska nyligen.Jagbehöver veta mina legala rättigheter.Tusen tack
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan gå igenom först vad brottet förtal förutsätter, sedan hur du kan gå tillväga för att eventuellt stämma någon som gjort detta mot dig. Anledningen till min något långa redogörelse är för att vi tyvärr inte kan erbjuda vidare hjälp via vår byrå, då byrån inte jobbar med straffrätt. Det ska sägas att det föreligger en stark rätt till yttrandefrihet i Sverige, som gäller att man fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Men det finns dock en gräns för yttrandefriheten, som utgörs av bland annat brottet förtal. Det är inte vanligt att folk döms för förtal, speciellt i litterära verk då författaren har en viss rätt att skildra sitt verk ur sitt perspektiv, och speciellt svårt kan det bli i självbiografier som har just detta syfte. Brottet förtalDen som utpekar någon (1) så som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift (2) som är ägnad att utsätta någon för annans missaktning (3), döms för förtal (5 kap. 1§ brottsbalken, Brb). Dock ska man ej dömas till ansvar, om man var skyldig att lämna uppgifterna, eller om det utifrån omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna (4), och om uppgifterna är sanna eller att man hade skälig grund för uppgiften (5) (5 kap. 1§ 2st Brb).1.Kravet att man ska utpeka någon annan innebär att man måste lämna uppgiften till någon annan än den person som blir beskylld, och brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till tredje persons kännedom. Då hon har uttryckt uppgifterna både i böcker och i podcasts, kan man definitivt säga att uppgifterna kommit till tredje man.2.Kravet på uppgiftens innehåll är inte helt lätt. Rena värdeomdömen brukar inte innefattas, alltså att man tycker att någon är ful eller en taskig. Men vissa värdeomdömen ligger väldigt nära att lämna en uppgift, så kan det vara när det gäller anklagelser om psykisk sjukdom exempelvis. Anklagelser om brott utgör vanligtvis uppgifter av förtalskaraktär. Uppgiften bör ta sikte på något som du som utpekad har gjort, så som att utsatt henne för saker eller behandlat henne illa utifrån mer konkreta uppgifter. Att säga att någon är psykiskt sjuk i sig behöver inte vara ett förtal per se, men om man i uttrycket antyder ett klandervärt beteende snarare än en sjukdom, skulle detta kunna vara förtal. Även att utpeka någon som missbrukare kan anses uppfylla detta, beroende på omständigheterna. Graden av spridning spelar också roll här, eftersom ju fler som läser uppgifterna, ju större skada för dig. Men att generellt säga att någon har varit en dålig mamma, skulle jag inte tro räcker, utan det måste vara mer konkreta ageranden hos dig som hon pekar ut, med viss dignitet, så som att anklaga dig för övergrepp eller missbruk.3.Att uppgiften ska vara ägnad att utsätta någon för annans missaktning innebär inget absolut krav på att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning. Det spelar inte heller någon roll om uppgifterna är sanna eller inte här. Bedömningen ska göras utifrån dina förhållanden och inte allmänt rådande värderingar. Detta är det viktigaste och svåraste rekvisitet i förtalsbestämmelsen. Hon borde ha viss rätt att berätta om sin barndom exempelvis, utan att man ska tolka det som att uppgifterna är ägnade att skapa missaktning för dig, men beroende på hur hon målat upp uppgifterna, kan detta såklart uppfylla kravet. Att generellt måla upp någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt på ett allvarligt sätt, anses uppfylla kravet. Allvarliga anklagelser är generellt att ses som ägnat att utsätta en för missaktning, exempelvis anklagelser om övergrepp. Om du dessutom blivit påhoppad och utsatt för personers missaktning, stärker detta såklart din sak.4.Huruvida det var försvarligt för henne att lämna uppgiften ska bedömas utifrån alla omständigheter kring lämnandet, exempelvis hur allvarliga påståendena är och utifrån något allmänt intresse, samt i vilket syfte hon lämnat dem och liknande. Jag känner inte till så mycket kring vad hon faktiskt sagt, så det är svårt för mig att säga om det varit försvarligt av henne. Att sakligt berätta om sin uppväxt kan vara försvarligt, men återigen det beror såklart på hur hon har formulerat sig och vad hon faktiskt sagt. Yttrandefriheten uttrycks väldigt stark här och det handlar här om att väga allmänintresset av en uppgift mot din integritet. Det är inte ovanligt med självbiografier som skildrar författarens syn på sin uppväxt, och allmänintresset för att läsa om detta har nog blivit starkare med åren. Men det betyder såklart inte att det rent juridiskt är lagligt.5.Uppgiften ska slutligen vara sann eller vara skäligt begrundad, för att vara försvarlig. Det är hon som ska visa sanningshalten i hennes berättelse. Allvarligare beskyllningar förutsätter såklart strängare krav på att säkerställa sanningen. Vissa uppgifter kan dock inte vara sanna eller falska, exempelvis uppgifter som innefattar hennes värderingar av en situation. Därmed inte sagt att hon får ljuga och säga sakomständigheter som inte är sanna. en Men om hon tycker att hon har haft dålig barndom i sig, utgör ju inte något som kan vara sant eller inte, utan är ju en subjektiv bedömning. Men att anklaga dig för brott och liknande som du inte begått, är såklart inte okej. Sammantaget skulle jag säga att kravet på spridning definitivt är uppfyllt. Detta är något som kan vara ytterligare försvårande, då spridningen får ha ansetts vara ganska stor i detta fall, både i bok och i podcasts, och med hennes följarbas som grund. Jag vet dock inte så mycket kring vad hon faktiskt har sagt om dig, men utgångspunkten är såklart att om hon har framställt dig som en klandervärd person i något du har gjort mot henne, som varken är sant eller försvarligt för henne att säga, så skulle jag säga att det kan uppfylla kraven för brottet förtal. Domstolsavgörandena på området är väldigt få, det är därför jag inte riktigt kan ge dig ett definitivt svar, endast en domstol kan göra det. Den enda gång någon fällts för tryckfrihetsbrott i en roman, är för cirka 55 år sedan och kallas Märit-målet. Det var då också en självbiografi, där författaren dömdes för grovt förtal, efter att ha utpekat hennes mor och bror som klandervärda i hur de behandlade henne, att ha misshandlat henne, då hon skildrat handlingar som var av allvarlig beskaffenhet och att förövarna var lätta att identifiera. Det ansågs inte finnas något försvarbart allmänintresse i att utpeka dem för detta. Enligt domen förutsätts för att författarens eget intresse att skildra verkliga personer ska gå före enskilda intresse att inte missaktas, krävs att författaren har starka skäl för att skriva så verklighetstroget, vilket sällan torde finnas. Men en författare måste få lov att skildra människors olika sidor, och ge uttryck för egna tankar och reaktioner. Det är dock inte helt solklart huruvida domen hade blivit densamma idag, med tanke på hur medieklimatet och sociala medier brett ut sig, och att det kanske finns ett större allmänt intresse för speciellt kända personers bakgrund. Biografier och liknande verk har blivit väldigt vanligt, och offentligheten som kommit med sociala medier gör att enskilda personers integritet inte är lika enskild som den var för 55 år sedan. Men det är dock något som rättspraxis får avgöra. Grovt förtal?Lite kort ska jag även redogöra för den grova versionen av gärningen, då det inte är helt osannolikt att detta skulle kunna rubriceras så. Gärningen kan utgöra ett grovt förtal exempelvis utifrån spridningens omfattning eller uppgiftens innehåll (5 kap. 2§ Brb). Om spridningen skett på ett sätt som var ägnat att ett stort antal personer skulle ta del av uppgifterna, kan brottet bedömas som grovt. Det är inte helt osannolikt med tanke på hennes följarbas och medierna hon använt. Vad innebär det att stämma för förtal?Förtalsbrott får endast åtalas av målsägande. Åklagaren får dock föra talan om du anger brottet till åtal, och om det är påkallat ur allmän synpunkt att åklagaren för talan (5 kap. 5§ Brb). Det är inte omöjligt att åklagaren skulle kunna föra denna tala, då spridningen är så stor, eller beroende på vad hon har sagt om dig. Dock gäller speciella regler för tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott, alltså brott som begåtts i exempelvis böcker. I dessa ärenden är Justitiekanslern ensam åklagare, och den enda som får inleda förundersökning (9 kap. 2§ TF). Du kan alltid anmäla brottet till polisen, som sedan utreder omständigheterna kring vad som hänt, huruvida det utgör ett tryck- och yttrandefrihetsbrott, och i sådana fall lämnar de över till Justitiekanslern. Tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott? Kort ska också redogöras för de speciella omständigheterna kring hur uppgifterna har publicerats. Har man begått ett förtalsbrott i vissa typer av medier, finns det speciella regler kring detta i Sveriges grundlag. Om ett förtal alltså begås i bok ska detta utgöra tryckfrihetsbrott istället (7 kap. 3§ TF). Det är då författaren som i första hand som ska stämmas (8 kap. 6§ TF). Vad gäller yttrandet i podcasts är det lite oklart vad som gäller och huruvida det ska tolka som ett medie som skyddas av Yttrandefrihetsgrundlagen. Det har generellt inte tolkats som så, vilket innebär att vanliga regler om förtal enligt ovan gäller för uttalanden i podcasts. Men om podden har ett så kallat utgivningsbevis så kan den omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, och då utgör förtalsuttalanden i podden ett yttrandefrihetsbrott och då är det den ansvariga utgivaren som du ska stämma (6 kap. 1§ YGL). Det beror alltså på om podden har ett utgivningsbevis, eller om den finns tillgänglig i en databas som har utgivningsbevis, för om det ska anses utgöra ett yttrandefrihetsbrott eller ett förtalsbrott. Preskriptionstid Den huvudsakliga anledningen till att jag lyfter tryck- och yttrandefrihetsbrott är för att ett förtalsbrott som begås i dessa medier, oftast har kortare preskriptionstid än om brottet inte begicks i dessa medier. Generellt kan bara sägas att man inte får dömas för brott om det gått en viss tid sedan brottet begicks. Förtalsbrottet i podden (om det finns utgivningsbevis) preskriberas sannolikt inom sex månader från det att det spelades upp offentligt (7 kap. 3§ YGL). Vad gäller förtalsbrottet i boken är preskriptionstiden ett år från utgivningen (9 kap. 5§ TF). Efter att denna tid passerat kan alltså inte Justitiekanslern väcka allmänt åtal. Du kan dock fortfarande väcka talan själv, men endast inom två år från utgivningen vid förtal, och inom fem år vid grovt förtal (35 kap. 1§ Brb).Du behöver själv inte vara medveten om preskriptionsreglerna för att kunna anmäla brott, utan det är upp till polisen att fastställa och utreda, jag nämner det bara för din kännedom! Om du skulle anmäla eller väcka åtal för brott som är preskriberas, kommer polisen eller domstolen att meddela dig detta!Sammanfattning och råd Inledningsvis vill jag säga att rättsläget är väldigt oklar, på grund av avsaknad av praxis vad gäller just skönlitterära verk. Det är ganska svårt att dömas för förtal eftersom vi i Sverige har ganska vidsträckt yttrandefrihet. Man ska då väga hennes yttrandefrihet mot din rätt till integritet. Det är väldigt ovanligt att Justitiekanslern väcker åtal i tryckfrihetsbrott, och antalet domar med förtal i böcker är väldigt få, främst för att det kan bli ganska kostsamt att driva ett enskilt åtal. Eftersom jag inte mer exakt vet vad hon har sagt och skrivit, hur detta framställts och liknande är det svårt för mig att säga med säkerhet att detta utgör förtalsbrott. Det är dock inte osannolikt. Spridningen är dessutom förmodligen ganska stor. Men det avgörande ligger i hennes avsikt i att lämna uppgiften. Man får lov att lämna värderingsuttryck och åsikter om folk, och i böcker kanske själva syftet inte är att skapa missaktning utan att redogöra för ens bakgrund och liknande. Men det beror såklart på hur hon har formulerat sig och vad mer exakt som hon har sagt. Det är också svårt att säga hur försvarbart det är för henne att lämna dessa uppgifter, dels utifrån vad hon faktiskt har skrivit, dels utifrån det moderna medieklimatet. Självbiografiers syfte är ju att skildra en bakgrund ur författarens perspektiv. Men det innebär såklart inte att man får skriva vad man vill i en bok. Det är absolut möjligt att det utgör ett förtalsbrott, och även ett grovt sådant,Publiceringen i boken är dock sannolikt preskriberad för allmänt åtal. Detta innebär att om du vill stämma för förtalet i boken, måste du föra denna tala själv i tingsrätten utan åklagarens hjälp. Om det dessutom gått mer än 2 år sedan publiceringen, så har även din egen talan preskriberats. Men om gärningen utgör grovt brott, har du istället 5 år på dig från publiceringen. Detta får dock polisen avgöra om du väljer att anmäla brottet. Uttalandet i podcasten kan utgöra yttrandefrihetsbrott, om utgivaren har ett utgivningsbevis. Då ska denna förundersökning och talan föras av Justitiekansler. Du kan läsa mer om detta på deras hemsida. Då har de 6 månader på sig från offentliggörandet, sen får du föra talan själv. Jag råder dig att anmäla detta till polisen, så får de avgöra huruvida det utgör ett brott, vilket brott och om det är de eller Justitiekanslern som ska utreda det. För vidare hjälp rekommenderar jag dig att kontakta en advokat. Vår byrå kan tyvärr inte vara till vidare hjälp i straffrättsliga ärenden. Det är därför jag försökt ge en så utförlig utredning av ditt ärende som jag kunnat, så du kan få en bra utgångspunkt. Hoppas du fått vägledning i dina frågor! Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på fredag den 4 juni kl. 14.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.seVänligen,

Förolämpning och förtal - vad krävs?

2021-05-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag undrar en anställd i en mat butik får prata illa om en kund till andra kunder och anställda i butiken?
Ida Zackariasson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av Sveriges grundlag följer att vi har en långtgående rätt att få uttrycka oss hur vi vill (2 kap 1 § regeringsformen). Detta innebär att det kan vara okej att säga saker som kan upplevas som mycket kränkande.FörolämpningDet är dock straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Detta är brottsligt och kallas förolämpning. (5 kap 3 § brottsbalken). När man ska bedöma om något kränker en annans självkänsla gör man detta utifrån vad som typiskt sett kan anses vara kränkande. Man tar alltså inte någon större hänsyn till hur den som blivit utsatt upplevt kränkningen. Alla nedsättande yttranden klassas dock inte som förolämpning. Det krävs att uttalandet träffar den angripna på ett "personligt plan". Uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet är exempel på sådant som träffar det "personliga planet" (prop. 2016/17:222). Du skriver inte exakt vad som sagts utan endast sagt att den anställde pratat illa om en kund, därför är det svårt att göra en exakt bedömning om detta skulle kunna utgöra förolämpning. Det krävs dock att uttalandet angriper kunden personligen och att det inte är ett mer "allmänt" nedlåtande yttrande.FörtalDet skulle kunna vara så att den anställde utsatt kunden för förtal. En person kan dömas för förtal om personen utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning ( 5 kap 1 § Brottsbalken). Som jag skrivit ovan är det svårt att göra en sån bedömning eftersom jag inte vet exakt vad den anställde sagt eller har uttalat sig om. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du undra något mer är du alltid välkommen att höra av dig till oss igen!Med vänliga hälsningar,

Är det förtal att peka ut någon som missbrukare i en Facebook-grupp?

2021-05-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,jag undrar om person A har gjort något olagligt om densamma skapar en grupp på Facebook med en person B's vänner och däri påstår att person B har flertalet missbruk?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som utpekar någon annan som klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning kan dömas till förtal (5 kap. 1 § första stycket BrB). A kan därför göra sig skyldig till förtal genom att peka ut B som missbrukare i Facebook-gruppen. Att påstå att någon har ett långvarigt missbruk av alkohol eller narkotika är en uppgift som utpekar någon som klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgiften är också ägnad att utsätta B för andras missaktning. B kommer att ses som en "sämre" människa i andras ögon. En sådan uppgift får anses vara nedsättande utifrån den allmänt rådande uppfattningen i samhället och typiskt sett leder en sådan uppgift till skada. Även om uppgiften lämnas inom en snäv krets av vänner, så är det inte uteslutet att uppgiften sprids utanför denna grupp.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man tala illa om folk i en sluten facebook-sida?

2021-05-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Det är två personer som har gjort en Facebook sida i en bostadsrättsförening dom har fått 21 personer i den gruppen som dom skriver om styrelsen pratar illa om styrelsen i den gruppen får man göra det. Det är en sluten grupp.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet är grundlagsstadgad men kan begränsas genom lag I Sverige råder yttrandefrihet, vilket är en rättighet som är grundlagsstadgad (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Enligt min mening ligger det närmast till hands att pröva om din situation faller inom brottet förtal för att ett sådant beteende ska vara olagligt. Brottet förtal innebär utpekandet av någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnandet av uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktningMan kan bli dömd för förtal om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Man ska dock inte bli dömd för förtal om det utifrån omständigheterna anses försvarligt att lämna uppgift i saken och att uppgiften var sann eller att man hade skälig grund för det (5 kap. 1 § andra stycket BrB). Man ska först pröva om det ens handlar om förtal. Det kan anses vara förtal om en person utpekar en viss person i styrelsen såsom klandervärd genom uppgifter som är av nedsättande beskaffenhet och som typiskt sett kan anses ägna missaktning hos andra. Dock krävs det mer än att rikta kritik gentemot sin styrelse för att ansetts ha begått förtal. Det är svårt för mig att avgöra ifall personerna i fråga har gjort sig skyldiga till ett sådant brott eftersom jag inte har någon kännedom om vad som faktiskt skrivits i den slutna gruppen.Om man anser att personerna begått förtal så kan det anses försvarligt och berättigat att lämna sådana uppgifter i gruppen om det är så att uppgifterna var sanna eller man hade skälig grund för det. Jag kan inte heller göra en försvarlighetsbedömning av situationen eftersom jag inte vet vad som skrivits eller bakgrunden till det som skrivits.Avslutningsvis kan jag inte riktigt besvara frågan om man rent juridiskt får förfara på det sättet som du beskriver eftersom jag inte vet vad personerna i fråga faktiskt har sagt/skrivit. Det är därför svårt för mig att besvara din fråga eftersom jag inte har all relevant information. Det är endast en domstol som kan bedöma om personer har begått brott utifrån de relevanta omständigheterna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,