Är det olagligt att offentligt ge företag dåliga recensioner?

2021-06-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det är olagligt att skriva att man inte rekommenderar en restaurang tex. Jag rekommenderar inte Tacobar" när någon frågar via Facebook.Frågar för att restaurangägaren har hotat mig att stämma mig för att jag skrev så. Jag skrev ju bara att jag inte rekommenderar dom och inget annat. Det är väl inte olagligt?Tacksam för svar
Mathea Santesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt talar man bara om förtal mot individer och deras personliga heder. Förtalsbestämmelsen i brottsbalken innebär att man för att dömas ska utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt försöker utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § BrB). Centralt här är att man ska utsätta "någon" och att angreppet är riktat mot dennes personliga heder. Bestämmelsen skyddar alltså bara fysiska personer. Förtal som istället riktas mot en fysisk eller juridisk person, såsom ett bolag, som medför ekonomiska skadeverkningar för den utpekade men som inte innefattar några angrepp mot personen i sig kallas för ekonomiskt förtal. Detta är inte straffbelagt i Sverige. Det är alltså fullt lagligt att skriva så som du har gjort på facebook! Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga! Undrar du över något mer är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att en uppgift ska anses utgöra förtal?

2021-06-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag var för många år sedan kompis med en person som idag sprider rykten om mig. Att jag skulle triggat henne och en annan person till ätstörning och ljuger om massa annat. Detta säger personen till flera personer och det får mig att se dålig ut och folk tycker illa om mig. Kan jag anmäla detta till förtal?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om förtal finns i brottsbalken, fortsättningsvis kallad BrB. Med förtal avses att utpeka någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller att lämna en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB).MissaktningSom exempel på vad din före detta vän säger om dig nämner du att du skulle ha bidragit till att ge henne och en annan person en ätstörning. Du skriver även att hon ljugit om andra saker, dessa uttalanden kan jag tyvärr inte göra en bedömning av utan mer information om vad som sagts, då en bedömning måste göras för varje uttalande. Vad gäller påståendet om att du bidragit till att ge henne och en annan person en ätstörning är det inte ett utpekande av dig som brottslig eller ett utpekande av dig som klandervärd i ditt levnadssätt. Det skulle dock kunna vara en sådan uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning.När man avgör om en uppgift är ägnad att utsätta någon för andras missaktning saknar det, bortsett från några undantagsfall, betydelse om uppgiften är sann eller inte. Rekvisitet "ägnad" innebär att uttalandet typiskt sett ska duga till att framkalla missaktning hos andra, det vill säga vara en nedsättande uppgift. Huruvida en uppgift kan anses framkalla missaktning hos andra kan även variera beroende på den utpekades personkrets eller samhällsgrupp. Jag vet inte hur din personkrets ser ut, men min bedömning är att en uppgift om att du bidragit till att ge någon en ätstörning kan vara en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning då det är en nedsättande uppgift som bör kunna framkalla missaktning hos andra. Du skriver även att spridningen av uppgiften rent faktiskt lett till att du upplever att du framställs i dålig dager och att personer till följd av uttalandet tycker illa om dig, vilket tyder på att det är en sådan uppgift som kan anses framkalla missaktning i din personkrets. Bedömningen av om något är ägnat att utsätta en person för andras missaktning kan dock vara komplex och jag kan därför inte ge dig något definitivt svar på om uppgiften din vän lämnat kan utgöra förtal utan närmare information om omständigheterna kring uttalandet. Utifrån vad du har skrivit är dock min bedömning att uttalandet skulle kunna utgöra förtal.Spridning av uppgiftenFör att förtal ska vara aktuellt krävs också att en viss spridning av uppgiften ska ha skett. Med detta avses att uppgiften ska spridas till någon utöver personen uppgiften berör som inte känner till uppgiften sedan tidigare. Detta är i ditt fall uppfyllt eftersom du skriver att din före detta vän spridit uppgiften till flera personer.Enskilt åtalVärt att nämna är att för förtal gäller enskilt åtal. Det innebär att det inte som för andra brott är åklagaren som väcker åtal för brott utan den som utsatts för brottet (5 kap. 5 § BrB). Skulle du vilja väcka åtal för förtal gör du det alltså på egen hand utan en åklagare.SammanfattningEnligt min bedömning skulle påståendet om att du givit din vän en ätstörning kunna utgöra förtal då det kan vara en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning och som spridits till en viss personkrets. Jag kan dock inte göra någon definitiv bedömning utan att närmare känna till omständigheterna kring spridandet av uppgifterna. Skulle du vilja väcka åtal mot din vän görs det genom enskilt åtal och inte genom en åklagare.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

förtal på arbetsplats?

2021-06-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Ett mail skickas mellan två personer inom en statlig myndighet. Informationen är efterfrågad av chef om en av dennes underställda,tredje person. Informationen är av personlig karaktär och är negativ om den efterfrågade personens lämplighet. Eftersom mail i offentlig förvaltning är offentlig handling som jag uppfattar det, kan detta då anses vara förtal av tredje person? Vilket ansvar har isåfall den delgett den klandervärda informationen och vilket ansvar har den som efterfrågat den, chefen.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det så har en chef efterfrågat information om en anställds lämplighet i ett mail, och du undrar huruvida detta skulle kunna utgöra brottet förtal. Till att börja med vill jag betona att yttrandefriheten är ganska stark i Sverige, och att det är ganska svårt att driva förtalsärenden av denna anledning. Det framgår inte av din fråga exakt vad som sagts, så jag kommer redogöra generellt för förtalsreglerna och försöka förklara vad som utgör det brottsliga.YttrandefrihetVar och är skyddade mot det allmänna att yttra sig fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Detta innebär att det allmänna inte får bestraffa eller begränsa yttrandefriheten. Dock finns det en gräns för när yttrandefriheten inkräktar på andra människors rättigheter, då yttrandefriheten inte får övergå till att skada eller kränka andra. FörtalFörtal är en brottslig handling och innebär att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta den andra för andras missaktning (5 kap. 1§ brottsbalken). Straffet är böter. Det förutsätts att uppgiften lämnas till någon annan än den beskyllde själv. Det krävs inte någon bevisning om att uppgiften har medfört andras missaktning, men uppgiften ska vara av nedsättande karaktär. Uppgiften ska värderas utifrån den utpekades perspektiv, samhällsgrupp eller personkrets, och inte utifrån allmänt rådande värderingar (NJA 2014 s. 808). Då jag inte vet vad personen har sagt om den andra, är det svårt för mig att bedöma om det utgör ett förtal, då det måste vara ägnat att utsätta den för annans missaktning, alltså att det man sagt är av nedsättande beskaffenhet. Uppgiften är förvisso lämnad till annan, och det har förvisso här ingen betydelse om uppgiften är sann eller inte. Att säga att någon är alkoholist kan exempelvis vara ett uttryck för ett klandervärt beteende och uppfylla rekvisitet, eller andra liknande anklagelser, som kan syfta att framkalla chefens missaktning. Att säga generella värdeomdömen, så som att någon är dålig på sitt jobb, luktar illa eller liknande, är generell inte brottsligt. Att uppgiften lämnats i mejl kan förvisso försvåra omständigheterna, då det som du säger oftast blir offentliga handlingar och allmänheten kan begära ut uppgiften, men det betyder inte att det är så att uppgiften spridits. Även om det som chefen har sagt skulle vara nedvärderande, och sträcka sig utöver ett generellt värdeomdöme om en person, finns det viss sannolikhet att det kan anses vara försvarligt att lämna uppgiften. Man ska inte dömas till ansvar om uppgiftslämnaren är skyldig att uttala sig, eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna i sak och om det visar sig att uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för att lämna uppgiften (5 kap. 1§ 2st. brottsbalken). Sanningen är alltså endast relevant om det är försvarligt att lämna uppgiften. Så om någon som är skyldig att lämna en viss uppgift eller om det är försvarligt att lämna uppgiften, exempelvis en handledare eller chef som lämnat en uppgift i utvärderingssyfte, ska denne inte dömas till ansvar. Ett rättsfall slog fast att medarbetare på en arbetsplats som lämnade klandervärdiga uppgifter om sin chef till ledningen, inte ansågs begå brottet förtal, då uppgiften inte syftade att utsätta den klandrade för andras missaktning och var försvarlig (RH 1996:61). I ett annat mål har en rektor friats från ansvar om förtal, efter att ha lämnat nedlåtande uppgifter om en person på förfrågan av en annan skolas rektor, där personen sökt jobb (AD 2002:121). Det är osannolikt att det fanns en skyldighet att lämna uppgiften, men det kan anses försvarligt om en chef frågar efter en anställds egenskaper utifrån att bedöma dess lämplighet. Detta beror dock på hur allvarliga uppgifterna är och vad som avsågs med uppgiften. Men om uppgiften är irrelevant för sammanhanget, kan det anses vara oförsvarligt. Offentliga personer förväntas också "tåla" mer än andra. Uppgiften måste utöver att vara försvarlig, dessutom vara sann eller att det finns skälig grund för uppgiften. Vissa uppgifter som är personliga uppfattningar eller erfarenheter kan dock inte ha någon absolut sanning, och är då svåra att bedöma som brottsliga. Men ju allvarliga beskyllningen är, ju strängare krav ställs på den skäliga grunden för att lämna uppgiften. Har man exempelvis starka skäl att misstänka ett missbruksberoende, eller att en person begått grova brott, skulle det sannolikt vara försvarligt att lämna dessa uppgiften till dennes chef. Hur går man vidare?Brottet förtal ett ärekränkningsbrott, vilket innebär att det endast är målsägande som kan anmäla och väcka åtal som utgångspunkt. Målsägande får alltså som utgångspunkt själv föra talan, men i undantagsfall för åklagaren talan om det är påkallat ur allmän synpunkt (5 kap. 5§ brottsbalken). Det är väldigt ovanligt att åklagaren gör det, det krävs oftast grov brottslighet eller att uppgiften fått väldigt stor spridning. Det är osannolikt att åklagaren skulle föra talan i detta fall. Det innebär att målsägande själv måste samla bevis, och stämma vid tingsrätt. Man kan dock anmäla det till polisen som får avgöra om de kommer inleda förundersökning eller om målsägande får föra talan själv. Då är det uppgiftslämnaren som ska stämmas, och inte den som begär uppgiften. Beroende på vad som sagts, och i vilken utsträckning det skett, exempelvis om det utgör ett led i mobbning eller liknande kränkande beteende, kan det såklart utgöra ett arbetsmiljöproblem också. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra att en arbetstagare utsätts för ohälsa i arbetet (3 kap. 2§ arbetsmiljölagen). Det är osannolikt att det skulle vara ett arbetsmiljöproblem om det är en engångsföreteelse beroende på uppgiftens beskaffenhet, men du kan alltid prata med ett fackligt ombud på arbetsplatsen eller liknande om det utgör ett mer omfattande beteende. Du kan läsa mer om arbetsmiljöproblem kring psykisk ohälsa och liknande på Arbetsmiljöverkets hemsida. Sammanfattning och rådDet är alltså väldigt svårt för mig att säga om det du beskrivit utgör brottet förtal. Dels då jag inte vet vad uttalandet innehöll, dels då det generellt är väldigt svårt att bedöma då många faktorer spelar in. Generellt kan jag säga att det är ganska svårt att dömas för förtal, dels då det är svårt för målsägande att föra talan själv, dels då yttrandefriheten är ganska stor. Man får utifrån sitt fall då själv bedöma om det är värt att initiera en rättsprocess, utifrån svårigheten att dömas för förtal. Jag kan inte ge dig några starka rekommendationer, då jag inte känner till allt kring uppgifterna som lämnats, men beroende på vad som sagts så är det inte osannolikt att det varit försvarligt av en person att lämna uppgifter om en tredje persons lämplighet för sitt arbete, till dennes chef. Men som sagt, ju allvarligare beskyllningar, ju större krav ställs på sanningsenligheten. Men att endast säga till chefen att någon inte är lämplig för sitt jobb, eller är dålig på sitt jobb, är generellt inte brottsligt, men att säga saker som går utanför detta eller utgör allvarliga anklagelser kan såklart utgöra brottet förtal. I slutändan är det dock en domstol som gör den slutliga bedömningen. För att få vidare vägledning rekommenderar jag dig att kontakta en juristbyrå som sysslar med brottmål, för att kunna föra en bättre bedömning i din specifika situation. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor! Om något är oklart är du välkommen att kontakta mig på sara.pedersen@lawline.se Vänligen,

Får arbetsgivare yppa personliga uppgifter till anhöriga om anställda?

2021-06-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min förra arbetsgivare pratar om mig till sina vännerHej, det är så att jag hade ett tappade mitt jobb för en månad sen då jag fick positivt på ett narkotikatest. Det jag undrar är ifall arbetsgivare får ge ut information om mig till sina kompisar eller nära och kära bara hur som helst?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att din arbetsgivare spridit information om dig till sina anhöriga. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vilka uppgifter en arbetsgivare får röja och om det kan vara brottsligt att sprida information om sina arbetstagare. Din fråga regleras i brottsbalken (brb) och allmäna rättsgrundsatser. Kan det vara brottsligt? Beroende på vad din arbetsgivare har uppgett och om informationen lämnas för att hänga ut någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars uttrycka missaktning för den personen (5 kap. 1 § brb). Däremot kan inte förtal aktualiseras om det var försvarbart att lämna uppgiften. Att nämna till andra att en person brukar narkotika kan uppfattas såsom att man pekar ut någon som brottsling och förtal kan därmed aktualiseras. Jag kan tyvärr inte lämna ett svar på om brottet förtal kan aktualiseras. Om du misstänker att du blivit utsatt för brott ska du kontakta polisen. Kan du kräva skadestånd? Inom ett anställningsförhållande råder lojalitetsplikt. Det är inte orimligt att anta att lojalitetsplikten även omfattar att parterna inte ska sprida vidare personliga uppgifter som de kan tänkas få ta del av i tjänsten. Att yppa sådan information skulle man kunna argumentera för är en överträdelse av lojalitetsplikten och således kan skadestånd utgå. Detta resonemang är dock juridiskt teoretiskt. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Hur lång är preskriptionstiden för ärekränkningsbrott?

2021-06-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Mitt barnbarn gjorde en anmälan till transportstyrelsen om körkortsinnehav på min man,där hon tar upp hans klädsel,hushållgöromål,städning,hygien,namn på nya människor,m,m. Detta hände 2018 är det försent att göra en anmälan om förtal eller kränkning?
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är lite svårt att uppfatta vad som skett i händelseförloppet i situationen. Frågan tolkar jag dock som att du undrar om det är försent att anmäla någon för förtal eller kränkning (förolämpning), om händelserna skett 2018. Frågan rör alltså den så kallade preskriptionstiden för dessa typer av brott brott, vilka heter "ärekränkningsbrotten", och om preskriptionstiden har löpt ut i din situation.Preskriptionstiden för förtal och förolämpning har gått utSvaret på din fråga är att förtal (5 kap. 1 § brottsbalken) och förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken) har en preskriptionstid på två år. Grovt förtal har däremot en preskriptionstid på fem år (35 kap. 1 § brottsbalken). Jag tolkar din fråga som att det inte rör sig om ett grovt förtal. I sådana fall löpte preskriptionstiden ut 2020 och det är alltså försent för att göra en anmälan om förtal eller förolämpning. En åklagare behöver åtala personen inom två år för att personen ska kunna bli dömd. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en härlig sommar!Med vänlig hälsning,

Förtal och överklagan

2021-06-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min son har blivit anklagad för att ha misshandlat våldtagit ekonomisk misshandel avsin fru.Inget av detta är sant.För 3 månader sedan har socialtjänsten hämtat henne och barnen.Han har vaken sett eller fått prata med barnen sedan dess för henne.Ingen polisanmälan är gjord. Vill inte sammarbetamed familjerätten.Begär nu ensamvårdnad och försäljning av gemensamt hus.Är detta brottsligt? Vilken hjälp kan han få? Vadkan han göra?
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att utpeka någon som brottslig är förtal enligt 5 kap. 1 § BrB om personen saknade skälig grund för sitt påstående. Om din son har blivit anklagad för misshandel, våldtäkt och dylikt av sin fru kan detta anses vara förtal om uppgifterna inte varit sann och hon inte heller haft skälig grund för de. Angående socialtjänstbeslutet (bl.a. gällande om att omhänderta barnen) är det praktiska tillvägagångssättet att överklaga beslutet enligt 33-34 §§ förvaltningslagen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Får man kalla polisen för "byling"?

2021-06-07 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Vad blir på följden för att man kallar en polis byling och hur pass grovt är det staffmässigt att använda det ordet ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet brott som ligger närmst till hands utifrån din beskrivning är brottet förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). Brottet innebär att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Straffet i normalfallet är böter, om brottet är grovt, böter eller fängelse i högst sex månader.Med förolämpning menas sådana handlar som uteslutande är ägnade att såra en annan persons självkänsla. Så är t.ex. fallet med skällsord och nedsättande hotelser eller beskyllningar. Om byling innefattas i ett sådant ord som kan räknas som en förolämpning är enligt min bedömning däremot tveksamt. Enligt Svenska akademins ordlista (SAOL) är ordet vardagligt och nedsättande om polis. Så är däremot även fallet med ordet "snut", vilket jag tvivlar på att skulle rendera något straffansvar. Jag kan i praxis inte finna något fall där ordet byling varit uppe till prövning som förolämpning. I ett rättsfall från Nacka tingsrätt (mål nr B 2175-15) var en man bland annat åtalad för förolämpning mot två poliser. Två av de ord som hade uttalats var "snutjävel" och "horunge". Enligt domstolen torde nämnda begrepp förvisso anses som kränkande uttalanden, men inte föranleda straffansvar om de yttrats vid något enstaka tillfälle. I det refererade målet hade det däremot uttalats vid flera tillfällen och bedömdes utgöra förolämpning av normalgraden. Enligt min bedömning är däremot ordet "byling" inte lika nedsättande och det är därför tveksamt om det kan rendera straffansvar för förolämpning. Om så skulle vara aktuellt rör det sig om förolämpning av normalgraden, innebärande böter.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förtal i bok och podcast?

2021-06-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejMin dotter har publicerat en bok och ett flertal podcast där hon kränker och nedvärderar mig. Hon säger att jag är och har varit psykiskt sjuk, utsatt henne för saker och behandlat henne illa.Hon har inte frågat mig om lov att publicera saker om mig och detta förstör mitt liv. Hon har många följare på sociala media och jag är nu påhoppad av ett antal personer och utsatt. Påstådda Missbruk mental sjukdom övergrepp. Oavsett om det skulle vara sant, så är syftet att straffa mig och metoderna hemska. Jag lever, och hon har stor släkt. Kan jag stämma henne för förtal?Podcast och bok publicerades ganska nyligen.Jagbehöver veta mina legala rättigheter.Tusen tack
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan gå igenom först vad brottet förtal förutsätter, sedan hur du kan gå tillväga för att eventuellt stämma någon som gjort detta mot dig. Anledningen till min något långa redogörelse är för att vi tyvärr inte kan erbjuda vidare hjälp via vår byrå, då byrån inte jobbar med straffrätt. Det ska sägas att det föreligger en stark rätt till yttrandefrihet i Sverige, som gäller att man fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Men det finns dock en gräns för yttrandefriheten, som utgörs av bland annat brottet förtal. Det är inte vanligt att folk döms för förtal, speciellt i litterära verk då författaren har en viss rätt att skildra sitt verk ur sitt perspektiv, och speciellt svårt kan det bli i självbiografier som har just detta syfte. Brottet förtalDen som utpekar någon (1) så som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift (2) som är ägnad att utsätta någon för annans missaktning (3), döms för förtal (5 kap. 1§ brottsbalken, Brb). Dock ska man ej dömas till ansvar, om man var skyldig att lämna uppgifterna, eller om det utifrån omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna (4), och om uppgifterna är sanna eller att man hade skälig grund för uppgiften (5) (5 kap. 1§ 2st Brb).1.Kravet att man ska utpeka någon annan innebär att man måste lämna uppgiften till någon annan än den person som blir beskylld, och brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till tredje persons kännedom. Då hon har uttryckt uppgifterna både i böcker och i podcasts, kan man definitivt säga att uppgifterna kommit till tredje man.2.Kravet på uppgiftens innehåll är inte helt lätt. Rena värdeomdömen brukar inte innefattas, alltså att man tycker att någon är ful eller en taskig. Men vissa värdeomdömen ligger väldigt nära att lämna en uppgift, så kan det vara när det gäller anklagelser om psykisk sjukdom exempelvis. Anklagelser om brott utgör vanligtvis uppgifter av förtalskaraktär. Uppgiften bör ta sikte på något som du som utpekad har gjort, så som att utsatt henne för saker eller behandlat henne illa utifrån mer konkreta uppgifter. Att säga att någon är psykiskt sjuk i sig behöver inte vara ett förtal per se, men om man i uttrycket antyder ett klandervärt beteende snarare än en sjukdom, skulle detta kunna vara förtal. Även att utpeka någon som missbrukare kan anses uppfylla detta, beroende på omständigheterna. Graden av spridning spelar också roll här, eftersom ju fler som läser uppgifterna, ju större skada för dig. Men att generellt säga att någon har varit en dålig mamma, skulle jag inte tro räcker, utan det måste vara mer konkreta ageranden hos dig som hon pekar ut, med viss dignitet, så som att anklaga dig för övergrepp eller missbruk.3.Att uppgiften ska vara ägnad att utsätta någon för annans missaktning innebär inget absolut krav på att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning. Det spelar inte heller någon roll om uppgifterna är sanna eller inte här. Bedömningen ska göras utifrån dina förhållanden och inte allmänt rådande värderingar. Detta är det viktigaste och svåraste rekvisitet i förtalsbestämmelsen. Hon borde ha viss rätt att berätta om sin barndom exempelvis, utan att man ska tolka det som att uppgifterna är ägnade att skapa missaktning för dig, men beroende på hur hon målat upp uppgifterna, kan detta såklart uppfylla kravet. Att generellt måla upp någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt på ett allvarligt sätt, anses uppfylla kravet. Allvarliga anklagelser är generellt att ses som ägnat att utsätta en för missaktning, exempelvis anklagelser om övergrepp. Om du dessutom blivit påhoppad och utsatt för personers missaktning, stärker detta såklart din sak.4.Huruvida det var försvarligt för henne att lämna uppgiften ska bedömas utifrån alla omständigheter kring lämnandet, exempelvis hur allvarliga påståendena är och utifrån något allmänt intresse, samt i vilket syfte hon lämnat dem och liknande. Jag känner inte till så mycket kring vad hon faktiskt sagt, så det är svårt för mig att säga om det varit försvarligt av henne. Att sakligt berätta om sin uppväxt kan vara försvarligt, men återigen det beror såklart på hur hon har formulerat sig och vad hon faktiskt sagt. Yttrandefriheten uttrycks väldigt stark här och det handlar här om att väga allmänintresset av en uppgift mot din integritet. Det är inte ovanligt med självbiografier som skildrar författarens syn på sin uppväxt, och allmänintresset för att läsa om detta har nog blivit starkare med åren. Men det betyder såklart inte att det rent juridiskt är lagligt.5.Uppgiften ska slutligen vara sann eller vara skäligt begrundad, för att vara försvarlig. Det är hon som ska visa sanningshalten i hennes berättelse. Allvarligare beskyllningar förutsätter såklart strängare krav på att säkerställa sanningen. Vissa uppgifter kan dock inte vara sanna eller falska, exempelvis uppgifter som innefattar hennes värderingar av en situation. Därmed inte sagt att hon får ljuga och säga sakomständigheter som inte är sanna. en Men om hon tycker att hon har haft dålig barndom i sig, utgör ju inte något som kan vara sant eller inte, utan är ju en subjektiv bedömning. Men att anklaga dig för brott och liknande som du inte begått, är såklart inte okej. Sammantaget skulle jag säga att kravet på spridning definitivt är uppfyllt. Detta är något som kan vara ytterligare försvårande, då spridningen får ha ansetts vara ganska stor i detta fall, både i bok och i podcasts, och med hennes följarbas som grund. Jag vet dock inte så mycket kring vad hon faktiskt har sagt om dig, men utgångspunkten är såklart att om hon har framställt dig som en klandervärd person i något du har gjort mot henne, som varken är sant eller försvarligt för henne att säga, så skulle jag säga att det kan uppfylla kraven för brottet förtal. Domstolsavgörandena på området är väldigt få, det är därför jag inte riktigt kan ge dig ett definitivt svar, endast en domstol kan göra det. Den enda gång någon fällts för tryckfrihetsbrott i en roman, är för cirka 55 år sedan och kallas Märit-målet. Det var då också en självbiografi, där författaren dömdes för grovt förtal, efter att ha utpekat hennes mor och bror som klandervärda i hur de behandlade henne, att ha misshandlat henne, då hon skildrat handlingar som var av allvarlig beskaffenhet och att förövarna var lätta att identifiera. Det ansågs inte finnas något försvarbart allmänintresse i att utpeka dem för detta. Enligt domen förutsätts för att författarens eget intresse att skildra verkliga personer ska gå före enskilda intresse att inte missaktas, krävs att författaren har starka skäl för att skriva så verklighetstroget, vilket sällan torde finnas. Men en författare måste få lov att skildra människors olika sidor, och ge uttryck för egna tankar och reaktioner. Det är dock inte helt solklart huruvida domen hade blivit densamma idag, med tanke på hur medieklimatet och sociala medier brett ut sig, och att det kanske finns ett större allmänt intresse för speciellt kända personers bakgrund. Biografier och liknande verk har blivit väldigt vanligt, och offentligheten som kommit med sociala medier gör att enskilda personers integritet inte är lika enskild som den var för 55 år sedan. Men det är dock något som rättspraxis får avgöra. Grovt förtal?Lite kort ska jag även redogöra för den grova versionen av gärningen, då det inte är helt osannolikt att detta skulle kunna rubriceras så. Gärningen kan utgöra ett grovt förtal exempelvis utifrån spridningens omfattning eller uppgiftens innehåll (5 kap. 2§ Brb). Om spridningen skett på ett sätt som var ägnat att ett stort antal personer skulle ta del av uppgifterna, kan brottet bedömas som grovt. Det är inte helt osannolikt med tanke på hennes följarbas och medierna hon använt. Vad innebär det att stämma för förtal?Förtalsbrott får endast åtalas av målsägande. Åklagaren får dock föra talan om du anger brottet till åtal, och om det är påkallat ur allmän synpunkt att åklagaren för talan (5 kap. 5§ Brb). Det är inte omöjligt att åklagaren skulle kunna föra denna tala, då spridningen är så stor, eller beroende på vad hon har sagt om dig. Dock gäller speciella regler för tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott, alltså brott som begåtts i exempelvis böcker. I dessa ärenden är Justitiekanslern ensam åklagare, och den enda som får inleda förundersökning (9 kap. 2§ TF). Du kan alltid anmäla brottet till polisen, som sedan utreder omständigheterna kring vad som hänt, huruvida det utgör ett tryck- och yttrandefrihetsbrott, och i sådana fall lämnar de över till Justitiekanslern. Tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott? Kort ska också redogöras för de speciella omständigheterna kring hur uppgifterna har publicerats. Har man begått ett förtalsbrott i vissa typer av medier, finns det speciella regler kring detta i Sveriges grundlag. Om ett förtal alltså begås i bok ska detta utgöra tryckfrihetsbrott istället (7 kap. 3§ TF). Det är då författaren som i första hand som ska stämmas (8 kap. 6§ TF). Vad gäller yttrandet i podcasts är det lite oklart vad som gäller och huruvida det ska tolka som ett medie som skyddas av Yttrandefrihetsgrundlagen. Det har generellt inte tolkats som så, vilket innebär att vanliga regler om förtal enligt ovan gäller för uttalanden i podcasts. Men om podden har ett så kallat utgivningsbevis så kan den omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, och då utgör förtalsuttalanden i podden ett yttrandefrihetsbrott och då är det den ansvariga utgivaren som du ska stämma (6 kap. 1§ YGL). Det beror alltså på om podden har ett utgivningsbevis, eller om den finns tillgänglig i en databas som har utgivningsbevis, för om det ska anses utgöra ett yttrandefrihetsbrott eller ett förtalsbrott. Preskriptionstid Den huvudsakliga anledningen till att jag lyfter tryck- och yttrandefrihetsbrott är för att ett förtalsbrott som begås i dessa medier, oftast har kortare preskriptionstid än om brottet inte begicks i dessa medier. Generellt kan bara sägas att man inte får dömas för brott om det gått en viss tid sedan brottet begicks. Förtalsbrottet i podden (om det finns utgivningsbevis) preskriberas sannolikt inom sex månader från det att det spelades upp offentligt (7 kap. 3§ YGL). Vad gäller förtalsbrottet i boken är preskriptionstiden ett år från utgivningen (9 kap. 5§ TF). Efter att denna tid passerat kan alltså inte Justitiekanslern väcka allmänt åtal. Du kan dock fortfarande väcka talan själv, men endast inom två år från utgivningen vid förtal, och inom fem år vid grovt förtal (35 kap. 1§ Brb).Du behöver själv inte vara medveten om preskriptionsreglerna för att kunna anmäla brott, utan det är upp till polisen att fastställa och utreda, jag nämner det bara för din kännedom! Om du skulle anmäla eller väcka åtal för brott som är preskriberas, kommer polisen eller domstolen att meddela dig detta!Sammanfattning och råd Inledningsvis vill jag säga att rättsläget är väldigt oklar, på grund av avsaknad av praxis vad gäller just skönlitterära verk. Det är ganska svårt att dömas för förtal eftersom vi i Sverige har ganska vidsträckt yttrandefrihet. Man ska då väga hennes yttrandefrihet mot din rätt till integritet. Det är väldigt ovanligt att Justitiekanslern väcker åtal i tryckfrihetsbrott, och antalet domar med förtal i böcker är väldigt få, främst för att det kan bli ganska kostsamt att driva ett enskilt åtal. Eftersom jag inte mer exakt vet vad hon har sagt och skrivit, hur detta framställts och liknande är det svårt för mig att säga med säkerhet att detta utgör förtalsbrott. Det är dock inte osannolikt. Spridningen är dessutom förmodligen ganska stor. Men det avgörande ligger i hennes avsikt i att lämna uppgiften. Man får lov att lämna värderingsuttryck och åsikter om folk, och i böcker kanske själva syftet inte är att skapa missaktning utan att redogöra för ens bakgrund och liknande. Men det beror såklart på hur hon har formulerat sig och vad mer exakt som hon har sagt. Det är också svårt att säga hur försvarbart det är för henne att lämna dessa uppgifter, dels utifrån vad hon faktiskt har skrivit, dels utifrån det moderna medieklimatet. Självbiografiers syfte är ju att skildra en bakgrund ur författarens perspektiv. Men det innebär såklart inte att man får skriva vad man vill i en bok. Det är absolut möjligt att det utgör ett förtalsbrott, och även ett grovt sådant,Publiceringen i boken är dock sannolikt preskriberad för allmänt åtal. Detta innebär att om du vill stämma för förtalet i boken, måste du föra denna tala själv i tingsrätten utan åklagarens hjälp. Om det dessutom gått mer än 2 år sedan publiceringen, så har även din egen talan preskriberats. Men om gärningen utgör grovt brott, har du istället 5 år på dig från publiceringen. Detta får dock polisen avgöra om du väljer att anmäla brottet. Uttalandet i podcasten kan utgöra yttrandefrihetsbrott, om utgivaren har ett utgivningsbevis. Då ska denna förundersökning och talan föras av Justitiekansler. Du kan läsa mer om detta på deras hemsida. Då har de 6 månader på sig från offentliggörandet, sen får du föra talan själv. Jag råder dig att anmäla detta till polisen, så får de avgöra huruvida det utgör ett brott, vilket brott och om det är de eller Justitiekanslern som ska utreda det. För vidare hjälp rekommenderar jag dig att kontakta en advokat. Vår byrå kan tyvärr inte vara till vidare hjälp i straffrättsliga ärenden. Det är därför jag försökt ge en så utförlig utredning av ditt ärende som jag kunnat, så du kan få en bra utgångspunkt. Hoppas du fått vägledning i dina frågor! Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på fredag den 4 juni kl. 14.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.seVänligen,