Förtal eller ej

2021-03-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har ett ex som är mor till vår gemensamma dotter på 7 år.Vi är separerade sedan 5,5 år tillbaks i tiden.Och jag har träffat en tjej nu som jag och min dotter har det gott och fridfullt ihop med.Men mitt ex skickar mycket sms till mig att min flickvän håller på och stoppar typ piller i glas för min dotter att hon röker cannabis(muntligt sagt ej skriftligt) Jag läser upp för min flickvän ang.dessa saker och jag ser det och tolkar det som Förtal och förolämpningar mot henne samt falska anklagelser. Så vad göra??
Oscar |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om ditt ex:s uttalade kring din flickvän utgör förtal. Jag kommer nedan att redovisa de juridiska möjligheterna vad gällande att åtala någon för förtal Vi vänder oss till 5 kap 1 § Brottsbalken (BrB) som reglerar förtal. Vad säger lagen5 kap 1 § anger att följande utgör förtal:1:Den som utpekar någon såsom brottslig 2: eller klandervärd i sitt levnadssätt 3: eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Det ska tilläggas att förtalsbrott omfattas som regel inte av allmänt åtal, något som framgår av 5 kap. 5 § BrB. Detta innebär att du som målsägande, eller brottsoffer, i princip garanterat kommer behöva väcka åtal själv utan stöd av åklagare.Vad innebär detta för dig? - Att uppge att någon brukar droger eller ger droger till barn är att anse som klandervärd och brottslig till sitt levnadssätt. Generellt är därför kraven kring förtal uppfyllda formellt och du kan åtala ditt ex för förtal. Sedan ska nämnas att om man vill gå till domstol kommer man själv att få föra talan kring detta, vilket medför att mer civilrättsliga regler kommer tillämpas. Detta kan innebära att man får stå får svarandens (ditt ex:s) rättegångskostnader om du förlorar. Du kommer även få bekosta din advokat eller annan person som för din talan och rätten till rättsskydd m.m. kan vara begränsad. vad gällande bevisningen så har du bevis via sms för förtal om eget användande om droger men hennes uttalande kring droger till dottern har skett muntligt och kommer därför vara svår att bevisa.Hoppas att detta var svar på din fråga!

Är det brottsligt att berätta att ens moster är sjuk?

2021-03-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! En släkting säger att jag ringer runt och berättar om min moster som är sjuk. Jag berättar för min syster men inte för att skada eller förolämpa henne. Jag tycker om min moster.
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Är det brottsligt att berätta att sin moster är sjuk?Inledningsvis kan nämnas att det i sig inte bör vara brottsligt att berätta om din mosters sjukdom för någon annan. I vissa fall kan det dock vara brottsligt att lämna en uppgift om någon annan. Beroende på sättet du har lämnat uppgiften om din moster och i vilket syfte detta gjorts, så kan det handlingen bli brottslig. Nedan kommer redogöras för brottet "förtal" som kan aktualiseras när en uppgift om annan person lämnas. FörtalsbrottetBrottet "förtal" framgår av 5 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB). För att en person ska dömas för brottet krävs att:1. En person ska utpeka någon annan som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller lämna en uppgift om denne, och2. Uppgiften ska lämnas i syfte att utsätta personen för missaktningVidare finns det några övriga aspekter att beakta när en bedömning görs gällande förtal. När skadebedömningen görs så ska hänsyn tas till kretsen som offret tillhör, det vill säga om kretsen skulle uppfatta informationen som missaktande, eller inte. Lämnandet av uppgiften typiskt sett leda till skada. Det är fråga om en subjektiv bedömning och skiljer sig mycket från fall till fall. Trots att skada inte uppkommer kan det alltså ändå vara fråga om förtal. Undantagen för förtalPersonen ska enligt 5 kap. 1 § andra stycket BrB inte dömas till ansvar om:1. Personen var skyldig att uttala sig, eller2. Omständigheterna i fallet gjorde det försvarligt att lämna uppgiften och personen kan bevisa att uppgiften var sann/eller hade skälig grund för den. Ditt uppgiftslämnande var inte i syfte att missaktaAv informationen du uppgett görs bedömningen att du inte lämnat informationen i syfte att missakta din moster. Om uppgiften du lämnat dessutom var sann, det vill säga att din moster är sjuk, så är det mer försvarligt att lämna en uppgift. Slutsatsen blir därför att det inte bör vara brottsligt att berätta för din syster om din mosters sjukdom. SammanfattningAv informationen du angivit kan jag dock inte tolka situationen på något annat sätt än att du inte lämnat en uppgift för att skada henne. Slutsatsen är således att det inte bör vara brottsligt att du har berättat att din moster är sjuk. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan falska rasistanklagelser utgöra förtal?

2021-03-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, kan falska rasist-anklagelser av någon utgöra förtal?
Izel Ilyaz |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Brottet förtal regleras i Brottsbalken (BrB) 5 kap 1 §. Brottet innebär att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som syftar till att utsätta personen för andras missaktning. Det finns dock undantag från straffansvar enligt denna bestämmelse, och det undantaget hittar vi i 5 kap. 1 § 2 st. BrB. Där står det att det kan vara försvarligt att lämna en uppgift om någon annan om uppgiften är sann eller om det finns skälig grund för uppgiften som lämnas. För att förtal ska aktualiseras ska någon levande utpekas. Endast i undantagsfall kan förtal aktualiseras av en avliden person.Vidare ska uppgiften förmedlas till någon annan än den person man anklagar, alltså till utomstående. Det är tillräckligt att minst en utomstående tar del av uppgiften. Uppgiften kan vidare spridas på olika sätt, det är således möjligt att förtala någon både muntligt eller via internet. Vidare finns det ett krav på att personen som tar del av informationen också förstår informationen. Informationen ska också vara sådan att den typiskt sett kan utsätta personen för andras missaktning. Den ska typiskt sett leda till skada men skada behöver inte ha uppstått. Avgörande när man ska bedöma vad som kan leda till att en persons anseende skadas blir vad som anses negativt utifrån offrets (den som anklagas) perspektiv. Här kan man exempelvis se över vad som i offrets umgängeskrets anses vara klandervärt beteende. Huruvida uppgiften är falsk eller sann spelar inte roll. Även om uppgifterna är sanna kan det innebära förtal.Kraven är således att:1. En uppgift har lämnats2. Uppgiften ska avse en person3. Uppgiften ska vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning4. Uppgiften har lämnats till annan än den som uppgiften avser5. Att försvarsgrunderna i 2 st. inte kan åberopasKan falska rasistanklagelser utgöra förtal?Utifrån de uppgifter som av din fråga framgår kan man anse att krav 1-3 är uppfyllda. Ett påstående om att någon är rasist får anses vara ett påstående som kan leda till att personens anseende skadas, sålunda är det kriteriet är uppfyllt. Då uppgifterna är falska kan inte undantagen i 2 st. åberopas (krav 5).I din fråga framgår inte hur uppgiften spridits eller till vem den har spridits. Av denna anledning blir det svårt att ta ställning till om utomståendekriteriet (krav 4) är uppfyllt. Precis som jag ovan nämnt är detta ett viktigt kriterium för att avgöra om personen i fråga gjort sig skyldig till förtal. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Straffbestämmelsen om förtal tar sikte på levande människor - inte företag

2021-03-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |om jag har haft rent ut sagt ett helvete med ett företag ska bara ha försökt lura mig samt få mig att betala saker som jag inte ska osv , är det olagligt att skriva ut samt sprida rykten om att ingen bör fara till det företaget ?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straffrättsliga regler återfinns bl.a. i brottsbalken (BrB).Förtalbestämmelsen tar sikte på levande människorDen som utpekar någon som brottsling eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter (5 kap. 1 § BrB). Denna paragraf tar sikte på ett uttalande som ska vara avsett att skada en levande människas anseende hos andra. Det innebär alltså att företag inte omfattas av bestämmelsen, det är inte straffbart att förtala ett företag enligt svensk rätt.Det är dock möjligt att dömas för förtal om det som sägs riktas mot en eller flera personer i ett företag. I NJA 1950 s. 250 ansågs ett nedsättande uttalande om en juridisk person (ett aktiebolag) utgöra ärekränkning av en fysisk person då personens namn fanns med i bolagets namn och att det därmed fanns en stark koppling mellan bolaget och personen.Sammanfattningsvis är det som utgångspunkt inte straffbart att förtala ett företag, uttalandet kan dock komma att omfattas av straffbestämmelsen om uppgifterna har ett nära samband med en eller flera fysiska personer på företaget.Med vänlig hälsning,

Är mobbning ett brott?

2021-03-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Vilket brott har begåtts då en chef påstår att personalen i upprepade fall har "mobbat ut" tidigare chefer, och det finns skrivna dementier om detta från samtliga de chefer som nuvarande chef påstår (i skrift) har mobbats bort från verksamheten? Påståendet om personalens agerande har delvis angetts som skäl för omplacering och uppsägning av flerapersoner.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om mobbning är ett brott eller om det du beskriver skulle kunna ses som ett brott.MobbningI svensk lag är mobbning i sig inget brott, däremot kan handlingarna som gärningspersonerna begår vara brottsliga. I vissa fall kan det därför bli aktuellt med straffansvar för brott, exempelvis förtal, förolämpning och ofredande. Handlingarna kan också innebära diskriminering. Brottslighet och samarbetssvårigheter är helt riktigt en saklig grund för uppsägning i form av personliga skäl, (7 § lagen om anställningsskydd). Alternativa brottsrubriceringarFörtalKan den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning begå. Straffet för förtal är böter, (5 kap. 1 § brottsbalken). För att det ska ses som brott krävs det att en uppgift har lämnats, att uppgiften ska avse en viss levande människa, uppgiften ska vara ägnad att utsätta personen för andras missaktning (exempelvis genom att påstå att personen är brottslig, otrogen eller liknande), och uppgiften ska ha lämnats till någon annan än den som uppgiften avser.FörolämpningKan den som riktar nedsättande uttalanden mot eller förödmjukar någon annan begå, om gärningen är ägnad att kränka personens självkänsla eller värdighet. Straffet för förolämpning är vanligtvis böter, men grov förolämpning kan även ge fängelse i upp till sex månader, (5 kap. 3 § brottsbalken). Skillnaden mellan förtal och förolämpning är vem uttalandena riktas till. Vid förolämpning riktas uttalandena direkt till offret medan den som förtalar pratar nedlåtande om någon annan med syfte att såra den tilltänkta personen. Förolämpningen kan ske genom att kalla någon för kränkande saker (exempelvis skällsord), beskylla personen kränkande eller bete sig på ett skymfligt sätt.OfredandeKan den som fysiskt antastar någon, utsätter någon för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande begå. Straffet för ofredande är böter eller fängelse i ett år, (4 kap. 7 § brottsbalken).Brottet förutsätter att gärningen ska ha uppfattats av den utsatte vid samma tillfälle som gärningen företagits, personen måste ha blivit störd och den som ofredar måste veta om att det den gör är fel.Till ofredande räknas exempelvis att knuffa någon, slita i annans kläder, utöva telefonterror, spotta på någon, fälla någon genom att sätta krokben, fönstertitta samt mobbning av olika slag. Med detta beskrivet har jag inte tillräcklig information om händelsen för att kunna avgöra vilket av dessa brott som kan ha begåtts, men jag hoppas att du själv utifrån detta har fått en förståelse för vilka olika brottsrubriceringar som finns. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag anmäla en person om denne sprider rykten om mig?

2021-03-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Mina närmaste grannar, som jag tidigare har kommit bra överens med har spridit ett osannt rykte om mig och det har resulterat i att den tidigare goda kontakten nu helt har förstörts. Det är kvinnan i familjen som har misstrott mig för att vara ute efter hennes man, vilket är ett fullständigt befängt påstående. Jag har aldrig sagt eller gjort något som skulle kunna föranleda ett sådant missförstånd och jag har blivit väldigt arg över att bli utmålad på det viset, för jag har förstått att det har spridits till deras vänner och släktingar. Det är pinsamt att bli utsatt för föraktfulla och misstänksamma blickar när man vill kunna vara i trädgården. Har funderat på att flytta någon annanstans, men det är ju faktiskt inte jag som bär skulden till den här otrevliga situationen. Vad kan jag göra? Bör jag anmäla saken?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du kan anmäla för förtalOm en person sprider information om dig i syfte att andra ska se ned på dig kan brottet förtal aktualiseras (5 kap. 1 § Brottsbalken). Däremot måste du kunna visa att din granne gör detta för att få andra att se ned på dig. Hade din granne däremot goda skäl att sprida information på detta sätt och informationen är att sann, kommer din granne inte dömas till ansvar för brottet. En annan möjlighet är brottet förolämpningBrottet förolämpning aktualiseras snarare när en person säger något i direkt syfte att såra den andra och då du säger att din granne sprider osanningar om dig kan även detta brott passa in. Då din granne uttalar sig nedsättande om dig och om din granne gör det för att kränka dig kan brottet förolämpning aktualiseras ändå såvida konversationen sker mellan er (5 kap. 3 § Brottsbalken). Du behöver själv väcka åtalBrotten förtal och förolämpning faller båda under enskilt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken). Det innebär att du själv behöver väcka åtal mot din granne om du vill påbörja en process. En åklagare väcker endast åtal i vissa fall om det är motiverat av allmänhetens intresse. Du väcker enskilt åtal genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Stämningsansökan ska innehålla en del uppgifter bland annat ska beskrivning om den brottsliga gärningen, vem den tilltalade är o.s.v. (47 kap. 2 § Rättegångsbalken). Vid enskilt åtal står inte staten för ens rättegångskostnader som målsägande utan det är något man själv gör. Det innebär att om du förlorar kan det bli dyrt då man får betala sina egna rättegångskostnader och ibland motpartens rättegångskostnader om motpart yrkat på det. SammanfattningSammanfattningsvis får din granne inte sprida rykten om dig om spridandet av information är ämnat att skada ditt anseende hos andra personer. Däremot om din granne hade goda skäl till spridandet av informationen och uppgiften din granne spred var sann utdöms inte ansvar. Om du vill gå vidare med ärendet behöver du väcka enskilt åtal om saken. Du är välkommen att boka tid hos Lawlines duktiga jurister om du vill ha ytterligare hjälp. Med vänliga hälsningar,

Vilka följder kan diskriminerande beteende resultera i?

2021-03-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Enligt diskrimineringsombudsmannen reglerar inte diskrimineringslagen händelser mellan privatpersoner. Innebär det att man som privatperson bara kan säga diskriminerande saker och göra diskriminerande saker mot andra personer utan konsekvenser (såvida det inte blir olaga hot)?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du dels vad som regleras i diskrimineringslagen, dels vilka rättsliga konsekvenser som kan följa av att en privatperson agerar diskriminerande mot en annan.DiskrimineringslagenI diskrimineringslagen finns skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (diskrimineringslagen (DiskL) 1 kap 1 §). Skyddet mot diskriminering kommer till uttryck på olika sätt i lagen. Till att börja med får en arbetsgivare inte diskriminera arbetstagare, arbetssökande, praktikant eller inhyrd personal (DiskL 2 kap 1 §). Den som bedriver utbildningsverksamhet (exempelvis skola) får inte diskriminera barn, elever, studenter eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten (DiskL 2 kap 5 §). Vidare finns det diskrimineringsförbud vad gäller bland annat medlemskap i arbetstagarorganisationer (fackföreningar) (DiskL 2 kap 10 §), hälso- och sjukvård (DiskL 2 kap 13 §), socialförsäkring (DiskL 2 kap 14 §), med mera. Händelser mellan privatpersoner, exempelvis två vänner, regleras alltså inte i DiskL. Däremot kan lagen bli aktuell vid exempelvis en arbetsintervju, om något kränkande om till exempel personens kön skulle yttras.BrottDiskriminerande eller kränkande beteende kan i vissa fall vara brottsligt och därmed leda till straff, såsom böter eller fängelse. Jag kommer nedan gå igenom några exempel på när så kan vara fallet.Straffbelagda gärningar regleras främst av brottsbalken (BrB). Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 5 §).Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (BrB 4 kap 6 a §).Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild eller uppgift om någons sexualliv, hälsotillstånd, uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid, bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation eller bild på någons helt eller delvis nakna kropp, döms för olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada (BrB 4 kap 6 c §).Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 7 §).Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter (BrB 5 kap 1 §).Den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms för förolämpning till böter, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap 3 §).Den som sexuellt berör ett barn under 15 år, förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd eller blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år (BrB 6 kap 10 §).En näringsidkare (det vill säga någon som bedriver ett företag) som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att inte gå personen till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år. För olaga diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han eller hon diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att vägra personen tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra (BrB 16 kap 9 §).Av dessa brott skulle framförallt förtal, förolämpning och olaga diskriminering kunna bli aktuellt i samband med kränkande uttalanden och kränkande beteende. Det ska dock sägas att det krävs en bedömning av det enskilda fallet för att bedöma om ett kränkande uttalande eller beteende är straffbart enligt bestämmelserna ovan.SkadeståndKränkande beteende kan i vissa fall också leda till skadestånd. Den som bryter mot förbuden mot diskriminering enligt DiskL ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär (DiskL 5 kap 1 §). Om någon av de förbjudna handlingarna i DiskL (se ovan) begås, ska alltså diskrimineringsersättning betalas till den diskriminerade.Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär (så kallad kränkningsersättning) (skadeståndslagen 2 kap 3 §). Om någon av de straffbelagda gärningarna (ovan) begås, kan det alltså resultera i att personen i fråga också får betala skadestånd i form av kränkningsersättning.SammanfattningDiskriminerande beteende av olika slag kan vara olagligt och i vissa fall brottsligt, vilket kan resultera i skadestånd, böter, fängelse och andra straff. Dock är det svårt att konkret definiera vilka fall som skulle resultera i sådana följder, eftersom man alltid behöver bedöma det enskilda fallet för sig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jag undrar vad som händer om jag gör mig skyldig till förtal mot någon på sociala medier?

2021-03-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag undrar vad som händer om jag gör mig skyldig till förtal mot någon på Facebook eller i en kommentar på Flashback. Är det allmän åklagare eller Justitiekanslern som i så fall väcker åtal?
Ranya Eliassi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka brott har begåtts?Den situationen du beskriver innebär att den åtalade utpekas såsom brottslig, vilket medför att den som har namngett personen eventuellt kan dömas för förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Att endast uttala sig kränkande om den redan uthängda personen kan utgöra förolämpning, vilket är ett brott som det dock är mycket ovanligt att någon döms för (5 kap. 3 § brottsbalken). Jag kommer därför att fokusera på själva utpekandet och förutsättningarna för att någon ska kunna dömas för förtal.Förtal är ett målsägandebrottFörtal är dessutom ett så kallat målsägandebrott, dvs. ett brott där åklagaren som huvudregel inte väcker åtal eller driver brottmålet i domstolen (5 kap. 5 § brottsbalken). Istället måste målsäganden själv väcka ett så kallat enskilt åtal för att gärningspersonen ska kunna dömas. Detta kan bli kostsamt och tidskrävande, och därför är det absolut vanligast att förtalsbrott förblir obestraffade.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsningar,