Vilka brott kan genom sociala medier i allmänt språkbruk anses utgöra en kränkande handling?

Question

Jag undrar vilka brott man kan koppla till kränkningar på sociala medier ( förtal, bilder mm) samt vilka straff som är kopplade till dessa. Jag arbetar på en skola och ska prata med elever om vad man får /inte göra på nätet samt vilka straff som är kopplade till dom.

Answer 1

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!

Innebörden av handlingen att kränka någon annan kan ha många olika betydelser beroende på i vilket språkligt och begreppsmässigt sammanhang den förekommer i. Att kränka någon annan innebär i allmänt språkbruk att den kränkande personen förolämpar, våldför sig på eller bryter mot regler om kränkande behandling (SAOL). I skollagen definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet (6 kap. 3 § skollagen). Anledningen till att det är relevant att definiera vad som menas med kränkande handling har att göra med att den straffrättsliga definitionen av begreppet kan skilja sig åt från den definition som gäller i vardagligt språkbruk. En skillnad i definition av begreppet kränkande handling påverkar vilka typer av brott som blir aktuella i sammanhanget av sociala medier.

Med detta sagt upplever jag det som rimligast att utgå ifrån den allmänna språkliga och skollagens definition för vad som utgör en kränkande handling. Eftersom du även efterfrågar brott som har särskild anknytning till sociala medier kommer även detta att sätta gränserna för tänkbara brottsbeskrivningar i ditt fall. Jag kommer att ange de olika typerna av skilda brottsbeskrivningar som kan tänkas vara aktuella och inte gå in närmare på särskilda gradindelningar av en och samma brottstyp. Den gradindelning och därmed tillhörande straffskala som anges är normalgraden av varje särskild brottstyp. Skilda brottsbeskrivningar är till exempel rån, misshandel och skadegörelse. Ett exempel på gradindelning av samma brottstyp är ringa misshandel, normalgraden av misshandel samt grov misshandel. 

Av pedagogiska skäl väljer jag att endast kortfattat nämna brottsbeteckningen och tillhörande påföljder för normalgraden av respektive uppräknat brott. Till brottsbeteckningen anger jag ett förenklat men tillhörande praktiskt och relevant exempel på hur brottet kan tänkas begås i verkligheten. Detta gör jag genom att lyfta fram rättsfall där Högsta domstolen (HD) bedömt att brottet har begåtts. Tänk på att straff utgör böter eller fängelse (1 kap. 3 § Brottsbalken (BrB)). Påföljd är ett vidare begrepp som innefattar straffen men även andra rättsverkningar av brott. Exempel på påföljd är villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. 

Jag vill även avslutningsvis uppmärksamma dig på att innehållet i vissa av de omnämnda rättsfallen kan upplevas som obehagliga och upprörande för den person som tar del av dem. Därav har jag valt att ta bort vissa specifika detaljer som enligt min mening saknar relevans för att skolelever ska få en grundläggande förståelse om olika typer av kränkande handlingar som kan förekomma på sociala medier. Med hänsyn till tilltänkt målgrupp kan vissa av rättsfallen därför uppfattas som mindre lämpliga att presentera. Du har till exempel inte gett någon information om vilken åldersgrupp av skolelever som ska ta del av materialet och detta kan förstås påverka hur du väljer att genomföra presentationen. Jag har dock ändå valt att ta med dessa rättsfall eftersom de för dig som lärare förhoppningsvis underlättar förståelsen för juridiken och därigenom din framtida undervisning av skoleleverna. 

Vilka brott kan genom sociala medier i allmänt språkbruk anses utgöra en kränkande handling?

• Brottsbeteckning: olaga hot (4 kap. 5 § BrB).
  • Straffskala: böter eller fängelse i högst ett år.
  • Praktiskt exempel: en person hotade elever och personer på gymnasiet genom att på sin ”My Story” via Snapchat skriva ett meddelande på främmande språk med innebörd att han skulle döda eller skada alla på skolan. Texten kunde ses av hans vänner på Snapchat vilket till en börjande handlade om cirka 50 personer. Texten översattes till svenska av en klasskamrat vilket gav texten ytterligare spridning till flera elever och personal på skolan. Påföljden bestämdes till 30 timmars ungdomstjänst (NJA 2020 s.510).

• Brottsbeteckning: kränkande fotografering (4 kap. 6a § BrB).
  • Straffskala: böter eller fängelse i högst två år.
  • Praktiskt exempel: Två personer hade haft kontakt via webbkamera. Gärningspersonen hade under en bildupptagning med brottsoffret olovligen och i hemlighet startat inspelningsfunktionen på sin dator. Gärningspersonen hade under denna tid spelat in brottsoffret när hon framför webbkameran visat upp sin delvis nakna kropp i olika erotiska poser. Påföljden bestämdes till fängelse ett år fem månader men den inkluderade även straff för andra anknytande gärningar: sexuellt tvång, grovt förtal, olaga tvång samt försök till sexuellt tvång (NJA 2018 s.844).

• Brottsbeteckningar: olaga tvång och sexuellt tvång (numera benämnt som sexuellt övergrepp (4 kap. 4 § BrB samt 6 kap. 2 § BrB) 
  • Straffskala: böter eller fängelse i högst två år respektive fängelse i lägst sex månader och högst två år.
  • Praktiskt exempel: Exemplet är hämtat från fortsättningen på tidigare nämnt rättsfall NJA 2018 s.844. Gärningspersonen använde det inspelade materialet av brottsoffret i den utsatta positionen som medel för att genom hot om brottslig gärning tvinga brottsoffret att sexchatta med honom, mejla över fler lättklädda bilder och utföra fler erotiska danser live framför webbkamera. Hotet har bestått i att han hotat sprida bilderna och filmerna på sociala medier och på så sätt lämna uppgift om henne med syftet att utsätta henne för andras missaktning. Se bestämningen av påföljden här ovan (NJA 2018 s.844). 

• Brottsbeteckning: olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c BrB).
  • Straffskala: böter eller fängelse i högst två år.
  • Praktiskt exempel: En person la ut en bild på Instagram av en påtagligt berusad person i en mycket privat situation. Fotot med tillhörande bildtext togs av någon person när brottsoffret var utslagen, hängande på/mot en toalettstol, efter att ha kräkts och lades upp som en Instagramhändelse där brottsoffret taggades vid namn. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 50 kr. Gärningspersonen blev även tvungen att betala skadestånd till brottsoffret med 5 000 kr (NJA 2020 s.273). 

• Brottsbeteckning: uppmaning till självmord (4 kap. 7a BrB).
  • Straffskala: fängelse i högst två år.
  • Praktiskt exempel: Det är en relativt ny lag så det saknas rättsfall som tillämpar bestämmelsen.

• Brottsbeteckning: förtal (5 kap. 1 § BrB).
  • Straffskala: böter.
  • Praktiskt exempel: två universitetsstudenter har i en uppsats lämnat uppgifter om en viss persons brottslighet utan att det funnits skälig grund för uppgifterna. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter på 700 kr för den ena gärningspersonen. Den andra gärningspersonen dömdes till att betala 30 dagsböter på 70 kr (NJA 2014 s.808).

• Brottsbeteckning: förolämpning (5 kap. 3 § BrB).
  • Straffskala: böter.
  • Praktiskt exempel: Att kalla en person av främmande etniskt ursprung för "jävla svartskalle" har bedömts som förolämpning. Påföljden bestämdes till 2 000 kr (NJA 1989 s.374).

• Brottsbeteckning: våldtäkt eller våldtäkt mot barn (6 kap. 1 § BrB och 6 kap. 4 § BrB).
  • Straffskala: lägst tre och högst sex års fängelse.
  • Praktiskt exempel: Gärningspersonen förmådde på distans och genom en videochatt brottsoffret att posera lättklädd eller naken för honom. Han har även med samma medel förmått brottsoffret att utföra sexuella handlingar på sig själv samtidigt som han spelade in henne på film. Påföljden bestämdes till fängelse i två år sex månader men innefattade även utnyttjande av barn för sexuell posering (6 kap. 8 § 1 st. BrB) (NJA 2021 s.827).

Har du några ytterligare frågor? Tveka inte att kontakta oss på Lawline igen så hjälper vi dig!

Med vänlig hälsning,

Pontus Heino