Är det olagligt att offentliggöra en polisanmälan?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar dig som att du undrar om du får offentliggöra en polisanmälan som du själv avser att göra. Beroende på vad du menar med att offentliggöra, och hur du behandlar uppgifterna i polisanmälan, kan detta vara tillåtet, men också inte.
Allmänna och offentliga handlingar
Beroende på vad du menar med polisanmälan, finns det anledning att lyfta reglerna om allmänna och offentliga handlingar. Den anmälan som polisen upprättar är vanligen det som kallas polisanmälan. Det som beskrivs nedan gäller möjligheten att få ut en polisanmälan från polisen.
En polisanmälan är som utgångspunkt en allmän handling, då det är en skriftlig handling som upprättas och/eller förvaras av polismyndigheten (2 kap. 3-4§ tryckfrihetsförordningen). Den huvudsakliga frågan i ditt fall rör däremot huruvida en polisanmälan, och uppgifterna i den, är offentliga, och om de trots det är lagligt att offentliggöra dem.
Under tiden en förundersökning pågår råder som huvudregel förundersökningssekretess på uppgifter i förundersökningen om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, så som namn och liknande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada (35 kap. 1§ offentlighets- och sekretesslagen). Dessa regler medför som utgångspunkt att polisanmälningar under pågående förundersökning inte är offentliga, åtminstone inte i de delar som de innehåller uppgifter om misstänkts namn. Om man kan få ut en version utan namn, kan de vara offentliga.
Är det tillåtet att offentliggöra uppgifter i en polisanmälan?
Ovan omständigheter påverkar egentligen inte huruvida du får offentliggöra informationen som finns i en polisanmälan, såvida du inte fått ett dem under så kallat förbehåll, vilket innebär att rätten att röja innehållet i en sådan handling har inskränkts (6 kap. 3§ 2st 1p offentlighets- och sekretesslagen).
Vad gäller huruvida du får offentliggöra innehållet i en polisanmälan, beror på vad du offentliggör och på vilket sätt. Det skulle kunna utgöra brottet förtal att offentliggöra vissa uppgifter ur en polisanmälan. Det är brottsligt att utpeka annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på annat sätt om uppgiften är ägnat att utsätta denne för andras missaktning, då detta utgör brottet förtal. Man kan dock gå fri från ansvar, om du var skyldig att uttala dig, eller om det på annat sätt med hänsyn till omständigheterna, kan anses försvarlig att lämna uppgifterna och att uppgifterna antingen var sanna eller att du hade skälig grund att tro att de var sanna (5 kap. 1§ brottsbalken).
Straffrättsligt ansvar förutsätter alltså för det första ett utpekande av någon annan. Om du bara skulle sprida uppgiften om att en kommuntjänsteman anmälts för brott, skulle det kanske inte ens innebära ett utpekande, om det inte kan härledas av beskrivningen vem du menar. Att utelämna namn och andra uppgifter som indirekt kan peka ut personen är alltså en bra första förutsättning för att undgå straffansvar. Vidare förutsätter straffansvar spridning, alltså att du sprider den klandervärde uppgiften till annan än den som polisanmälan avser. Spridningen kan då ske på vilket sätt som helst, genom publicering i tidning, sociala meder, per SMS eller i tal. Vidare måste personen pekas ut som klandervärd eller brottslig. Det är en fin linje mellan att uppmärksamma att en person anmälts för brott, och att peka ut den som brottsling. Här torde det krävas otrolig finkänslighet i sin formulering för att undgå straffansvar i denna del. Slutligen kan man gå fri från ansvar om du var skyldig att lämna uppgiften, exempelvis om du har upplysningsskyldighet som en arbetsgivare eller liknande, eller om det var försvarligt att lämna den och uppgiften är sann. Försvarlighetsbedömningen ska göras mot omständigheterna när uppgiften lämnades, och då ska beaktas hur allvarligt påståendet är, till vem det spridits (ex. familj, nära vänner), vem uppgiften avser och med vilket syfte man lämnat uppgiften. Om du skulle publicera uppgifter på exempelvis sociala medier i ovan sammanhang, kan det tolkas som att syftet är att orsaka denna person andras missaktning, vilket i sig inte skulle bedömas som ett försvarligt syfte. Men om spridningen i stället sker i syfte att varna andra för något allvarligt, kan det ibland bedömas som försvarligt. Utöver försvarlighet måste uppgiften dock också vara sann eller att det funnits anledning att tro att den var sann. Här beror det också på vad det är för uppgift som sprids. Att säga att någon har polisanmälts för ett brott, blir ju i detta sammanhang sant, men formulerar du dig så som att någon begått ett brott, så är det lättare att argumentera för att det är osanning, i alla fall fram till dess personen lagförts för gärningen.
Beroende på hur du publicerar en sådan uppgift, och vad den innehåller, syftet med den och till vem den sprids, kan det alltså vara brottsligt. Brottet förtal av normalgraden kan ge böter, men bedöms det som grovt, vanligen beroende på vad anklagelsen gäller och hur stor spridning den får, kan det ge fängelse i högst två år (5 kap. 2§ brottsbalken). Förtalsbrott är som utgångspunkt dock ett så kallat målsägandebrott, där det krävs att målsägande själv väcker åtal för detta brott, då det inte anses ligga under allmänt åtal för en åklagare. En åklagare kan föra talan i undantagsfall, om det är angivet av målsäganden och påkallat av allmän synpunkt, vanligen när det rör sig om grova brott.
Sammanfattning och råd
Sammanfattningsvis kan sägas att i Sverige har vi en stark yttrandefrihet, men den begränsas av regler om exempelvis förtal. Det kan dock noteras att media oftast har en större rätt att sprida information än enskilda har, då nyhetsvärdet oftast kan bedömas bättre i förhållande till en etablerad mediaplattform, än om enskilda sprider uppgifter på exempelvis sociala medier. Med det sagt, är det inte alltid brottsligt för enskilda att sprida uppgifter, utan det är en bedömning som ska göras mot samtliga omständigheter i det enskilda fallet, omständigheter vilka alla jag inte kan känna till. Tyvärr kan jag därför inte ge dig ett klart besked kring huruvida vad eller hur du får publicera uppgifter ur en polisanmälan. Det torde vara en hårfin gräns mellan att sprida att någon blivit anmäld för brott, och att uppmåla någon som brottsling, åtminstone i sanningsprövningen. Men även i det fall det skulle vara sant att någon begått ett brott, ska det ändå vara försvarligt att sprida en sådan uppgift, vilket då beror på hur den sprids, till vem, hur allvarligt brottet är och liknande.
Om du vill sprida informationen i din polisanmälan rekommenderar jag dig först och främst, för att minska risken för straffrättsligt ansvar, att inte använda personens namn eller liknande uppgifter som gör det uppenbart vem personen är, och att inte heller publicera anmälan som helhet, utan endast beröra att en sådan anmälan har gjorts. Jag kan dock varken garantera eller ta ansvar för om ens en sådan publicering skulle anses tillåten, då det beror på fler omständigheter som jag inte känner till, och då det är en domstol i sista hand som får avgöra detta.
Eventuellt skulle du kunna vända till dig Polismyndighetens rättsavdelning med frågan, men troligtvis kan de inte heller ge dig ett garanterat svar, men det gäller att vara ganska försiktig med vad och hur man sprider information om andra. I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
