Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar frågan vill du veta vad som händer med föraren ifall polisen stoppar bilen och en passagerare har narkotika på sig. Narkotikabrott regleras i narkotikastrafflag (1968:64). Utifrån omständigheterna har din passagerare gjort sig skyldig till innehav (1 § första stycket sjätte punkten narkotikastrafflagen), beroende på mängden narkotika. Föraren blir inte skyldig till medhjälp enbart för att ha transporterat en passagerare som besitter narkotikaklassade substanser (5 § narkotikastrafflagen). Det finns dock omständigheter som kan medföra att föraren anses skyldig till medhjälp. Om du exempelvis kör dina kompisar till och från narkotikaförsäljning (1 § första stycket fjärde punkten och 5 § narkotikastrafflagen) kan du anses uppfylla rekvisiten till medhjälp. Om du vet att din passagerare besitter narkotika måste du inte anmäla detta till polisen. Vanligtvis måste man anmäla brott till polisen annars gör man sig skyldig till underlåtenhet att avslöja brott (23 kap. 6 § första stycket BrB). Men förutsättningen för att brottet ska vara av den karaktären är att det är särskilt föreskrivet, vilket inte framgår i narkotikastrafflagen.Sammanfattningsvis gör du dig inte skyldig till något brott av att enbart köra runt dina vänner, även om du vet att dem besitter narkotika. Omständigheterna kring själva körningen är mer avgörande.Hoppas detta svarar på din fråga, har du ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga handlar om hur länge dagsböter stannar kvar i belastningsregistret. Reglerna om gallring i belastningsregistret finner du 16§ i Lag (1998:620) om belastningsregister. Det finns även en förenklad sammanfattning på polisens hemsida. Det är påföljden till ett brott som avgör hur länge denne finns kvar i belastningsregistret. I ditt fall handlar det om dagsböter som påföljd vilket innebär enligt de gallringsregler som finns att denna kommer finnas kvar i fem år. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Tack för din fråga!Hälsningar,

Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Återkallelse av körkortRättsregler kring körkortsingripanden vid hastighetsöverträdelser regleras främst i körkortslagen. Närmare förutsättningar för när ett ingripande av körkort ska ske regleras i 5 kap. körkortslagen. Ett körkortsingripande sker genom återkallelse av körkortet, genom varning eller genom att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås (5 kap. 1 § körkortslagen). Ett körkort ska återkallas om körkortshavaren har överskridit högsta tillåtna hastighetsöverträdelse och det inte är att anse som ringa (5 kap. 3 § p. 4 körkortslagen). Om hastighetsöverträdelsen är att bedöma som ett ringa brott ska körkortet alltså inte återkallas. Vad som avses med ringa hastighetsöverträdelse framgår inte i lagtext utan tydliggörs i praxis och förarbeten (jfr prop. 1992/93:189 s. 3–4). Överskridande med mer än 30 km/ h utgör inte en ringa hastighetsöverträdelse, vilket innebär att återkallelse av körkort kan ske om man kör mer än 30 km/ h från högsta tillåtna hastighet. I vissa fall kan återkallelse komma i fråga redan vid överskridande med 20 km/ h. Detta gäller exempelvis utanför skolor m.m. där högsta tillåtna hastigheter är låga, såsom 30 km/ h. Vid bedömningen av huruvida en överträdelse är att anse som ringa eller inte ska således främst beaktas i vilken mån högsta tillåtna hastighet har överskridits. Vid sidan av detta ska emellertid också omständigheterna i det specifika fallet vägas in. Väg- och siktförhållandena, trafikintensiteten på den aktuella vägen och huruvida gångtrafikanter förekommer är faktorer som kan beaktas för att avgöra om det är ringa eller inte. Tidigare trafikförseelser kan också tillmätas betydelse för frågan om körkortsingripande. Ett körkort kan bli återkallat på den grunden att man genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter gällande trafikregler och trafiksäkerhetens intressen (jfr 5 kap. 3 § p. 3 körkortslagen). Bestämmelsen tar sikte på upprepade trafikförseelser, vanligen minst tre. Hastighetsöverträdelse i förevarande fallI ditt fall har du kört 89 km/ h vilket utgör en hastighetsöverträdelse med 19 km/h jämfört med högsta tillåtna hastighet. Utifrån den rättspraxis och de förarbeten som har utarbetats, är överträdelsen sannolikt att betrakta som en ringa hastighetsöverträdelse. Det innebär att ditt körkort inte bör återkallas på den grunden. Transportstyrelsen gör emellertid en individualiserad bedömning där samtliga omständigheter i det specifika fallet ska beaktas, varför utgången kan bli en annan. De faktorer som jag ovan har redogjort för är exempel på förhållanden som kan tillmätas betydelse.Hoppas att du har fått viss vägledning avseende gällande rättsregler för körkortsingripande!Med vänlig hälsning

Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag har tyvärr inte hittat något rättsfall som är passande till din fråga. Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med Lawlines jurister som förhoppningsvis kan hjälpa dig med din fråga, för mer information klicka på länken https://lawline.se/bokaLycka till!Med vänlig hälsning,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. jag uppfattar din fråga som att du köpt ett "påfyllningskvitto", sen har personen som fått "påfyllningskvittot" eventuellt ha hotat någon. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för när man kan fällas för brott, särskilt olaga hot. Din fråga regleras i brottsbalken (brb). Olaga hot döms den som hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (4 kap. 5 § brb). För att begå olaga hot måste man själv ha hotat någon. Du kan inte fällas till ansvar för vad någon annan eventuellt har gjort. hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan du ansöka om fotboja?Alla som har dömts till fängelse i max sex månader kan ansöka om att få avtjäna straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, dvs. med fotboja (1 § lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Det innebär att du kan ansöka om att få fotboja, eftersom du dömts till fängelse i två veckor.Hur ska du gå tillväga?Eftersom du dömts till fängelse i två veckor kommer Frivården skicka hem ett brev till dig där du erbjuds att ansöka om fotboja. Du kan även själv ladda ned ansökningsblanketten från Kriminalvårdens hemsida. När du fyllt i blanketten ska den skickas in eller lämnas till det lokala frivårdskontoret. De kommer sedan göra en lämplighetsbedömning.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att den i huvudsak handlar om hemfridsbrott samt att du redan har lite koll på vad som gäller vid denna typ av brottslighet. För tydlighetens skull, och för att vara på den säkra sidan, kommer jag emellertid att gå igenom vissa grundläggande saker ändå. Är du ute efter en snabb överblick finns dock ett sammanfattande stycke i slutet. Hemfridsbrott innefattar även villatomt och hustakAv 4 kap. 6 § brottsbalken framgår att den som olovligen befinner sig eller kvarstannar där någon annan har sin bostad kan dömas för hemfridsbrott till påföljden böter. I lagtexten nämns vidare att detta gäller vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg. Som du själv nämner i din fråga innefattar det olovligt intrång i bostad, såsom lägenhet och hus.Därutöver innefattar det även den tomt och trädgård som hör till bostaden. Således rör det sig inte bara om eventuellt hemfridsbrott om någon olovligen skulle göra intrång i din bostad, utan även om någon olovligen skulle gå in på din villatomt. Detsamma gäller om någon olovligen skulle klättra upp och befinna sig på eller kvarstanna på ditt hustak. Om någon dessutom bryter sönder din TV-antenn kan den även ha gjort sig skyldig till skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken. Den bedömningen lämnar jag dock utanför omfattningen för detta svar om hemfridsbrott.Hemfridszonen inskränker allemansrättenVärt att notera är att det enligt 2 kap. 15 § fjärde stycket regeringsformen framgår att alla genom allemansrätten ska ha tillgång till naturen. Allemansrättens grundprincip är att du får vistas nästan överallt i naturen, och då även på annans mark, så länge du inte stör eller förstör.Från denna huvudregel finns dock vissa undantag, ett av dessa är att du måste ta hänsyn till den s.k. hemfridszonen. Hemfridszonen är det område runt en bostad som allmänheten inte får beträda. Ett generellt mått för hur stor dess yta är finns emellertid inte. Tydligt är dock att allemansrätten inte råder inom detta område och om någon olovligen gör intrång på det så kan denne dömas för hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken.För vidare läsning om hemfridszonen hänvisar jag till Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Hemfridszon/Sammanfattning Det är inte bara olovligt intrång i själva bostaden som omfattas av hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken, även sådant intrång på villatomt eller hustak anses som huvudregel innefattas. Runt bostäder finns ett område som kallas för hemfridszon. Detta område får allmänheten inte utan lov gå in på, gör man det riskerar man att dömas för hemfridsbrott i enlighet med nyss nämnda lagrum.Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag tolkar din fråga som att det handlar om att du vill se ditt belastningsregister. Frågan berör således Lagen om belastningsregister. Belastningsregistret innehåller uppgifter om ens brott och straff begångna. Uppgifterna förblir i ens register olika lång tid beroende på vilken påföljd man fått (17 § Lag om belastningsregister). Tiden börjar oftast gälla då domen publicerades/meddelades eller då man blir frigiven. På detta sätt kan du själv räkna ut hur länge det kommer finnas anmärkningar i ditt belastningsregister. Uppgifter stannar oftast antingen kvar i fem eller tio år. Som enskild har du även rätt att begära ut ett utdrag ur ditt egna belastningsregister (9 § Lag om belastningsregister). Du kan vända dig till Polisen för att begära utdrag, och därmed kontrollera dina uppgifter, se här. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,