Rättegångskostnad, ersättning vid FT-mål (småmål)

2013-01-23 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej Jag har en tvist med en VVS-firma som renoverade vårt badrum. Efter renoveringen var avloppen tvungna att spolas igenom av en spolfirma för att fungera. Jag har sedan dess förgäves försökt få VVS-firman att betala trots att jag fått rätt i ARN samt försökt få in pengarna via Kronofogden. Det som återstår är en stämningsansökan men jag undrar över vad som händer i det fall jag förlorar. Summan jag vill ha ersättning för är ca 16 000 SEK. Jag läste att rätten till ersättning är begränsad vid smårättsmål och undrar hur det ligger till. Tack på förhand
Olle Lindberg |Hej!Enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken (RB; länk finns här: här ) gäller särskilda regler om 1 kap. 3 d § 1 stycket RB är tillämplig, d.v.s. om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet.Förenklat uttryckt innebär detta att om du vill stämma någon i domstol och värdet uppenbart inte kommer vara högre än halva prisbasbeloppet (för 2013 ligger prisbasbeloppet på 44 500kr) så kommer reglerna i 18 kap. 8 a § RB att träda i kraft (det som kallas småmål/förenklat tvistemål/FT-mål).I 18 kap. 8 a § RB finns en lista på vad en vinnande part kan få ersättning för. Dessa poster är ersättning för en timmes rättslig rådgivning, ansökningsavgift, resa och uppehälle, vittnesbevisning samt översättning av handlingar.Dessutom stadgar den paragrafen att ersättning bara utgår i den mån den varit "skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt".Vänliga hälsningarOlle

Ersättning till vittne/tilltalad vid brottmålsrättegång

2012-12-16 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! jag och min vän skulle ha varit på en rättegång idag angående våld mot känsteman ringa brott och när vi var på väg dit (15 mil hade vi åkt) så ringde dom och sa att det var inställt pga att det fattades en person som var delgiven. Men min väns adovkat sa att det var ett vittne som saknades så jag undrar om dom får ljuga å bete sig som dom gör mot mig och min vän? kan jag kräva att det blir nerlagt, för dom har skrivit att jag inte vill ha advokat och så har det redan tagit över ett år och nu måste jag vänta ännu längre. får dom verkligen ringa med så kort varsel för att ställa in allt? Vi har 18 mil dit och 18 mil hem plus att min vän var tvungen att vara ledig från sitt jobb plus all bensin vi tankat. Jag mår fan inte bra av det här har ånges och kan inte sova bra (är arbetslös så har många utgifter utan bra inkomt) så orkar inte med mera att betala.Dom behandlar inte oss bra. Är inte alla lika inför lagen ?
Viktor Persson |Hej, och tack för att du kontaktar LawLine med dina frågor. *1) Frågan om ersättning* Svaret på din fråga blir annorlunda beroende på vilken roll du spelar i rättegången. Såsom ett vittne har du rätt till ersättning för bl.a. färdkostnader, och eventuell utebliven inkomst enligt 36:24-25 RB. Såsom tilltalad har du endast rätt till ersättning för färdkostnader, och utebliven ersättning om du frias från allt ansvar. Även om du döms kan du få ut ersättning, om förlusten åsamkats av att åklagaren genom fel eller försummelse enligt 36:2 RB (https://lagen.nu/1942:740#K36). *2) Får domstolen ljuga?* Det är inte säkert att domstolen har undanhållit sanningen. Du skriver att de uttryckte att en person som ”delgivits” inte dykt upp till rättegången, vilket utgjort skäl för att inte fortsätta med huvudförhandlingen. Det kan mycket väl tänkas att det var just ett vittne som domstolen syftade på med detta uttryckssätt. Delgivning betyder nämligen att man överlämnar viss information till någon, vilket man även kan göra till ett vittne. Och enligt 46:2 1 st. 4 p. (https://lagen.nu/1942:740#K46) framgår att om ett vittne inte är närvarande, kan detta utgöra ett hinder mot huvudförhandling. Detta ger således domstolen rätt att skjuta upp rättegången; och det finns ingen regel om att domstolen ska skjuta upp en förhandling med ett visst varsel. *3) Kan jag kräva att åtalet blir nedlagt?* Nej, som misstänkt kan du inte kräva att åtalet blir nedlagt eftersom detta ansvar faller på åklagaren. Du kan ju dock bestrida åtalet och be att få det ogillat, men rättens beslut baseras då på vad som får anses bevisat och inte på om huvudförhandling tidigare har behövt ställas in till nackdel för den tilltalade. *4) Är inte alla lika inför lagen?* Det beror på hur du ser på det. I en brottmålsrättegång har inte alla roller samma ställning, rättigheter, och skyldigheter. Ett vittne har t.ex. alltid rätt till ersättning får sin iställelse vid rätten, emedan målsäganden bara har det under vissa omständigheter. Men om man ser på det utifrån en annan synvinkel har ju alltid en tilltalad i ett åtal samma rättigheter och skyldigheter, som tilltalad i ett annat åtal; så på det sättet är alla lika inför lagen.

Rättegångskostnader mm. (brottmål)

2012-11-13 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej Jag har fått ett strafföreläggande men vet inte om jag ska godkänna lr bestrida det därför behöver jag er hjälp I somras när jag var på väg hem från en charterresa i Cypern blev jag stoppad på Arlanda flygplats för en slumpmässig kontroll , i samband med detta hittades 4 st knogjärn i min resväska och jag blev misstänkt för smuggling. Min avsikt var inte att använda knogjärnen för våld utan tyckte dem var fina att ha på hyllan,hade även frågat säljaren som lurade mig med att det var lagligt med införsel så länge kvittot finns på de. Därför valde jag att tacka nej till strafföreläggande. Nu har jag fått ett strafföreläggande där åklagaren yrkat på 80 dagsböter ( 13600 kr ). Jag kommer att sluta arbeta om ca 1 månad på grund av studier och har inte råd att betala den höga summan dessutom tycker jag att beloppet är överdrivet högt och tänker därför överklaga beslutet. Men jag är orolig för att det ska bli ett högre belopp/straff tom fängelsestraff vid en eventuell rättegång. Kan jag bli skyldig att betala rättegångskostnaderna ? Jag är 22 år och är inte sen tidigare dömd för något brott. Tack i förhand
Alexander Engström |Hej! Enligt rättegångsbalken (RB) 31 kapitlet 1 § är huvudregeln vid en rättegång att den tilltalade om denne döms ska betala vad som betalats av allmänna medel i ersättning till försvarare. Ersättning utkrävs även för kostnader att hämta den tilltalade till rätten samt även för eventuella undersökningar. Eftersom åklagaren yrkar på dagsböter riskerar du inte ett fängelsestraff. Domstolen dömer aldrig strängare än det åklagare yrkat på. Du riskerar inte heller att behöva betala mer än 13600 kr på grund av samma skäl. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Betala kostnader för försvarare

2012-09-20 i Rättegångskostnader
FRÅGA |hej, det är så att en vän till mej fick en dom för narkotikabrott ca 100 gram hasch,i domslutet från tingsrätten står det, "PÅFÖLJD m.m , skyddstillsyn och att gå ett program genom frivården". men läser man vidare på en annan sida står det ERSÄTTNING , summan som advokaten ska få i ersättning x antal kr . av denna summa ska den åtalade betala till staten 15000 kronor " . vad jag har förstått ska väll inte en åtalad behöva betala rättegångs kostnader ? i domen till den åtalade står det inget om någon böter
Sofia Linder |Hej, Tack för din fråga. Den som blir dömd i ett brottmål skall vanligtvis betala hela eller delar av statens kostnader för dennes försvarare. Hur mycket som skall betalas tillbaka räknar domstolen ut. För det fall att den dömde uppfyller kraven för att få rättshjälp kan summan som personen skall återbetala aldrig bli högre än vad den dömde skulle ha fått betala i avgift för rättshjälp. Bestämmelserna om rättshjälp är en social skyddslagstiftning som skall hjälpa den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Hur stor rättshjälpsavgiften är beror på hur stort ekonomisk underlag personen i fråga har samt hur stora kostnaderna för det juridiska ombudet är. Hur det ekonomiska underlaget räknas ut framgår av 38 § Rättshjälpslagen (https://lagen.nu/1996:1619). Det framgår vidare av 23 § Rättshjälpslagen hur rättshjälpsavgiften skall beräknas. För det fall att någon har så högt ekonomisk underlag att denne inte är berättigad till rättshjälp (över 260 000/år enligt 6 § Rättshjälpslagen) kan personen i fråga bli tvungen att betala hela kostnaden för sin försvarare. Återkom gärna om du har några följdfrågor. Vänliga hälsningar, Sofia Linder

Ränta på rättegångskostnader

2012-12-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Förlorade en avtalstvist i tingsrätten. Fick ersätta motparten 220000. Vann sedan i hovrätten och jag fick då tillbaka mina 220000. Skulle jag ha fått ränta på dessa pengar? Det hade gått ett helt år så det är en del räntepengar.
Emma Lundin |18 kap. Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K18) anger regler för rättegångskostnad i tvistemål. Som du är väl medveten om är det den part som tappar målet som är skyldig att ersätta motparten hans rättegångskostnad, detta sägs även i 18:1 RB. Enligt 18:8 2 st. RB skall ersättning för rättegångskostnad även innefatta ränta enligt 6 § Räntelagen från dagen då målet avgörs till dess betalning sker. Som svar på din fråga kan sammanfattningsvis sägas att du har rätt till ränta på de 220 000 kr från och med datumet för tingsrättens dom och beträffande eventuella kostnader i Hovrätten skall ränta på dom pengarna löpa från och med datumet för Hovrättens dom. Ränteberäkningen är alltså förknippad med den tidpunkt för avgörandet i den instans där kostnaden har uppkommit. (Kommentar till SFS 1987:328: 2 st. infördes 1973 och ändrades 1987, se prop. 1973:30; JuU 1973:17 samt prop. 1986/87:72; LU 1986/87:23. Författare: Jenny Ferm) Ränta beräknas enligt de regler som anges i 6 § Räntelagen. (https://lagen.nu/1975:635) Med vänliga hälsningar

Strafföreläggande och rättegångskostnader i brottmål.

2012-11-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej Jag har fått ett strafföreläggande men vet inte om jag ska godkänna lr bestrida det därför behöver jag er hjälp I somras när jag var på väg hem från en charterresa i Cypern blev jag stoppad på Arlanda flygplats för en slumpmässig kontroll , i samband med detta hittades 4 st knogjärn i min resväska och jag blev misstänkt för smuggling. Min avsikt var inte att använda knogjärnen för våld utan tyckte dem var fina att ha på hyllan,hade även frågat säljaren som lurade mig med att det var lagligt med införsel så länge kvittot finns på de. Därför valde jag att tacka nej till strafföreläggande. Nu har jag fått ett strafföreläggande där åklagaren yrkat på 80 dagsböter ( 13600 kr ). Jag kommer att sluta arbeta om ca 1 månad på grund av studier och har inte råd att betala den höga summan dessutom tycker jag att beloppet är överdrivet högt och tänker därför överklaga beslutet. Men jag är orolig för att det ska bli ett högre belopp/straff tom fängelsestraff vid en eventuell rättegång. Kan jag bli skyldig att betala rättegångskostnaderna ? Jag är 22 år och är inte sen tidigare dömd för något brott. Tack i förhand
Filip Henriksen |Hej! Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor! Till en början förstår jag din oro. Ett strafföreläggande är för de fall där åklagaren anser att domstolen skulle komma till en liknande slutsats. Däremot får du ju ingen ordentlig rättslig prövning av saken. Det kan hända att en domstol faktiskt enbart dömer dig till villkorlig dom och samhällstjänst utan böter. Jag tycker att du skall bestrida ditt strafföreläggande. Bötesnivån känns orimligt hög och om du är ostraffad tidigare finns det goda möjligheter att en domstol dömer till en lindrigare påföljd. Om det är så att domstolen ändå anser att du skall ha ett bötesstraff kommer de att beakta din inkomst (1). Vad gäller rättegångskostnader för offentlig försvarare är dessa väldigt begränsade (2). (1) se 25 kap. 2§ 2st brottsbalken (2) se 31 kap. 1§ 3st rättegångsbalken *Allt gott!* Filip Henriksen

Rättegångskostnad vid FT-mål samt förutsättning för bedrägeribrott.

2012-10-11 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag kommer troligen få starta ett FT mål eller småmål vad det nu heter och har en fråga. I ett Ft mål så skall man föra sin egen talan i rätten och om man väljer ha Advokat till hjälp så får man bekosta detta själv oavsett om man vinner eller förlorar? Den vinnande sidan kan väl bara kräva reseersättning uppehälle vittneskostnader. Fråga 2: Jag lånade ut en summa till en resa där hon sa att hon skulle betala tillbaka men inte fått en krona, kan man anmäla det som bedrägeri?
Olle Lindberg |Hej! Du har mycket riktigt uppmärksammat att särskilda regler för rättegångskostnader gäller vid FT-mål. Enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken (RB; länk finns här: https://lagen.nu/1942:740 ) gäller särskilda regler om 1 kap. 3 d § 1 stycket RB är tillämplig, d.v.s. om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet. Förenklat uttryckt innebär detta att om du vill stämma någon i domstol och värdet uppenbart inte kommer vara högre än halva prisbasbeloppet (för 2012 ligger beloppet på 44 000kr) så kommer reglerna i 18 kap. 8 a § RB att träda i kraft. I 18 kap. 8 a § RB finns en lista på vad en vinnande part kan få ersättning för. Dessa poster är ersättning för en timmes rättslig rådgivning, ansökningsavgift, resa och uppehälle, vittnesbevisning samt översättning av handlingar. Dessutom stadgar den paragrafen att ersättning bara utgår i den mån den varit "skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt". När det gäller din andra fråga är det så klart svårt att ge ett korrekt svar utan att veta alla förutsättningar men följande gäller generellt vid bedrägeribrott. Av 9 kap. 1 § brottsbalken (BrB; länk finns här: https://lagen.nu/1962:700#K9 ) framgår att "den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år" Av 1 kap. 2 § BrB följer ett generellt krav på uppsåt för att kunna straffas (om det inte framgår av texten att det räcker med oaktsamhet för att straffas). Vad detta innebär är följande: för att din bekant ska kunna straffas krävs att hon vid tillfället hon "lånade" pengarna av dig hade uppsåt till alla rekvisit i bedrägeriparagrafen. Det avgörande i det här fallet är alltså om hon vid lånetillfället visste om att hon inte ville/kunde betala tillbaka. Om hon hela tiden hade planerat att betala tillbaka men först senare beslutade sig för att behålla pengarna kan hon inte straffas för bedrägeri. Hälsningar Olle

Rättegångskostnader i brottmål

2012-09-12 i Rättegångskostnader
FRÅGA |hej, det är så att en vän till mej fick en dom för narkotikabrott ca 100 gram hasch,i domslutet från tingsrätten står det, "PÅFÖLJD m.m , skyddstillsyn och att gå ett program genom frivården". men läser man vidare på en annan sida står det ERSÄTTNING , summan som advokaten ska få i ersättning x antal kr . av denna summa ska den åtalade betala till staten 15000 kronor " . vad jag har förstått ska väll inte en åtalad behöva betala rättegångs kostnader ? i domen till den åtalade står det inget om någon böter
Emma Persson |Hej! Som huvudregel gäller att då en åtalad blivit fälld och dömd för brottet så ska han/hon ersätta staten för den kostnad som staten haft för att ersätta den offentliga försvararen (31 kap. 1 § 1 st. Rättegångsbalken (RB)). I bestämmelsens tredje stycke finns en regel som begränsar ersättningsskyldigheten på så sätt att den som blivit fälld inte ska behöva betala mer av kostnaden för försvararen än vad han/hon skulle ha fått betala i rätthjälpsavgift vid rättshjälp. Se 23 § & 38 § rättshjälpslagen (1996:1619) där det framgår hur rätthjälpsavgiften räknas ut. Kostnader som uppkommit till följd av att den åtalade gjort sig skyldig till "försumlig processföring" eller kostander för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning eller urinundersökning för utredning av brottet omfattas inte av denna begränsningsregel (31 kap. 1 § 3 st. RB). Ersättningsskyldigheten kan också sättas ned, helt eller delvis, om det finns skäl till det. Vid bedömningen av om ersättningsskyldigheten ska sättas ned tas hänsyn till den tilltalades brottslighet samt till hans/hennes personliga och ekonomiska förhållanden (31 kap. 1 § 4 st. RB). Som framgår ovan blir alltså en åtalad person som fällts till ansvar för brottet skyldig att ersätta staten för vissa av kostnaderna för försvaret. Att det i domen står att den åtalade är ersättningsskyldig är alltså inget fel. Det som den åtalade är skyldig att ersätta är vissa rättegångskostnader, och det är därför det i domen inte finns något ang. böter, då böter är en påföljd och ingen ersättningsskyldighet. Länk till RB: https://lagen.nu/1942:740 Länk till rättshjälpslagen: https://lagen.nu/1996:1619 Med vänlig hälsning