Är en domare som tidigare dömt i ett brottmål jävig om hen senare dömer i en vårdnadstvist med samma part?

2020-08-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man i är en vårdnadstvist, och är dömd för brott mot motparten, och det tas upp i tvisten, och det är samma domare som dömde i brottsmålet, som i vårdnadstvisten? Kan det vara tal om jäv?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När anses domare vara jäviga?Domare anses vara jäviga om:- de själva eller någon närstående är part i målet, - de är motpart till någon av parterna i ett annat mål, - de fattat beslut om samma sak i en annan domstol eller på en myndighet, - de varit ombud till någon av parterna i samma mål eller - någon särskild omständighet föreligger som rubbar förtroendet för domarens opartiskhet i målet, rättegångsbalken 4 kap 13 §.I ditt fall är det egentligen bara den sistnämnda grunden som skulle kunna ligga till grund för att domaren är jävig i målet.Får samma domare döma i två mål som rör olika saker där samma part deltar?Enligt ett rättsfall (NJA 1993 s. 571) föreligger inte jäv som huvudregel bara för att en domare dömer i två olika mål där en och samma part är inblandad under förutsättning att det rör sig om två olika saker, det vill säga att det är olika frågor som berörs i respektive mål. Om det däremot finns någon särskild motsättning mellan domaren och parten på grund av något som hänt under den tidigare rättegången och parten upplever att domaren är negativt inställd till honom på grund av det kan domaren ses vara jävig i vissa fall. I det nämna rättsfallet rörde det sig om en situation liknande din fråga, nämligen att domaren tidigare hade dömt i ett brottmål och nu skulle döma i en vårdnadstvist där samma man var part. Högsta domstolen kom i det här fallet fram till att det inte rörde sig om jäv.Rättsfallet ovan kan möjligtvis vara en indikation på att domaren i din fråga inte bör ses vara jävig. Men om domaren under rättegången skulle uppvisa en negativ inställning till mannen i vårdnadsmålet och detta kan antas bero på den tidigare domen skulle en jävsinvändning kunna framställas av mannen för att åtminstone få det prövat.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Behöver man betala rättegångskostnader direkt om man ska överklaga domen?

2019-10-02 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Om man blivit dömd i tingsrätten att betala rättegångskostnader för Motparten måste man göra det om man ska överklaga domen? Vad gäller?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna jag utgår från finns i rättegångsbalken (RB). Jag utgår från att det är ett tvistemål det rör sig om i ditt fall och inte ett brottmål.När du inte längre kan överklaga en dom vinner domen laga kraft. Denna tidsfrist är 3 veckor, RB 50 kap 1 §. Att domen har laga kraft innebär dels att domen inte längre är överklagbar och dels att den kan verkställas. Innan domen har vunnit laga kraft kan den som huvudregel inte verkställas och du kan därmed inte bli tvingad att betala exempelvis rättegångskostnaderna. I regel är det den förlorande parten i målet som står rättegångskostnaderna, RB 18 kap 1 §. Om målet skulle omprövas i hovrätten och du vinner innebär det att du eventuellt inte behöver betala några rättegångskostnader. I och med detta är det en god idé att avvakta med att betala.Min rekommendation är att du väntar med att betala rättegångskostnaderna tills dess att du vet om du får prövningstillstånd i hovrätten eller inte. Observera dock att du måste överklaga domen inom 3 veckor från dess att tingsrätten meddelande sin dom. Viktigt att tänka på är också att du behöver överklaga både beslutet i sak och beslutet gällande rättegångskostnaderna för att du ska ha möjlighet att helt undslippa ansvar att betala rättegångskostnaderna, RB 18 kap 15 §. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en målsägande lägga ner ett av åklagaren väckt åtal?

2019-08-30 i Domstol
FRÅGA |Hejsan, en kille hota mig eller ja min mor genom mig förra året när han var full, jag då i stundens hetta var väldigt arg och gjorde en anmälan om olaga hot, nu har dem valt att gå vidare med detta gill åtal, jag klarar verkligen inte av att va i ett rum med massa människor då jah får panik, klarar inte heller av att vara via video länk, jag får panik vet inte vad jag ska göra, vill ba få bort skiten för det är bortglömt och inget jag vill gå vidare med.. Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som jag kommer att förhålla mig till i mitt svar finns i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Olaga hot är ett brott som åklagaren får väcka åtal för även om målsägande motsätter sig detta, 11 § 4 kap BrB. Åklagaren är skyldig att väcka åtal om hen menar att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och det är troligt att den misstänkte kommer att dömas, 6 § 20 kap RB.Den som har fallit offer för brottet, du i detta fall, kallas för målsägande. Målsägande behöver inte alltid delta i rättegången utan gör enbart detta om det behövs för att åklagaren ska kunna fullgöra sin uppgift. Om du blir kallad till domstolen måste du dock närvara. Annars riskerar du att bli betalningsskyldig, 15 § 45 kap RB. Vad du kan göra för att underlätta för dig själv är att begära ett målsägandebiträde som kan vara ett stöd för dig både innan och under huvudförhandlingen, 15 § 20 kap RB.SammanfattningDessvärre är åtalet inget som du själv kan lägga ner. Om åklagaren har valt att väcka åtal kommer hen inte lägga ner åtalet om det inte framkommer information som gör åtalet obefogat. Om åklagaren skulle lägga ner åtalet ändå begår hen tjänstefel.Vidare har jag alla förståelse för att det känns mycket jobbigt att uppträda i domstol. Du skriver att du rädd för att vara i ett rum fullt av människor och därför vill jag bara klargöra att det kommer troligtvis inte vara mer än 6-9 personer i rummet inklusive dig själv. Dessutom kommer inte du att behöva prata särskilt mycket om du skulle bli kallad, vilket som nämnt inte ens är säkert att du blir. Det bästa du kan göra är att avvakta och se och om du blir kallad rekommenderar jag starkt att du begär ett målsägandebiträde som kan hjälpa dig genom rättegången.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Sker häktning automatiskt om minimistraffet för det begångna brottet är 2 år eller mer?

2019-07-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Läste att det blir automatisk häktning om någon begått ett brott med minimum 2 år i straffskalan men gäller obligatorisk häktning även om en person skulle bli misstänkt idag för ett brott som tros ha begåtts för flera år sedan som har minimum 2 års fängelse i straffskala? Eller är det ett av de uppenbara skälen till att inte häkta eftersom det förflutit så lång tid sedan misstänkt brott?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om häktning som jag kommer att utgå från finns i rättegångsbalken (RB).Precis som du nämner så finns det en regel som innebär att om minimistraffet för ett brott är 2 års fängelse eller mer så är det lättare att häkta den misstänkte – dock så sker det inte per automatik. För att häktning ska ske krävs det nämligen att det är uppenbart att inte något av de tre häktningsskälen föreligger, RB 24 kap 1 §. I vanliga fall sker häktning istället om något av häktningsskälen föreligger, det blir alltså en omvänd regel. De tre häktningsskälen är som följer:- flyktfara, det vill säga fara för att den misstänkte flyr landet eller gömmer sig- kollusionsfara, det vill säga fara för att den misstänkte förstör bevis, kontaktar eventuella medbrottslingar för att prata ihop sig, skapar ett alibi eller på annat sätt försvårar utredningen- fara för återfall i samma typ av brottslighet som den misstänkte är misstänkt för.Om det var ett tag sedan brottet begicks är det möjligt att häktningsskälen inte blir lika relevanta. Det är exempelvis troligtvis mindre risk att någon flyr landet flera år efter att hen begått ett brott än i samband med själva brottet. Men i och med tvåårs-regeln krävs det tillika att det är UPPENBART att något häktningsskäl inte föreligger vilket är ett mycket högt ställt krav.Utöver tvåårs-regeln finns det dock en proportionalitetsregel som en alltid ska tas hänsyn till vid häktning. Regeln innebär att häktning enbart får ske om det kan ses proportionerligt att frihetsberöva någon i förhållande till vad en vill vinna med åtgärden. Om en person har en svår sjukdom, är mycket ung eller annars kan antas ta stor skada av att bli frihetsberövad så skulle häktningen kunna ses vara oproportionerlig och därmed förhindras.SammanfattningAtt lång tid har förflutit sedan ett brott begicks är i sig inte ett sådant uppenbart skäl till att avstå från häktning. Det kan dock påverka de tre häktningsskälens (ir)relevans. Om det är uppenbart att det varken föreligger flyktfara, kollusionsfara eller fara för återfall i brottslighet och/eller det är oproportionerligt att häkta den misstänkte så ska häktning inte ske trots att minimistraff är två år eller mer.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vad är skillnaden mellan straffvarning och fällande dom?

2020-04-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,en ungdom i min närhet har använt cannabis och fick straffvarning för positivt cannabis test. Hen skrev på ett ungdomskontrakt med löfte om att fortsätta gå till ungdomsmottagningen som skickades in tillsammans med polisens förundersökning. Personen slapp bli dömd men behöver fortsätta att besöka ungdomsmottagningen under en tid. Han trodde att han slapp bli straffad men blev överraskad av att även en straffvarning också blir registrerad i belastningsregistret. Ungdomen upplever att det ändå blev ett straff och blev dömd. Vilken inverkan har ett kontrakt i sådana här fall? Hur förklarar man skillnaden på att bli dömd eller straffvarnad och hur ser samhället på på detta framåt?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag att utgå från lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL).Vad innebär en straffvarning och vad skiljer det från en vanlig dom?Utfärdande av straffvarning innebär att åklagaren väljer att inte väcka åtal för ett misstänkt brott och att den unge därmed slipper en påföljd, LUL 16 §. Liksom en dom registreras dock en straffvarning i belastningsregistret. Det är undslippandet av påföljd som är den största skillnaden mellan att bli dömd och att få en straffvarning. Om ungdomen hade blivit dömd hade hen fått en påföljd i form av exempelvis böter, ungdomsvård eller ungdomstjänst. Nu slipper hen dock detta. Utöver detta tas straffvarningen bort ur belastningsregistret 3 år efter det att den utfördes. Om ungdomen hade blivit dömd hade belastningsregistret gallrats efter 5 år troligtvis.Vad har ungdomskontraktet för inverkan?Ett ungdomskontrakt är en vårdplan som syftar till att tydliggöra för den unge att vården är gemensamt överenskommen mellan den unge och socialtjänsten. Ungdomskontraktet har vad jag förstår ingen direkt inverkan på straffvarningen. Möjligtvis kan omständigheten att den unge är villig att skriva på ett ungdomskontrakt innebära att åklagaren väljer att besluta om straffvarning istället för att väcka åtal då kontraktet påvisar att den unge är villig att ta emot stöd och hjälp från socialtjänsten, LUL 17 §. Hur ser samhället på detta framöver?Straffvarningen försvinner som nämnt fortare ur belastningsregistret än vad en dom hade gjort. I och med det kommer den unge, under förutsättning att hen följer skötsamhetskraven, inte att behöva dras med sin gärning lika länge som om hen hade blivit dömd, LUL 22 §. Det innebär bland annat att framtida arbetsgivare inte kommer att kunna se straffvarningen i eventuella belastningsutdrag redan om 3 år. Utöver det kan jag tänka mig att samhället generellt sett ser mildare på en straffvarning då dessa enbart utfärdas för ringa brott där den unge påvisar att hen kan ändra sitt beteende på egen hand eller med stöd och hjälp från sociala myndigheter. SammanfattningDe största skillnaderna mellan en straffvarning och en fällande dom är 1) att en slipper en relativt utdragen och sannolikt mentalt påfrestande rättegång och 2) att en slipper påföljd. Därutöver kommer belastningsregistret att gallras fortare. Ungdomskontraktet kan ha haft en indirekt påverkan på åklagarens beslut om straffvarning, och jag menar därför att det var en god idé att skriva under kontraktet, helt enkelt för att slippa åtal och påföljande rättegång. Hur samhället ser på en straffvarning är väl egentligen en fråga för en kriminolog och inte en jurist, men jag kan av skälen jag angav ovan tänka mig att samhället har en mildare syn på en straffvarning jämfört med en fällande dom.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om en domstol som är sista instans har behandlat min dom felaktigt?

2019-09-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag upplever att miljööverdomstolen har slarvat och inte behandlat dommen på rätt sätt. fins det någon som kan granska dommen och tilrättavisa miljööverdomstolen.Vad jag Förstår så går dommen inte ändra efter som den vinner laga kraft omedelbart. Med det måste vara möjligt att få uprättelse när de har gjort ett fel?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du skriver att domen vinner laga kraft omedelbart utgår jag från att mark- och miljööverdomstolen (MÖD) är sista instans i ditt mål. Det finns egentligen två vägar att gå om du känner att domstolen har gjort fel. Nedan ska jag beskriva dessa möjliga vägar.Du kan ansöka om resningResning innebär att en domstol prövar ditt mål på nytt. Detta möjliggör att domens utfall ändras. Resning är ett särskilt rättsmedel som enbart kan användas om: - någon av domarna har begått ett brott eller tjänstefel i samband med rättegången, - ett vittne har ljugit eller annan falsk bevisning har lagts fram under rättegången, - du åberopar ett bevis eller en omständighet som inte lagts fram under rättegången vilket skulle kunna leda till att domen får en annan utgång samt - rättstillämpning som använts i domen strider mot lag, RB 58 kap 1 §.Om någon av dessa omständigheter stämmer in på din situation kan du ansöka om resning. Det är dock mycket ovanligt att en resningsansökan godkänns. Du kan kontakta justitieombudsmannen (JO)JO granskar myndigheter och domstolar som du anser dig blivit felbehandlad av. JO granskar dock inte domen utan snarare hur domstolen bemött dig samt hur de handlagt frågan. JO:s granskning kan leda till en tillsägelse där MÖD och/eller de aktuella domarna kritiseras. SammanfattningResning möjliggör en ändring av domens utfall, men kräver att någon av resningsgrunderna som jag nämnde ovan är applicerbara i ditt fall. En resningsansökan ska skickas till Högsta domstolen. Blankett för resningsansökan hittar du här. JO kan granska hur du och ditt mål behandlats av domstolen men de har inte behörighet att ändra domen. Du kan skicka en anmälan till JO här.Lycka till!Vänliga hälsningar,

När ska en framställa sitt yrkande om rättegångskostnader?

2019-08-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Fortsättning på tidigare fråga ang rättegångskostnader Svaret jag fick var som om rättegången redan genomfördes! Men frågan är vad man ska yrka eller på summa, i förhand, i en stämningsansökan? Och betalar man för domare mm i en rättegång eller handlar det bara om de ombud mfl man tar in?Med vänlig hälsning
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om rättegångskostnader hittar du i rättegångsbalken (RB). Jag utgår från att det är en civilrättslig tvist och inte ett brottmål som din fråga rör och kommer därför att hänvisa till just dessa regler i 18 kap RB.När ska du framställa yrkandet om ersättning för rättegångskostnader?Vad gäller när du ska yrka på vilka rättegångskostnader du vill ha finns det ledning att få i rättegångsbalken. Där står att ett sådant yrkande ska göras innan handläggningen avslutas, 14 § 18 kap RB. Du behöver alltså framställa det senast i slutskedet av själva huvudförhandlingen. Detta beror troligtvis på att det är först då som du vet vilka kostnader och utgifter du har haft under processens gång.Vilka kostnader kan du få ersatta?De kostnader som kan ersättas är följande: - rättegångens förberedande och talans utförande, - arvode till ombud samt - ditt arbete och tidsspillan i anledning av rättegången.Observera dock att ovan utgifter enbart ersätts om de har varit nödvändiga, 8 § 18 kap RB. Domare är inget du betalar för utan själva huvudförhandlingen är så att säga "gratis". Den enda utgiften till domstolen är kostnaden för stämningsansökan. SammanfattningDu behöver inte yrka på rättegångskostnaderna i förhand utan detta gör du under själva huvudförhandlingen. Du betalar inte för domare utan detta "ingår". Rättegångskostnaderna utgörs istället av arvode till ombud samt kostnader du lagt ut för att exempelvis samla in bevis, förhöra vittnen eller dylikt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en i efterhand ångra sig om en godtagit ett strafföreläggande?

2019-05-05 i Strafföreläggande
FRÅGA |Om man godtagit strafföreläggande vid gripande kan man ångra sig å ta tillbaka de?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om strafföreläggande finns i rättegångsbalken (RB).För att en misstänkt ska ha godkänt ett strafföreläggande på ett juridiskt bindande sätt krävs det hen har skrivit under ett dokument (i pappersform eller digitalt) där hen erkänner gärningen och godtar påföljden, RB 48 kap 9 §. Om hen enbart muntligen godkänt strafföreläggandet vid gripandet är det inte bindande för henom. Om den misstänkte då ångrar sig och tar tillbaka det muntliga godkännandet kommer åklagaren troligtvis att väcka åtal istället, vilket generellt sett innebär en längre rättegång.Om den misstänkte däremot godkände strafföreläggandet skriftligt vid gripandet får det samma verkan som en dom som vunnit laga kraft, RB 48 kap 3 §. Det innebär att en i princip inte kan "ångra sig och ta tillbaka det". Enda möjligheten att komma ifrån strafföreläggandet är i sådana fall att klaga på det på någon av följande grunder:- det givna godkännandet är ogiltigt på grund av att den misstänkte i strafföreläggandet faktiskt inte erkände gärningen, eller - strafföreläggandet ska anses ogiltigt på grund av att det inte utfärdades på ett enligt lagen korrekt sätt, RB 59 kap 6 §.För att en över huvud taget ska kunna klaga på ett redan godkänt strafföreläggande innebär det alltså att det ska ha utfärdats på ett felaktigt sätt. Om någon av ovan grunder är tillämpliga kan den misstänkte skicka en klagan till domstolen inom ett år, RB 59 kap 7 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,