Omfattar rättsskyddet i hemförsäkringen brottmål?

2018-05-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Om man blir dömd för misshandel och ska betala alla rättegångskostnader och skadestånd mm. Vet ni om denna typ av brottmål bekostas av rättsskyddet i hemförsäkringen? Tacksam för återkoppling
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Brottmål omfattas vanligtvis inte av hemförsäkringenHemförsäkringar kan se olika ut och jag kan inte närmare uttala mig om din försäkring, eftersom jag inte har tillgång till mer information angående bolag, avtalsvillkor osv.Däremot brukar hemförsäkringar bara täcka rättegångskostnader, som hänför sig till tvistemål, exv. om du skulle stämma ett företag på pengar för en trasig produkt.Ett mål om misshandel är däremot inte ett tvistemål, utan ett brottmål, och dessa brukar i regel inte omfattas av rättsskyddet i en hemförsäkring.Svaret på din fråga blir därför sannolikt nej, rättsskyddet i hemförsäkringen kommer inte att täcka de nämnda kostnaderna.Mitt rådLäs igenom avtalsvillkoren för hemförsäkringen, för att se om din hemförsäkring kanske täcker rättegångskostnader i brottmål.Dessvärre kanske det inte var det svar du hade hoppats på, men jag hoppas likväl att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Får polisen beslagta en mobil - hur länge?

2017-10-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan, en vän till mig har fått sin mobiltelefon beslagtagen av polisen. När jag fråga vad han hade gjort så säger han att han är misstänkt för olaga hot. Dock så tycker jag att det låter lite konstigt eftersom jag har aldrig hört att dom tar telefoner i beslag för det. Så min fråga är om det är möjligt att dom har tagit mobilen för brottet som han själv säger att han är misstänkt för eller om det är ett grövre brott som han lnte vågar erkänna? Och hur länge kan polisen ha telefonen i beslag? Mvh
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagRegler om beslag finner du i rättegångsbalken (RB).Polisen har rätt att beslagta mobilen om den kan tänkas ha betydelse i utredningenEftersom din kompis, enligt honom själv, är misstänkt för brott (olaga hot), och det inte är ovanligt att dessa typer av hot uttrycks i meddelanden över sms eller på sociala medier, så kan information på mobilen tänkas ha betydelse i utredningen om brott. Polisen har i ett sådant läge alltså haft rätt att beslagta din kompis telefon, och det är givetvis möjligt att din kompis talar sanning, även om det kan röra sig om någonting annat (27 kap. 1 § första stycket RB).Ingen tidsgräns på hur länge polisen kan hålla mobilen i beslagDet finns inte någon tidsgräns på hur länge polisen kan hålla mobilen i beslag, så länge den är relevant i utredningen.Har polisen däremot beslagit mobilen utan tillstånd från en åklagare eller förundersökningsledare, så har din kompis rätt att begära en prövning av beslaget. Då ska i regel beslaget prövas inför rätten så snart som möjligt, och senast inom fyra dagar efter det att begäran framställdes, om det inte finns något hinder av större slag som förhindrar en sådan prövning (27 kap. 6 § första stycket RB).SammanfattningsvisPolisen har av allt att döma haft rätt att beslagta din kompis telefon, och det finns ingen tidsgräns på hur länge polisen kan ha kvar den, så länge den är relevant i utredningen. Din kompis kan begära en prövning av beslutet, om polisen beslagtagit mobilen utan tillstånd från åklagare eller förundersökningsledare.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Är det förbjudet att vittna anonymt i Sverige?

2017-11-11 i Vittna
FRÅGA |Hej!I Sverige är det förbjudet att vittna anonymt. Jag undrar var man hittar detta i brottsbalken, vilket kapitel, paragraf osv..
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagRegler som rör rättegång, inklusive vittnesmål, hittar vi i Rättegångsbalken (RB). EU-rätt, som är svensk rätt, behandlar också frågan om vittnesmål, varför jag även kommer att hänvisa till Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheter (EKMR). Jag kommer därutöver att hänvisa till en avhandling om anonyma vittnesmål som jag finner relevant för din fråga, närmare kallad "anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång" av Peter Engström.Finns ingen paragraf som säger att det är förbjudet eller otillåtet att vittna anonymtDet går inte att i svensk rätt hitta en paragraf som uttryckligen säger att det är förbjudet eller otillåtet att vittna anonymt i en rättegång, även om det indirekt går att utläsa ur Rättegångsbalkens 36 kapitel. Bl.a. står det att "rätten skall höra vittnet om hans fullständiga namn" (36 kap. RB).Principen om att det ska vara förbjudet att vittna anonymt hör till Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheters artikel 6.1 som bl.a. säger att alla ska ha rätt till en rättvis rättegång, parterna ska vara likställda varandra och samtliga inblandade ska ha samma möjligheter att kunna försvara sig. Domstolarna har bedömt att dessa krav inte uppfylls om man tillåter motparten att vara anonym, och att vittnesmålet till följd riskerar att helt bortses ifrån (art. 6.1. EKMR).Europadomstolen har på senare tid tillåtit anonyma vittnesmål i flera fallHuvudregeln var från början att anonyma vittnesmål inte alls fick ligga till grund för en fällande dom. Senare övergick man till en tanke om att anonyma vittnesmål kunde tillåtas om de inte var det huvudsakliga eller enda grunden för en sådan dom. Idag tillåts anonyma vittnesmål vara den enda eller huvudsakliga grunden för en fällande dom, om det finns tillräckligt med andra rättssäkerhetsmekanismer som motverkar att försvaret missgynnas av ett sådant anonymt vittnesmål.Jag kan även snabbt nämna NJA 1998 s. 204 där svensk domstol inte ansåg det vara i strid mot artikel 6.1 EKMR att en videofilm som lämnats in av en anonym person lades fram som bevisning mot en mordbrännerska.Kriterier för att få lov att vittna anonymt enligt europadomstolenFöljande information är inspirerad och delvis hämtad från Peter Engströms avhandling i processrätt under rubriken "Anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång". Vittnen har enligt europadomstolen tillåtits att vittna anonymt om vittnet i fråga blivit hotad av den tilltalade eller den tilltalades vänner. Har vittnet inte blivit hotat, men trots allt vill vittna anonymt på grund av rädsla, så ska följande kriterier uppfyllas:1. Goda skäl måste finnas för vittnesanonymitet, t.ex. en objektivt grundad rädsla styrkt av bevisning, dvs. vad gemene man skulle kunna anses vara rädd för. Exempel på grunder som skulle kunna tala för att sådana goda skäl ska anses föreligga kan vara att man bevisar att motparten tidigare hotat andra eller att han/hon är allmänt känd som en våldsbenägen person.2. Domstolen behöver bedöma om det framkommit andra bevis under utredningens gång som kan vara tillräckligt för en fällande dom, eller om det anonyma vittnesmålet är den enda eller huvudsakliga grunden för ett sådant fällande domslut.3. Om svaret är ja på punkt 2, måste domstolen undersöka om den nationella domstolen erbjudit tillräckliga rättsmekanismer för att motverka att motparten missgynnas av anonymiteten och får det svårare att försvara sig mot de framlagda uppgifterna än om de hade framförts "offentligt". Exempel på hur den nationella domstolen skulle kunna göra det rättvist är att låta motparten ställa frågor till det anonyma vittnet via ljudlänk eller genom skrift. Om vittnet inte heller vill framföra vittnesmålet framför rätten, så måste domstolen försäkra sig om att det även är den sista möjliga utvägen för att skydda vittnets liv och hälsa.Frågan om att det bör vara möjligt att vittna anonymt i svensk rätt med en liknande argumentation som den jag just har presenterat har varit föremål för utredning flera gånger, bl.a. i SOU 1990:92 och i Prop. 1993/94:143 ("Anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång", Peter Engström, 2015).SammanfattningsvisDet är, som du säkert nu förstår, inte helt enkelt att besvara din fråga. Huvudregeln i Sverige får dock fortfarande anses vara att det ska vara förbjudet att vittna anonymt, även om det inte uttryckligen står att finna i en paragraf. Man kan hävda att det går att utläsa indirekt ur Rättegångsbalkens 36 kapitel. Samtidigt kan vi i flertalet rättsfall, både av europadomstolen och svensk domstol, utläsa att anonyma vittnen kan tillåtas i vissa fall. Jag kan därför inte ge dig ett mer precist svar än så i dagsläget, men hänvisar dig till avhandlingen av Peter Engström som jag hänvisat till här ovan om du önskar läsa mer kring vittnesanonymitet.Jag vill återigen tacka dig för att du vänder dig till Lawline, och önskar dig en trevlig helg!Med vänliga hälsningar