Vittna under ed

2021-08-27 i Vittna
FRÅGA |Hur går det till att vittna under ed? Jag måste vittna under ed att jag inte har tagit ut några pengar från min makes konto medans vi var gifta, nu är han död och särkullbarnen tror jag har snott min mans pengar ftersom dom tycker arvet är för litet. Kajsa
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Ed innebär att man vittnar under straffansvar. Först när vittnet avlagt ed kan en falsk utsaga medföra straffansvar för mened eller ovarsam utsaga enligt 15 kap 1 respektive 3 § BrB.Jag hoppas du fick svar på din fråga

Rätten till offentlig försvarare

2021-08-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, Jag har blivit kallad av polisen till ett förhör nästa vecka. Jag har ej fått någon information om vad de gäller då jag kommer behöva legitimera mig på plats och därför inte kunde säga något mer på telefon. Om jag skulle delges misstanke om brott, har jag rätt att begära en advokat under förhöret eller hur ser mina rättigheter ut? Med vänliga hälsningar,
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftning när det gäller rätten till och förordnande av en försvarsadvokat är rättegångsbalken (1942:740) (RB).Rätten till en försvarsadvokatDen som är misstänkt för brott har i vissa fall rätt till en offentlig försvarare, det vill säga en försvarsadvokat som staten betalar kostnaden för. Vad som krävs för att en offentlig försvarare ska förordnas regleras i 21 kap. 3 § a RB. Där framgår att någon som är anhållen eller häktad har rätt till en offentlig försvarare. En brottsmisstänkt person har också rätt till en offentlig försvarare om personen är misstänkt för ett brott där straffet är minst sex månaders fängelse. Vidare sägs det i 21 kap. 3 a § 2 st. att en offentlig försvarare därutöver ska förordnas om det behövs med hänsyn till utredningen om brottet, om det finns risk för annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden.Om det inte bestäms att du efter förhöret ska anhållas, har du inte rätt till en försvarare på den grunden. Av frågan framgår inte vilket brott du eventuellt skulle vara misstänkt för, men om minimistraffet för brottet är sex månaders fängelse eller mer, har du rätt till en försvarare. I kap. 3-24 brottsbalken (1962:200) kan du se vilka straffskalor som gäller för olika brott. Det är möjligt att du skulle kunna ha rätt till en offentlig försvarare med anledning av någon av punkterna som räknas upp i 21 kap. 3 a § 2 st RB men det är svårt att svara på eftersom att jag inte har inblick i vad fallet gäller eller i dig som person.Du kan begära en försvarare under förhöret. Det är sedan domstolen som beslutar om du ska få en försvarsadvokat. Ifall du delges misstanke om brott är du inte skyldig att svara på polisens frågor innan du fått prata med en försvarare. Om det visar sig att du inte har rätt till en offentlig försvarare, kan du ändå få hjälp av en privat försvarare, men då är det du själv som får stå för advokatkostnaderna (21 kap. 3 § RB).Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Grunder för prövningstillstånd i HFD?

2021-08-26 i Domstol
FRÅGA |Vilken grund är aktuell att åberopa i ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen om en kammarrätt uppenbart har tillämpat ett en rättsregel fel?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett mål kan få prövningstillstånd beviljat om det är av vikt för rättstillämpningen att talan prövas, så kallat (prejudikatskäl) eller om det finns synnerliga skäl för en prövning.I ditt fall bör du åberopa synnerliga skäl som grund för en prövning till Högsta förvaltningsdomstolen. Exempel på synnerliga skäl är att utgången i kammarrätten beror på grovt förbiseende eller grovt misstag, det vill säga skäl som utgör grund för resning.Vänligen,

Häktningsort

2021-08-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en vän som blev gripen i en annan stad? Och nu är personen häktad. Innebär det att personen är häktad i staden som hen greps i?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga!Vanligtvis sitter man häktad i den stad där rättsprocessen ska äga rum. Om en gärningsperson begått brott på en plats, men blir gripen när denne åkt därifrån eller bor i annan stad, kan man sedan överlämna gärningsmannen till häktet i den ort som processen ska äga rum. Jag skulle föreslå dig att häktet i den ort som din vän blev gripen, alternativ den ort där han bor! Hoppas du fått svar på din fråga!Bästa hälsningar,

Hur överklagar man förvaltningsrättens beslut?

2021-08-27 i Domstol
FRÅGA |Om jag får avslag i förvaltningsrätten,Hur och var överklagar jag?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att överklaga till kammarrättenOm du är missnöjd med förvaltningsrättens dom kan du överklaga den till kammarrätten.I förvaltningsrättens dom står det inom vilken tid och till vilken kammarrätt du ska klaga. Du måste göra ditt överklagande skriftligt.Det står i domen hur lång tid du har på dig för att överklaga. I många fall är det tre veckor som gäller, från det att du fått del av domen. Men i till exempel skattemål och socialförsäkringsmål har man oftast två månader på sig att överklaga. Därför är det viktigt att du kollar i domen så du vet inom vilken tid du kan överklaga. Vad behöver överklagan innehålla?I överklagandet ska du tala om vilket avgörande du överklagar och på vilket sätt du vill att kammarrätten ska ändra det. Om målet kräver prövningstillstånd ska du tala om varför du anser att kammarrätten ska ge prövningstillstånd. Du bör även skriva vilka bevis du vill åberopa och vad du vill styrka med varje särskilt bevis. I skrivelsen bör du också berätta vad du vill att kammarrätten ska känna till och ta hänsyn till. I bilagan till förvaltningsrättens dom kan du läsa mer om hur du ska göra.Du behöver inte skicka in material som redan skickats till förvaltningsrätten. Allt material som förvaltningsrätten haft tillgång till följer med till kammarrätten.Du ska alltid skicka in överklagandet till den förvaltningsrätt som meddelat domen. Förvaltningsrätten kontrollerar om överklagandet kommit in i rätt tid, och skickar det vidare till kammarrätten.Prövningstillstånd till KammarrättenI de flesta fall krävs det så kallat prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp målet. Om kammarrätten inte ger sådant tillstånd kommer förvaltningsrättens dom att stå fast. Det framgår av domen om prövningstillstånd krävs och vad man då ska göra.Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:När kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten dömt rätt.Om det behövs för att kammarrätten ska kunna bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt.Om det är viktigt att kammarrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel att förvaltningsrätten har begått ett allvarligt fel i handläggningen.För att avgöra om prövningstillstånd ska ges, går en jurist vid kammarrätten igenom alla handlingar i målet och redovisar det muntligt för två eller tre domare. Domarna gör därefter en bedömning om det finns skäl att ge prövningstillstånd.SammanfattningSammanfattningsvis kan du alltså överklaga förvaltningsrättens avslag till Kammarätten. Detta måste göras skriftligt och inom rätt tid. Observera dock att överklagan ska skickas till den förvaltningsrätt som gett dig och avslag och inte till Kammarrätten. I de flesta fall behövs även prövningstillstånd, det vill säga tillstånd från Kammarätten att ta upp målet. Endast om kammarrätten meddelar prövningstillstånd tar de upp målet.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

​Delgiven misstanke om brott.

2021-08-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag undrar om den som i polisförhör delgivits misstanke om brott har rätt att få misstanken skriftligen bekräftad? (Det kan ju vara svårt att komma ihåg exakt hur brottsmisstanken var formulerad).
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar ifall delgivning om misstanke av brott sker muntligt eller skriftligt.När ett brott har begåtts utreder polisen vad som hänt, t.ex. genom förhör. Detta kallas förundersökning och den leds av polis eller åklagare. När en förundersökning kommit så långt att en person kan anses skäligen misstänkt för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs dvs. under nästa förhör (23 kap. 18 § första stycket RB). Slutdelgivning, vilken man får hemskickad i ett dokument, fås först då undersökningsledaren slutfört utredningen (23 kap. 18 a § första stycket RB). Hoppas du fick svar på din fråga!

Antecknas åtal i belastningsregistret?

2021-08-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om någon har varit åtalad men blir friad står anmärkning kvar i belastningsregister??
Aglaia Pavlova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Belastningsregistret är ett brottsregister som förs av Polismyndigheten enligt lagen om belastningsregister. Registret innehåller i regel uppgifter angående om en person ålagts påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot och liknande. En persons tidigare åtal antecknas inte i belastningsregistret under förutsättning att denne visar sig vara oskyldig. Ett kort svar på din fråga är alltså – nej, anmärkning om åtal för en person som blivit friad står inte med i belastningsregistret. Om du är intresserad av att veta mer exakt om vad som antecknas i belastningsregistret så framgår det av 3 § lagen om belastningsregister som jag länkar till här.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Kan jag dömas till högre straff om jag överklagar?

2021-08-21 i Domstol
FRÅGA |En person i min närhet har blivit dömd i tingsrätten för grov förskingring . Hon har överklagat domen som gav 18 månader. Stort bevis finns men hon nekar FF. Kan hon fällas till högre straff eller lindrigare?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det har en person i din närhet överklagat sin dom och du undrar nu om hon kan få ett högre eller lägre straff. För att besvara detta kommer jag att använda mig av rättegångsbalken (RB).Kan hon få ett högre straff?I 51 kap. 25 § 1 st. RB återfinns en processrättslig princip som kallas reformatio in pejus eller med andra ord "förändring till det sämre". Denna princip innebär att om det endast är den tilltalade som överklagar eller om åklagaren överklagar till den tilltalades fördel får hovrätten inte döma till en strängare påföljd. Hon kan alltså inte, om det endast är hon som överklagat, få ett längre fängelsestraff än 18 månader. Skulle det dock vara så att åklagaren också överklagat till hennes nackdel gäller inte principen. Hon kan då få ett högre straff, det vill säga mer än 18 månaders fängelse.Kan hon få ett lindrigare straff?Hon kan givetvis få ett lindrigare straff. Om det blir så eller inte beror på vilken bedömning hovrätten gör av dels bevisningen, dels andra faktorer som påverkar påföljdsbestämningen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!