Vilka har rätt att ta del av läkarutlåtanden gällande min far?

2018-12-30 i Sekretess
FRÅGA |Min pappa är sambo och är nu inlagd på sjukhuset pga en stroke. Vem har rätt att ta del av läkarens utlåtande?
Joakim Synnergren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan rör sekretess inom hälso- och sjukvården. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) är tillämplig.SekretessEnligt 25:1 OSL föreligger sekretess "inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men." Bestämmelsen exemplifierar ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. att sekretess är huvudregel och att det måste stå klart att det är harmlöst att röja uppgifter för att så ska ske. Sekretessen är med andra ord robust samt stark och sekretessen bör och kan inte med lättvindighet brytas av sjukvården.Vem får ta del av läkarens utlåtande?Sekretess gäller i regel inte gentemot den som sekretessen gäller. Detta enligt 12:1 OSL. Din far har därmed givetvis rätt att ta del av läkarens utlåtande. Din far kan även bryta sekretessen till förmån för vilka individer han så önskar enligt 10:1 samt 12:2 OSL. SammanfattningLäkarutlåtanden är sekretessbelagda och exempelvis din fars sambo har inte rätt att ta del av dessa. Din far har dock rätten att själv ta del av sitt läkarutlåtande samt ge samtycke till att uppgifterna kan lämnas ut till de individerna han önskar.Vänligen,

Tolks tystnadsplikt

2018-12-27 i Sekretess
FRÅGA |Vad händer om en tolk bryter sin tystnadsplikt ?
Joakim Synnergren |Om en tolk har tystnadsplikt enligt Lag (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare kan tolken straffas för att ha brutit mot tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § Brottsbalken. Straffskalan sträcker sig från böter till ett års fängelse. För att en tolk ska anses ha tystnadsplikt krävs det att tolken anlitats av en myndighet eller ett annat organ under staten eller en kommun. Har en tolk tystnadsplikt så får tolken inte röja de uppgifter han eller hon fått genom uppdraget.

Har man som utomstående rätt att ta del av handlingar i ett LVU-förfarande?

2018-12-01 i Sekretess
FRÅGA |Min bror har när han var omyndig varit omhändertagen enligt lvu. Han har ett väldigt långt förflutet inom social förvaltningen dvs utredningar samt anmälningar. Har jag som syster rätt att få ta del av detta dvs få dem utskrivna?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan redogörs först för vad som i allmänhet gäller för allmänna handlingar, och sedan vad som gäller sekretess i ett LVU-förfarande.Rätten att ta del av allmänna handlingarSom huvudregel har en svensk medborgare rätt till att ta del av allmänna handlingar. De flesta handlingar som är upprättade eller inkomna till en myndighet är allmänna, även i ett LVU-förfarandet. En allmän handling kan sedan vara antingen offentlig eller sekretessbelagd. Som huvudregel är allmänna handlingar offentliga, men denna rätt kan begränsas om det är påkallat med hänsyn till bland annat en enskilds personliga förhållanden och därmed bli sekretessbelagda (2 kap. 1 § och 2 kap. 2 § 6 punkten tryckfrihetsförordningen).SekretessUppgifter om en enskilds personliga förhållanden vid verksamhet inom socialtjänsten är ofta sekretessbelagd. Sekretessbestämmelser finns i offentlighets- och sekretesslagen, och angående sekretess inom socialtjänsten finns bestämmelser i 26 kap.När det gäller verksamhet enligt LVU finns det en presumtion för att sekretess gäller. Detta betyder att uppgifter endast kan lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att din bror eller någon närstående lider men. Om detta inte anses vara fallet är uppgifterna belagda med sekretess och ska inte lämnas ut. Man utgår vid prövningen ifrån att uppgifter som i allmänhet kan anses känsliga är sekretessbelagda, men denna presumtion kan dock brytas på grund av sökandens identitet och syftet med utlämnandet (26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen).För uppgifter i en allmän handling gäller sekretessen i högst 70 år, vilket betyder att man kan begära ut handlingarna efter denna tid (26 kap. 1 § 6 stycket offentlighets- och sekretesslagen).Vissa beslut omfattas inte av sekretessOm det anses att uppgifterna inte kan lämnas ut så finns det ändå en möjlighet att få ut vissa typer av beslut. Man kan t.ex. få ut ett beslut om vård utan samtycke utan att behöva göra en prövning om någon skulle lida men.Här är det dock endast frågan om själva beslutet och inte uppgifter ur förfarandet som har lett till beslutet (26 kap. 7 § punkt 2 offentlighets- och sekretesslagen).Samtycke från din bror häver sekretessenDet finns ingen generell regel som säger att syskon har en rätt att ta del av sekretessbelagda handlingar, däremot så kan det såklart påverka bedömningen om någon skulle lida men vid utlämning av uppgifterna. En annan möjlighet är att din bror samtycker till att handlingarna lämnas ut till dig. På detta sätt bryts sekretessen och handlingarna kan därför lämnas ut (12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen).SlutsatsOm du som syster skulle begära ut uppgifter så kommer myndigheten som förvarar handlingarna att pröva om din bror eller någon närstående lider men av ett eventuellt utlämnande av uppgifterna till dig. Beroende på myndighetens bedömning så kan uppgifterna antingen lämnas ut till dig, eller så anses dessa vara sekretessbelagda. Däremot har du alltid en rätt att ta del av själva beslutet om vård utan samtycke och vidare kan din bror samtycka till att uppgifter utöver beslutet lämnas ut till dig.Om du inte är nöjd med myndighetens beslut att inte lämna ut en handling så kan detta överklagas (6 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen).Vänligen,

Min anonyma anmälan röjdes trots att jag ville vara anonym?

2018-11-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej. jag skrev till länsstyrelsen förra veckan angående djur som far illa. "anmälan om bristande djurhållning"jag fyllde I allt utom mina uppgifter för att jag vill vara anonym för grannsämjan I området detta gäller.Killen på länsstyrelsen röjde mig trots att jag ville vara anonym. han sa att kvinnan som blivit anmäld krävde att få se underlaget och där stod då min mail skriven.-alltså pga att jag skickade in pdf fil via min mail. jag är djupt besviken och kränkt. Människorna som jag tipsade om är så fruktansvärt besviken på mig och hur jag kunnat göra något sånt här. jag tänker på djuren och grannsämjan.. och vem får straffas om inte jag? jag har hört att ni är förtroendegivande så därför vänder jag mig till er. mvh
Andreas Grundstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att du hamnat i en jobbig situation på grund av detta. När det kommer till allmänna handlingar och din rätt att vara anonym så har du en rätt att lämna in uppgifter anonymt. Dock går det inte att villkora eller avtala med en myndighet om att de uppgifter du lämnar, som i det här fallet din mailadress, ska vara hemliga.Uppgifter som förvaras hos en myndighet och som inkommit till den (t.ex. genom mail) anses som en allmän handling (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Den omfattas då av offentlighetsprincipen och i det här fallet anser jag att det inte verkar som att myndigheten har gjort fel som lämnat ut uppgifterna där mailadressen framkommer. Om det var så att personen du var i kontakt med på länsstyrelsen gav dig andra uppgifter innan du skickade in pdf-filen via mail så skulle den anställde kunnat ha begått ett fel där, men alltså inte vid själva utlämnandet av uppgiften.Med vänliga hälsningar,

Vilka är reglerna om sekretess inom hälso- och sjukvård?

2018-12-28 i Sekretess
FRÅGA |Har mitt barns andra vårdnadshavare och barnets styvmor rätt att få uppgifter om mig från vården? Var hittar jag tydligt utskrivet hur mina lagliga rättigheter till sekretess ser ut?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om sekretess regleras av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) för de som arbetar inom stat, landsting eller kommun. För de som arbetar hos en privat vårdgivare finns regler om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen. Innebörden av reglerna är dock mycket lika, den stora skillnaden är att det är olika lagar som är tillämpliga beroende av om det är en privat eller offentlig vårdgivare. Jag kommer i mitt svar att utgå från offentlighets- och sekretesslagen, men likvärdiga bestämmelser om tystnadsplikt för privata vårdgivare finns i 6 kap. patientsäkerhetslagen.Offentlighets- och sekretesslagen innefattar sekretess för de flesta svenska myndigheter, i mitt svar kommer jag att fokusera på bestämmelserna om hälso- och sjukvård.Vad innebär sekretess och för vem gäller den?Sekretess innebär ett förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt (3 kap. 1 § OSL). I offentlighets- och sekretesslagen är det främst 21 kap. och 25 kap. som är aktuella i fråga om vård och hälsa. Sekretessen gäller inte bara för dokumenterade uppgifter, utan även alla andra uppgifter som är av personlig art. Allt man ser, hör eller på annat sätt får reda på i yrkesutövningen och som kan betraktas som privata uppgifter om enskilda patienter, eller närstående till patienter, omfattas av sekretess.Sekretessen gäller för all personal och för alla uppdragstagare som deltar i vårdarbetet. Den gäller även för administrativ personal, personal som ansvarar för teknisk utrustning samt för tolkar. Sekretessen gäller även för den som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet. Däremot gäller den inte för elever som endast besöker vården i studiesyfte. Sekretessen gäller även sedan anställningen eller uppdraget har avslutats.Huvudregeln inom vården är sekretessI offentlighets- och sekretesslagen används dels ett rakt skaderekvisit, dels ett omvänt skaderekvisit. Ett rakt skaderekvisit innebär att uppgifterna som huvudregel är offentliga. Uppgifterna kan beläggas med sekretess endast om de anses kunna leda till skada. Det omvända skaderekvisitet innebär istället att huvudregeln är att uppgifterna är sekretessbelagda. Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift ska den bestämmelse som ger starkast skydd tillämpas.Vid sekretess inom offentlig sjukvård används det omvända skaderekvisitet, innebärande att uppgifterna som huvudregel är sekretessbelagda. Uppgifter om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden får bara lämnas ut, om det är helt klart att den det gäller eller någon närstående till den enskilde, inte lider men om uppgiften lämnas (jfr 25 kap 1 § OSL). Med begreppet "men" avses ett mer påtagligt obehag. Bedömningen måste alltid utgå från den enskilde individens egna upplevelse; det förutsätter normalt att man ska fråga patienten om vederbörande samtycker till att uppgifter lämnas ut. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut om patienten själv godkänner det.Utgångspunkten och som svar på din fråga är således att uppgifter från vården, vilket kan avse din journal men även andra uppgifter, får lämnas ut endast om det står klart att du inte lider men av det. I regel bör det krävas ditt samtycke för ett utlämnande av uppgifterna.Sekretessbrytande bestämmelserÄven om sekretess är huvudregeln finns det dock en mängd undantag som kan vara aktuella. I ditt fall, då du undrar om ditt barns andra vårdnadshavare och barnets styvmor vill ha ut uppgifter, är min bedömning att de sannolikt ej är tillämpliga.Exempel på när sjukvårdspersonal ska bryta sekretessen är vid skyldigheten att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (jfr 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen). Vårdpersonalen är i ett sådant fall skyldig att till socialnämnden lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Observera att det är i förhållande till socialnämnden som sekretessen bryts, inte i förhållande till andra enskilda såsom ditt barns andra vårdnadshavare.Sekretessen ska även brytas t.ex. vid Lex Maria-anmälan då det skett en händelse som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada, samt i förhållande till polis/åklagare/domstol avseende vissa brott.Sammanfattning och rådBestämmelserna om sekretess inom hälso- och sjukvård regleras för offentlig sjukvård i offentlighet- och sekretesslagen, för privat sjukvård i patientsäkerhetslagen. Bestämmelserna är, trots olika lagar, väldigt lika. Huvudregeln inom hälso- och sjukvård är att uppgifter om en enskilds hälsa är sekretessbelagda. Som utgångspunkt ska uppgifter om en enskild inte lämnas ut utan samtycke.Ditt barns andra vårdnadshavare och barnets styvmor ska i regel inte ha möjlighet att få ut uppgifter om dig från vården om du inte samtycker till det. De sekretessbrytande bestämmelser som finns är i regel i förhållande till andra myndigheter.Jag är fullt medveten om att lagen kan vara svårläst, dock hoppas jag att svaret gett dig en uppfattning om vad som gäller om sekretess inom hälso- och sjukvård. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post.Avslutningsvis kan jag tipsa om att en del av reglerna går att läsa i ett mer lättläst format i Vårdhandboken, vilket är en tjänst från Sveriges landsting, regioner och kommuner.God fortsättning!Med vänliga hälsningar,

Sekretess inom socialtjänst och för god man i asylprocess

2018-12-22 i Sekretess
FRÅGA |Hej jag skriver en bok som bygger på en sann historia. Den handlar om en ensamkommande ungdom. Jag tar inte upp vilket hvb hem han bor på inte någon stad och jag har bytt ut alla namn. Jag träffade på honom när jag jobbade på ett hvb hem. Han får inte stanna men jag och hans före godeman hjälperhonom och han får nu söka asyl på nytt. Begår jag brott mot sekretessbestämmelser om jag tar upp någon påhittad eller verklig upplevelse som han var med om på HVB hemmet. Likaså undrar jag om hans före detta godeman har någon tanadsplikt om det hon varit med om med killen i asylprocessen. Som sagt inga namn eller städer nämns.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sekretessbestämmelser för socialtjänst säger att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för den enskilde. Den ensamkommande ungdomen är alltså den enskilde i detta fallet. Genom att du inte nämner några namn eller städer kommer uppgifterna du lämnar inte att utsätta den enskilde för men. Du bryter alltså inte mot sekretessen inom socialtjänst genom att berätta om händelser där ungdomen figurerar eftersom du inte berättar vem ungdomen är eller var han finns.En god man i en asylprocess har inte någon tystnadsplikt. Migrationsverket menar att det beror på att den gode mannen fungerar som en förälder till ungdomen och ska värna om ungdomens bästa. Detta innebär att den gode mannen kan berätta om hennes upplevelser av killen från asylprocessen. SammanfattningDin bok bryter inte mot några sekretessbestämmelser. Detta främst eftersom att inget i boken kan kopplas till en särskild person då inga namn eller städer nämns.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Är det ett sekretessbrott att be den som uppgiften gäller att röja den?

2018-11-30 i Sekretess
FRÅGA |En handläggare på socialtjänsten begär att en klient skall lämna ett dokument till banktjänsteman där det framgår att klienten är aktuell inom socialtjänsten för ekonomiskt bistånd. Dokumentet syftar till att handläggare vill få styrkt att klienten inte kan få ut kontoutdrag utan att betala för detta. Handläggare har då begärt att banktjänstemannen ska stämpla eller signera att klienten verkligen försökt få ut sina kontoutdrag kostnadsfritt. Är detta sekretessbrott från socialtjänsten? Klienten menar att hen lidit men av handläggarens begäran.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom någon uppgift inte har röjts i det här fallet kan det inte bli fråga om ett sekretessbrott. Sekretess innebär att en uppgift inte får vidareförmedlas; det har inte skett i det här fallet. Jag kan däremot besvara frågan om socialtjänsten har rätt att begära en sådan sak med hänsyn till sekretessreglerna. Är det en sekretessbelagd uppgift?Enligt 26 kap. 1 § offentlighet- och sekretesslagen råder det sekretess om uppgifter som rör en persons personliga förhållanden. Med personliga förhållanden avses även information om personens ekonomi, vilket därmed innefattar uppgifter om att man tar emot ekonomiskt bistånd. Vidare framgår det att det enligt paragrafen ska antas att personen lider men av röjandet av en sådan uppgift, om det inte finns något som uppenbarligen tyder på annat. I fråga om "men" syftar man främst på integritetskränkningar; man ska således bedöma om det rör en typiskt känslig uppgift enligt samhällets normer samt även försöka föreställa sig vad den enskilde skulle tycka om det personligen. I detta fallet är det därmed uppenbart att det rör sig om en sekretessbelagd uppgift. Samtycke utgör ett undantagEnligt 10 kap. 1 § offentlighet- och sekretesslagen kan dock en sekretessbelagd uppgift röjas om det finns samtycke från den enskilde. Sekretessreglerna gäller alltså inte för den som uppgifterna hänför sig till (12 kap. 1 § offentlighet- och sekretesslagen). Det innebär att det är fullt möjligt för socialtjänsten att be en klient röja en sekretessbelagd uppgift som rör henom själv. Den enskilde har dock också all rätt att vägra. Personen i det här fallet kan alltså be handläggaren att ringa till banken och kolla om de kräver en betalning för att kunna ge ut kontoutdrag, istället för att be hen att lämna över ett dokument som avslöjar att denne söker ekonomiskt bistånd. Vänligen

Om man är misstänkt för ett brott, kan andra myndigheter se det vid t.ex. värvning?

2018-11-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Har myndigheter så som Försvarsmakten och Hemvärnet tillgång till polisförhör och liknande innan ett brott man är misstänkt för är uppklarat och ev. blir offentliga handlingar? Frågar eftersom att dom alltid kollar upp brotts- occh misstankesregister vid värvning. Alltså, skulle man rent teoretiskt behöva nämna ett eventuellt brott i en rekryteringsintervju med Försvarsmakten?
Andreas Grundstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I den situation som du beskriver blir det framförallt misstankeregistret som blir aktuellt då belastningsregistret enbart för register då man blivit dömd för brott (3 § belastningsregisterlagen).Om en person är skäligen misstänkt för ett brott så hamnar uppgifter om detta i misstankeregistret (1 § misstankeregisterlagen). Inte misstankar om alla brott hamnar i registret utan enbart brott där fängelse finns med i straffskalan (3§ misstankeregisterlagen). Med skälig misstanke ska förstås att det ska finnas konkreta omständigheter av viss styrka som tyder på att den misstänkte begått brottet.Mitt svar blir alltså att det beror på vilket brott det rör sig om och vilken grad av misstänkt personen var. Med vänliga hälsningar,