Sekretess hos skola i samband med våld mot elev av annan elev

2019-02-08 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om sekretess. I detta exempel har följande hänt (Grundskolan - låg/mellanstadium). Elev (A) har sparkat ner en Elev (B) kraftigt. Skolan har kontaktat både Elev A och Elev B's föräldrar. Elev B's föräldrar vill veta konsekvenserna för Elev A och hur skolan hanterar detta. Skolan säger att det inte får ge information rörande Elev A, då det råder sekretess på detta. Är det sekretess på detta? Elev B:s föräldrar vill även veta om skolan polisanmält Elev A, det får föräldrarna inte heller veta, pga sekretess. Är detta riktigt?? Kan skolan skydda Elev A (gömma sig bakom sekretess) på detta sätt när det är Elev B som blivit utsatt. Ska Elev B's föräldrar bli helt lämnade i ovisshet?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Denna reglerar offentliga verksamheter, som exempelvis kommunala grundskolor, och handläggning av allmänna handlingar, som dokumentation om disciplinära åtgärder mot en elev (1 kap. 1 § OSL). Vidare omfattas grundskolor av skollagens bestämmelser om aktiva åtgärder mot kränkande behandling.Huvudregeln på en skola är att offentlighetsprincipen gäller. Vissa uppgifter kan emellertid anses vara av en sådan art att de omfattas av sekretess. Med uppgifter avses både muntliga och skriftliga sådana. Sekretessen kan vara olika stark beroende på vad för sorts uppgifter det rör sig om. En bedömning måste oftast göras i det enskilda fallet om en uppgift omfattas av sekretess och gentemot vem.SekretessI 5 kap. skollagen finns bestämmelser om de disciplinära och andra särskilda åtgärder som får vidtas mot elev (5 kap. 6-23 §). Sådana åtgärder ska dokumenteras (5 kap. 24 §). Frågan är om uppgifterna om elev A avseende disciplinära eller andra åtgärder är sekretessbelagda.I 23 kap. 2 § 2 stycket OSL föreskrivs att sekretess gäller i grundskola för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde (eleven) eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. Sekretess gäller mot andra enskilda om inte annat anges i offentlighets- och sekretesslagen (8 kap. 1 § OSL). Vårdnadshavarna till elev B kan få ta del av uppgifterna om disciplinära eller andra åtgärder, om utelämnandet är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Denna bestämmelse tillämpas mycket restriktivt. Utelämnande skulle kunna ske om det är nödvändigt för skolans skyldighet att förhindra ytterligare kränkande behandling. Det är myndigheten som förvarar handlingen som beslutar om utelämnande (6 kap. 2 § OSL). Jag hänvisar dig till att fråga någon på skolan, exempelvis rektorn, om vilka som beslutar om sekretess. Observera även att det går att överklaga ett beslut av myndighet att inte lämna ut en handling (6 kap. 7 § OSL).Det kan vara så att sedan skolan har beslutat om vilka åtgärder som ska vidtas gentemot elev A, att vårdnadshavarna till elev B då kan få ta del av dessa uppgifter. Polisanmälningar när elev har begått brottI det följande kommer en kort redogörelse för vilka bestämmelser skolor har att följa när en elev har utsatts för våld. Till att börja med finns det ingen skyldighet för skolverksamheten att göra en polisanmälan i svensk lag. Däremot ska landets kommuner ha riktlinjer om hur skolan ska agera när ett brott har begåtts. Huvudmannen för skolan, dvs. kommunen enligt 2 kap. 2 § skollagen, ska därför inom ramen för sina egna föreskrifter bestämma hur skolan ska hantera polisanmälningar när en elev har begått ett brott. I din fråga skriver du att elev A hade utdelat en kraftig spark, vilket kan utgöra misshandel eller ringa misshandel enligt brottsbalken 3 kap. 5 §. De brott som finns i brottsbalken är brott även om de begås av icke straffmyndiga, dvs. personer under 15 år. Det går dock inte till domstol och inget straff döms ut. Ansvaret för samhällets åtgärder när en icke straffmyndig begått ett brott finns istället hos de sociala nämnderna.Om ni vill ta reda på om skolan har gjort en polisanmälan kan ni begära ut denna (om en polisanmälan har gjorts) från polismyndigheten. Eftersom elev B är den som blivit utsatt av elev A, bör vårdnadshavarna till elev B ha rätt att ta del av anmälan (se t.ex. 10 kap. 3 § OSL om partsinsyn). Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Kan en arbetsgivare begära ut uppgifter ur belastningsregistret?

2019-01-15 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag var på en intervju idag på en matbutik och dom sa att dom kommer att kolla belastningsregistret och frågade om det var ok? Och om ingen kommer att synas och jag svarade nej. Även fast jag vet att jag dömts för ringa narkotikabrott för några år sedan. Kommer det att synas? Och har dom ens rätt som matbutik att kolla detta, får dom det? Och hur gör dom?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppgifter i belastningsregistret är strängt sekretessbelagda enligt 35 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Dessa uppgifter kan endast lämnas ut enligt föreskrifter som finns i lag. Främst är det lagen om belastningsregister som reglerar detta. Enligt lagen har vissa myndigheter i deras verksamhet rätt att få ut uppgifter om dig i belastningsregistret, t.ex. en domstol, säkerhetspolisen, åklagarmyndigheten (6 § lagen om belastningsregister).Vidare är det noga reglerat när man får begära utdrag ur registret i ett anställningsärende. Detta kan göras i en verksamhet som avser vård, eller en verksamhet som är av betydelse för förebyggande eller beivrande av brott (10 § lagen om belastningsregister). Vidare har man en skyldighet att göra det i vissa andra verksamheter, t.ex. skola (2 kap. 31 § skollagen).Utöver dessa fall så är det i princip bara du som kan begära ut uppgifter om dig själv (9 § lagen om belastningsregister). En vanlig mataffär har alltså ingen rätt att begära ut uppgifter om dig. Något som ofta sker i anställningsärenden är att arbetsgivaren ber dig som arbetssökande att ta med ett utdrag ur belastningsregistret, men arbetsgivaren kan alltså inte själv gå till polismyndigheten och begära ut detta.Är uppgiften om ringa narkotikabrott kvar i registret?Uppgifterna om brott tas bort från registret efter en tid, denna process kallas gallring. Hur lång denna tid är beror på vilken påföljd man får. Nedan anges vad tiden för gallring är vid några av de vanligaste påföljderna:1. För fängelse gallras uppgifter tio år efter frigivningen (17 § p. 1 lagen om belastningsregister).2. För skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras uppgifter 10 år efter domen (17 § p. 4 a lagen om belastningsregister).3. För böter gallras uppgifter fem år efter domen (17 § p. 9 lagen om belastningsregister).För en fullständig lista över påföljder och tid för gallring se 16-17 § lagen om belastningsregister. Vänligen,

Är man fri att dela information om sin offentliga arbetsplats?

2019-01-08 i Sekretess
FRÅGA |hej,Kan en myndighet förbjuda anställda att meddela sig med massmedia angående förhållanden på arbetsplatsen? Vart någonstans regleras denna fråga i lag??? mvh
David Zandian |Hej och tack för att du valt oss på Lawline!I våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen tas dessa frågor upp. Mer specifikt står det i 1 kap. 1§ tredje stycket TF/1 kap. 2§ YGL att varje svensk medborgare har rätt att söka sig till massmedia för att prata om vad som helst helt enkelt, inklusive arbetsförhållanden. Denna rättighet kallas för Meddelarfriheten. Man har även rätt att vara anonym enligt dessa lagar. Till detta finns ett efterforskningsförbud vilket innebär att det allmänna (staten och dess myndigheter) inte får försöka hitta vem som har läckt ut informationen. Ytterligare skydd är repressalieförbudet, vilket innebär att även om det allmänna skulle hitta den ''skyldige'' så får denne inte utsättas för repressalier. Dessa rättigheter gäller så länge meddelarfriheten är giltig.Dock kan, i vissa fall, meddelarfriheten vara ogiltig. Vid exempelvis brott mot rikets säkerhet så gäller inte meddelarfriheten. 7 kap. 3§ TF och 5 kap. 3§ YGL tar upp punkter där meddelarfriheten inte gäller.Så för att svara på din fråga: En myndighet kan endast hindra dig från att vända dig till massmedia när meddelarfriheten är ogiltig (med detta menas att det kan/kommer finnas straffrättsliga konsekvenser). Detta kan ske genom brott mot rikets säkerhet, utlämnande av sekretessbelagd handling, eller vid tystnadsplikt enligt lag. En myndighet kan inte hitta på en egen tystnadsplikt utan stöd i lag och sedan hindra er från att vända er till media.Ett exempel på när en person gjort just detta är ''Lex Sarah'' som sedan blev en lagfäst princip.Hoppas det här hjälpte! Med vänliga hälsningar

Sekretess vid våldtäktsmål

2018-12-31 i Sekretess
FRÅGA |Hej, om ett brottsmål handlar om våldtäkt, blir den alltid sekretessbelagd, eller bara ibland? Är det isåfall hela förundersökningen och allt som sagts i en eventuell rättegång, eller bara vissa uppgifter som blir sekretess på? Kan man som målsägande stänga ute vissa specifika personer från att få ta del av domen och förhör och allt annat material?
Lovisa Sidén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att det råder offentlighet vid förhandlingar i allmänna domstolar, 2 kap 11 § Regeringsformen (som är en av Sveriges grundlagar), dock så anges det i 2 kap 10 § RF att offentligheten får begränsas genom lag om det medges i 2 kap 21-24 §§ RF. Detta betyder att man som utgångspunkt har rätt att sitta som åhörare vid en förhandlingar, 5 kap 1 § första stycket Rättegångsbalken. Huvudregeln är också att man ska kunna ta del av förundersökningsprotokoll när förundersökningen är avslutad. Man har dock inte rätt att få läsa en förundersökning innan den är avslutad, då råder förundersökningssekretess, 18 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Domar är offentliga men som jag kommer återkomma till kan det finnas vissa uppgifter i domen som sekretessbeläggs.FörundersökningsprotokollSom tidigare har nämnts råder det förundersökningssekretess fram tills dess att åklagaren har väckt åtal. Rättspraxis ger också stöd för att uppgifter i en avslutad förundersökning kan hemlighållas. Det görs då en sekretessprövning om förundersökningen begärs ut. Troligtvis kommer förundersökningen vara sekretessbelagd , åtminstone rörande uppgifter om målsägande.Förhandling bakom stängda dörrar (lyckta dörrar)I vissa situationer kan dessa starka huvudregler om insyn i förhandlingar inskränkas, 5 kap 1 § andra stycket Rättegångsbalken. Det handlar om situationer där det kommer läggas fram uppgifter som omfattas av 35 kap 12 § OSL. I 35 kap 12 § OSL framgår det att det gäller sekretess i domstol för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för sexualbrott. Enligt 43 kap 5 § OSL är uppgifter som framkommer i samband med en huvudförhandling i brottmål offentliga såvida inte rätten förordnar att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar. Det innebär att parterna måste meddela vid förhandlingens start att man önskar ha förhandlingen bakom stängda dörrar. Det är snarare än regel än undantag att förhandlingar i våldtäktsmål sker bakom stängda dörrar.DomSom tidigare har nämnts är domar offentliga. Däremot kan vissa uppgifter sekretessbeläggas med stöd av, 35 kap 12- 13 § OSL. Man kan med andra ord inte sekretessbelägga en hel dom. Rätten gör en sekretessbedömning i det enskilda fallet men normalt sett sekretessbeläggs målsägandes personuppgifter i våldtäktsmål (dock ej den tilltalade). Däremot sekretessbeläggs oftast inte domslutet och domskälen och där kan det självklart förekomma uppgifter vad som har sagts under rättegången. I bland kan även vittnens personuppgifter sekretessbeläggas i domen, (däremot är vittnen inte anonyma vid huvudförhandlingen). Inspelade förhör kan också sekretessbeläggas samt bevisning. Däremot kan bevisningen nämnas i domen om det har betydelse för målets utgång. Sammanfattningsvis tror jag att du inte behöver vara orolig. Våldtäktsfall har hög sekretess, däremot görs det en sekretessprövning vid varje enskilt fall. Domar i våldtäktsmål innehåller normalt inte personuppgifter på målsäganden och men man kan inte heller sekretessbelägga en hel dom. Däremot gäller sekretess normalt vid förhandling i våldtäktsmål – och det är i praktiken en regel snarare än ett undantag. Förundersökningen kommer förmodligen också innehålla sekretess. Man kan däremot inte stänga ute specifika personer att ta del av offentliga handlingar som inte är belagda med sekretess.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är myndighetsbeslut offentliga och när kan de sekretesbeläggas? Kan man sekretessbelägga diarienummer?

2019-01-26 i Sekretess
FRÅGA |Är myndighetsbeslut offentliga? När kan de sekretessbeläggas? Kan man hemlighålla diarienummer?
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.Vad jag kan se har du tre frågor. Jag kommer börja med att svara på om myndighetsbeslut är offentliga, sedan när de kan sekretessbeläggas och sist ifall man kan hemlighålla diarienummer.MyndighetsbeslutEtt myndighetsbeslut är en allmän handling, 2 kap. 3 och 4 § tryckfrihetsförordningen (TF). Var och en har rätt att ta del av en allmän handling, så länge den inte omfattas av sekretess, 2 kap. 1 och 2 § TF. Sekretess kan föreligga med hänsyn till bland annat rikets säkerhet och skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska göras genom en särskild lag, eller i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till, 2 kap. 2 § TF. Sådan särskild lag är offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det finns en mängd olika myndigheter och en mängd olika myndighetsbeslut. Dessa faller in under olika skyddsområden, där olika sekretessregler råder. Exempelvis gäller en presumtion på sekretess för beslut inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, 25 kap. 1 § OSL. Dock gäller inte sådan sekretess när det är ett beslut om psykiatrisk tvångsvård, 25 kap. 10 § OSL. Detta motiveras med att ingen ska kunna frihetsberövas i hemlighet.Svaret på första frågan är att myndighetsbeslut är offentliga om det inte finns en lag som anger att de inte ska vara det. Man kan söka i OSL för att avgöra om ett specifikt myndighetsbeslut är sekretessbelagt.När myndighetsbeslut sekretessbeläggasSom ovan skrivet behövs det en lag för att kunna sekretessbelägga ett myndighetsbeslut. Det finns idag tre typer av sekretess. Absolut sekretess, som betyder att uppgifterna inte får lämnas ut under några förutsättningar än till de som behöver dem för att kunna utföra sitt arbete. Stark sekretess, vilket innebär en presumtion på sekretess. Det behöver visas att utlämnandet av uppgifterna inte leder till men eller skada. Sist är svag sekretess, vilket är presumtion på offentlighet och sekretess råder om det istället visas att utlämnandet skulle leda till men eller skada.För att återgå till hälso- och sjukvården, 25 kap. 1 § OSL. Där råder stark sekretess och det behöver stå klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Det innebär att sjukvårdspersonalen kan sekretessbelägga beslutet (eller någon annan handling) så fort det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.Sammanfattningsvis kan myndighetsbeslut sekretessbeläggas om det finns en bestämmelse som tillåter sekretess. Hemlighålla diarienummerJag tvivlar på att en myndighet i många fall kan sekretessbelägga diarienummer. Diarienumret i sig bär inte på någon känslig information, utan är en beteckning för en handling som registrerats i ett diarium. Exempelvis utlämnar inte "myndighet X, (diarienummer) A89/2019-01" någon information, utöver att det hänvisar till en handling som finns hos myndigheten X. Jag hoppas du har fått svar på dina frågor! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor.

Kan en myndighet neka att lämna ut en jobbansökan om sökande har begärt det?

2019-01-11 i Sekretess
FRÅGA |hej,Stämmer det att en myndighet inte får lämna ut en ansökningshandling i ett tjänstetillsättningsärende om sökanden begärt att ansökan skall vara hemlig?
Binh Tran |Hejsan! Min tolkning av fråganJag tolkar det som att en myndighet har sagt nej till att ge ut en ansökan till ett arbete. Tillsättning har inte gjorts med andra ord utan det är endast ansökan som krävs ut. Allmän handlingAnställningsförfarandet hos myndigheter lyder under offentlighetsprincipen som stadgas i tryckfrihetsförordningen 2kap. Det betyder att de inkommande ansökningarna är också allmänna handlingar och kan begäras ut av enskilde.Undantag Från offentlighetsprincipen kan göras undantag. De undantag för individer finns stadgad i offentlighet och sekretesslagens 21-40kap, för individnivå stadgas det allmänt att det kan sekretessbeläggas vid högst känslig information som kan vara till skada för denne om informationen röjs. Det står emellertid ingenting om att sekretessbelägga jobbansökningar i den mån att de möjligtvis undanhåller namn, adress, ålder, etc för personer som det är extra känsligt för. Sammantaget kan de inte sekretessbelägga en jobbansökan just på grund av att personen "vill" att den ska vara hemlig. Det måste finnas adekvata skäl till detta vilket kan utläsas ur 21-40kap offentlighet och sekretesslagen. Läs mer om hur de hanterar jobbansökningar här.Med vänliga hälsningar.

Kan jag bli nekad att ta del av min patientjournal?

2019-01-05 i Sekretess
FRÅGA |hej, jag undrar om man får neka en till att få ta del av sina patientjournal/handlingar? Jag begärde att få ta del av alla handlingar som rör min intagning och vård för att därigenom få veta vem som anmält min och vem som beordrat tvångsmedicineringen. Jag blev omhändertagen för sluten vård pga en som anmält mig och blivit tvångsmedicinerad trots mot mina protester. Läkarn avslog min utskrivning och jag har överklagat detta hos förvaltningsrätten.I samband med detta har jag begärt ut då att få ta del av mina handlingar som rör min intagning och vård men förvaltningsrätten avslår min begäran om utlämnande av de begärda handlingarna med motiveringen att ett utlämnande: 1) skulle kunna förvärra min sjukdom2) skulle kunna medföra risk för repressalier mot anmälaren3) skulle kunna medföra risk, för den ansvarige läkarenVilken/vilka lagar reglerar dessa frågor? Kan förvaltningsrätten avslå min begäran, på ovanstående grunder?tacksam för hjälp.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det finns en möjlighet att neka den vårdbehövande (i förevarande fall dig) uppgifterna med stöd av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det får nekas dig uppgifter om ditt hälsotillstånd om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till dig (25 kap. 6 § OSL). Likaledes kan man neka dig att ta del av vem som anmält dig om om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs (25 kap. 7 § OSL).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får en tidning skriva utdrag ur patientjournal?

2018-12-30 i Sekretess
FRÅGA |HejFår en tidning skriva utdrag ur patientjournal?Utdraget hämtat från en skrivning som HSAN skrivit till mig. Antar tidningen även får ta del av detta. Men får de använda uttdraget ur journalen i tidningen även om inte mitt namn står. Det är ju trots allt en hel del som vet vem det handlar om. Tycker det borde räcka att delge beslutet...?
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Journalister har rätt så fria tyglar när det kommer till publicering och att ta del av offentliga handlingar, då denna rätt skyddas av tryckfrihetsförordningen (TF). I andra kapitlet TF regleras vad som utgör en allmän handling. Rätten till tryckfrihet kan begränsas genom sekretess som regleras i offentlighet- och sekretessförordningen (OSL), 2:2 § TF. Kommunikation mellan dig och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) bör utgöra allmänna handlingar som tidningen kan uthämta och publicera. Patientjournaler utgör allmänna handlingar, enligt andra kapitlet tryckfrihetsförordningen. I Sverige råder det tystnadsplikt inom sjukvården och sekretess föreligger för patientjournaler. Dock är inte sekretessen absolut när det kommer till journaler. Journalerna får endast lämnas ut om det står klart att patienten eller dennes anhöriga inte lider men av att journalen lämnas ut, 25 kapitlet 1 § OSL. Även om ditt namn utelämnas men information i övrigt är så pass detaljerad att den kan orsaka men bör detta anses vara ett olovligt utlämnande av handling och därmed straffbart.Min bedömning är att din journal inte får utelämnas i enlighet med 25:1 OSL, om det föreligger en risk att du lider men vid ett utlämnande. Eftersom jag inte vet hur pass känslig informationen i din journal är kan jag inte ge ett definitivt svar. Jag hoppas du fått svar på din fråga.vänligen,