Hur mycket ersättning får jag om jag suttit häktad men fått en friande dom?

2020-05-29 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej!jag har suttit häktad från den 17 December 2019 till den 30 April och sen kom domen att jag är fri.Hur mycket får man då?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, nedan kallad frihetsberövandelagen. Har du rätt till ersättning?Eftersom du har fått en frikännande dom har du rätt till ersättning (2 § första stycket första punkten frihetsberövandelagen). Denna ersättning måste du själv ansöka om hos justitiekanslern. På justitiekanslerns hemsida finns information om hur du ansöker om ersättningen och även en ansökningsblankett du kan ladda ner. Hur mycket ersättning får du? Det du kan få ersättning för är utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande (7 § frihetsberövandelagen). • Utgifter: Ersättning för utgifter kan till exempel röra sig om ersättning för resor till och från häktet. • Förlorad arbetsinkomst: Ersättning för den inkomst du har förlorat då du under häktningstiden inte har kunnat gå till jobbet. • Intrång i näringsverksamhet: Ersättning på denna grund kan du få om det inte bara är arbetsinkomst du har förlorat under häktningstiden utan att du kanske också har förlorat en kundkrets eller liknande. • Lidande: Denna ersättning bestäms i varje enskilt fall och kan alltså variera från person till person men det normala är att man har lidit mer ju längre tid man har suttit häktad. Utgångspunkten är att man får 30 000 kr i ersättning för den första månaden, 20 000 kr för kommande månader till och med sjätte månaden och efter det 30 000 kr per månad. Eftersom du har suttit häktad i fyra månader och 13 dagar kan du räkna med ersättning om 30 000 kr för den första månaden, 60 000 kr för nästa tre månader och ca 8 500 kr för de sista 13 dagarna. Totalt blir ersättningen för lidande i så fall ca 98 500 kr, men som sagt, denna ersättning bestäms individuellt. Viktigt att komma ihåg är också att det finns vissa tillfällen då man inte har rätt till ersättning eller inte rätt till lika mycket ersättning som man skulle ha haft. Det kan till exempel vara om du själv har erkänt brottet fast du är oskyldig och av den anledningen blir häktad eller om du har försökt förstöra bevis eller försvårat utredningen (6 § frihetsberövandelagen). SammanfattningEftersom du har fått en friande dom har du rätt till ersättning. Denna ersättning måste du ansöka om själv hos justitiekanslern. Ersättningen bestäms individuellt men den totala ersättningen kommer uppgå till ersättning för utgifter + ersättning för förlorad arbetsinkomst + ersättning för intrång i näringsverksamhet (om du har lidit någon sådan skada) + ersättning för lidande (i ditt fall är det möjligt att ersättningen för lidande skulle uppgå till ca 98 500 kr). Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Mvh

Ersättning för häktning

2020-01-26 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej! jag har varit häktad med fulla restriktioner misstänkt på sannolika skäl för ett allvarligt brott som skett i september, jag greps av polisen den 27de november och frikändes den 9de januari oskyldig till brott och avskriven ifrån fallet som fortfarande pågår! jag kunde bevisa vart jag varit tiden brottet har skett.jag har mått och mår väldigt dåligt eftersom jag inte fick gå igenom min kalender osv för att bevisa min oskyldighet!!!! samt jag varit oskyldig och kunnat fällas för brottet då två offer pekat ut mig i foto konfrontation, samt förhörsledare som bekräftat för mig att jag säkert kunnat fällas för brottet. lägsta straff för brottet är 4 år!jag har missat en stor del av min skolgång på folkhögskola som jag studerar 100%, där räknas närvaro och omdöme.jag mådde psykiskt och fysiskt dåligt i häktet! och jag inte fått kontakta eller få kontakt med anhöriga efter 33 dagar fick jag ringa ett telefonsamtal till far under bevakning och efter ungefär 30 dagar fick jag godkännande för besök av anhöriga under bevakning.vad för ersättning har jag rätt till?och hur ansöker jag för ersättning för frihetsberövande?jag vill ha all min rätt.tack.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan hänvisas till Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, nedan kallat frihetsberövandelagen. Lagen hittar du https://lagen.nu/1998:714 Rätt till ersättning Enligt 2 § 2 p. frihetsberövandelagen har den som har varit häktat p.g.a misstanke om brott rätt till ersättning om åtalet avskrivs. Enligt 7 § lämnas ersättning för utgifter, förlorad arbetsförtjänstoch lidande. Utgifter: Enligt förarbetena till lagen hör till ersättningsgilla utgifter i första hand hänföras till utgifter till och från anstalten. Vidare anges att ersättning kan tänkas utgå för kostnad för familjens flyttning till en mindre bostad samt utgifter för skötsel av barn. Det är du som ansöker som ska styrka anspråket. Detta kan du göra med exempelvis ett kvitto. Förlorad arbetsförtjänst: Grunden för förlorad arbetsförtjänst är att kompensera när en persons försörjning har drabbats. Enligt Justitiekanslern (JK) avses med arbetsförtjänst t.ex utbildningsbidrag. Detta tar jag upp med tanke på att du skriver att du studerar. Om du har haft har förlorat utbildningsbidrag under den tiden du satt häktad har du därmed rätt till ersättning för detta. Det är återigen du som ska styrka vilken förlust du har gjort, exempelvis genom intyg från CSN. Lidande: Den sista ersättningsgilla posten är lidande. Ersättningen för lidande bestäms efter en individuell prövning och det görs av en skönsmässig uppskattning av lidandet i varje enskilt fall. Enligt förarbetena till lagen läggs här särskild vikt vid hur länge personen har hållits i häktet. JK skriver på deras egen hemsida att ersättningen enligt deras praxis för lidande uppgår i normalfallet till 30 000 kr den första månaden. Sedan utgår ersättning med 20 000 kr för ytterligare en månad. Hur ansöka om ersättningErsättningen ansöks via blankett som återfinns här: https://www.jk.se/media/2199/ansokningsblankett.pdf . Du kan läsa mer om själva ansökningen och vad du ska tänka på här: https://www.jk.se/skadestand/frihetsberovande/ . Till hjälp kan du använda dig av deras egen checklista. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor och lycka till! Med vänlig hälsning,

Hur ansöker jag om ersättning för felaktigt frihetsberövande?

2019-01-23 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hejsan, jag blev misstänkt för människorov och grov misshandel och blev arresterad, jag satt mer än 2 dygn i arresten och seden släppte de mig. Jag missade 2 arbetsdagar pga detta och mår inte längre bra pga detta var rena rama skämtet då jag inte ens var i närheten av brottetsplatsen vid den tidpunkten. Ärendet är nedlagt och jag är inte längre misstänkt. Jag skulle vilja begära skadestånd och kränkningsersättning men vet inte riktigt hur mycket man kan begära och hur man går tillväga. Tack på förhand
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om ersättning till den som varit frihetsberövad finns i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder.Den som varit anhållen minst 24 timmar i sträck kan ansöka om ersättning när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när vederbörande frikänts efter eventuell rättegång (2 §). Ersättning lämnas för lidande, utgifter och förlorad arbetsinkomst (7 §). Ersättning för lidandeMed ersättning för lidande avses bl.a. känslor av oro och maktlöshet som ett frihetsberövande antas innebära. Ersättningens storlek bestäms med utgångspunkt i hur länge du varit frihetsberövad. Du behöver som sökande inte själv inge någon utredning för att få ersättning för lidande. Ersättningen för lidande bestäms enligt praxis till 30.000kr / månad för den första månaden, dvs ca 1.000kr / dygn. Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning, t.ex. om misstankarna avsett ett särskilt allvarligt brott eller om den frihetsberövade är mellan 15-18 år gammal.Ersättning för förlorad arbetsinkomstErsättning för förlorad arbetsinkomst utgår endast för de dagar som frihetsberövande pågått. Du måste som sökande själv visa att du gått miste om inkomst de dagar du var frihetsberövad. Du kan visa hur mycket du förlorat genom att t.ex. inlämna ett intyg från din arbetsgivare.Du kan även begära ersättning för vissa utgifter du haft, t.ex. resa från arresten till hemmet. Tänk på att även sådana utgifter måste styrkas, med t.ex. kvitto.Du ansöker om ersättning hos Justitiekanslern. På Justitiekanslerns hemsida kan du ladda hem blankett och fylla i för att ansöka om ersättning.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning till en oskyldigt häktad person m.m

2018-11-30 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |HejsanJag har blivit häktad i februari i år som misstänkt för grovt narkotika brott.Min fru har varit i arresten i en kväll och sonen 1 år gamal i social 4 dagar. Efter 5 veckor jag har blivit släppt och 10 dagar sen dom har lagt ner utredningen och jag är inte misstänkt längre. När jag va häktad 2 mina företag AB har gott konkurs. Kan jag stämma polisen och den person som tok beslut att gripa mig för skada som dom har gjort mot mig. Jag menar för att jag har förlorat allt som jg haft och samtidigt fick jätte stark depression. Tack för hjälpen
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du stämma polisen och den person som grep dig?Nej, det är inte möjligt för dig att få ut skadestånd från vare sig polisen eller från den polisman som grep dig. Du kan dock upprätta en JO-anmälan om du anser att polisen agerat felaktigt i den här situationen. JO granskar kommunala och statliga myndigheter, samt tjänstemän vid dessa myndigheter såsom polismän. För det fall JO anser att ärendet handlagts på ett felaktigt sätt kommer kritik att riktas mot de poliser som arbetat med ärendet. Här kan du upprätta en JO-anmälan.Kan du få ersättning för den tid som du satt häktad?Enligt frihetsberövandelagen kan den som suttit oskyldigt häktad få ersättning för den skada som uppkommit (2 § frihetsberövandelagen). Du ansöker om denna ersättning hos Justitiekanslern (JK). Här kan du ansöka om sådan ersättning. I enlighet med 7 § frihetsberövandelagen ska ersättningen täcka utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. UtgifterDe utgifter som täcks av ersättningen tar i första hand sikte på de resor som gjorts till och från anstalten.Förlorad arbetsinkomst och intrång i näringsverksamhetHär måste du visa att du lidit ekonomisk skada till följd av häktningen. I förevarande fall blir det aktuellt att diskutera intrång i näringsverksamhet. Du skriver i frågan att dina två företag har gått i konkurs. Jag kan inte utreda dina möjligheter till framgång på denna punkt, eftersom jag saknar relevant information om hur den ekonomiska situationen i bolagen såg ut före häktningen.LidandeEnligt praxis bestäms ersättning för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden som personen tillbringar i häktet. För den andra månaden beviljas man i regel ersättning motsvarande 20 000 kr. Du har suttit häktad i fem veckor, vilket medför att du kommer bli beviljad en ersättning för lidande motsvarande 35 000 kr.Vänligen,

Skadestånd från kommun?

2020-01-31 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Vart vänder man sig för att söka skadestånd om en kommun gjort fel? JK är väl bara statliga myndigheter?Har gjort en IVO anmälan mot en kommun och väntar nu på beslut/åtgärd. Är IVO:s beslut tillräckligt för att ställa skadeståndskrav gentemot en kommun?
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan kräva skadestånd från en kommun, men det beror lite på vad och OM kommunen faktiskt har begått ett fel som de kan fällas för i allmän domstol. Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (SkL) ska staten eller en kommun ersätta sk. kränkningsskador som sker genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning (se 3 kap. 2 § 2 p. SkL). Kränkningsskada räknas som att någon allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär. Du kan göra en anmälan till Justitiekanslern (https://www.jk.se/skadestand/skadestand/). Justitiekanslern har möjlighet att på frivillig väg reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten (och kommuner). Det krävs dock, som sagt, att kommunen i fråga har gjort sig skyldig till "fel eller försummelse vid myndighetsutövning" för att skadestånd ska kunna bli aktuellt. IVO är dessväre inte en instans som kan ge dig skadestånd, så ett beslut från dem är inte tillräckligt.

Fråga om ersättning av staten för frihetsberövande

2019-01-28 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hur mycket pengar kan jag få för fyra dagar frihetsberövning?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har varit frihetsberövad utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, frihetsberövandelagen, (här). För att få ersättning behöver du själv lämna in den utredning som krävs för att bedöma skadans storlek.Allmänna förutsättningar för att ha rätt till ersättningOm du har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan du ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts, eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg, detta enligt 2 § frihetsberövandelagen (här).Här kan du ansöka om ersättning. Det finns även en checklista för vad du ska ta med, den finner du här.Vad täcker ersättningen?Enligt 7 § frihetsberövandelagen (här) ska ersättningen täcka utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande.UtgifterDe utgifter som täcks av ersättningen tar i första hand sikte på de resor som gjorts till och från anstalten. Det gäller exempelvis kostnad för resa från häktet till bostaden. Kostnader som du har haft för t.ex. ­hyra, telefon m.m. ersätts dock inte enligt denna lag. Även avseende utgifter är det du som måste ge in den utredning som krävs för att styrka anspråket, t.ex. kvitton.Förlorad arbetsinkomst och intrång i näringsverksamhetHär måste du visa att du lidit ekonomisk skada till följd av häktningen. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår i princip endast för de dagar som frihetsberövandet pågått. Med arbetsförtjänst avses t.ex. arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och utbildningsbidrag. Det är återigen du som sökande som ska visa att du gått miste om inkomst och hur mycket du har förlorat under tiden du var frihetsberövad. Det innebär att du måste ge in utredning som styrker dina uppgifter. Utredningen kan bestå av intyg eller liknande från arbetsgivaren, a-kassan etc.LidandeMed lidande avses bl.a. de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande får antas innebära. Ersättningens storlek för lidande bestäms med utgångspunkt i hur länge frihetsberövandet har varat, därför behöver du inte ge in någon särskild utredning för att få ersättning för lidande. I praxis har ersättning för lidande bestämts till ca 1000 kr / dygn.Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning. Det gäller främst om misstankarna har avsett ett särskilt allvarligt brott. Förhöjd ersättning utgår också till ungdomar i åldern 15 – 18 år. Sådana omständigheter tar Justitiekanslern hänsyn till självmant. Eftersom jag saknar ytterligare information om din frihetsberövning kan jag tyvärr inte ta ställning till om detta aktualiseras.Sammanfattning Eftersom jag inte har någon mer information om ditt frihetsberövande kan jag tyvärr inte ge dig någon mer precis bedömning. Jag råder dig att lämna in en ansökan om ersättning till Justitiekanslern och utforma denna med hjälp av checklistan.Det är viktigt att betona att du endast kan få ersättning för skador som är direkta följder av själva häktningen. Det innebär att du inte kan få ersättning för skador som du fått på grund av själva brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänligen,

Vilken myndighet kan man vända sig till när Migrationsverket tagit ett felaktigt beslut?

2018-12-25 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej Min far avled på sjukhuset här i Sverige, han var asylsökande och jag tror att han inte har fått den nödvändiga vård och behandling som han behöver för att Migrationsverket avslog hans ansökan om uppehållstillstånd. Han hade bara rätt till akut behandling och detta var en av anledningarna till hans död. Trots bevis på att han var i ett livshotat tillstånd från specialistläkare på sjukhuset så avslogs hans och min mors ansökan om uppehållstillstånd. Min fråga är om man kan begära skadestånd för detta felaktiga beslut och till vilken myndighet man kan vända sig. Min mor har glaukom och är permanent blind i ena ögat och ser med endast 20% på andra, kan hon få uppehållstillstånd för detta?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga din fars bortgång. Jag kommer att besvara din fråga i två delar, dels hur du kan hantera det felaktiga beslutet och dels om din mor kan få uppehållstillstånd.Var du kan vända dig när du fått ett felaktigt myndighetsbeslutI lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. finns regler om vilka möjligheter du har till sjukvård som asylsökande. Precis som du säger så hade din far bara rätt till akut behandling i och med att han fick avslag på sin asylansökan, 4 § lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Du berättar att en specialistläkare ansett att din far befann sig i ett livshotat tillstånd. Om fallet var så är det möjligt att han borde ha fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, 5 kap 6 § utlänningslagen (UtlL). En utredning gällande uppehållstillstånd är dock mycket omfattande och det är svårt för mig att bedöma om beslutet som togs var felaktigt eller inte enbart baserat på de grunder som du har angett. Om du tycker att felet är felaktigt tycker jag dock att du definitivt ska klaga på det, och det kan du göra på följande sätt.1. Begära omprövning/överklagaNär du får beslut från Migrationsverket och andra myndigheter som du tycker är felaktigt så är generellt sett det bästa du kan göra att begära att myndigheten omprövar sitt beslut eller att överklaga beslutet till en domstol. I ditt fall blir en omprövning eller överklagan dock inte meningsfull eftersom att frågan om uppehållstillstånd efter din fars bortgång inte längre är aktuell. Därför är de två följande sätten bättre alternativ.2. JO-anmälanDu kan anmäla beslutet till Justitieombudsmannen (JO). JO granskar myndigheter och utreder felaktiga myndighetsbeslut på begäran av privatpersoner. JO har dock ingen möjlighet att driva skadeståndsärenden utan kan enbart kritisera Migrationsverkets agerande.Din anmälan till JO ska innehålla följande uppgifter:- vilken myndighet du vill klaga på, det vill säga Migrationsverket - en beskrivning av händelsen - en motivering till varför beslutet är felaktigt - när händelsen inträffade - diarienummer på ärendet - personuppgifter - kopior på relevanta dokumentPå JO:s hemsida kan du läsa mer om JO:s arbete samt skicka in din anmälan. 3. JK-anmälanFelaktiga beslut kan även anmälas till Justitiekanslern (JK). JK har liknande uppgifter som JO men har även möjlighet att driva frågor om skadestånd mot staten då en myndighet har fattat ett felaktigt beslut. En JK-anmälan är därför att föredra om du vill begära skadestånd. Det krävs dock mer av dig som privatperson om du går den här vägen. Du måste själv samla behövlig information samt relevanta dokument och bifoga i anmälan för att JK i sin tur ska ta ställning till om du har rätt till skadestånd eller inte. I en skadeståndsanmälan till JK ska följande uppgifter finnas:- en utförlig beskrivning av händelsen - motivering till varför du har rätt till skadestånd - belopp för skadeståndet och hur det ska räknas - en utredning bestående av allt material som kan vara relevant för JK att ta del av för att bedöma om skadestånd kan bli aktuellt eller inteJK har även andra arbetsuppgifter och en mycket hög arbetsbörda. Därför bortprioriteras många ärenden, bland annat ärenden som redan prövats av JO. Om du vill klaga till JK rekommenderar jag dig därför att skicka en anmälan till JK i första hand.Din mors möjlighet att få uppehållstillståndDet är svårt för mig att avgöra om din mor kan få uppehållstillstånd i och med att jag enbart har information om delar av hennes hälsotillstånd. En allvarlig sjukdom som glaukom kan i samband med andra omständigheter vara grund för uppehållstillstånd om helhetsbedömningen skulle innebära synnerligen ömmande omständigheter, 5 kap 6 § UtlL. Sådana andra omständigheter är till exempel att situationen i hemlandet är mycket svår, att det inte finns någon tillgänglig vård där eller att din mor har anpassat sig mycket bra till Sverige genom att hon till exempel arbetar eller utbildar sig här. Möjligheten till uppehållstillstånd på denna grund har dock begränsats avsevärt i och med införandet av lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Lagen innebär att din mor enbart kan få uppehållstillstånd på grunden synnerligen ömmande omständigheter om det skulle strida mot internationella konventioner som Sverige skrivit under att inte ge henne uppehållstillstånd, 11 § BegrL. Den här begränsningen gör det som sagt mycket svårt att få uppehållstillstånd på grund av en sjukdom som glaukom. Men som jag nämnt så är det svårt för mig att på dessa knappa grunder göra en rimlig bedömning angående din mors möjlighet till uppehållstillstånd. Jag råder dig därför att överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Det behöver du göra inom tre veckor från det att Migrationsverket tog sitt beslut. Överklagandet ska göras i brevform och innehålla följande uppgifter:- ärendenummer - varför beslutet ska ändras - relevanta dokument och annan bevisning som stödjer en ändring av beslutet - din mors personuppgifter, adress och telefonnummerDu skickar överklagandet till Migrationsverket.SammanfattningMin rekommendation är att du anmäler avslagsbeslutet på din fars ansökan om uppehållstillstånd till Justitiekanslern först och främst i och med att du önskar begära skadestånd. Om Justitiekanslern inte åtar sig ärendet tycker jag att Justitieombudsmannen är ett bra alternativ för att få någon slags upprättelse om inte annat. När det kommer till frågan om din mor kan få uppehållstillstånd vill jag mena att det alltid är värt att överklaga Migrationsverkets beslut, trots att möjligheten till uppehållstillstånd är begränsad.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor! Lycka till med anmälan till Justitiekanslern och överklagandet till migrationsdomstolen.Vänliga hälsningar,

Ersättning från staten pga häktning

2018-04-30 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |I en hel månad satt jag häktad till försök för mord och till slut så blev jag frisläppt för att jag var helt oskyldig. Under tiden så väntade jobbet och allt annat runt omkring på att jag skulle få komma tillbaka, Allt slutade med att jag fick sparken från jobbet och förlorade 2 månaders lön. När jag kom tillbaka hem och försökte bearbeta detta som hänt så mådde jag förstås väldigt dåligt... Jag fick uppsöka vårdcentral för att få prata med en psykolog mm. Nu har tiden gått i över 3 månader, Och hur vet jag när jag kommer få min ersättning och att allting har gått rätt till? Undrar lite vart allt kan hamna efter denna dramatiska händelse, Vill även tillägga att det var väldigt starka anklagelser och skriverier i tidningar hela 9 sidor efter denna händelse.
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Grundläggande förutsättningarEftersom du har varit häktad i en månad på grund av misstanke om brott, kan du ha rätt till ersättning från staten (2 § Lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Sådan ersättning har du rätt till om:- det har meddelats en frikännande dom för den brottsmisstanke som häktningen avsåg,- åtalet avvisades eller avskrevs, eller- förundersökningen avslutades utan att åtal väcktes (2 § första stycket första punkten).Du måste själv skicka in en ansökan om ersättning och den utredning som behövs för att en bedömning av ersättningens storlek ska kunna göras. För att ansöka om utredning behöver du fylla i den här blanketten och skicka den tillsammans med eventuella bilagor till:JustitiekanslernBox 2308103 17 Stockholm.När du fyller i din ansökan kan du även ta hjälp av den här checklistan.Vad du kan få ersättning förErsättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 §).Med lidande avses bl.a. känslor av oro, obehag och maktlöshet som häktningen kan ha medfört. Storleken på ersättning för lidande bestäms utifrån hur länge du varit häktad, dvs. en månad, och du behöver inte ge in något annat underlag för att få ersättning för lidande. Enligt Justitiekanslerns praxis ska ersättning för lidande i normalfallet vara 30 000 kronor när en person har varit häktad i en månad. Om brottet som du varit misstänkt för anses vara särskilt allvarligt, kan det medföra en förhöjd ersättning.Ersättning för förlorad arbetsförtjänst innebär att du kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och utbildningsbidrag. Du som sökande måste själv visa att du gått miste om inkomst och även hur mycket du har förlorat under tiden du varit häktad. Här behöver du därför ge in ett underlag som styrker dina uppgifter, exempelvis i form av intyg från arbetsgivaren, a-kassan etc. Ersättning för utgifter innebär att du kan få ersättning för exempelvis kostnad för resa från häktet till din bostad. För att få ersättning för utgifter måste du själv ge in det underlag som krävs, exempelvis i form av kvitton. Det är viktigt att veta att du endast kan få ersättning för skador som är direkta följder av själva häktningen. Detta innebär att du inte kan få ersättning för skador som du fått på grund av själva brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet.Om du väljer att anlita ett ombud för att få hjälp med sin ansökan om ersättning, kan du få ersättning även för ombudskostnader. Detta under förutsättning att du beviljas även annan ersättning.När betalas ersättning ut?I normalfallet är handläggningstiden av en ansökan om ersättning cirka sex månader. Beslutet skickas till dig eller till ditt ombud, om du haft något. Efter att beslutet har fattats tar det cirka tio arbetsdagar innan eventuella pengar betalas ut.Jag hoppas att mitt svar är till din hjälp. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,