Ersättning för frihetsberövande och förtal
Jag har suttit oskyldigt häktad i ett halvår för ett ganska allvarligt brott hur mycket kan jag begära i ersättning. Och kan jag begära mer för att dom skrivit om mig i tidning och sociala medier lagt ut mina syskons namn och adresser och massa mer
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714), frihetsberövandelagen. Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att t.ex. bedöma skadans storlek.
Allmänna förutsättningar för rätt till ersättning
Den som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (2 § frihetsberövandelagen).
Skador som ersätts
Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada d.v.s. skada avseende en persons fysiska eller psykiska hälsa, enligt frihetsberövandelagen.
Ersättning för lidande
Med lidande avses bl.a. de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande får antas innebära. Ersättningens storlek för lidande bestäms med utgångspunkt i hur länge frihetsberövandet har varat. Därför behöver du inte ge in någon särskild utredning för att få ersättning för lidande.
Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 15 000 kr per månad.
Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning. Det gäller främst om misstankarna har avsett ett särskilt allvarligt brott. Förhöjd ersättning utgår också till ungdomar i åldern 15 – 18 år. Sådana omständigheter tar Justitiekanslern hänsyn till självmant.
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår i princip endast för de dagar som frihetsberövandet pågått. Med arbetsförtjänst avses t.ex. arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och utbildningsbidrag. Det är du som sökande som ska visa att du gått miste om inkomst och hur mycket du har förlorat under tiden du var frihetsberövad. Det innebär att du måste ge in utredning som styrker dina uppgifter. Utredningen kan bestå av intyg eller liknande från arbetsgivaren, a-kassan etc.
Ersättning för utgifter
Endast vissa typer av utgifter ersätts enligt frihetsberövandelagen. Det gäller exempelvis kostnad för resa från häktet till bostaden. Kostnader som du har haft för t.ex. bostadshyra, telefon m.m. och som har blivit "onödiga" ersätts dock inte enligt denna lag. Även avseende utgifter är det du som måste ge in den utredning som krävs för att styrka anspråket, t.ex. ett kvitto.
Ersättningen kan i vissa fall jämkas, vilket betyder att den kan vägras eller sättas ned (6 §). Jämkning kan ske om den skadelidande genom sitt eget beteende har orsakat beslutet om frihetsberövande eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas. Om frihetsberövandet har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd, kan ersättningen sättas ned efter vad som är skäligt.
Handläggningen
När ansökan har kommit in till Justitiekanslern begär han eller hon ett yttrande från den åklagarkammare som har handlagt ärendet. När åklagaren har lämnat sitt yttrande tar en handläggare ställning till om det ska skickas till dig för synpunkter. Oftast behövs detta inte och då är ärendet klart för beslut. I normalfallet är handläggningstiden cirka fyra till sex månader. Beslutet skickas till dig eller ditt ombud. Normalt tar det cirka tio arbetsdagar från det att beslutet har fattats till dess att eventuella pengar betalas ut.
Hur man ansöker om ersättning
Du kan ansöka om ersättning genom att själv fylla i Justitiekanslerns blankett och skicka in den till Justitiekanslern. Om du anlitar ett juridiskt ombud kan du få ersättning för skäliga ombudskostnader, under förutsättning att du beviljas annan ersättning. Enligt Justitiekanslerns praxis utgår ersättning för ombudskostnader normalt för en timmes arbete för ombudet.
Barn, (den som är under 18 år), får inte själva ansöka om ersättning. Istället är det vårdnadshavaren, eller vid gemensam vårdnad båda vårdnadshavarna, som ska ansöka för barnets räkning. Ansökan ska alltså vara underskriven av sökandens samtliga vårdnadshavare. Företräds en sökande under 18 år av juridiskt ombud krävs fullmakt till ombudet underskriven av sökandens vårdnadshavare, eller vid gemensam vårdnad av båda vårdnadshavarna.
Sökanden ska i samband med ansökan ge in ett personbevis utvisande samtliga vårdnadshavare och folkbokföringsadress. Det gäller även sökande med juridiskt ombud
Justitiekanslerns beslut kan inte överklagas. Om en person är missnöjd med beslutet kan denne i stället väcka talan mot staten genom att ansöka om stämning i tingsrätt.
Det finns inga bestämda regler för hur en skadeståndsansökan ska skrivas. Handläggningen hos Justitiekanslern är skriftlig och du måste därför skriva dit för att Justitiekanslern ska ta ställning till ditt anspråk. Det är du som begär skadestånd som ska tillhandahålla de uppgifter som krävs för att Justitiekanslern ska kunna bedöma om du har rätt till ersättning av staten.
I din ansökan måste du därför lämna en detaljerad beskrivning av vad som har inträffat och förklara varför du anser att du har rätt till skadestånd. Ange också det belopp som yrkas och förklara hur det har beräknats. Det är också du som sökande som ska ge in den utredning som krävs för att Justitiekanslern ska kunna bedöma om och i vilken utsträckning som en rätt till skadestånd föreligger. För att bedöma skadans storlek krävs därför i regel att du ger in ett skriftligt underlag, t.ex. kvitto eller liknande som visar att du har haft de kostnader som du begär ersättning för. I de flesta fall krävs att myndigheten eller domstolen har gjort sig skyldig till "fel eller försummelse vid myndighetsutövning" för att skadestånd ska kunna bli aktuellt.
Svar
Jag kan inte med säkerhet bedöma storleken på eventuell ersättning du har rätt till, eftersom det kräver viss information som jag inte har vetskap om, men du kan ansöka om ersättning för att du varit oskyldigt frihetsberövad genom denna blankett: http://www.justitiekanslern.se/media/2154/ansokningsblankett.pdf
Skadestånd pågrund av förtal
Förtal
Förhåller det sig så, att en person säger saker till andra för att du ska utsättas för missaktning eller för att du ska framstå som klandervärd, kan personen ha gjort sig skyldig till brottet "förtal" (5 kap. 1 § brottsbalken).
Åtgärd
I de fall det förekommit ärekränkningsbrott, väcker åklagare endast åtal i särskilda fall. Alternativet är att du kan väcka tala såsom målsägande (5 kap. 5 § brottsbalken). Du bestämmer själv om du vill väcka åtal. Skulle du väcka åtal så har du bevisbördan, det vill säga att det är du som måste bevisa att personen har begått brottet. Det är viktigt att tänka på, att du riskerar att få betala rättegångskostnaderna om du förlorar målet.
Det finns alltid möjlighet att upprätta en polisanmälan, vilket jag skulle börja med.
Vill du ha hjälp med att upprätta en stämningsansökan för förtal, kan juristerna på Lawline bistå dig med det. info@lawline.se.
Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!
Vänligen