Hur ansöker jag om ersättning för felaktigt frihetsberövande?

2019-01-23 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hejsan, jag blev misstänkt för människorov och grov misshandel och blev arresterad, jag satt mer än 2 dygn i arresten och seden släppte de mig. Jag missade 2 arbetsdagar pga detta och mår inte längre bra pga detta var rena rama skämtet då jag inte ens var i närheten av brottetsplatsen vid den tidpunkten. Ärendet är nedlagt och jag är inte längre misstänkt. Jag skulle vilja begära skadestånd och kränkningsersättning men vet inte riktigt hur mycket man kan begära och hur man går tillväga. Tack på förhand
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om ersättning till den som varit frihetsberövad finns i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder.Den som varit anhållen minst 24 timmar i sträck kan ansöka om ersättning när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när vederbörande frikänts efter eventuell rättegång (2 §). Ersättning lämnas för lidande, utgifter och förlorad arbetsinkomst (7 §). Ersättning för lidandeMed ersättning för lidande avses bl.a. känslor av oro och maktlöshet som ett frihetsberövande antas innebära. Ersättningens storlek bestäms med utgångspunkt i hur länge du varit frihetsberövad. Du behöver som sökande inte själv inge någon utredning för att få ersättning för lidande. Ersättningen för lidande bestäms enligt praxis till 30.000kr / månad för den första månaden, dvs ca 1.000kr / dygn. Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning, t.ex. om misstankarna avsett ett särskilt allvarligt brott eller om den frihetsberövade är mellan 15-18 år gammal.Ersättning för förlorad arbetsinkomstErsättning för förlorad arbetsinkomst utgår endast för de dagar som frihetsberövande pågått. Du måste som sökande själv visa att du gått miste om inkomst de dagar du var frihetsberövad. Du kan visa hur mycket du förlorat genom att t.ex. inlämna ett intyg från din arbetsgivare.Du kan även begära ersättning för vissa utgifter du haft, t.ex. resa från arresten till hemmet. Tänk på att även sådana utgifter måste styrkas, med t.ex. kvitto.Du ansöker om ersättning hos Justitiekanslern. På Justitiekanslerns hemsida kan du ladda hem blankett och fylla i för att ansöka om ersättning.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning till en oskyldigt häktad person m.m

2018-11-30 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |HejsanJag har blivit häktad i februari i år som misstänkt för grovt narkotika brott.Min fru har varit i arresten i en kväll och sonen 1 år gamal i social 4 dagar. Efter 5 veckor jag har blivit släppt och 10 dagar sen dom har lagt ner utredningen och jag är inte misstänkt längre. När jag va häktad 2 mina företag AB har gott konkurs. Kan jag stämma polisen och den person som tok beslut att gripa mig för skada som dom har gjort mot mig. Jag menar för att jag har förlorat allt som jg haft och samtidigt fick jätte stark depression. Tack för hjälpen
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du stämma polisen och den person som grep dig?Nej, det är inte möjligt för dig att få ut skadestånd från vare sig polisen eller från den polisman som grep dig. Du kan dock upprätta en JO-anmälan om du anser att polisen agerat felaktigt i den här situationen. JO granskar kommunala och statliga myndigheter, samt tjänstemän vid dessa myndigheter såsom polismän. För det fall JO anser att ärendet handlagts på ett felaktigt sätt kommer kritik att riktas mot de poliser som arbetat med ärendet. Här kan du upprätta en JO-anmälan.Kan du få ersättning för den tid som du satt häktad?Enligt frihetsberövandelagen kan den som suttit oskyldigt häktad få ersättning för den skada som uppkommit (2 § frihetsberövandelagen). Du ansöker om denna ersättning hos Justitiekanslern (JK). Här kan du ansöka om sådan ersättning. I enlighet med 7 § frihetsberövandelagen ska ersättningen täcka utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. UtgifterDe utgifter som täcks av ersättningen tar i första hand sikte på de resor som gjorts till och från anstalten.Förlorad arbetsinkomst och intrång i näringsverksamhetHär måste du visa att du lidit ekonomisk skada till följd av häktningen. I förevarande fall blir det aktuellt att diskutera intrång i näringsverksamhet. Du skriver i frågan att dina två företag har gått i konkurs. Jag kan inte utreda dina möjligheter till framgång på denna punkt, eftersom jag saknar relevant information om hur den ekonomiska situationen i bolagen såg ut före häktningen.LidandeEnligt praxis bestäms ersättning för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden som personen tillbringar i häktet. För den andra månaden beviljas man i regel ersättning motsvarande 20 000 kr. Du har suttit häktad i fem veckor, vilket medför att du kommer bli beviljad en ersättning för lidande motsvarande 35 000 kr.Vänligen,

Ersättning för frihetsberövande och förtal

2018-03-20 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Jag har suttit oskyldigt häktad i ett halvår för ett ganska allvarligt brott hur mycket kan jag begära i ersättning. Och kan jag begära mer för att dom skrivit om mig i tidning och sociala medier lagt ut mina syskons namn och adresser och massa mer
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714), frihetsberövandelagen. Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att t.ex. bedöma skadans storlek.Allmänna förutsättningar för rätt till ersättningDen som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (2 § frihetsberövandelagen).Skador som ersättsErsättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brotts­miss­tanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada d.v.s. skada avseende en persons fysiska eller psykiska hälsa, enligt frihetsberövandelagen.Ersättning för lidandeMed lidande avses bl.a. de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande får antas innebära. Ersättningens storlek för lidande bestäms med utgångspunkt i hur länge frihetsberövandet har varat. Därför behöver du inte ge in någon särskild utredning för att få ersättning för lidande.Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 15 000 kr per månad.Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning. Det gäller främst om misstankarna har avsett ett särskilt allvarligt brott. Förhöjd ersättning utgår också till ungdomar i åldern 15 – 18 år. Sådana omständigheter tar Justitiekanslern hänsyn till självmant.Ersättning för förlorad arbetsförtjänstErsättning för förlorad arbetsförtjänst utgår i princip endast för de dagar som frihetsberövandet pågått. Med arbetsförtjänst avses t.ex. arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och utbildningsbidrag. Det är du som sökande som ska visa att du gått miste om inkomst och hur mycket du har förlorat under tiden du var frihetsberövad. Det innebär att du måste ge in utredning som styrker dina uppgifter. Utredningen kan bestå av intyg eller liknande från arbetsgivaren, a-kassan etc.Ersättning för utgifterEndast vissa typer av utgifter ersätts enligt frihetsberövandelagen. Det gäller exempelvis kost­nad för resa från häktet till bostaden. Kostnader som du har haft för t.ex. bostads­hyra, telefon m.m. och som har blivit "onödiga" ersätts dock inte enligt denna lag. Även avse­­ende utgifter är det du som måste ge in den utredning som krävs för att styrka anspråket, t.ex. ett kvitto.Ersättningen kan i vissa fall jämkas, vilket betyder att den kan vägras eller sättas ned (6 §). Jämkning kan ske om den skadelidande genom sitt eget beteende har orsakat beslutet om fri­hetsberövande eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att er­sätt­ning lämnas. Om frihets­berövandet har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd, kan ersättningen sättas ned efter vad som är skäligt.HandläggningenNär ansökan har kommit in till Justitiekanslern begär han eller hon ett yttrande från den åklagarkammare som har handlagt ärendet. När åklagaren har lämnat sitt yttrande tar en handläggare ställning till om det ska skickas till dig för synpunkter. Oftast behövs detta inte och då är ärendet klart för beslut. I normalfallet är handläggningstiden cirka fyra till sex månader. Beslutet skickas till dig eller ditt ombud. Normalt tar det cirka tio arbetsdagar från det att beslutet har fattats till dess att eventuella pengar betalas ut.Hur man ansöker om ersättningDu kan ansöka om ersättning genom att själv fylla i Justitiekanslerns blankett och skicka in den till Justitiekanslern. Om du anlitar ett juridiskt ombud kan du få er­sätt­ning för skäliga om­buds­kostnader, under förutsättning att du beviljas annan ersättning. Enligt Justitiekanslerns praxis utgår ersättning för ombudskostnader normalt för en timmes arbete för ombudet.Barn, (den som är under 18 år), får inte själva ansöka om ersättning. Istället är det vårdnadshavaren, eller vid gemensam vårdnad båda vårdnadshavarna, som ska ansöka för barnets räkning. Ansökan ska alltså vara underskriven av sökandens samtliga vårdnadshavare. Företräds en sökande under 18 år av juridiskt ombud krävs fullmakt till ombudet underskriven av sökandens vårdnadshavare, eller vid gemensam vårdnad av båda vårdnadshavarna.Sökanden ska i samband med ansökan ge in ett personbevis utvisande samtliga vårdnadshavare och folkbokföringsadress. Det gäller även sökande med juridiskt ombudJustitiekanslerns beslut kan inte överklagas. Om en person är missnöjd med beslutet kan denne i stället väcka talan mot staten genom att ansöka om stämning i tingsrätt.Det finns inga bestämda regler för hur en skadeståndsansökan ska skrivas. Handläggningen hos Justitiekanslern är skriftlig och du måste därför skriva dit för att Justitiekanslern ska ta ställning till ditt anspråk. Det är du som begär skadestånd som ska tillhandahålla de uppgifter som krävs för att Justitiekanslern ska kunna bedöma om du har rätt till ersättning av staten. I din ansökan måste du därför lämna en detaljerad beskrivning av vad som har inträffat och förklara varför du anser att du har rätt till skadestånd. Ange också det belopp som yrkas och förklara hur det har beräknats. Det är också du som sökande som ska ge in den utredning som krävs för att Justitiekanslern ska kunna bedöma om och i vilken utsträckning som en rätt till skadestånd föreligger. För att bedöma skadans storlek krävs därför i regel att du ger in ett skriftligt underlag, t.ex. kvitto eller liknande som visar att du har haft de kostnader som du begär ersättning för. I de flesta fall krävs att myndigheten eller domstolen har gjort sig skyldig till "fel eller försummelse vid myndighetsutövning" för att skadestånd ska kunna bli aktuellt. SvarJag kan inte med säkerhet bedöma storleken på eventuell ersättning du har rätt till, eftersom det kräver viss information som jag inte har vetskap om, men du kan ansöka om ersättning för att du varit oskyldigt frihetsberövad genom denna blankett: http://www.justitiekanslern.se/media/2154/ansokningsblankett.pdfSkadestånd pågrund av förtalFörtalFörhåller det sig så, att en person säger saker till andra för att du ska utsättas för missaktning eller för att du ska framstå som klandervärd, kan personen ha gjort sig skyldig till brottet "förtal" (5 kap. 1 § brottsbalken). ÅtgärdI de fall det förekommit ärekränkningsbrott, väcker åklagare endast åtal i särskilda fall. Alternativet är att du kan väcka tala såsom målsägande (5 kap. 5 § brottsbalken). Du bestämmer själv om du vill väcka åtal. Skulle du väcka åtal så har du bevisbördan, det vill säga att det är du som måste bevisa att personen har begått brottet. Det är viktigt att tänka på, att du riskerar att få betala rättegångskostnaderna om du förlorar målet.Det finns alltid möjlighet att upprätta en polisanmälan, vilket jag skulle börja med.Vill du ha hjälp med att upprätta en stämningsansökan för förtal, kan juristerna på Lawline bistå dig med det. info@lawline.se.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Vänligen

Går det att få skadestånd efter att ha suttit oskyldigt anhållen?

2017-12-07 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej!Jag blev under tre dagar frihetsberövad av polisen, anklagad för misshandel och olaga hot. Jag dömdes i tingsrätten för ringa misshandel, men friades angående olaga hot. Går det att få skadestånd av Justitiekanslern för frihetsberövandet, utgifter samt inkomstbortfall med anledning av detta?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag ur något avseende ska utveckla svaret är du välkommen att publicera en kommentar eller mejla marcus.backstro@hotmail.com. Den som blivit frihetsberövad och senare släppt/frikänd har, precis som du är inne på, möjlighet att via Justitiekanslern (JK) ansöka om skadestånd från staten. Det är även möjligt att gå direkt till tingsrätten med en stämningsansökan men eftersom en JK-ansökan inte medför några ekonomiska risker (d.v.s. rättegångskostnadsansvar) är det helt klart bäst att börja i den änden. Eventuell ersättning utgår med stöd av lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Enligt 2 § i denna lag föreligger rätt till ersättning då någon suttit häktad och antingen blivit släppt eller helt/delvis friad vid den efterföljande domstolsprövningen. Grundförutsättningen är att frihetsberövandet inte hade ägt rum om misstanken varit "korrekt" från början. Av samma paragraf framgår att även den som suttit anhållen i minst 24 timmar har rätt till skadestånd på samma grunder som en häktad person. Givet det du berättat bedömer jag det som ytterst sannolikt att åklagarens anhållningsbeslut inte hade kommit till stånd om du från början bara varit misstänkt för det brott du sedermera dömdes för, d.v.s. ringa misshandel. Om misstanken rört det, förhållandevis blygsamma, brottet hade du troligen släppts direkt efter förhör och fått invänta åtalet hemmavid. Följaktligen anser jag, mot bakgrund av den knapphändiga information jag har tillgång till, att du har rätt till ersättning. Ersättning lämnas för utgifter, förlorad arbetsinkomst och personligt lidande (7 § i ovannämnda lag). Således ska du få kompensation för dina faktiska förluster till följd av frihetsberövandet, samt s.k. "ideell ersättning" för den integritetskränkning det innebär att sitta oskyldigt inlåst. JK:s standardbelopp avseende detta uppgår till ca. 1000 kr/dygn. Sammanfattningsvis uppfattar jag att du har rätt till skadestånd och rekommenderar att du skickar in en ansökan till JK (ansökningsblanketten hittar du här).Med vänlig hälsning,

Vilken myndighet kan man vända sig till när Migrationsverket tagit ett felaktigt beslut?

2018-12-25 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej Min far avled på sjukhuset här i Sverige, han var asylsökande och jag tror att han inte har fått den nödvändiga vård och behandling som han behöver för att Migrationsverket avslog hans ansökan om uppehållstillstånd. Han hade bara rätt till akut behandling och detta var en av anledningarna till hans död. Trots bevis på att han var i ett livshotat tillstånd från specialistläkare på sjukhuset så avslogs hans och min mors ansökan om uppehållstillstånd. Min fråga är om man kan begära skadestånd för detta felaktiga beslut och till vilken myndighet man kan vända sig. Min mor har glaukom och är permanent blind i ena ögat och ser med endast 20% på andra, kan hon få uppehållstillstånd för detta?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga din fars bortgång. Jag kommer att besvara din fråga i två delar, dels hur du kan hantera det felaktiga beslutet och dels om din mor kan få uppehållstillstånd.Var du kan vända dig när du fått ett felaktigt myndighetsbeslutI lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. finns regler om vilka möjligheter du har till sjukvård som asylsökande. Precis som du säger så hade din far bara rätt till akut behandling i och med att han fick avslag på sin asylansökan, 4 § lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Du berättar att en specialistläkare ansett att din far befann sig i ett livshotat tillstånd. Om fallet var så är det möjligt att han borde ha fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, 5 kap 6 § utlänningslagen (UtlL). En utredning gällande uppehållstillstånd är dock mycket omfattande och det är svårt för mig att bedöma om beslutet som togs var felaktigt eller inte enbart baserat på de grunder som du har angett. Om du tycker att felet är felaktigt tycker jag dock att du definitivt ska klaga på det, och det kan du göra på följande sätt.1. Begära omprövning/överklagaNär du får beslut från Migrationsverket och andra myndigheter som du tycker är felaktigt så är generellt sett det bästa du kan göra att begära att myndigheten omprövar sitt beslut eller att överklaga beslutet till en domstol. I ditt fall blir en omprövning eller överklagan dock inte meningsfull eftersom att frågan om uppehållstillstånd efter din fars bortgång inte längre är aktuell. Därför är de två följande sätten bättre alternativ.2. JO-anmälanDu kan anmäla beslutet till Justitieombudsmannen (JO). JO granskar myndigheter och utreder felaktiga myndighetsbeslut på begäran av privatpersoner. JO har dock ingen möjlighet att driva skadeståndsärenden utan kan enbart kritisera Migrationsverkets agerande.Din anmälan till JO ska innehålla följande uppgifter:- vilken myndighet du vill klaga på, det vill säga Migrationsverket - en beskrivning av händelsen - en motivering till varför beslutet är felaktigt - när händelsen inträffade - diarienummer på ärendet - personuppgifter - kopior på relevanta dokumentPå JO:s hemsida kan du läsa mer om JO:s arbete samt skicka in din anmälan. 3. JK-anmälanFelaktiga beslut kan även anmälas till Justitiekanslern (JK). JK har liknande uppgifter som JO men har även möjlighet att driva frågor om skadestånd mot staten då en myndighet har fattat ett felaktigt beslut. En JK-anmälan är därför att föredra om du vill begära skadestånd. Det krävs dock mer av dig som privatperson om du går den här vägen. Du måste själv samla behövlig information samt relevanta dokument och bifoga i anmälan för att JK i sin tur ska ta ställning till om du har rätt till skadestånd eller inte. I en skadeståndsanmälan till JK ska följande uppgifter finnas:- en utförlig beskrivning av händelsen - motivering till varför du har rätt till skadestånd - belopp för skadeståndet och hur det ska räknas - en utredning bestående av allt material som kan vara relevant för JK att ta del av för att bedöma om skadestånd kan bli aktuellt eller inteJK har även andra arbetsuppgifter och en mycket hög arbetsbörda. Därför bortprioriteras många ärenden, bland annat ärenden som redan prövats av JO. Om du vill klaga till JK rekommenderar jag dig därför att skicka en anmälan till JK i första hand.Din mors möjlighet att få uppehållstillståndDet är svårt för mig att avgöra om din mor kan få uppehållstillstånd i och med att jag enbart har information om delar av hennes hälsotillstånd. En allvarlig sjukdom som glaukom kan i samband med andra omständigheter vara grund för uppehållstillstånd om helhetsbedömningen skulle innebära synnerligen ömmande omständigheter, 5 kap 6 § UtlL. Sådana andra omständigheter är till exempel att situationen i hemlandet är mycket svår, att det inte finns någon tillgänglig vård där eller att din mor har anpassat sig mycket bra till Sverige genom att hon till exempel arbetar eller utbildar sig här. Möjligheten till uppehållstillstånd på denna grund har dock begränsats avsevärt i och med införandet av lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Lagen innebär att din mor enbart kan få uppehållstillstånd på grunden synnerligen ömmande omständigheter om det skulle strida mot internationella konventioner som Sverige skrivit under att inte ge henne uppehållstillstånd, 11 § BegrL. Den här begränsningen gör det som sagt mycket svårt att få uppehållstillstånd på grund av en sjukdom som glaukom. Men som jag nämnt så är det svårt för mig att på dessa knappa grunder göra en rimlig bedömning angående din mors möjlighet till uppehållstillstånd. Jag råder dig därför att överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Det behöver du göra inom tre veckor från det att Migrationsverket tog sitt beslut. Överklagandet ska göras i brevform och innehålla följande uppgifter:- ärendenummer - varför beslutet ska ändras - relevanta dokument och annan bevisning som stödjer en ändring av beslutet - din mors personuppgifter, adress och telefonnummerDu skickar överklagandet till Migrationsverket.SammanfattningMin rekommendation är att du anmäler avslagsbeslutet på din fars ansökan om uppehållstillstånd till Justitiekanslern först och främst i och med att du önskar begära skadestånd. Om Justitiekanslern inte åtar sig ärendet tycker jag att Justitieombudsmannen är ett bra alternativ för att få någon slags upprättelse om inte annat. När det kommer till frågan om din mor kan få uppehållstillstånd vill jag mena att det alltid är värt att överklaga Migrationsverkets beslut, trots att möjligheten till uppehållstillstånd är begränsad.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor! Lycka till med anmälan till Justitiekanslern och överklagandet till migrationsdomstolen.Vänliga hälsningar,

Ersättning från staten pga häktning

2018-04-30 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |I en hel månad satt jag häktad till försök för mord och till slut så blev jag frisläppt för att jag var helt oskyldig. Under tiden så väntade jobbet och allt annat runt omkring på att jag skulle få komma tillbaka, Allt slutade med att jag fick sparken från jobbet och förlorade 2 månaders lön. När jag kom tillbaka hem och försökte bearbeta detta som hänt så mådde jag förstås väldigt dåligt... Jag fick uppsöka vårdcentral för att få prata med en psykolog mm. Nu har tiden gått i över 3 månader, Och hur vet jag när jag kommer få min ersättning och att allting har gått rätt till? Undrar lite vart allt kan hamna efter denna dramatiska händelse, Vill även tillägga att det var väldigt starka anklagelser och skriverier i tidningar hela 9 sidor efter denna händelse.
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Grundläggande förutsättningarEftersom du har varit häktad i en månad på grund av misstanke om brott, kan du ha rätt till ersättning från staten (2 § Lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Sådan ersättning har du rätt till om:- det har meddelats en frikännande dom för den brottsmisstanke som häktningen avsåg,- åtalet avvisades eller avskrevs, eller- förundersökningen avslutades utan att åtal väcktes (2 § första stycket första punkten).Du måste själv skicka in en ansökan om ersättning och den utredning som behövs för att en bedömning av ersättningens storlek ska kunna göras. För att ansöka om utredning behöver du fylla i den här blanketten och skicka den tillsammans med eventuella bilagor till:JustitiekanslernBox 2308103 17 Stockholm.När du fyller i din ansökan kan du även ta hjälp av den här checklistan.Vad du kan få ersättning förErsättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 §).Med lidande avses bl.a. känslor av oro, obehag och maktlöshet som häktningen kan ha medfört. Storleken på ersättning för lidande bestäms utifrån hur länge du varit häktad, dvs. en månad, och du behöver inte ge in något annat underlag för att få ersättning för lidande. Enligt Justitiekanslerns praxis ska ersättning för lidande i normalfallet vara 30 000 kronor när en person har varit häktad i en månad. Om brottet som du varit misstänkt för anses vara särskilt allvarligt, kan det medföra en förhöjd ersättning.Ersättning för förlorad arbetsförtjänst innebär att du kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och utbildningsbidrag. Du som sökande måste själv visa att du gått miste om inkomst och även hur mycket du har förlorat under tiden du varit häktad. Här behöver du därför ge in ett underlag som styrker dina uppgifter, exempelvis i form av intyg från arbetsgivaren, a-kassan etc. Ersättning för utgifter innebär att du kan få ersättning för exempelvis kostnad för resa från häktet till din bostad. För att få ersättning för utgifter måste du själv ge in det underlag som krävs, exempelvis i form av kvitton. Det är viktigt att veta att du endast kan få ersättning för skador som är direkta följder av själva häktningen. Detta innebär att du inte kan få ersättning för skador som du fått på grund av själva brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet.Om du väljer att anlita ett ombud för att få hjälp med sin ansökan om ersättning, kan du få ersättning även för ombudskostnader. Detta under förutsättning att du beviljas även annan ersättning.När betalas ersättning ut?I normalfallet är handläggningstiden av en ansökan om ersättning cirka sex månader. Beslutet skickas till dig eller till ditt ombud, om du haft något. Efter att beslutet har fattats tar det cirka tio arbetsdagar innan eventuella pengar betalas ut.Jag hoppas att mitt svar är till din hjälp. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,

Kan jag få ersättning för min tid som frihetsberövad?

2018-02-17 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej Lawline, jag blev i början av Februari arresterad för misshandel (är endast misstänkt) fick sitta i arresten i fyra dagar då jag vägrade erkänna något jag inte gjort men blev frisläppt vid häktningsförhandlingen (Fortfarande misstänkt). När jag väl kom hem så började personen som jag ska ha "misshandlat" och hennes vänner smutskasta mig i diverse facebookgrupper. De märkte att jag blivit släppt då jag började radera kommentarer och inlägg i en av grupperna som de spred sitt förtal och smutskastning på och gjorde då en falsk anmälan till polisen om att jag ska ha hotat dem med vapen på sociala medier. Polisen stormade mitt boende cirka halv fyra på natten och frihetsberövade mig ännu en gång. Jag blev däremot frisläppt 24 timmar senare efter att ha gett ut mina lösenord till sociala medier för att motbevisa deras falska anklagelser. Jag skulle helst vilja anmäla åklagarmyndigheten som blint litar på dessa personer som bestämt sig för att göra mitt liv ett helvete pga av personliga dispyter men förstår att det är idioti att gå upp mot staten. Min fråga till er är nu, hur går jag tillväga för att anmäla dessa personer samt få ersättning för intrånget mot mitt privatliv som den frihetsberövning som skett? Vill även söka ersättning för tiden i arresten vid misstanke om misshandel men det kommer i ett senare skede då jag ännu är misstänkt.Tack!
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att det är åklagaren/polisen som du vill anmäla och inte de personer som har anklagat dig för att ha hotat dem. Anmäla åklagare/polis? En åklagare/polis kan man anmäla på två olika sätt - antingen till polismyndigheten om du anser att åklagaren/polisen har begått ett brott eller till Justitieombudsmannen (JO) om du anser att åklagaren/polisen har brustit i sin tjänsteutövning. Av de uppgifter du anger verkar inte åklagaren eller polisen ha begått något brott (vilket i ditt fall eventuellt skulle kunna vara hemfridsbrott eller olaga frihetsberövande, se 4 kap 6 § samt 4 kap. 2 § brottsbalken). För att polisen ska ha en laglig rätt att göra en husrannsakan räcker det med att de har en anledning att anta (ett lågt ställt beviskrav) att ett visst, konkret brott har begåtts. Det krävs även att fängelse finns med i straffskalan för det misstänkta brottet.Angående att de har frihetsberövat dig får man kolla på reglerna i 24 kap. rättegångsbalken. En polis har en rätt att gripa någon om det finns skäl att anhålla någon. Den gripne ska så snart som möjligt förhöras och därefter beslutar åklagare om den misstänkte ska anhållas. Om den misstänkte inte anhålls ska beslutet om gripandet omedelbart hävas (se 24 kap. 7 samt 8 § rättegångsbalken). Vidare får en person anhållas i avvaktan på att domstolen ska pröva frågan om häktning. En person får också anhållas om det är av stor vikt för utredningen. Ett beslut om att anhålla någon fattas av åklagare. Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren göra en häktningsframställan till domstol (se 24 kap. 6, 11, 12 samt 13 § rättegångsbalken). Ersättning för ett frihetsberövande: Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att exempelvis bedöma skadans storlek. Allmänna förutsättningar för rätt till ersättning är att du måste ha varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad för att kunna ansöka om ersättning hos Justitiekanslern (JK) när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (se 2 § frihetsberövandelagen).De skador som kan ersättas är för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 § frihetsberövandelagen). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada. I ditt fall kommer du förmodligen inte kunna få någon ersättning för de 24 timmar som du var frihetsberövad. Vidare är det som du säger angående din tid i arresten, att du får vänta till förundersökningen är nedlagd eller att en frikännande dom meddelas innan du kan lämna in ditt krav om ersättning till JK. Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

Oskyldigt frihetsberövande och ersättning

2017-06-09 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Jag blev oskyldig frihetsberövad. Jag vill ha ersättning för vad jag har blivit utsatt för och att jag blev misstänkt för brott som jag inte har begått och blev oskyldigt frihetsberövad under 3 dagar när jag var höggravid och fick ingen mat, fick sitta anhållen, på grund av all den stress och oro jag har fått var med om så har det gjort att jag födde 3 veckor förtidigt och fick komplikationer under förlossningen och har fått högt blodtryck och fick graviditets diabetes och dom har gjort så jag mår riktigt dåligt och känner mig så krängt och förnedra vill ha en blankett så ja kan ansöka om ersättning eller skadestånd för att detta som har hänt är absolut inte okej och att jag ska bli ner kastad i en trappa av en polis som riskera att skada mitt barn i magen är så fruktansvärt och hemskt jag mådde jätte dåligt under denna perioden jag hamnade chock den dagen som allt händer sen dess har inte kunna sova ordentligt och tappat min aptit och mår allmänt efter denna fruktansvärd händelse. Jag behöver hjälp med hur man ansöker om skadestånd.
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Jag beklagar den svåra situation som du har blivit utsatt för! Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714), frihetsberövandelagen. Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att t.ex. bedöma skadans storlek.Allmänna förutsättningar för rätt till ersättningDen som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg enligt 2 § frihetsberövandelagen.Skador som ersättsErsättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brotts­miss­tanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada d.v.s. skada avseende en persons fysiska eller psykiska hälsa, enligt frihetsberövandelagen.Ersättning för lidandeMed lidande avses bl.a. de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande får antas innebära. Ersättningens storlek bestäms med utgångspunkt i hur länge frihetsberövandet har varat. Därför behöver du inte ge in någon särskild utredning för att få ersättning för lidande.Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 15 000 kr per månad.Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning. Det gäller främst om misstankarna har avsett ett särskilt allvarligt brott. Förhöjd ersättning utgår också till ungdomar i åldern 15 – 18 år. Sådana omständigheter tar Justitiekanslern hänsyn till självmant.Ersättning för förlorad arbetsförtjänstErsättning för förlorad arbetsförtjänst utgår i princip endast för de dagar som frihetsberövandet pågått. Med arbetsförtjänst avses t.ex. arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och utbildningsbidrag. Det är du som sökande som ska visa att du gått miste om inkomst och hur mycket du har förlorat under tiden du var frihetsberövad. Det innebär att du måste ge in utredning som styrker dina uppgifter. Utredningen kan bestå av intyg eller liknande från arbetsgivaren, a-kassan etc.Ersättning för utgifterEndast vissa typer av utgifter ersätts enligt frihetsberövandelagen. Det gäller exempelvis kost­nad för resa från häktet till bostaden. Kostnader som du har haft för t.ex. bostads­hyra, telefon m.m. och som har blivit ”onödiga” ersätts dock inte enligt denna lag. Även avse­­ende utgifter är det du som måste ge in den utredning som krävs för att styrka anspråket, t.ex. ett kvitto.Ersättningen kan i vissa fall jämkas, vilket betyder att den kan vägras eller sättas ned (se 6 §). Jämkning kan ske om den skadelidande genom sitt eget beteende har orsakat beslutet om fri­hetsberövande eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att er­sätt­ning lämnas. Om frihets­berövandet har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd, kan ersättningen sättas ned efter vad som är skäligt.HandläggningenNär ansökan har kommit in till Justitiekanslern begär han eller hon ett yttrande från den åklagarkammare som har handlagt ärendet. När åklagaren har lämnat sitt yttrande tar en handläggare ställning till om det ska skickas till dig för synpunkter. Oftast behövs detta inte och då är ärendet klart för beslut. I normalfallet är handläggningstiden cirka fyra till sex månader. Beslutet skickas till dig eller ditt ombud. Normalt tar det cirka tio arbetsdagar från det att beslutet har fattats till dess att eventuella pengar betalas ut.Hur man ansöker om ersättningDu kan ansöka om ersättning genom att själv fylla i Justitiekanslerns blankett och skicka in den till Justitiekanslern. Om du anlitar ett juridiskt ombud kan du få er­sätt­ning för skäliga om­buds­kostnader, under förutsättning att du beviljas annan ersättning. Enligt Justitiekanslerns praxis utgår ersättning för ombudskostnader normalt för en timmes arbete för ombudet.Barn, (den som är under 18 år), får inte själva ansöka om ersättning. Istället är det vårdnadshavaren, eller vid gemensam vårdnad båda vårdnadshavarna, som ska ansöka för barnets räkning. Ansökan ska alltså vara underskriven av sökandens samtliga vårdnadshavare. Företräds en sökande under 18 år av juridiskt ombud krävs fullmakt till ombudet underskriven av sökandens vårdnadshavare, eller vid gemensam vårdnad av båda vårdnadshavarna.Sökanden ska i samband med ansökan ge in ett personbevis utvisande samtliga vårdnadshavare och folkbokföringsadress. Det gäller även sökande med juridiskt ombudJustitiekanslerns beslut kan inte överklagas. Om en person är missnöjd med beslutet kan denne i stället väcka talan mot staten genom att ansöka om stämning i tingsrätt.Det finns inga bestämda regler för hur en skadeståndsansökan ska skrivas Handläggningen hos Justitiekanslern är skriftlig och du måste därför skriva hit för att Justitiekanslern ska ta ställning till ditt anspråk. Det är du som begär skadestånd som ska tillhandahålla de uppgifter som krävs för att Justitiekanslern ska kunna bedöma om du har rätt till ersättning av staten. I din ansökan måste du därför lämna en detaljerad beskrivning av vad som har inträffat och förklara varför du anser att du har rätt till skadestånd. Ange också det belopp som yrkas och förklara hur det har beräknats. Det är också du som sökande som ska ge in den utredning som krävs för att Justitiekanslern ska kunna bedöma om och i vilken utsträckning som en rätt till skadestånd föreligger. För att bedöma skadans storlek krävs därför i regel att du ger in ett skriftligt underlag, t.ex. kvitto eller liknande som visar att du har haft de kostnader som du begär ersättning för. I de flesta fall krävs att myndigheten eller domstolen har gjort sig skyldig till ”fel eller försummelse vid myndighetsutövning” för att skadestånd ska kunna bli aktuellt. Anmäla polisen för tjänstefelOm du anser att polisen har misshandlat dig eller använt övervåld genom att slänga ned dig för en trappa som du berättar om i din fråga, kan du anmäla händelsen till Justitieombudsmännen som då kan göra en utredning. Det enklaste sättet att skicka in en anmälan är att använda formuläret på JO:s hemsida. SvarJag kan inte med säkerhet bedöma storleken på eventuell ersättning du har rätt till men du kan ansöka om ersättning för att du varit oskyldigt frihetsberövad genom denna blankett: http://www.justitiekanslern.se/media/2154/ansokningsblankett.pdfDu kan anmäla polisen för tjänstefel genom denna blankett: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Skicka-in-anmalan/RekommendationJag rekommenderar att du själv gör ansökan till JK och anmälan JO. Ifall du tycker att det är krångligt kan du anlita en jurist som hjälper dig att skriva ersättningsanspråket. Om du vill anlita Lawline Juristbyrå kan du få hjälp med att skriva ansökan till ett fast pris. I så fall är du välkommen att mejla mig jessica.konduk@lawline.se då vidarebefordrar jag dig till en kollega. Källor 2017-06-09: http://www.justitiekanslern.se/ och https://www.jo.seHoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,