Hur får man upprättelse när man suttit oskyldigt anhållen?

2021-08-18 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |En släkting till mig blev anmäld för våldtäkt av sin f d sambo. Blev hämtad av polis i hemmet utan förvarning eller någon förklaring. Satt anhållen i nästan tre dygn. Efter förhör, läkarundersökning m m släpptes han och polisen lade ner ärendet. Förutom att han blev chockad känner han sig både ledsen, arg och framförallt kränkt eftersom han är oskyldig och önskar han kan få någon form av upprättelse och därmed också en markering till f d sambon att en så allvarlig anklagelse är helt oacceptabel. Har han någon juridisk möjlighet att få upprättelse och i så fall på vilket sätt?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få upprättelse finns det två saker som din släkting kan göra. Först och främst kan han anmäla din före detta sambo för falsk angivelse, falsk tillvitelse och förtal. Han kan även ansöka om ersättning från staten för att han varit frihetsberövad. Jag kommer gå närmare in på de båda alternativen nedan.Han kan anmäla sin före detta sambo för falsk angivelse, falsk tillgivelse och förtalOm din släktings före detta sambo visste att han var oskyldig till våldtäkt men ändå valde att anmäla honom med avsikt att få honom dömd så kan hon ha gjort sig skyldig till falsk angivelse (15 kap. 6 § brottsbalken). Om det istället var så att hon anmälde honom trots att hon visste att han var oskyldig, men utan avsikten att få honom dömd så kan hon istället ha gjort sig skyldig till falsk tillvitelse (15 kap. 7 § brottsbalken). Båda dessa brott ger ett straff på fängelse i högst två år.Om din släktings före detta sambo har pekat ut din släkting för att ha våldtagit henne så kan han även anmäla henne för förtal. Att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som syftar till att orsaka andras missaktning är nämligen ett brott (5 kap. 1 § brottsbalken). Det krävs dock att hon har spridit dessa uppgifter till andra än bara polisen eller myndigheter.Jag har tyvärr inte tillräckligt med information för att avgöra om din släktings före detta sambo kommer kunna bli dömd för något av dessa brott, men jag skulle rekommendera din släkting att anmäla henne. Då utreder polis och åklagare brottet för att avgöra om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal. Polisanmälan görs genom att ringa 114 14 eller genom att besöka en polisstation.Ansöka om ersättning av staten för frihetsberövandeRegler om ersättning vid frihetsberövanden finns i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (fortsättningsvis kallad frihetsberövandelagen).Den som varit anhållen i minst 24 timmar i sträck och blivit släppt eller friad vid en efterföljande domstolsprövning kan ha rätt till ersättning från staten (2 § frihetsberövandelagen). Ersättning kan man få för förlorad arbetsinkomst, utgifter, intrång i näringsverksamhet och lidande (7 § frihetsberövandelagen). Skadan som man får ersättning för måste vara en direkt följd av anhållandet, vilket innebär att ersättning för skador som orsakats av själva brottsmisstanken inte ersätts.Eftersom din släkting suttit anhållen i nästan tre dygn och sedan blev frisläppt då ärendet lades ner så är min bedömning att han har rätt till ersättning. Han måste själv ansöka om ersättningen via Justitiekanslern. Ansökningsblanketten finns att ladda ner på Justitiekanslerns hemsida och där finns även mer information om ersättning vid frihetsberövande.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur lång är preskriptionstiden för ansökan om ersättning vid frihetsberövande?

2020-12-03 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hir lång tid efter kan man söka ersättning vid oskyldigt frihetsberövande?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning vid frihetsberövanden regleras i Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. I lagen finns dock inga bestämmelser om preskriptionstid, det finns alltså inte någon regel som anger inom vilken tid den som varit frihetsberövad måste ansöka om ersättning för att ha rätt till sådan. Istället gäller normal preskriptionstid, vilket regleras i Preskriptionslag (1981:130). I lagen framgår det att normal preskriptionstid är 10 år (2 § första stycket Preskriptionslag). Preskriptionstiden börjar löpa den dag du blir frihetsberövad. Detta framgår av Högsta Domstolens dom NJA 2018 s. 793. Om man vill ha ersättning för all den tid man suttit oskyldigt frihetsberövad måste man alltså ansöka om ersättning inom 10 år räknat från den första dagen som man blev frihetsberövad. Mer information om ersättning vid frihetsberövande finns på Justitiekanslerns hemsida där det bland annat går att ladda ner en ansökningsblankett för att få ersättning. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Vilken ersättning har jag som suttit oskyldigt häktad rätt till?

2020-11-18 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej,Jag har suttit oskyldigt häktad med restriktioner i 6 månader och är friad i tingsrätten på samtliga punkter.min fråga är vilken storlek på skadestånd som jag kan ansöka om, på JK's sida finns det en taxa men den säger endast 30" Mån 1 och därefter 20" per månad fram till och med månad 6.jag hade precis startat ett företag och levde på mina besparingar, den sista gången som jag arbetade var min inkomst ca. 500" och då arbetade jag endast 6månader.Vad borde vara en rimlig nivå, jag är nu hos kronofogden och hos flertalet inkassobolag plus det psykiska lidandet som inte bara jag utan anhöriga fått gå igenom samt att det nätverk som jag hade byggt upp av affärskontakter är helt raserat.tack på förhand
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vi börjar med att kolla i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Enligt lagens 2 § första stycke 1 phar man rätt till ersättning om man suttit häktad och sen blivit frikänd. I enlighet med 7 §ska ersättningen täcka utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Hur hög ersättning är du berättigad?Du har rätt i att ersättningsanspråken till stor del styrs av schabloner, men den taxan du hänvisar till avser ersättning för lidande och inte förlorad arbetsförtjänst. Det är svårt för mig att ge dig ett exakt svar eftersom Justitiekanslern (JK) gör en helhetsbedömning i det enskilda fallet, men jag ska redogöra för vissa riktlinjer man utgår ifrån.Ersättning för förlorad arbetsförtjänst och intrång i näringsverksamhetGrunderna "förlorad arbetsförtjänst" och "intrång i näringsverksamhet" avser att kompensera när en persons försörjning har drabbats.Ersättningen ska be­stämmas till ett belopp som motsvarar vad den frihetsberövade har förlorat genom själva frihetsinskränkningen. Med detta menas i första hand ett direkt inkomstbortfall till följd av att den frihetsberövade inte kunde utföra sin vanliga sysselsättning. Det kan vara svårare att uppskatta inkomstbortfallet när man är egenföretagare och särskilt när frihetsberövandet har skett i samband med uppstarten av ditt företag, men ha med dig att det är du som ersättningssökande som måste styrka hur stor inkomst du har gått miste om under tiden du var frihetsberövad. Du måste alltså utreda det själv och bifoga utredningen i din ansökan.Ersättning för lidandeFrihetsberövandelagen ger ingen vägledning för hur ersättning för lidande ska beräknas, men enligt lagens förarbeten är syftet med ersättningen att kompensera för obehagliga känslor som rädsla, förnedring, skam och liknande reaktioner (prop. 1997/98:105 s. 56.). Att kunna mäta någons lidande i pengar är naturligtvis en mycket svår uppgift, därför utgår man i första hand från normalersättningen enligt schablon. Ersättningens storlek bestäms med utgångspunkt i hur länge frihetsberövandet varat, men vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning. Tex: om lagföringen varit förenad med stor medial uppmärksamhet, hur man har behandlats under själva frihetsberövandet, hur utredningen gått till m.m. Att du förlorat en del värdefulla affärskontakter skulle kunna vara en omständighet som är ersättningsgrundande i form av lidande. Med andra ord så gör JK en samlad bedömning i det enskilda fallet.Vad gäller Kronofogden och Inkasso är jag osäker på vad som gäller. Det är tveksamt om det skulle kunna anses som "utgifter" enligt 7 §, då det i första hand avser utgifter för resor till eller från anstalt. Det är möjligt att det skulle kunna räknas till lidande men jag kan inte hitta någon rättspraxis på det. I vart fall borde du ha med det i din ansökan så JK kan ta beslut i den frågan.SammanfattningOm du har suttit oskyldigt häktad är huvudregeln att du har rätt till ersättning och du själv måste ansöka om det hos JK. Ersättningen bestäms individuellt men den totala ersättningen kan avse 1) ersättning för utgifter, 2) ersättning för förlorad arbetsinkomst och ersättning för intrång i näringsverksamhet + 3) ersättning för lidande. JK gör alltså en helhetsbedömning i det enskilda fallet men med utgångspunkt från schablon och praxis. Som du säkert förstår är det omöjligt för mig att säga hur hög ersättning du är berättigad, men det här är i vart fall några riktlinjer som JK utgår ifrån. Jag skulle föreslå att du läser JKs yttrande i Diarienr: 5724-18-4.1, där redogörs beräkningen av ersättning vid frihetsberövande väldigt tydligt och pedagogiskt.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du känner mer klarhet i din situation, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Ersättning för häktad tid

2020-07-19 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej jag blev misstänkt för mord den 2 februari och satt oskyldig häktat 3.5 månad förlora mitt jobb och inkomst och mådde ohört dåligt o psykisk nu efter 2.5 år så blev det nerlagt. Va kan man förvänta sig i skadestånd typ
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet? Jag tolkar det som att du undrar hur ersättningen kommer se ut för dig för den tid du suttit häktad. När det kommer till denna situation är det lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen) som blir tillämplig (1 § frihetsberövandelagen). Vad säger lagen?Huvudregeln är att den som har varit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om det meddelas frikännande dom, åtalet avvisas eller avskrivs eller förundersökningen avslutas utan att åtal väcks (2 § första stycket första punkten frihetsberövandelagen). Vad omfattas av ersättningen? Ersättning enligt 2 § frihetsberövandelagen lämnas för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande (7 § frihetsberövandelagen). Här omfattas alltså förlusterna du lidit från det förlorade arbetet samt det psykiska lidande du genomgått. Här måste du visa på att du har förlorat jobbet och inkomsterna därifrån. När det kommer till det psykiska lidandet kommer en individuell prövning att göras. Man tar då hänsyn till din egen upplevelse av lidandet, hur lång tid du satt häktad, allmänna etiska och sociala värderingar i samhället och omständigheterna i det särskilda fallet. I vissa fall kan det bli aktuellt med en förhöjd ersättning när det kommer till mer allvarliga brott, vilket mord kan argumenteras för att vara. Hur ska jag gå tillväga för att få ut eventuell ersättning? Du lämnar in din ansökan genom att fylla i denna blankett och skicka in eventuella bilagor och intyg/avtal till Justitiekanslern på följande adress:Justitiekanslern Box 2308 103 17 StockholmDet finns även en checklista som kan vara till hjälp för dig i din ansökan. Du kan även läsa mer om just denna form av ersättning på Justitiekanslerns hemsida. Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Rätt till ersättning på grund av häktning?

2021-06-30 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |hej,,jag har suttit häktad sedan 2/6--29/6 för ett rån jag inte begått vilket videoinspelningar tydligt påvisade,,utredningen ska vara färdig fredag 2/7,,har jag rätt till skadestånd?när isåfall ska ansökan inlämnas och vilken summa ska jag lägga in om?? mvh tack
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en person blir häktad för ett brott på grund av misstanke så har denne rätt till ersättning från staten om1. det meddelas en frikännande dom,2. åtalet avvisas/avskrivs eller3. förundersökningen avslutas utan att åtal väcks (2 § första punkten lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Ansökan om ersättning kan inte lämnas in förrän någon av de ovannämnda punkterna 1-3 faktiskt har skett, en ansökan om ersättning kan alltså inte lämnas in i förväg. Det som du kan få ersättning för är1. utgifter,2. förlorad arbetsförtjänst,3. intrång i näringsverksamhet och4. lidande (7 § lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder).Ansökan lämnas in till Justitiekanslern som avgör hur stor ersättning du kan få. Mer information gällande ansökan och ersättning finner du på Justitiekanslerns hemsida, klicka här för att komma dit.Vänliga hälsningar,

För hur lång tid tillbaka kan man anmäla till justitiekanslern?

2020-12-02 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur långt tillbaka man kan anmäla ett ärende till JK? I detta fallet är det nog närmare 10 år tillbaka, där jag hade en husrannsakan där de tog precis allting jag kunde lagra något på, datorer, mobil (som jag använde i jobbet) med mera. Var utan sakerna i nästan ett år, för att sedan få ett brev att förundersökning är nedlagd, och jag kunde sedan hämta ut sakerna på stationen. Är det någon vits? Jag fick ju köpa ny telefon, dator osv. i och med att detta hände, så det har ju varit en ekonomisk förlust för mig, för något jag varit oskyldig till.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.JK är i princip fri att avgöra vad som ska tas upp till prövning på eget bevåg och ett ärende inskickat till JK kan inte få materiell anhängighet. Ett klagomål ska prövas bara om frågans beskaffenhet ger justitiekanslern anledning att ta upp saken till prövning.Rent formellt finns det inte någon bortre tidsgräns vad gäller JK-anmälningar. Justitiekanslern prövar dock generellt inte frågor som sträcker sig längre tillbaka i tiden än två år.I ditt fall är det således inte troligt att justitiekanslern kommer att ta upp ditt fall till prövning. Du kan rikta skadeståndsanspråk mot polisen visserligen, men tidsfristen för skadeståndsanspråk är 10 år från den dag skadan skedde.Med vänliga hälsningar.

Rätt till ersättning för frihetsberövande utan fällande dom

2020-07-31 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |HejJag har suttit häktad i 31 dagar misstänkt för misshandeln och olaga hot vilket yttra sig i att jag i nödvärn slog till min sambos näsa då ja avvärjde henne från att slå en yxa i mig jag blev häktad OCH under häktnings tiden mådde jag så dåligt av isoleringen att jag åkte in i psykos som varade i tre veckor vid huvudförhandlingen blev jag omedelbart släppt på fri fot i väntan på dom och jag kommer bli friad garanterat från brottsmisstanke nu undrar jag är jag berättigad skadestånd och isåfall hur mycket med tanke på mitt mående i psykos pga häktningen led psykiskt fruktansvärt mycket.mvh Tobbe
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten. Detta regleras i Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714).Den som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg, 2 § Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714).Ersättning lämnas för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande, 7 § Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714). Av det som framgår i din fråga, att du mått psykiskt dåligt i och med häktningen, bör det falla in under kategorin lidande, avseende ersättningsanspråk.Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att t.ex. bedöma skadans storlek. Detta åsyftar främst utgifter, förlorad arbetsförtjänst och intrång i näringsverksamhet. Den enskilda personen har inte samma krav gällande ersättning för lidande.Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 30 000 kr per månad till och med den tolfte månaden. Därefter ökar ersättningen successivt ju längre frihetsberövandet har pågått. I ditt fall skulle ersättning för lidande, enligt praxisen, kunna landa på ca 30 000 kr (för en månads frihetsberövande). Jag kan dock inte ge något exakt svar på hur de kommer att bedöma i det enskilda ärendet.Ansökningsblankett för ersättning hittar du här. Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att få skadestånd när jag varit anhållen och sedan blir släppt?

2020-07-04 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Har jag rätt att få skadestånd när jag varit anhållen och släppt?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En person som varit anhållen och senare blir släppt har möjlighet att få skadestånd från staten. Man kan ansöka om skadestånd från staten hos justitiekanslern (JK). Enligt 2 § lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder föreligger en rätt till ersättning från staten om någon har suttit häktad eller anhållen och antingen blivit släppt eller helt/delvis friad vid den efterföljande domstolsprövningen. Grundförutsättningen är alltså att frihetsberövandet inte hade ägt rum om misstanken varit "korrekt" från början. Här kommer ett exempel för att förklara regleringen: Om någon misstänkt för grov misshandel häktas och personen senare vid domstolsprövningen endast döms för ringa misshandel var häktningen antagligen felaktig. En person som misstänkts för ringa misshandel bör nämligen som regel inte häktas (se häktingsreglerna i RB 24 kap). Personen har alltså troligtvis rätt till skadestånd från staten för det felaktiga frihetsberövandet.Alla som blivit anhållna och sedan friade/släppta har dock inte rätt till skadestånd. Av 2 § lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder framgår nämligen att personen måste ha suttit anhållen i minst 24 timmar för att ha rätt till skadestånd.Frihetsberövandet måste även ha orsakat personen skada enligt 1 § samma lag. En person som har rätt till skadestånd kan få ersättning för utgifter, förlorad arbetsinkomst och personligt lidande kopplat till frihetsberövandet enligt 7 § samma lag.Om din fråga rör ett verkligt scenario rekommenderar jag dig att skicka in en ansökan till JK om du anser dig ha rätt till ersättning (ansökningsblanketten hittar du här).Hoppas du fick svar på din fråga!