Är det möjlight att få rätt mot läkare vid felbehandling?

2017-08-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, Jag behöver hjälp med att få rätt diagnos och rätt behandling, vilket det absolut inte har gjorts på sjukhuset jag sökt hjälp vid. Är det möjligt att få rätt mot läkare?
Lenita Pettersson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om du är missnöjd med t ex bemötande, diagnos, medicinering, avgifter, sekretessfrågor eller vårdgaranti kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting/din region. Dit kan du vända dig för att få råd och stöd, lämna synpunkter/klagomål och få information om dina rättigheter i vården. Patientnämnden kan dock inte avgöra om sjukvårdspersonalen begått något fel eller inte utan det är en fråga för verksamhetsansvariga i vården eller för Inspektionen för vård och omsorg, IVO.Om du råkat ut för en vårdskada, tycker att patientsäkerheten varit dålig i samband med vård eller behandling kan du anmäla det till IVO. De kan också pröva om de anser att en person är olämplig i sin yrkesroll. Händelsen får dock inte vara mer än två år gamla. Ta i första hand kontakt med patientnämnden i ditt landsting/din region och prata med en nämndetjänsteman som kan ge dig vägledning i hur du går vidare med ditt klagomål. Du kan både skriva och ringa patientnämnden och det bör finnas kontaktuppgifter på ditt landstings/din regions hemsida. Med vänlig hälsning,

Ersättning vid patientskada

2017-08-02 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag vill kolla med er om det går att överklaga brutal tandreglering som gjordes för 22 år sedan och gett medicinska och estetiska problem. Jag tolkar det som att jag isåfall får gå till domstol? Vilken domstol? Räknas som vårdskada isåfall? Täcker rättsskyddet i nuvarande hemförsäkring (folksam) sånt?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du har utsatts för en dåligt utförd tandreglering och nu önskar att söka ersättning.Vid felbehandling i samband med offentligt- eller landstingsfinansierad tandvård kan du ha rätt till ekonomisk kompensation genom patientförsäkringar Löf. I ditt fall har skadan uppstått för över tio år sedan varför rätten till sådan ersättning är preskriberad (2§ Preskriptionslagen och 23§ Patientskadelag). Preskription betyder att det har gått för lång tid från att skadan uppstod tills det att man söker kompensation. Det finns därför ingen möjlighet till ersättning.Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.Vänligen

Hur länge får min son vara omhändertagen enligt LVU?

2017-06-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min son har LVU då jag och mitt ex har haft missbruksproblematik och ska nu han flytta heltid hem till sin pappa. Han får inte än bo hos mig varannan vecka då enligt soc så har jag inte varit drogfri tillräckligt länge, snart varit det i 9 månader. Sedan bor jag hos min syster, som aldrig haft missbruks problem och enligt dom måste jag ha en egen lägenhet. Kan dom neka mig min egna son så länge jag inte har en egen bostad?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!LVU är en vårdlag som syftar till att skydda barn från olika typer av beteenden eller miljöer. Barn kan omhändertas enligt LVU av flera olika anledningar, en sådan är att en eller båda föräldrarna uppvisar sådana brister i omsorgen att de inte klarar av att ta hand om barnet på ett tillräckligt bra sätt. Det är viktigt att komma ihåg att det inte görs någon skuldbedömning av föräldrarna, utan även om de försöker så gott de kan, så kan det göras en bedömning som innebär att omsorgen inte når upp till de krav som ställs.Vård enligt LVU ska bedrivas så länge som den behövs (eller tills barnet blir för gammalt för att lagen ska vara tillämplig) och det är ingen avgörande faktor huruvida föräldrarna har egna boenden eller inte. Det kan givetvis påverka bedömningen om en förälder bor tillsammans med sin syster, men det går inte att säga att LVU:n kommer att upphöra när du skaffat eget boende, utan endast att man får göra en ny bedömning (som alltså kan komma fram till att vården ska fortsätta bedrivas, eller att den ska avslutas).

Får en sjuksköterska hålla kvar en patient?

2017-06-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kontext: Låst psykiatrisk slutenvårdsavdelning med vård enligt både Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Ponera att en patient skrivits in frivilligt enligt HSL på indikation självmordstankar. Denna ångrar sig sedan efter två timmar och står vid den låsta entrén, förnekar nu självmordstankar och vill promt bli utsläppt direkt. Det är jourtid och bedömmande läkare finns inte tillgänglig på plats, befinner sig i hemmet och kommer in vid behov, kan ta 15-60 min för läkaren att komma in i värsta fall. Vad säger lagen, kan jag (sjuksköterska) låta bli att öppna den låsta dörren fast att patienten förnekar aktiva självmordstankar, för att jag misstänker att denne ljuger, och i själva verket fortfarande har sådana tankar?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I huvudregel får vård bara ges med patientens samtycke. Patienten avgör själv om vård ska inledas och kan välja att avbryta vården när som helst. Detta framgår bland annat av 5 kap. 1 § patientlagen, som anger att vården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Sammantaget innebär detta att tvångsvård bara får förekomma om det sker med stöd i lag. Något sådant lagstöd finns inte i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), men väl i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).För att avgöra om du som sköterska har rätt att hålla kvar patienten vid sjukvårdsinrättningen måste vi således konsultera LPT, eftersom det är där vi finner reglerna om psykiatrisk tvångsvård.En förutsättning för att en patient ska kunna bli intagen för tvångsvård enligt LPT är att en legitimerad läkare har undersökt patienten och utfärdat ett vårdintyg. Om patienten motsätter sig att bli undersökt får han eller hon omhändertas för undersökning. Ett beslut om omhändertagande ska fattas av antingen en läkare i allmän tjänst eller en läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg (4 § LPT).Efter att ett vårdintyg har utfärdats får en läkare besluta att patienten ska hållas kvar vid vårdinrättningen tills frågan om intagning är avgjord. Om det är nödvändigt får man använda tvång för att hålla kvar patienten (6 § LPT). Inom 24 timmar efter att patienten ankommit till vårdinrättningen ska en chefsöverläkare besluta i frågan om intagning. Den beslutande läkaren ska vara en annan än den som har utfärdat vårdintyget (6 b § LPT).Av lagstiftningen framgår alltså att alla beslut om att omhänderta eller hålla kvar en patient vid en vårdinrättning måste fattas av en läkare. I det fall som du beskriver, där ingen läkare finns tillgänglig när patienten bestämmer sig för att lämna vårdinrättningen, saknas det alltså lagstöd för att hålla kvar patienten. Som sjuksköterska har du således inte rätt att hålla patienten inlåst i väntan på att en läkare ska komma och göra en bedömning.Jag skulle istället rekommendera att du försöker att prata med patienten och distrahera denne från att lämna inrättningen, dock utan att använda något tvång. När läkaren väl anländer kan han eller hon fatta ett beslut om att omhänderta patienten för undersökning, om det finns skälig anledning till det.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Retroaktiv sjukvård

2017-08-22 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej.Min partner var i Sverige och hälsade på mig medan han väntade på beslut för uppehållstillstånd under hösten 2016. Han blev under denna tid sjuk och blev akut opererad för gallblåseinflammation och låg på sjukhus i 6 dagar. Vi fick veta att ingen försäkring täckte då han hade haft gallstenar innan han kom hit och därför står vi som ersättningsskyldiga. I April 2017 fick han sitt uppehållstillstånd godkänt i Sverige och flyttade hem till mig direkt. Han är nu folkbokförd här, har svenskt personnummer och är registrerad på sfi.Vi bara undrar om det finns någon chans att när han nu bor här i Sverige, och omfattas av den svenska sjukvården att kanske skulden skulle kunna avskrivas helt eller delvis? Har försökt leta information men jag tror inte detta fall är så vanligt så vet inte riktigt vart jag ska vända mig för att få svar på frågan.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I Sverige används inte retroaktiva beslut, alltså sådana som påverkar även det förflutna. Om han inte hade rätt till gratis sjukvård då, så har han det inte nu heller.Gratulerar till uppehållstillståndet!Vänliga hälsningar,

Vart vänder man sig med sjukvårdstvister?

2017-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vart ska vi vända oss då det gäller en en sjukvårdstvist?
Fanny Malmqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Sjukvårdsjuridiken är ett mycket omfattande område så beroende på vad det är för typ av tvist så finns det olika alternativ. Jag rekommenderar er att gå in och läsa på Inspektionen för vård och omsorgs hemsida (HÄR) för att få mer information. Hoppas ni fick svar på er fråga!

Är det ok att bryta patientsekretess vid misstanke om brott

2017-06-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag arbetar på ett sjukhus. En av våra patienter brukar surfa på terrorisrsidor och verkar sympatisera med IS. Får vi informera polisen om detta?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Sjukvårdspersonal omfattas av sekretessbestämmelser för att skydda patienter, 6 kap 12 §, Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, se https://lagen.nu/2010:659. Sekretess innebär att det föreligger ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnandet av allmän handling eller på annat sätt, 3 kap 1 § Offelighets- och Sekretesslag (2009:400), OSL, se https://lagen.nu/2009:400. För sjukvården så omfattas sekretessen dessutom av röjande av uppgift om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, 25 kap 1 §, OSL. Sjukvårdspersonal får bryta sekretessen vid misstanke om brott när det gäller trafiknykterhetsbrott som antingen kommer att begås eller redan begås av patient, 10 kap 19 §, OSL, och då anmäla detta till Polisen. Vidare får ni lämna upp uppgifter om dessa begärs av domstol, åklagare eller Socialstyrelsen (samt andra specialfall), 6 kap 15 §, PSL. Sammanfattningsvis får vårpersonal inte bryta sekretessen gentemot patient i dagsläget grundat på misstanke om terroristbrott. Däremot så ligger det förslag hos Regeringen om att få bryta patientsekretessen vid misstanke om terroristbrott, men det har inte behandlats klart och ingen ändring i lagen har ännu skett. Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Felbehandling i vården - LÖF

2017-04-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har opererat mitt knä pga korsbandsskada och det har uppstått komplikationer efter operationen i form av att jag fått en blodpropp i vaden. Innan operationen bad jag läkaren muntligen om att jag ville få blodförtunnande för att undvika just detta. Detta pga att jag har haft vänner som tidigare gjort lika typ av operation och påpekade att det var av stor vikt. Läkaren sa innan operationen att "operationen inte är tillräckligt omfattande för att det borde behövas". I vilket fall upptäcktes blodpropp ett par veckor efter operationen. Detta leder i sin tur till att jag måste äta medicin mot detta närmsta halvåret, istället för att jag fått det från början som jag bad om och ta det i ett par veckor och sedan ha det ur världen. Detta leder till att jag inte kan äta andra mediciner samtidigt för att underlätta min rehabilitering då dessa inte får kombineras. Slutligen leder detta till att jag måste äta starka smärtstillande med otrevliga bieffekter och med största sannolikhet till längre rehabiliteringstid och även missar jag resor och dylikt pga blodproppen. Vilka anspråk kan jag rikta och vart? Samt har jag rätt till någon ersättning? Har sneglat lite på patientskadelagen 6§ 1p. Med vänlig hälsning, Hampus
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen, precis som du är inne på! Om det gäller vård som du fått via offentliga vården så finns LÖF - Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Du bör därför rikta ditt anspråk dit. Innan man gör en anmälan till LÖF bör man undersöka om ens skada lever upp till de grundläggande krav som krävs för att ersättas enligt patientskadelagen. Jag håller med om att 6 § 1p Patientskadelagen är den paragraf som bör kunna tillämpas i ditt fall. På LÖF:s hemsida kan du fylla i ett frågeformulär för att undersöka om din skada lever upp till dessa grundläggande krav som krävs för att ersättas enligt patientskadelagen,länk.Resultatet som du får av frågeformuläret är en enkel vägledning till om du rekommenderas att göra en skadeanmälan till LÖF eller inte. Om du sedan gör en skadeanmälan kommer LÖF göra en utredning för att klargöra om din skada omfattas av försäkringen och kan ersättas. Ersättningen beräknas enligt skadeståndsrättsliga grunder, vilket innebär att samma ersättning lämnas som om ärendet skulle ha prövats i allmän domstol. Om din skada är ersättningsbar får du information om vilka ersättningar som kan bli aktuella i ditt fall. Du behöver därför inte oroa dig i nuläget över om hur vilket ersättningsanspråk du bör sätta. Det finns mycket bra och lättläst information på LÖF:s hemsida. Gå gärna in där och kika! Se här. Bara så att du vet är det mer än hälften av alla LÖF ärenden där det inte betalas ut någon ersättning, men det kan ju vara värt att undersöka!Önskar dig lycka till! Med vänliga hälsningar,