Försäkringsersättning för patientskada

2017-11-07 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejVart vänder man sig till för att söka ersättning för fula och vanprydande ärr efter akuta operationer?
Filip Westling |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline! Vanprydande ärr är en patientskada som patienten kan få försäkringsersättning för. Bestämmelserna om b.la ersättning för patientskador hittas i patientskadelagen. Har ärret uppkommit efter/under behandling hos en vårdgivare som finansieras av landstinget omfattas du som patient alltid av en försäkring hos Löf, landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, vars uppdrag är att utreda och ersätta sådana patientskador. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med ett landsting eller en region omfattas av denna försäkring. Till Löf kan du anmäla en patientskada via deras hemsida, den hittar du här. De privatpraktiserande vårdgivarna utan vårdavtal är istället försäkrade hos privata försäkringsbolag och har en skyldighet att upplysa dig om vilket försäkringsbolag det är. Nästa steg för dig är alltså antingen att anmäla en skada till Löf, eller att ringa upp din privata vårdgivare och få information om vilket försäkringsbolag de har. Med vänliga hälsningar,

Vårdgarantin, privat vårdmottagning

2017-10-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Får en kommunal vårdmotagning hänvisa, rekommendera samt göra reklam för ett privat företag pga långa väntetider?
Magdalena Carlstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige finns numera en lagstadgad rättighet att få vård inom en viss tid; den så kallade Vårdgarantin. Om du som patient sökt vård vid en viss vårdmottagning och den inte kan erbjuda dig en tid inom vårdgarantins gräns ska du som patient informeras om detta och dessutom erbjudas vård hos en annan vårdgivare. Det finns inget hinder mot att den andra vårdgivaren är ett privat företag. Här kan du läsa mer om vårdgarantin: http://www.vantetider.se/veta-mer/vardgaranti/Hoppas att du fick svar på din fråga!

Stämma vården för orsak till annans död

2017-09-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har sökt lite på era q&a men såg inget om att stämma vården för orsak till annans död.Min styvfar var nyopererad för lungcancer i Linköping med en titthålsoperation. För lite över två veckor sedan. Några dagar senare körs han ner till Kalmar (hemsjukhuset). Han verkar pigg och motiverad trots omständigheterna. Två dagar senare på söndagen ringer han mamma och säger han mår illa och är yr och har hög puls. När hon kommer dit är han kritvit. Han börjar tappa känseln i fot och hand ögonen rullar i skallen på honom. Mamma tillkallar sköterskan. Det går fort sköterskan tillkallar läkare sedan blir styvfar medvetslös och ilas till intensiven där han avlider. Obduktion visar att operationssåret har spruckit och han förblödde till döds. Ingen tänkte på inre blödning så i våra ögon anser vi att vårdpersonalen har totalansvaret för hans bortgång. Vi vill stämma dom för det finns fler incidenter som inte är acceptabla som styvfar utsattes för under sina 10 månader i vårdens händer.
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Vi på Lawline vill börja med att beklaga sorgen!Om jag tolka din fråga rätt så vill du ha hjälp med vad ni ska göra nu. Det finns olika sätt att klaga på om man är missnöjd med vården.Du kan:- klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård- kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i ditt landsting eller region- anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO- anmäla till Diskrimineringsombudsmannen, DO- göra en polisanmälanOm ett allvarligt fel har inträffat har vårdgivaren(alltså personalen) i sig en skyldighet att utföra en lex Maria och då även anmäla händelser som har medfört eller har kunnat medföra en allvarlig vårdsskada (enligt 3:5 patientsäkerhetslagen). En lex Maria-anmälan bör göras till exempel- om en person fått felaktig eller otillräcklig information- vid förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar av läkemedel- vid utebliven eller fördröjd undersökning, vård eller behandling som man borde ha fått enligt vedertagen praxis- vid felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling- vid brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter.Om ni vet med er att ingen lex Maria har gjorts av personalen och då själva vill göra en anmälan vänd er i första hand till IVO och/eller patientnämnden. Eftersom enskilda personer inte kan göra en lex Maria kan man som enskild vända sig till IVO för att lämna ett tips eller anmäla ett klagomål.Patientnämnden gör inga medicinska bedömningar eller avgör huruvida vårdgivaren gjort rätt eller fel utan hjälper till att reda ut oklarheter och rådgör med dig om vad du bör göra och hur du tar dig vidare. Jag skulle rekommendera att ni både anmäler klagomål till IVO (genom denna länk) och tar kontakt med patientnämnden i ert landsting. Samt göra en polisanmälan. Att tänka på är att en polisanmälan väcks till enskild vårdpersonal medan man via IVO utreder helheten. Därav kan det vara bra, beroende på vad man vill uppnå, att både göra en polisanmälan och en IVO anmälan. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Önskan om kejsarsnitt och sen avnavling

2017-09-03 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej,Min sambo vill genomgå kejsarsnitt pga av förlossningsrädsla. Sjukhuset beviljade på samma grund snitt för vårat första barn. Finns det någon som juridiskt kan hjälpa oss få det beviljat igen?Den andra frågan är om sen avnavling. Har vi rätt att kräva att de väntar längre än 3 minuter? Då det ger barnet mer blod och studier visar att det påverkat finmotoriken mm.
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Juridiska aspekter Relevanta bestämmelser för detta område finns i bl.a. Hälso- och sjukvårdslag samt Patientlag. I Patientlagens sjunde kapitel regleras Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Enligt 7 kap. 1 § Patientlagen ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som denne föredrar när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Sammantaget har modern ingen uttrycklig laglig rätt att kräva ett kejsarsnitt eller sen avnavling även om en önskan av dessa behandlingsalternativ får ligga till grund för ett beviljande, ett beslut som tas av sjukvården. Socialstyrelsens vägledning avseende kejsarsnitt på moderns önskan Socialstyrelsens rapport 2011:09 Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan ger en vägledning av hur denna förfrågan kommer att bedömas. "När det inte finns medicinska skäl för att göra ett kejsarsnitt inne­bär detta oftast en högre risk för mor och barn på både kort och lång sikt än en vaginal förlossning. Därför är det viktigt att in­ ledningsvis ta en strukturerad och noggrann anamnes, där kvinnans skäl för att önska ett kejsarsnitt tydligt framgår. Det ska därefter värderas hur tungt vägande kvinnans skäl är. Vid svagt vägande skäl, exempelvis planeringsskäl, finns det ingen indikation för kejsarsnitt. Vidare görs en individuell bedömning. Om en patient som bedöms ha tillräckligt tungt vägande skäl har fått och förstått all information hon behöver samt har erbjudits och eventuellt genomgått stödsamtal och ändå står fast vid sin önskan om kejsarsnitt så är det motiverat att bifalla denna önskan. Kliniken bör också ha upprättat en plan för hur de olika kategorierna av kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinska skäl ska handläggas."Hur denna bedömning går till i praktiken och vad som vidare kommer att beslutas i just ert fall, är dessvärre svårare att konsultera om. Det tidigare beviljandet bör beaktas inför det kommande beslutet eftersom det påvisar att det fanns godtagbara skäl för kejsarsnitt inför den första förlossningen. Hoppas att detta gav en vägledning gällande dina frågor. Du kan alltid vända dig till Lawline igen om det skulle uppstå någon oklarhet. Vänligen,

Hemtjänstpersonal sprider vad som står i journalen

2017-10-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej jag har en hemtjänst personal som har gått runt och berättat till folk om vad det är för hjälp jag får och vad det står i min journal.. nu retar dessa människor mej för att jag får den hjälpen samt för min sjukdom. Hur går jag vidare.
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om tystnadsplikt och sekretess kan vara lite knepiga. Generellt sett kan man dock säga att hemtjänstpersonalen får kommunicera med varandra om vad du har för sjukdom och vilken typ av hjälp du behöver. Men personalen får självklart inte "sprida på stan" vad som står i dina journaler eller vilken typ av hjälp du får. I första hand tycker jag att du ska ta kontakt med den ansvarige på hemtjänsten, och berätta vad som har hänt och att du vill att de utreder vad som har hänt. Om du inte känner dig bekväm med att ta kontakt med hemtjänstbolaget, eller upplever att de inte gör något åt saken, kan du kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO har en upplysningstjänst som du kan ringa och få råd om hur du ska gå vidare med ärendet. IVO upplysningstjänst: 010-788 50 00På IVO:s hemsida (här) hittar du också information om hur man gör en anmälan.Lycka till och hoppas att allt löser sig för dig!Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.

Varför makulerar läkare uppgifter i patientjournalen?

2017-10-12 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Varför makulerar läkare uppgifter i patientjournalen?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I patientdatalagen (PDL) kan man finna bestämmelser om hur patientjournaler och journalhandlingar ska behandlas. I huvudregel får uppgifter i patientjournalen inte utplånas eller göras oläsliga på något sätt (3 kap. 14 § PDL). Undantag från detta gäller i vissa fall om patienten själv begär att en journalhandling ska förstöras. För att journalhandlingen ska förstöras krävs dock också att patienten anför godtagbara skäl för sin ansökan, att journalhandlingen uppenbarligen inte behövs för patientens vård och att det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara den (8 kap. 4 § PDL). Möjligheterna att makulera uppgifter i en journalhandling är således starkt begränsade.Enligt patientdatalagen ska journalhandlingar bevaras i minst tio år innan de gallras. Efter tio år är det alltså möjligt enligt patientdatalagen att makulera uppgifter ur patientjournalen i syfte att gallra bort dem. Många landsting och regioner har dock beslutat om totalbevaring av patientjournaler, vilket innebär att man sparar journalerna på obestämd tid och inte gör någon gallring alls.Svaret på din fråga är alltså att läkare under vissa förutsättningar makulerar uppgifter i patientjournalen på patientens begäran, eller när de ska gallras bort.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Narkotikaklassning av pregabalin under 2017

2017-09-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej jag undrar om lyrica har narkotikaklassats under 2017?
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ämnet pregabalin, vilket är det aktiva ämnet i läkemedlet Lyrica, är ännu inte narkotikaklassat i Sverige. Det förekommer dock diskussioner om att ändra det så det går inte att svara på om en sådan omklassificering kommer att ske i år eller senare, eller överhuvudtaget. Du kan hålla koll på lyrica på Läkemedelsverkets hemsida där de har en sökfunktion som heter "läkemedelsfakta". När jag söker på lyrica där dyker dessa resultat upp, du kan klicka dig vidare och läsa om dem.Ibland narkotikaklassas läkemedel direkt via den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), men Lyrica verkar inte vara föremål för en sådan prövning där heller i dagsläget. Du kan läsa om Lyrica på EMA:s hemsida här.Vänligen,

Felaktig diagnos - vart vänder jag mig?

2017-08-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej vill veta vart jag ska vända mig har fått diagnos blodcanser der visat sig att det var inte sant jag mår psykiskt dåligt.
Robert Green |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det första du kan göra är att klaga hos vårdpersonalen som har behandlat dig. Om inte detta hjälper dig kan du vända dig till patientnämnden i ditt landsting. De kan vägleda dig till rätt instans och reda ut ditt klagomål. Du kan även vända dig till hälsa och sjukvårdsnämnden, som i sin tur kan hjälpa dig och även anmäla vårdpersonalen. Du kan även ha rätt till patientskadeersättning, vilket regleras i 6 § patienskadelagen här. Länk:http://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/patientnamnden-stockholm/http://www.sll.se/politik/politiska-organ/halso--och-sjukvardsnamnden/Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom vid funderingar.Vänligen,