Vad kan jag göra när en feldiagnostisering leder till en allvarlig vårdskada och vårdgivaren har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter?
Hej Jag fråga er nu om det finns stöd i lagen att på något vis anmäla en verksamhetschef på ett sjukhus. Jag blev vård skadad, kom till sjukhus med en remiss för att en läkare på jouren misstänkte en tiaattack som skulle innerligen utredas. (Förstadiet till stroke)
Men på sjukhusets akutmottagning bytte de bort mitt personnummer så jag fick en annans EKG-registren på mig. Detta EKG tog de 20 minuter innan jag kom in på akuten. Som följd av detta blev jag hemskickad med fel diagnos och kom åter 4 dagar senare med en fullt utvecklad stroke och var medvetslös i fyra dygn jag blir aldrig återställd.
Hela denna vårdskada har jag stridigt om i sju år till Socialstyrelsen, IVO, Patientskadenämnden, LÖF med många överklagande. Men har förlorat på grund av att verksamhetschefen på sjukhuset aldrig Lex Maria händelsen som enligt lag skall göra. Verksamhetschefen har också ljugit för alla dessa instanser som jag anmälde händelsen till, därför har jag heller inte fått den ersättning jag hade rätt till.
Nu för ett halvår sedan polisanmälde jag verksamhetschefen för tjänstefel mm. men de bara lägger ner det hela jag har även överklagat ända upp till riksåklagarmyndigheten, men får bara samma svar. En verksamhetschef på ett sjukhus betraktas i lagen som en läkare, en läkare kan man inte polisanmäla.
Alltså kan en sådan person gömma sig bakom lagen.
Nu är min frågeställning.
Hur ska jag komma åt en sådan verksamhetschef som jag betrakta som en tjänsteman, så att jag kan gå vidare i livet
Lawline svarar
Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Om jag har förstått din fråga rätt så har sjukhuset gjort ett gravt misstag genom att blanda ihop dig med en annan patient, vilket har lett till att du har fått en allvarlig vårdskada. Du har dessutom försökt att vända dig till Socialstyrelsen, IVO, Patientskadenämnden, LÖF och Polisen utan några resultat, vilket beror på att sjukhusets verksamhetschef aldrig har lex Maria-anmält händelsen och denne vid flera gånger har ljugit om situationen. Du undrar därmed hur du skulle kunna gå vidare med situationen och "komma åt" verksamhetschefen.
Jag vill börja med att beklaga allt det som du har blivit utsatt för. Jag förstår också att det har varit en lång och jobbig process. För att försöka få klarhet i situationen så får vi gå in i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen (PSL), Patientskadelagen, Patientlagen, Brottsbalken (BrB) och Skadeståndslagen (SkL). Jag vill redan nu förvarna om att svaret är ganska långt, och att jag kommer att börja med att övergripligt berätta om de principer som gäller inom hälso- och sjukvården. Jag kommer även att redogöra för vad som gäller när det kommer till skador inom vården, för att sedan mer gå in på om det är möjligt att ställa verksamhetschefen till svars personligen. Svaret kommer att avslutas med några råd.
Det finns krav på att verksamheter inom hälso- och sjukvården ska uppfylla krav på "god vård"
Inledningsvis så kan det vara värt att nämna att det är vårdgivaren som bedriver hälso- och sjukvården. Exempel på vårdgivare är kommunen, landstinget, egenföretagare eller aktiebolag, och ett sjukhus är förstås ett exempel på en verksamhet.
När det kommer till driften av en verksamhet så är det viktigt att kraven på "god vård" uppfylls. Detta innebär bland annat ett ansvar för vårdgivaren att se till så att vården är av god kvalitet, och att dina behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Det är dessutom vårdgivaren som har ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador (Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 1 §). Vårdgivaren har dessutom en skyldighet till att främja patientsäkerhet och att kontinuerligt jobba mot att minska antalet vårdskador (PSL 3 kap 1-4 §).
Det låter som att du har drabbats av en allvarlig vårdskada
Det låter utan tvekan som att du kan ha råkat ut för en vårdskada, då skadan har inträffat inom vården och stroken möjligtvis hade kunnat undvikas om du inte hade blandats ihop med en annan patient. I bedömningen om det rör sig om en vårdskada så är det alltså av yttersta vikt att skadan skulle ha kunnat undvikas om rätt åtgärder hade satts in. Vårdskadan skulle dessutom kunna klassas som som en allvarlig vårdskada med tanke på att du skriver att du aldrig kommer att bli återställd och att detta därmed kommer att påverka dig resten av livet (PSL 1 kap 5 §).
Vårdgivaren har en skyldighet att göra en lex Maria-anmälan vid en allvarlig vårdskada
Vårdgivaren har först och främst en skyldighet att göra en utredning vid alla typer av vårdskador (PSL 3 kap 3 §). Vid allvarliga vårdskador så måste dock vårdgivaren även göra en anmälan till IVO, alltså en lex Maria-anmälan. Du nämner i din fråga att det som du råkade ut för inte har lex Maria-anmälts. En vårdgivare är dock skyldig till att göra en sådan anmälan, och ska dessutom ha en anmälningsansvarig som har som ansvar att rapportera in till IVO. Den anmälningsansvarige är den som vårdgivaren utser, och kan t.ex. vara administrativ personal, verksamhetschefen eller chefsläkaren. Jag antar att det är verksamhetschefen som är ansvarig i ditt fall, då du främst nämner denne i din fråga. Anmälan ska vara inne hos IVO så snabbt som möjligt, men i regel senast inom två månaders tid. Det är alltså med andra ord så att vårdgivaren har en anmälningsskyldighet till IVO, som denne har underlåtit sig att göra i ditt fall (PSL 3 kap 5-7 §).
Du har rätt att bli underrättad
Du ska bli underrättad när du har blivit drabbad av en vårdskada. Vårdgivaren ska då dessutom informera om:
- vad man tänker göra för att en liknande händelse inte ska inträffa igen
- möjligheten att anmäla till IVO
- möjligheten att begära ersättning
- patientnämndernas verksamhet
Om vårdgivaren beslutar att göra en lex Maria-anmälan så ska du informeras om det likaså (Patientlagen 11 kap 2 §, PSL 3 kap 5 & 8 §). Om du önskar att delta i patientsäkerhetsarbetet så ska vårdgivaren också ge dig möjlighet att göra det (Patientlagen 11 kap 4 §, PSL 3 kap 4 §).
Patientskadenämnden kan främja kommunikation mellan patienten och vårdgivaren
När man inte upplever att kontakten mellan en själv som patient och vården fungerar, så kan man vända sig till landstingets eller regionens patientnämnd/förtroendenämnd. Detta förutsätter jag att du redan har gjort med tanke på att du har försökt att reda ut denna situation under så många år nu. Det är dock dit du kan vända dig när upplever att den vård som du har fått inte har varit som den ska. Det är kostnadsfritt, men de gör å andra sidan inte heller några medicinska bedömningar eller ställningstagande huruvida vården har varit korrekt eller inte. Nämnden kan däremot bidra till en främjas kommunikation mellan dig och vårdgivaren, och ge dig den information som du behöver för att kunna tillvarata dina intressen på bästa sätt.
Enskilda personer kan göra anmälningar till IVO
När man har varit i kontakt med vårdgivare eller patientnämnden, så kan man i vissa fall även vända sig till IVO om man fortfarande inte upplever att man får sina intressen tillvaratagna. IVO utövar nämligen tillsyn över bland annat hälso- och sjukvården (PSL 7 kap 1 §). Du har helt rätt i att endast vårdgivaren kan lex Maria-anmäla. Du kan dock som privatperson själv lämna in tips och göra en anmälan om klagomål till IVO (PSL 7 kap 10 §). IVO utreder nämligen anmälningar från privatpersoner så länge de är av en mer allvarlig karaktär. Ett exempel på sådana "mer allvarliga händelser" är som i ditt fall där patienten har fått permanenta besvär. IVO kan även på eget initiativ inleda utredningar mot hälso- och sjukvården, om de upplever att det behövs (PSL 7 kap 19 §).
När IVO har fått in din anmälan så gör de i regel en bedömning utifrån Patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. De ser bland annat till varför det har blivit som det har blivit, och hur vårdpersonalen har agerat. Vårdgivaren får dessutom också en chans att kommentera utredningen. Om IVO anser att en vårdgivare inte fullgör sina lagstadgade skyldigheter och på så sätt exempelvis äventyrar patientsäkerheten så kan IVO förelägga vårdgivaren att uppfylla de underlåtna skyldigheterna. Föreläggandet kan dessutom förenas med vite, för att säkerställa så att det följs (PSL 7 kap 24 §). IVO kan utöver detta också komma med förslag på vad man bör gå vidare med det hela, och hur man ska kunna undvika en liknande händelse även i framtiden.
Om IVO bedömer att personal inom hälso- och sjukvården inte bör jobba därinom, så görs även där en utredning som sedan exempelvis kan utmynna i en ansökan om indragen licens hos HSAN - Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (PSL 7 kap 29-30 §). Om sjukvårdspersonal i sin yrkesutövning är skäligen misstänkt för brott så ska IVO dessutom anmäla detta till åtal.
Feldiagnostisering kan ge rätt till patientskadeersättning
Du skriver dessutom att du har varit i kontakt med LÖF - Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, och att du inte upplever att du har fått all den ersättning som du har rätt till. Det är svårt för mig att uttala mig ordentligt på denna punkt då jag inte har all den information jag behöver för att kunna göra det. Det är givetvis skillnad på om du exempelvis inte har fått någon ersättning, eller helt enkelt bara inte har fått så mycket som du anser dig ha rätt till.
Utgångspunkten är oavsett att man har rätt att vända sig till det försäkringsbolag där vårdgivaren har sin patientförsäkring, om man önskar söka ersättning för sin vårdskada. Just Patientförsäkringen LÖF ansvarar i regel för vård som bekostas av landstinget, och arbetar bland annat för en ökad patientsäkerhet. I ditt fall så tycks det vara så att du blev feldiagnostiserad, vilket är en post som generellt ger dig rätt till ekonomisk ersättning. (Patientskadelagen 6, 12-13 §). Ersättning kan exempelvis ges för
- Nödvändiga eller skäliga merkostnader
- Nödvändiga eller skäliga merkostnader
- inkomstförlust
- psykiskt och fysiskt lidande under läkningstiden
.- bestående besvär och begränsningar, eller utseendemässiga förändringar (SkL 5 kap 1-5 §).
Patientskadenämnden kan lämna rådgivande yttranden
Du kan få ärendet prövat av Patientskadenämnden, om du har fått ett besked från försäkringsbolaget som du inte är nöjd med. De kan nämligen lämna rådgivande yttranden. Det måste dock vara frågan om ett "aktivt" ärende, och ska göras inom ett år från det att LÖF meddelade sitt beslut (Patientskadelagen 17-17 a §).
Du kan även ansöka om skadestånd enligt Skadeståndslagen
Patientskadelagen hindrar dig dock inte från att ansöka om skadestånd enligt Skadeståndslagen. Vårdgivaren kan då behöva betala skadestånd om skadan kan anses vara ett resultat av att personalen har agerat försumligt (SkL 3 kap 1 §). Vad som dock kan vara bra att vet är att detta alternativ kan ses som mer riskfyllt och du kan bli tvungen att betala höga rättegångskostnader. Det kan också bli en lång och utdragen process.
Har verksamhetschefen begått tjänstefel?
Att "komma åt" verksamhetschefen i dennes arbete verkar med andra ord vara svårt i ditt fall. Detta med tanke på att tanken är att man i första hand ska gå genom patientnämnden, IVO m.m, vilket du redan har försökt med. Det finns någonstans en grundidé om att vården ska rätta till sina egna fel, vilket gör att dina möjligheter i detta läge blir knapphändiga. Du nämner dock att du betraktar verksamhetschefen som en tjänsteman, och jag ska därför utreda om man exempelvis skulle stämma verksamhetschefen för tjänstefel.
För att det ska röra sig om ett eventuellt tjänstefel så krävs det att det ska röra sig om myndighetsutövning (BrB 20 kap 1 §). Det kan vara svårt att avgöra när det rör sig om myndighetsutövning, och när det kommer till hälso- och sjukvården så är det inte uppenbart. Enligt ett rättsfall från 2016 så kan det sägas vara beslut från det allmännas sida som är ett uttryck för att utöva makt över medborgarna. Exempel som däremot anses vara myndighetsutövning är rättspsykiatrisk tvångsvård och smittskydd. De flesta åtgärderna inom sjukvården faller dock inte inom ramen för vad som räknas som myndighetsutövning, men hänsyn ska tas till om vård sker under tvång eller om det finns en särskilt stark beroendeställning mellan parterna (RH 2016:85).
Detta innebär med andra ord förmodligen att du inte kan stämma verksamhetschefen för tjänstefel eller liknande, då det antagligen inte rör sig om någon myndighetsutövning i detta fall.
Personal inom hälso- och sjukvården kan dömas till straffrättsligt ansvar
Personal inom hälso- och sjukvården kan dock dömas till straffrättsligt ansvar. Det finns exempelvis ett rättsfall från 2006 där en sjuksköterska dömdes för vållande till annans död (NJA 2006 s 228). På samma vis har du möjlighet att exempelvis anmäla behörig personal för vållande till kroppsskada som inte är ringa, om du skulle önska det (BrB 3 kap 8 §). Vållande till kroppsskada kräver inget uppsåt, utan det krävs endast att någon genom oaktsamhet har orsakat dig sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa. Det är dock mycket sällan anmälningar liksom dessa leder till något åtal.
Sammanfattning
Som jag i svaret nämnde så finns det en grundidé att vården ska göra egna utredningar och någonstans även rätta sina egna fel. Som tillsynsmyndighet så finns bland annat IVO, och man har även möjlighet att vända sig till Patientnämnden för att få hjälp. När det kommer till ersättningsanspråk så ser man vid feldiagnostisering främst till patientskadeersättningen, och det är LÖF som ansvarar för den vård som bekostas av landstinget. Om man inte är nöjd med deras beslut så kan man vända sig till patientskadenämnden, eller slutligen till domstol.
Som jag tidigare har nämnt så är möjligheterna till att "komma åt" verksamhetschefen därmed mycket begränsade. Att anmäla för tjänstefel är förmodligen fruktlöst, då det antagligen inte handlar om någon myndighetsutövning. Även sjukvårdspersonal har dock ett straffrättsligt ansvar, och skulle exempelvis kunna dömas för vållande till kroppsskada.
Mina råd till dig
Vi brukar vanligtvis ge rekommendationen att man i ett sådant här läge först och främst ska försöka reda ut situationen med vårdgivaren och behörig personal (alltså exempelvis verksamhetschefen), men jag uppfattar det som att du redan har försökt att göra detta under upprepade tillfällen under flera års tid. Du skriver att du dessutom redan har varit i kontakt med IVO, LÖF och patientskadenämnden, och jag förutsätter även att du har kontaktat patientnämnden. Det är svårt att ge råd angående detta då jag inte vet vilka beslut du har fått, eller om IVO exempelvis överhuvudtaget har prövat ditt fall.
Det låter dock som att hela situationen i högsta grad är mycket komplicerad och svår, och som att du därför skulle behöva adekvat, juridisk rådgivning från en utbildad jurist som är expert inom ämnet. Detta för att du med säkerhet ska kunna veta att alla dina vägar framåt är ordentligt utforskade, eller om det finns något specifikt kvar att göra som jag inte har kunskap nog att känna till. Det finns flera olika juristbyråer där det finns jurister som specialiserar sig på frågor såsom patientskador, jag skulle därför råda dig att försöka ta kontakt med någon av dessa.
Jag hoppas att jag har kunnat klargöra åtminstone några saker i hela denna svåra situation. Eftersom du även har köpt till telefonrådgivning så kommer jag att ringa upp dig på måndag den 1 juli kl 10:00. Om denna tid inte passar så får du gärna kontakta mig på mikaela.berglind-makinen@lawline.se.
Stort lycka till!
