Måste man godkänna fakturor för arbete som inte finns med i offerten?

2021-03-16 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej , vi har ett företag anlitat för att bygga ett fritidshus . Nu är huset nästan klar och företaget skickar flera fakturor för extra material , extra arbete .... Som finns inte med i offerten . Måste vi godkänna de fakturorna eller kan vi bestrider eller delvis bestrider dom ? Hur skriver man till företaget ? Tack för hjälpen .
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att utgå från att fritidshuset byggs åt er som privatpersoner och att ni därmed är att betrakta som konsumenter. När en näringsidkare utför denna typ av tjänst för en konsument blir konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig. Lagen är tvingande till konsumentens fördel, vilket innebär att näringsidkaren inte får tillämpa avtalsvillkor som är är sämre för konsumenten än de krav som följer av lagen. Offerten är bindande En offert är att betrakta som ett anbud från näringsidkaren. Det är ett förslag på pris och villkor för tjänsten. Om ni har accepterat offerten och inget annat skriftligt avtal upprättats mellan er blir offerten bindande. Om det i offerten har avtalats om ett fast pris ska det priset gälla. Har näringsidkaren däremot endast lämnat en ungefärlig prisuppgift har de rätt att göra ett pristillägg på upp till 15 % av det pris som står i offerten, såvida ni inte har avtalat om något pristak (36 § KtjL). Näringsidkaren har generellt en underrättelseskyldighet Om näringsidkaren har börjat utföra tjänsten och det visar sig att priset för tjänsten kan bli betydligt högre än vad ni som konsumenter hade kunnat räkna med är näringsidkaren skyldig att underrätta er om detta och begära era anvisningar. Får den inte tag på er ska arbetet som regel avbrytas, om det inte finns särskilda skäl som talar för att ni ändå vill få tjänsten utförd (6 § KtjL). Skulle näringsidkaren utföra arbetena trots att det finns starka skäl som talar för att ni som konsumenter hade avbeställt tjänsten har denne inte rätt till ersättning för det arbetet (7 § KtjL). Detta gäller alltså när priset blir mycket högre än vad som framgår av offerten. Näringsidkaren kan ha rätt att utföra tilläggsarbeten utan era anvisningarOm näringsidkaren under utförandet av tjänsten inser att det finns behov av arbete som har ett nära samband med uppdraget och därför lämpligen bör utföras samtidigt kallas detta för tilläggsarbete. Näringsidkaren ska då i första hand underrätta er som konsumenter och begära era anvisningar. Kan näringsidkaren inte få tag på konsumenten eller av någon annan anledning inte få anvisningar inom rimlig tid får tilläggsarbetet utföras utan anvisningar från konsumenten. Förutsättningarna för detta är att priset är lågt i förhållande till det avtalade priset eller att det finns skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört (8 § KtjL). I den här situationen har näringsidkaren rätt att ta betalt för tilläggsarbetet (38 § KtjL).Sammanfattning Det finns inte tillräckligt med information för att jag säkert ska kunna uttala mig om huruvida det är möjligt för er att bestrida fakturorna. Det beror på vad som står angående priset i offerten och hur stort belopp fakturorna ligger på. Om offerten endast anger ett ungefärligt pris för tjänsten och ni inte har avtalat om något pristak har företaget rätt att göra ett pristillägg på upp till 15 % av det som framgår i offerten. Generellt kan man säga att företaget bör rådgöra med er innan de utför dyrare arbete än vad som har avtalats. Har priset dragit iväg och blivit betydligt dyrare än vad ni förväntat er, utan att företaget har bett om era anvisningar, kan ni bestrida fakturorna. Om det extra arbetet däremot är att se som nödvändiga tilläggsarbeten till ett förhållandevis lågt pris har de rätt att få betalt för detta. Mina råd till erI första hand råder jag er att kontakta företaget och be dem om en utförligare beskrivning av vad det är för extra arbete de har utfört och varför det blev dyrare än vad som stod i offerten. Då kanske ni kan se om det finns några giltiga skäl till detta.Vill ni bestrida fakturorna är det bäst att göra det så snart som möjligt, helst innan förfallodagen. Detta bör göras skriftligen, exempelvis genom mail. Se till att dokumentera kommunikationen med företaget och förklara vilka fakturor ni bestrider och varför.Om ni inte kommer överens med företaget är ett tips att ni kan vända er till er kommun för rådgivning, då många kommuner erbjuder kostnadsfri konsumentvägledning. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga och önskar er lycka till.Vänliga hälsningar,

Allmänt om rättigheter vid fel i småhusentrepenad

2021-03-05 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om en nyproducerad villa där ett entreprenadavtal har gjorts där ABS09 tillämpas med tillhörande bygglov som kopia. Efter avtalet tecknats begär entrepenören ändringar i bygglovshandlingar utan att meddela mig som köpare. Ändringen resulterar i att huset förskjuts ca 4m på tomten utan min vetskap. Detta upptäcks först ca2 år senare när garage planeras in. Detta har medfört att jag inte kan planera ytan som tänkt, huset har fått en annan vinkel vilket i sin tur påverkar möjlighet till garageplanering/carport (även den var inritad och hade bygglov vid köpetillfället) altanen, soltimmar, samt fri utsikt . Då huset enligt min mening har nu ett mindre värde och dessutom försämrad boendemiljö vill jag begära kompensation i detta. Efteråt har jag hört att entrepenören valde att ansöka om nya bygglov för att spara pengar på markarbete/sprängning vilket handlade om ca 100.000kr. Avtalet medger inte entrepenören att göra egna ändringar utan mitt godkännande. Vad har jag för möjlighet att driva detta vidare? Entrepenören har blivit informerad men väljer att nonchalera mina mail.Tacksam för ett svar.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att den entreprenör du anlitat ändrat i bygghandlingarna vilket resulterat i att huset nu placerats annorlunda från hur du beställt arbetet från början. Jag utgår från att du beställt entreprenaden för huvudsakligen enskilda ändamål, dvs att du är en konsument. Din fråga regleras i konsumenttjänstlagen (Ktjl) samt ABS09 (som bygger på konsumenttjänstlagen). Jag kommer i min framställning hänvisa till KtjL förutom i de fall annorlunda bestämmelser framkommer av ABS09. För att besvara din fråga kommer jag redogöra för om det kan föreligga fel i entreprenaden och om så är fallet, under vilka förutsättningar du får reklamera felet och vilken ersättning du har rätt till. kan det föreligga fel? Enligt 9 § KtjL kan fel föreligga om näringsidkaren inte har iakttagit dina intressen eller underlåtit att samråda med dig rörande uppdraget (1 punkten). Vidare föreligger även fel om uppdraget inte utförs enligt avtalet (3 punkten). Med hjälp av ovan nämnda paragrafer kan vi alltså konstatera att fel eventuellt föreligger enligt någon av dessa paragrafer. Näringsidkaren borde definitivt ha fört en dialog med dig om denne ansåg det nödvändigt att göra så omfattande förändringar i uppdraget som att flytta själva husets placering så långt (9 § första punkten KtjL). Det krävs däremot mer information än de du belyser i din fråga för att avgöra huruvida entreprenören iakttagit sin omsorgsplikt. Enligt 9 § tredje punkten KtjL kan vi konstatera att uppdraget ska utföras enligt avtalet. Det kan enklast översättas till att du ska få huset byggt på det viset som ni kom överens om innan projektet påbörjades, dvs vid själva beställningen. Avviker huset från avtalet (beställningen) så föreligger fel enligt denna punkt. Utifrån det du tar upp i frågan är min bedömning att det kan aktualiseras fel enligt tredje punkten. När får fel påkallas?För småhus entrepenad är det slutbesiktning som är den kritiska tidpunkten för när man får göra fel gällande (jfr 58 § 2 stycket ktjl). Du får påkalla fel enligt 9 § KtjL upp till två år efter slutbesktning gjorts, även om den blivit godkänd (59 § ktjl). 2 årsperioden räknas från dagen då slutbesiktningen godkändes. Du ska omedelbart reklamera felet till näringsidkaren (60 § ktjl). Vad kan du begära ersättning för? I och med att arbetet är avslutat är det således enbart ersättningsskyldigheten som är av intresse ( 31 § ktjl). För att ersättning ska utgå krävs det fyra förutsättningar: Det ska föreligga ett hinder mot att leverera enligt avtalet, att hindret ligger utanför näringsidkarens kontroll, att näringsidkaren inte skäligen kunde räkna med hindret, samt att näringsidkaren inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit hindret. Det är framförallt kontrollansvaret som kan bli en besvärlig juridisk fråga, jag kan inte lämna några konkreta bedömningar inom ramen för den informationen som du tar upp i din fråga. Men spontant får det sägas vara rimligt att kräva att näringsidkaren inte ändrar i handlingarna på det vis som skett. Den skada som ersätts är de kostnader som krävs för att försätta dig i en position såsom om en felfri tjänst avlämnats. Det kan sammanfattas till att skadeståndet har en reparerande funktion och du ska alltså försättas i samma ekonomiska utgångsläge som om skadan inte skett. Vad gäller din upplevda försämrad boendemiljö finns det möjlighet att få ersättning för sådant obehag. Sammantaget krävs det en mer grundlig utredning för att närmare kunna precisera exakt vilka kostnader/obehag du kan få ersättning för i sammanhanget. SlutsatsMin bedömning är att det bör bli tämligen enkelt att konstatera fel. Var det möjligtvis kan uppstå problem är huruvida du gjort ditt anspråk gällande i tid (inom tvåårsfristen) samt vilka kostnader du exakt kan få ersättning för. Utifrån det du tar upp i frågan finns det definitivt omständigheter som är av intresse och som definitivt kan aktualisera legalt ansvar för näringsidkaren.Om du önskar kan vi hjälpa dig med att utreda din situation närmare. Har du några följdfrågor eller önskar att komma i kontakt med oss är du välkommen att maila mig på: andre.blomquist@lawline.seHoppas du fick svar på din fråga, MVH

Måste ett byggbolag ta fram alla underlag åt en konsument när denne framställer en sådan begäran ett år efter uppdragets slutförande?

2021-03-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi har ett byggbolag som byggt ett hus till en privatperson, bygget var klart för ett år sedan och alla fakturor är betalda. Nu har husägarna hamnat i skilsmässa och mannen kräver kvinnan på hälften av byggkostnaderna, som mannen betalt till oss (dom äger huset hälften var).Nu kräver mannen in alla underliggande fakturor, vilket är hundratals.Det hör till saken att någon överenskommelse om detta har aldrig funnits.Måste vi göra det, vilket är ett jobb som tar kanske veckor?Tacksam för svar
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du företräder ett byggbolag. En av bolagets tidigare privatkunder, vars hus stod färdigt för ett år sedan, har hört av sig och kräver nu, på grund av dennes förestående skilsmässa, alla underliggande fakturor hänförliga till uppförandet av huset. Men uppdraget är som sagt slutfört sedan länge och kunden har likaledes betalat slutlikviden varför du undrar om bolaget verkligen är skyldigt att ta fram alla underlag. Din ärendebeskrivning är vidare tämligen kortfattad varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är konsumenttjänstlagen (KTjL).Inledningsvis kan konstateras att den nyss nämnda lagen föreskriver att en näringsidkare är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för den aktuella tjänsten, vilken ska göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris ska det även framgå av räkningen hur priset har beräknats (40 § KTjL). Exakt vad som åsyftas med begreppet underliggande fakturor i din ärendebeskrivning är för mig något ovisst, men generellt kan sägas att en konsument inte har rätt att få ut originalkvitton avseende sådana inköp som näringsidkaren själv har gjort. Skulle dock någonting annat ha avtalats mellan parterna gäller naturligtvis detta, men annars har konsumenten endast rätt till den ovan nämnda specifikationen, vilken för övrigt brukar bifogas med slutfakturan. I det aktuella lagrummet (lagparagrafen) har det inte angetts någon tidsgräns för när konsumentens rätt att begära en specificerad räkning upphör varför utgångspunkten är att en sådan varken behöver begäras direkt eller inom viss tid. Samtidigt har det i doktrinen (den rättsvetenskapliga litteraturen) framförts en uppfattning om att det ligger i sakens natur att en konsument inte kan vänta hur länge som helst med att kravställa näringsidkaren i det här avseendet eftersom längre dröjsmål kan föranleda oskäliga svårigheter att ta fram alla uppgifter. Men vad som utgör oskäligt lång tid går dessvärre inte besvara entydigt utan det får avgöras från fall till fall eftersom uppdragen på konsumenttjänstområdet kan vara av de mest skilda slagen.Att den tidigare kunden står inför en kommande äktenskapsskillnad är i grunden inte något problem som bolaget äger. Däremot har denne alltid rätt att få en specificerad räkning under förutsättning att en sådan begäran inte framställs efter oskäligt lång tid. Huruvida ett år betraktas oskäligt länge kan jag emellertid inte svara på och om någon specifikation överhuvudtaget överlämnades till personen i fråga vid tidpunkten för uppdragets slutförande har jag inte heller någon kunskap om. Men om du med underliggande fakturor menar kvitton från inköp av material och fakturor gällande köp av tjänster från diverse underentreprenörer är detta i vart fall inte någonting som behöver lämnas ut till kunden. I synnerhet inte eftersom det enligt uppgift inte förelåg någon sådan överenskommelse. När det sedan gäller den specificerade räkningen torde detta i praktiken bli en ren förhandlingsfråga mellan bolaget och den ifrågavarande kunden med tanke på den osäkerhet som råder beträffande tidsspannet, om denne inte skulle ha fått en specificerad räkning vill säga. Men om en sådan räkning redan har upprättats menar jag att bolaget inte har några ytterligare förpliktelser härvidlag.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Fel i tjänst?

2021-02-23 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi fick vårat hustak omlagt 2017 av en bygg firma och nu har vi upptäckt att det läcker .Hur skall vi gå till väga?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall blir Konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig eftersom du som privatperson har köpt en tjänst av en näringsidkare. Lagen är tvingande vilket innebär att säljaren inte får ge köparen sämre villkor än de som finns i lagen.För att vissa påföljder ska bli aktuella krävs att det föreligger ett fel. Tjänsten är felaktig när resultatet inte är fackmässigt utfört, tjänsten inte utförts enligt gällande säkerhetsföreskrifter, resultatet inte stämmer överens med vad som avtalats eller utlovats i reklam, tjänsten har utförts i strid mot förbud i produktsäkerhetslagen, om näringsidkaren låtit bli att utföra tilläggsarbete för att undvika allvarlig skada (4 §, 5 §, 9 §, 10 § KtjL).Utgångspunkten för om tjänsten är felaktig skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades (12 § KtjL), om resultatet försämras efter det att uppdraget har avslutats ska tjänsten anses felaktig om försämringen är en följd av att näringsidkaren har åsidosatt hans skyldigheter enligt avtalet eller enligt Konsumenttjänstlagen (13 § KtjL).Eftersom det läcker från taket så föreligger det sannolikt fel i tjänsten. Är tjänsten felaktig har du som konsument rätt att göra vissa påföljder gällande. Du som konsument kan hålla inne betalningen (19 § KtjL), du kan begära avhjälpande (20 § KtjL), få prisavdrag eller häva avtalet (21 § KtjL). Det går även att kräva skadestånd (31 § KtjL). Om tjänsten är felaktigt måste du som konsument reklamera den inom skälig tid. 2 månader efter att du märkt felet anses alltid vara inom skälig tid (17 § KtjL). I ditt fall avser tjänsten arbete på fast egendom vilket innebär att du har en reklamationstid på 10 år. Reklamerar du inte inom rätt tid så kan du inte längre åberopa felet (18 § KtjL).Sammanfattningsvis föreligger antagligen ett fel i tjänsten eftersom taket läcker. Du kommer isåfall kunna åberopa vissa påföljder men det förutsätter att du reklamerar felet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vem betalar returfrakt vid reklamationsärende?

2021-03-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vem står för returfrakten vid reklamation av vara om varan är köpt via till exempel letsdeal.se som säljer den för något annat företag? Säljaren säger att företaget begär att varan skickas till fabriken för undersökning för att säkerställa att jag inte orsakat felet och kräver då att jag godkänner att jag står för frakten om de lyckas bevisa att det är mitt fel, ska jag godkänna detta då jag vet att jag ej orsakat skadan? Kan jag behöva betala ändå?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller köp av vara mellan privatperson och näringsidkare gäller Konsumentköplag (1990:932) (KKL). Betalar köpare eller säljare returfrakt vid reklamation? Vid reklamation av en vara som är felaktig ska köparen enligt 30 § KKL ha rätt till ersättning för den skada denne har lidit föutsatt att säljaren inte kan bevisa att felet i varan var orsakat av något eller någon utanför dennes kontroll. I denna ersättning inbegrips även merkostnader såsom returfrakt vid reklamation. Kan säljare kräva att man står för returfrakten om felet anses orsakad av köparen? Ja, är varan skadad av köparen själv blir reklamation inte aktuellt och säljaren ska då inte bära något ansvar. Med detta försvinner även köparens rätt till ersättning för merkostnader såsom returfrakt vid reklamation. Vad bör du göra? Om du vet att skadan inte är orsakad av dig som köpare bör du godkänna att du står för returfrakten om de skulle kunna bevisa att felet är orsakat av dig. Skulle företaget du köpte varan av trots dessa omständigheter påstå att skadan är orsakad av dig som köpare även fast så inte är fallet, bör du vända dig till allmänna reklamationsnämnden för att få kostnadsfri hjälp i att driva ärendet vidare. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har besiktningsmannen vid en överlåtelsebesiktning??

2021-03-04 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi köpte vår 60-talsvilla med källare i maj -19. Besiktning genomförd av besiktningsman. I källaren fanns en "utbuktning" i tapeten. Vi frågade märklaren och säljaren om detta, de båda var VÄLDIGT tydliga med att detta var en gammal fuktskada som var åtgärdad för längesedan och ingenting vi behövde oroa oss för. Utbuktningen av tapeten som syntes, var helt enkelt för att man bara inte åtgärdat ytskiktet. Vi slappnade då av kring detta. Vi la ett bud innan budgivning, och självklart var detta en del i vårt bud att inte behöva åtgärda en fuktskada - vilket är kostsamt. I Besiktningsprotokollet skriver besiktningsmannen "Källarplan / Gillestuga - Puts har släppt från underlaget på vägg till vänster under tapetväv. Detta kom enligt anhörig säljare när en vattenspridare hade stått på för länge på motsatt sida av vägg i trädgården. I övriga delar av källaren finns inte dessa putssläpp att notera. / Under "Källarplan/Allmänt" står det "Eftersom källarens utvändiga fuktskydd (dagvattensystem, dräneringssystem samt fuktskydd utvändigt källarytterväggarna) är äldre än 20 år, vilket betraktas som dessa delars genomsnittliga tekniska livslängd, så kan systemet ha nedsatt funktion."I feb -21 upptäcker vi fukt i detta omskrivna hörn då vi byter golvlister. Vi menar att besiktningsmannen inte gjort sitt jobb då denna fukt "lätt" hade kunnat upptäckas om man gjort en fuktmätning. Vi har lämnat in en skadeanmälan för "Dolt fel", de har svarat och nekar oss ersättning. Vad gör vi nu?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I detta fall är besiktningsmannen en näringsidkare som utför en tjänst åt dig som är en konsument. Bestämmelser om detta finner vi i konsumenttjänstlagen (KtjL).Till en början vill jag konstatera att jag inte kan ta ställning till de tekniska aspekterna i frågan, dvs om fuktskadan hade kunnat upptäckas tidigare eller inte. Jag tolkar det som att ni är missnöjda med besiktningen och vill därför har ersättning för den skada ni erhållit pga deras bristfälliga besiktningsutförande. Jag förklarar nedan de rättsliga förutsättningarna, jag kan inte avgöra hur vida ni får rätt eller inte. Konsumenttjänstlagen är generellt inte tillämplig när det gäller besiktningstjänster. Det beror på att en besiktning är en så kallad immateriell tjänst, det ingår inget hantverksmässigt arbete eller dylikt. Lagen bygger dock till stor del på vad som antas utgöra generellt gällande oskriven rätt inom tjänsteområdet, detta enligt lagens förarbete. Det är därför möjligt att i viss utsträckning tillämpa lagen analogt. Ett exempel på en paragraf som kan tillämpas analogt är bestämmelsen om fackmässighet i 4 § KtjL. Om besiktningsmannen inte har uppfyllt kravet på fackmässighet kan tjänsten vara felaktig. Ytterligare en bestämmelse som kan tillämpas analogt är den om prisavdrag som innebär att en konsument kan få ett prisavdrag på antingen delar av eller hela besiktningskostnaden, förutsatt att besiktningstjänsten varit felaktig, se 21 och 22 § KtjL. Avhjälpande av fel som framgår av 20 § KtjL är dock inte tillämplig då det rör sig om en immateriell tjänst. Vid ett eventuellt skadeståndsanspråk på grund av fel i en tjänst baseras reglerna i KtjL på att näringsidkaren har ett s.k. kontrollansvar, kontrollansvaret framgår av 31 § KtjL. Det innebär att näringsidkaren måste bevisa att felet som lett till skadan berott på ett hinder utanför hans kontroll som han inte kunnat förväntas ha räknat med vid avtalets ingående. Detta för att undvika skadeståndsskyldighet. När liknande fall prövats i domstol har dock domstolen ofta valt att lägga vårdslöshet till grund för besiktningsmannens skadeståndsansvar, se RH 1998:60. Enligt skadeståndsrättsliga principer ska vårdslösheten ha lett till en skada för konsumenten och det ska finnas ett orsakssamband mellan vårdslösheten och skadan. Exempel på detta kan vara att besiktningsmannen har missat att notera ett fel som en kunnig och normalt aktsam besiktningsman borde ha upptäckt. I sådana fall är det kravställaren, dvs du som är konsument, som behöver bevisa att besiktningsmannen varit vårdslös, du har bevisbördan. Sammanfattningsvis så kan du få rätt till prisavdrag för brist i fackmässighet eller skadestånd till följd av besiktningsmannens vårdslöshet som då består i kostnader för reparation av den fuktskadade väggen. Ni kan få saken prövad i Allmänna reklamationsnämnden. Det kostar ingenting och de flesta företag följer nämndens beslut. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Har vi rätt att avboka bröllopsfest utan kostnad?

2021-02-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Va tänkt att gifta mig under 2020 men pga av Covid sköts det upp till 2021, leverantören av lokal behöll handpeningen vi la och nu har vi valt att ställa in igen pga att situationen med Covid inte blivit bättre samt att pandeminlagen förbjuder mer än 8 personer på privat tillställning.Har skickat info 12 veckor innan vi skulle haft lokalen men vi får inte tillbaka pengarna vi lagt denna gång heller utan man erbjuder enbart flytt av datum. Nedan är avtalet men med detta kan man aldrig göra en avbokning ovasett hur tidigt man är ute.> § 3 BETALNING> En en bokningsavgift betalas in på 10.000sek för att bokningen ska > vara giltig.> Slutfaktura faktureras 30 dagar innan tillställningen vid beställning > av privatperson eller företag om inte annat avtalas.> § 4 AVBESTÄLLNING> Perioden från bekräftelsesdatum till 8 veckor före > tillställningsdagen, debiteras 50 % av värdet på beställningen.> Perioden 8 veckor till 2 veckor före tillställningsdagen, debiteras 75 > % av värdet på beställningen. Perioden 2 veckor fram till > tillställningsdagen, debiteras 100 % av värdet på beställningen Har > ingen beställning gjorts så räknas det på det billigaste > bröllopspaketet (gör det själv-paketet).> § 5 FORCE MAJEURE> Strejk, lockout, eldsvåda, explosion, krig eller liknande > krigstillstånd, väsentliga inskränkningar i leveranser eller andra > omständigheter utanför leverantörens kontroll, berättigar leverantören > att häva avtalet utan skyldighet att utge skadestånd.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din fråga har ni bokat en festlokal för bröllop under 2020. På grund av pandemin sköts bröllopet upp till i år men ni har nu valt att åter ställa in. Anledningen därom är pandemin och begränsningen i pandemilagen. Ni har nu försökt avboka men får inte tillbaka pengarna, endast möjlighet att boka om. Enligt avtalet finns det en trappa för hur mycket ni måste betala i avbokningsavgift, beroende hur nära inpå bröllopet ni avbokar.Mellan er och näringsidkaren finns egentligen inte någon lag som direkt styr vad som gäller, mer än avtalslagens bestämmelser. Konsumenttjänstlagens bestämmelser är inte direkt tillämpliga (jfr 1 § konsumenttjänstlagen). Man kan däremot argumentera för att man ändock kan ta viss ledning av de konsumentskyddande bestämmelserna i nämnda lag.Utgångspunkten mellan er och näringsidkaren är att avtalet ska hållas. Det finns därmed inget förbud om att avtala så som har skett; dvs. att från bekräftelsedatum till 8 veckor före ska halva kostnaden av beställningen debiteras, och därefter ökar kostnaden desto närmre man kommer datumet för festen.Oskäliga avtalsvillkorPrincipen om att avtal ska hållas är däremot inte absolut. Undantag är exempelvis om ett avtalsvillkor är oskäligt (36 § avtalslagen) eller om det föreligger force majeure. Ett avtalsvillkor kan jämkas om oförutsedda händelser medför att de ursprungliga avtalsvillkoren blir oskäliga. En jämkning kan innebära att avtalsprestationerna, t.ex. avbokningskostnaden, kan sättas ned. Force majeure är en ansvarsfrihetsgrund som kan åberopas av en avtalspart som inte kan fullfölja sina åtaganden enligt avtalet på grund av extraordinära och svårförutsedda händelser. Avtalsparten är således befriad från att fullfölja sin del av avtalet om en sådan situation råder. I avtal brukar force majeure-klausuler ingå som reglerar situationen i händelse av force majeure. I ert avtal finns det förvisso en force majeure-klausul, däremot förefaller den att vara ensidig (dvs. leverantören kan bryta avtalet, men inte ni). Att en force majeure-klausul är ensidig kan tala för oskälighet.ARN:s bedömning om studentflakJag har i min utredning inte kunnat finna att Allmänna reklamationsnämnden prövat något ärende som ert. Däremot kan viss ledning tas från ett fall angående studentflak (referat av beslut ARN 2020-09740). I prövningen uttalade nämnden att inte heller i det fallet var konsumenttjänstlagens bestämmelser direkt tillämpliga, men att en analog tillämpning kunde ske till viss del. Nämnden uttalade att den som sålt en vara eller en tjänst och sedan inte levererar den normalt inte har rätt till betalning. På den grunden kunde det argumenteras för att kostnaden för studentflaksbokningen skulle återbetalas, liknande argumentation kan föras i ert fall. Vidare uttalade nämnden att det däremot inte är uteslutet att en näringsidkare genom villkor i avtalet med konsumenten kan begränsa sin skyldighet att göra återbetalning i den mån som sådana begränsningar inte kommer i konflikt med tvingande lagstiftning (jfr prop. 2013/14:15 s. 53). Det är fullt möjligt att avtala om att full återbetalning inte ska ske eller att det ska utgå en avbeställningsavgift/administrationsavgift. Ett sådant avtalsvillkor måste däremot vara skäligt. Är villkoret oskäligt mot en konsument ska villkoret jämkas eller till och med helt lämnas utan avseende (dvs. att det inte ska tillämpas). I det ovan refererade fallet gjordes just en skälighetsbedömning och en jämkning skedde med stöd av 36 § avtalslagen. Enligt nämnden innebar avtalsvillkoren att hela risken för att studentflaket måste ställas in på grund av omständigheter utanför bolagets kontroll på konsumenten. Risken i det fallet ansågs vara beloppsmässigt betydande. Det saknades även balans i villkoret och rörde sig om en ensidig fördel för företaget. Nämnden beslutade i det aktuella fallet att rekommendera återbetalning av hela beloppet sett till att konsumenten var i en underlägsen ställning i avtalsförhållandet och avtalsvillkoren framstod som oskäliga.I andra prövningar har det däremot ansetts rimligt att en ideell idrottsförening som förbehållit sig rätten att behålla anmälningsavgifter när ett motionslopp ställts in. Även i det fallet hade risken helt lastats över på konsumenten, däremot ansågs det inte oskäligt då det rörde sig om en begränsad summa pengar (jfr referat av beslut ARN 2020-05928). I bedömningen gjordes det en distinktion mellan att det rörde sig om en ideell förening visavi det vinstsyfte som finns när någon erbjuder studentflak (eller för den delen en festlokal).Enligt min bedömning kan det argumenteras för att avbokningsvillkoren i ert fall är oskäliga och att ni ska ha rätt att avboka utan att betala halva kostnaden. Det kan argumenteras för att kostnaden ska sättas ned helt eller åtminstone delvis.Det ni kan göra är att antingen vända er till Allmänna reklamationsnämnden för prövning, eller att helt enkelt väcka talan mot er motpart. Det ska dock poängteras att ARN:s beslut i frågor är rekommendationer som en näringsidkare inte är skyldig att följa, även om seriösa näringsidkare i regel gör det. Ett alternativ är att ni vänder er till en jurist som kontaktar företaget som ombud för er för att förhoppningsvis nå en överenskommelse och i sista hand väcka talan.Vi kan tala vidare om ert ärende och era möjligheter när jag ringer dig för den telefonuppföljning du beställt. Jag kommer att ringa dig på måndag, den 1 mars, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid dröjsmål i ett konsumenttjänstsammanhang?

2021-02-18 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, tecknade avtal med Energihem om att byta ut dörrar och vissa fönster i vår villa maj 2020. Arbetet är inte klart än (kan skriva en mindre bok om alla turer, telefonsamtal och SMS som har växlats mellan oss). Skrev tyvärr inte något slutdatum på kontraktet (korkat). Vad är en skälig tid för att byta ut och installera tre ytterdörrar, två balkongdörrar, ett skutparti med limträbalk och fjortonfönsterpartier. Jag vet vilken tid det tog för hantverkarna att installera fönster och dörrar, ca. hundra timmar., men är det skäligt att behöva vänta så länge förr att få allting klart?Om det inte är skälig tid, kan jag hävda att de är skadeståndsskyldiga och i så fall hur mycket?Tacksam för ett svar.Med vänliga hälsningar
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är fastighetsägare och har i egenskap av konsument träffat ett avtal med ett bolag som enligt det överenskomna uppdraget ska svara för att byta ut dörrar och fönster i din villa. Såvitt jag förstår är installationerna så gott som klara (du nämner ovan en tidsåtgång om ca 100 arbetade timmar), men något slutligt färdigställande har dock inte ägt rum, trots att arbetet påbörjades redan i maj förra året. Exakt vad som återstår att göra är för mig ovisst liksom om uppdragsavtalet ska betraktas som ett köp eller en tjänst. Gränsdragningen mellan konsumentköplagen (KKL) och konsumenttjänstlagen (KTjL) tar sin utgångspunkt i en helhetsbedömning av huruvida varan eller tjänsten utgör den övervägande delen av näringsidkarens (installatören, bolaget) förpliktelse gentemot dig. Eftersom du egentligen inte har nämnt några köp och endast uppger att installationerna, eller rättare sagt arbetets färdigställande, har försenats utgår jag ifrån att bolaget var anlitat för att huvudsakligen installera ett redan införskaffat material. Konsumenttjänstlagen blir således tillämplig i det här fallet (2 § 2 p. KTjL). Det ska för övrigt noteras att de två ovan nämnda lagarna är relativt snarlika till sin utformning. Oavsett vilket undrar du vad som utgör skälig väntetid i den nu uppkomna situationen samt om du möjligtvis äger rätt yrka skadestånd på grund av dröjsmålet.Din första fråga är dessvärre tämligen svår att besvara eftersom lagtexten endast anger att ett uppdrag på det konsumenttjänsträttsliga området ska avslutas inom den tid som har avtalats, eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning (24 § 1 st. KTjL). Ett överenskommet slutdatum saknas och vad som är skäligt i förhållande till just en tjänst "av samma art och omfattning" blir av förklarliga skäl svårt att bedöma från min position. Det nu sagda fordrar nämligen ingående kunskap om avtalsinnehållet, arbetets omfattning samt lokal praxis i branschen och vad som då anses brukligt givet omständigheterna i övrigt. I rättstillämpningen (vid prövning i domstol) inhämtar parterna inte sällan sakkunnigutlåtanden från experter och/eller särskilda yttranden från olika bransch- och intresseorganisationer för att bättre kunna prognostisera utfallet av den rättsliga prövningen. Svaret på den här frågan bereder därför vissa smärre problem, men spontant och utifrån din ärendebeskrivning (utan att känna till under vilka förutsättningar (vilken sysselsättningsgrad) bolaget hittills har utfört sitt arbete) torde den förflutna väntetiden framstår som oskäligt lång, i synnerhet om det aktuella arbetet påbörjades redan i maj månad i fjol och de 100 arbetade timmarna som du refererar till ovan utfördes på basis av ett heltidsupplägg. I så fall verkar ju arbetet ha stått still ända sedan i mitten på förra sommaren.Rätten att kunna göra gällande vissa felpåföljder, typ ett riktat skadeståndsanspråk, är naturligtvis avhängig huruvida näringsidkaren (bolaget) verkligen har gjort sig skyldig till något avtalsbrott varför svaret på din första fråga egentligen behöver utredas grundligt. Du nämner bland annat flera turer via sms och telefonsamtal, men de verkliga orsakerna till varför arbetet har dragit ut på tiden känner jag emellertid inte till. Om du är skyldig att betala för uppdraget enligt ett fast pris eller på löpande räkning framgår inte heller av ditt ärende, men utifrån ett scenario där bolaget bedöms vara i dröjsmål kan följande anföras. Som konsument kan du till att börja med nyttja din så kallade detentionsrätt, vilket innebär att du har rätt att hålla inne så mycket av prestationen (betalningen) som krävs för att ge dig erforderlig säkerhet för ditt krav på arbetets färdigställande (27 § 1 st. KTjL). Så länge det inte föreligger ett hinder som bolaget inte kan övervinna eller så länge utförandet inte skulle medföra olägenheter eller kostnader som är oskäligt stora i förhållande till ditt intresse av att avtalet fullföljs har du rätt att kräva att tjänsten utförs (28 § KTjL). Slutligen kan det argumenteras för att en hävning borde kunna aktualiseras. Men för detta krävs att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig och har mer än en obetydlig del av tjänsten utförts (vilket verkar vara fallet här) får du som konsument endast häva avtalet beträffande den del som återstår (29 § 1 st. KTjL). En hävning framstår därför möjligen som ett mindre attraktivt alternativ och eftersom en hävning dessutom är en starkt ingripande åtgärd för den som har påbörjat ett arbete är kravet på väsentlig betydelse högt ställt. Något generellt svar kan dock inte ges, men i lagens förarbeten nämns som exempel på vad som kan utgöra väsentlig betydelse en konsument som har beställt en specialombyggnad av en segelbåt i det bestämda syftet att delta i en viss kappsegling och när tiden för tävlingen är inne är arbetet inte klart (SOU 1979:36 s. 489 f.). Samtidigt är det inte uteslutet att kombinera en hävningsförklaring med ett skadeståndsyrkande, men huruvida du skulle nå framgång med en hävning låter jag vara osagt.När det sedan gäller skadeståndet kan följande sägas. Bolaget har i egenskap av näringsidkare ett så kallat kontrollansvar på det här området, vilket innebär att bolaget är skyldig att ersätta dig som konsument en uppkommanen skada om inte bolaget visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dess kontroll som man skäligen inte kunde ha förväntats räkna med vid avtalets ingående och vars följder bolaget inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (31 § 1 st. KTjL). Till de hinder som ligger utanför näringsidkarens kontrollsfär hör främst hinder av force majeure – karaktär som exempelvis arbetskonflikter, extremt dålig väderlek, inrikespolitiska oroligheter, naturkatastrofer, krigshändelser och andra dylika händelser. Andra händelser torde sällan ligga utanför näringsidkarens kontroll, vilket i praktiken betyder att bolaget i fråga har ett strängt skadeståndsansvar för alla uppkomna förseningar. Det ska noteras att ansvaret även omfattar eventuella anlitade underentreprenörer samt culpa in contrahendo, det vill säga sådant som bolaget borde ha räknat med vid tidpunkten för avtalsslutet varför min uppfattning är att bolaget inte ens kan åberopa den typen av hinder i det här fallet. Men icke att förglömma, lagstiftningen innehåller dessvärre inga beräkningsregler vid dröjsmål på näringsidkarens sida varför det här ofta initialt blir en ren förhandlingsfråga. Exempel på kostnader som kan täckas genom ett skadestånd är extra utgifter för dubbla boenden, utgifter för att låta någon annan färdigställa arbetet och ersättning för förlorad arbetsinkomst om du har tvingats stanna hemma för att bolagets medarbetare inte dyker upp. Som konsument är du, om uppdraget har avslutats, också skyldig att reklamera inom skälig tid (26 § 1 st. KTjL). Någon särskild reklamtionsåtgärd behöver dock inte vidtas av dig så länge bolagets arbete fortlöper varför du under hela avtalstiden har alla dina rättigheter i behåll. Och såvitt jag förstår har ju arbetet inte färdigställts. Avslutande ord och ytterligare rådgivningJag är medveten om att den här utredningen blev ganska så generell till sin karaktär, men frågorna är svåra att besvara baserat på den ganska begränsade information som finns tillgänglig i nuläget. Min bedömning är dock, utifrån det lilla jag vet, att du har fog för din uppfattning och att du bör vara berättigad till någon form av kompensation. Men skadeståndsbeloppets storlek kan jag av uppenbara skäl inte uttala mig om i skrivande stund. Jag föreslår därför att du sätter press på bolaget genom upprättandet av ett formellt kravbrev i vilket du, med hjälp av en jurist, preciserar din begäran, eventuella ersättningsanspråk och även, kanske, medvetandegör motparten om att du är villig att hänskjuta fråga till en domstol. Allt för att kunna få en ordentlig påverkanseffekt.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av kravbrevet och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,