Vad gäller när kostnad för tjänst överstiger tidigare lämnad prisuppgift samt skador uppstått på egendomen?

2019-08-23 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej. Mina föräldrar har betalt en faktura för grävjobb på 46' men som var uppskattat 20'. Egentligen skulle vi ha bestridit fakturan men de betalade den innan jag hann bromsa dem. Hur kan man gå tillväga? Dessutom har grävskopan gjort sönder taket på ena hörnan samt en elkabel som är alldeles för kort och är sträckt istället för att gå intill huset.
Emil Bengtsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Vad är problemet? Jag tolkar din fråga som att dina föräldrar i egenskap av konsumenter beställt ett grävjobb av en näringsidkare och att denne lämnat en ungefärlig prisuppgift som hen sedan överstigit. Utöver detta så har företagaren gjort sönder taket och en elkabel i samband med att tjänsten utfördes. Jag kommer först gå igenom vad som gäller och sedan vad du kan göra. Till att börja med så är konsumenttjänstlagen (ktjl) tillämplig (1 § andra punkten ktjl). Vad säger lagen?Gällande prisetOm näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset inte överskridas med mer än 15 %. Detta gäller dock inte om dina föräldrar och företagaren avtalat om någon annan prisgräns eller om företagaren har rätt till pristillägg (36 § andra stycket ktjl). Näringsidkaren har rätt till pristillägg om hen utfört tilläggsarbete, alltså sådant arbete vars behov framkommer när tjänsten utförs och som på grund av sitt samband med uppdraget bör utföras samtidigt som huvudtjänsten (38 § första stycket första punkten ktjl). Näringsidkaren har också rätt till pristillägg ifall tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som kan hänföras till dina föräldrar och som näringsidkaren inte kunde förutspå. Ett exempel på detta kan vara missvisande uppgifter gällande ytan som ska behandlas (38 § första stycket andra punkten ktjl).Gällande de skador som uppstått under arbetetOm egendom som tillhör konsumenten (dina föräldrar i detta fall) skadas medan egendomen är i näringsidkarens kontroll så är denne tvungen att ersätta skadan om hen inte kan visa att skadan inte beror försummelse av hen eller någon som hen anlitat för att utföra tjänsten. Dina föräldrar behöver kunna visa att de drabbats av en skada, samt att den uppstått under näringsidkarens kontroll (32 § första stycket ktjl).Sammanfattning Dina föräldrar har rätt till ersättning för skadorna som näringsidkaren orsakat och om dina föräldrar inte avtalat om någon annan prisgräns, samt att inget pristillägg blir aktuellt även rätt till ett lägre pris än de betalat. Jag rekommenderar att du till en början vänder dig direkt till näringsidkaren med era krav på ersättning. Om hen inte går med på era krav kan du vända dig till allmänna reklamationsnämnden (ARN). Du kan också boka en tid med en av våra verksamma jurister här.Med vänliga hälsningar

Får näringsidkare begränsa konsumentens rätt till reklamation?

2019-07-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Fönsterleverantör har i sina villkor begränsat rätten till reklamation för ursprungliga fel genom att villkora att kunden inte har rätt till reklamation efter det att montering är gjord. Är detta villkor i enlighet med konsumentköplagen? Köpet avser både fönster och montering.
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom att köpet avser både fönster (vara) och montering (tjänst) måste det avgöras om det är konsumentköplagen eller konsumenttjänstlagen som blir aktuell i ditt fall. I prop. 1984/85:110 anges det att så snart ett arbetsåtagande framstår som ett väsentligt moment i avtalet bör detta betraktas som ett avtal om tjänst och inte som köp. Jag antar att monteringen utgör det väsentliga momentet i ditt avtal, vilket därmed gör konsumenttjänstlagen aktuell. Slutsatsen i mitt kommande svar är dock densamma oavsett vilken lag som aktualiseras.Kan reklamationsrätten begränsas?Enligt 17 § konsumenttjänstlagen har en konsument rätt att underrätta näringsidkaren om ett fel inom skälig tid efter det att felet har märkts eller borde ha märkts. Detta utgör grunden för reklamationsrätten. Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för konsumenten är inte gällande (3 § konsumenttjänstlagen). Att din fönsterleverantör begränsar din reklamationsrätt är till din nackdel och är alltså inte i enlighet med konsumenttjänstlagen. Samma slutsats dras om konsumentköplagen skulle vara aktuell.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Skälig tid för reparation av vitvaror

2019-07-29 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag önskar veta hur lång tid som är skälig tid för reparation av vitvaror enligt ARN?Mvh Marie
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag utgår i mitt svar från att du agerar som privatperson/konsument. Om du då ska få vitvaror reparerade av en näringsidkare är konsumenttjänstlagen tillämplig. Näringsidkaren är i dröjsmål om arbetet inte är avslutat inom den tid som har avtalats eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning (se 24 § första stycket konsumenttjänstlagen). Jag tolkar det som att det är denna paragraf du syftar på när du vill få reda på hur lång tid som ska räknas som skälig. Vad jag kan hitta har dock Allmänna reklamationsnämnden (ARN) aldrig avgjort just denna fråga.Det framgår som sagt av lagtexten att den skäliga tiden ska bedömas med hänsyn till vad som är normalt för tjänsten i fråga (se ovan). I ditt fall blir det alltså relevant att veta hur lång tid det brukar ta att reparera just vitvaror. Även i förarbetena till konsumenttjänstlagen framhålls att man i första hand ska utgå från vad som är normal tidsåtgång för tjänsten i fråga.Det du således kan göra är att fråga runt hos lite olika reparatörer hur lång tid det brukar ta för dem att reparera vitvaror av det aktuella slaget. Om du får ett någorlunda enhetligt svar på hur lång tid det brukar ta kan du förmodligen utgå från att den skäliga tiden ligger däromkring.Hoppas att detta gav svar på din frågaMed vänliga hälsningar,

Ska säljaren stå för kostnader för såld båt som reparerats innan affären?

2019-07-22 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Sålt en båt med mäklare. Köpekontrakt gjordes och eftersom båten var nyreparerad så låg den på land och köparen provade aldrig båten men eftersom den var nyreparerad så fungerade den. 2 månader senare hör köparen av sig och påstår att båten aldrig gått igång sen han köpte den. Nu vill köparen att säljaren ska betala. Har inte företaget som reparerade ett ansvar? Vad säger lagen om allt detta? Det är en båt som såldes för ungefär 50tusen.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag utgår från att köpet är mellan två privatpersoner och då tillämpas köplagen (KöpL).Först och främst är det avtalet som styr hur ni nu ska göra. Har ni avtalat något om reparation, ansvar och ersättning så är det det som gäller. I andra hand blir köplagen lösningen. Enligt köplagen är det säljaren som ska åtgärda fel som varit vid från och med säljpunkten. Dock har en köpare undersökningsplikt, vilket betyder att köparen ska undersöka varan för att upptäcka eventuella fel, 20 § KöpL. Säljaren svarar för fel som har funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare, 21 § KöpL.När det gäller köp av tjänst så är det konsumenttjänstlagen som ska tillämpas. Är det så att reparationen inte utförts på rätt sätt så får du som säljare reklamera tjänsten till det företaget som utförde reparationen, 9 - 12 §§ konsumenttjänstlagen (KtjL). Företaget får då antingen reparera om den eller betala tillbaka del av summan, men annars får du faktiskt även häva köpet då detta är av väsentlig betydelse i och med att du kommer lida ekonomisk skada om reparationen inte utförs på nytt 17 § och 21 § KtjL.Sammanfattningsvis är det du som säljare som har ansvar att reparera båten, om du och köparen inte avtalat annat. Du ska då vända dig till företaget som genomförde reparationen och reklamera det. Företaget har då skyldighet att göra en ny reparation utan kostnad eller om det blir för dyrt för de, att du häver köpet och får pengarna tillbaka. Varken du som säljare eller din köpare ska alltså betala något för reparationenJag hoppas du har fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma.Önskar dig en trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra när ett företag ökar det avtalade priset för en tjänst?

2019-08-21 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, Jag har anlitat ett företag som säljer och installerar kaminer och dito skorstenar. Företaget offererade en kostnad på 58 495 Kr (inkl. moms och rotavdrag) med ett mindre förbehåll angående eventuell merkostnad. När räkningen kom var den på 73 200 Kr (inkl. moms och rotavdrag). Företaget hänvisar till att alla arbetsmoment vid installationen tog dubbelt så lång sid som beräknat varför de begär att jag skall betala hela arbetskostnaden trots att det är mycket mer än offererat. Jag betalade 58 495 Kr + 5 000 Kr extra den 27/7 2019. De extra 5 000 Kr för att täcka extrakostnaden angående förbehållet i offerten. Jag har brevledes kontaktat företaget och detaljerat bestridit övriga extrakostnader.Idag fick jag följande meddelande via e-mail:Vår faktura är ej tillfullo betald.Om ej vår faktura betalas omgående går ärendet vidare till vårt inkassobolag.Vad kan jag göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga, utifrån hur du ställt den, är du en privatperson som anlitat en näringsidkare för att installera en kamin och skorsten. I ett sådant fall uppfyller ni kraven för att konsumenttjänstlagen ska vara tillämplig (1 §). För att besvara dina frågor kommer jag således att utgå från konsumenttjänstlagens bestämmelser och avsluta med råd i ditt fall. Konsumenttjänstlagen är en skyddslagstiftning innebärande att det inte kan avtalas om andra villkor än vad lagen anger, om de är till nackdel för dig som konsument (3 §).Prisökning vid ungefärligt prisNär det gäller pris enligt konsumenttjänstlagen finns det skyddsregler till fördel för dig som konsument. Reglerna innebär att i den mån priset inte följer av avtalet, ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt (36 § första stycket). Om näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset inte överskridas med mer än 15 procent, om inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg (36 § andra stycket). Pristillägg kan näringsidkaren ha rätt till om det utförts tilläggsarbete eller om tjänsten fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte bort förutse när avtalet träffades (38 §).Reglerna i 36 § första och andra stycket ska ses tillsammans. Regeln om ungefärligt pris i andra stycket kan då ses som en begränsning av vad som utgör skäligt pris enligt första stycket. Som konsument behöver du aldrig betala mer än den ungefärliga prisuppgiften med ett tillägg av 15 procent; detta oavsett av att skäligt pris kan bestämmas till ett högre belopp. Att en ungefärlig prisuppgift lämnats innebär således att ett tak har satts för priset. Regeln om skäligt pris i första stycket kan på motsvarande sätt ses som en begränsning av den ungefärliga prisuppgiften. Om skäligt pris är lägre än det ungefärliga priset med ett tillägg av 15 procent behöver konsumenten inte betala mer än skäligt pris. I lagkommentarerna till bestämmelsen exemplifieras det väl med att "Om näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift om 1000 pengar, kan det slutliga priset maximalt uppgå till 1150 pengar. Om skäligt pris visar sig vara 1050 pengar är konsumenten således inte skyldig att betala mer än detta belopp.".Om vi i ditt fall utgår från att 58.495 kronor lämnats som ett ungefärligt pris (vilket jag förstår det som då det lämnades förbehåll om eventuell merkostnad) får det priset ökas med maximalt 15 procent, om ni inte avtalat om annan prisgräns. En ökning med 15 procent innebär en maximal ökning om ca 8.774 kronor, under förutsättning att ett skäligt pris inte är lägre. Näringsidkaren kan därmed kräva dig på högst 67.269 kronor. Skulle ett skäligt pris vara lägre gäller istället det. Om en domstol skulle anse att ett skäligt pris för den tjänst du beställt är 60.000 kronor gäller således istället det.Dina alternativEtt alternativ är att betala fakturan och sedan vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för prövning av tvisten. ARN är opartiska och ger rådgivande beslut. Att ett beslut är rådgivande innebär att även om du får rätt, behöver företaget inte rätta sig efter det. Seriösa företag brukar dock följa ARN:s rekommendationer.Ett annat alternativ är att bestrida så som du har gjort. Om ärendet går till inkasso bör du skriftligen bestrida kravet även i det skedet. Du bör spara kopia på det du bestrider, det kan vara en god idé att bestrida per e-post så du har bevis på att du verkligen har bestridit. Enligt god inkassosed ska ett inkassoföretag inte lämna över en fordran till Kronofogden med ansökan om betalningsföreläggande om du bestridit den. Om så ändock skulle ske måste du även hos Kronofogden bestrida ärendet. Om du bestrider fakturan kan företaget vända sig till domstol för att få fastställt hur mycket du är betalningsskyldig för. Om målet går till domstol är det en civilrättslig tvist och vad som kallas ett dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar.De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). Det innebär att om du skulle vinna ett ordinärt tvistemål kan din motpart bli ersättningsskyldig för dina rättegångskostnader. Motsatsvis innebär det att om du förlorar ett ordinärt tvistemål kan du bli ersättningsskyldig för din motparts rättegångskostnader (och givetvis dina egna). Det kan således bli kostsamt.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Den förlorande parten i ett förenklat tvistemål blir ersättningsskyldig för motpartens kostnader till ett betydligt lägre belopp än i ett ordinärt tvistemål. I förenklade tvistemål har man som vinnande part endast rätt till ersättning för en timmes rättslig rådgivning, ansökningsavgiften för stämning (900 kronor), resekostnader och ev. vittnesbevisning. I ditt fall kommer tvisten att röra sig om ett mindre belopp varför det kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål.Min rekommendation, för det fall att du inte vill betala fakturan och driva ärendet med ARN, är att du betalar in så du betalt det ungefärliga priset + 15%. Har du gjort det har du uppfyllt dina förpliktelser enligt konsumenttjänstlagen. I övrigt bör du bestrida enligt ovan och hänvisa till bestämmelsen om 15% påslag som jag redogjort för.För det fall att näringsidkaren går vidare med ärendet till domstol och du behöver anlita en jurist för rådgivning är du varmt välkommen att återkomma till mig för en tidsbokning med en av våra jurister. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rätt till ny reparation ett år efter den första

2019-07-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga gällande konsumenttjänstlagen. För ett år sedan slutade fläkten på min bärbara dator att fungera. Jag lät då reparera datorn och betalade för att få fläkten i datorn utbytt. Allt gick bra, fläkten har fungerat fram till nu - men strular nu åter igen. Reparationen genomfördes alltså för ungefär ett år sedan. Borde jag kunna kräva att en ny reparation ska genomföras gratis, och hänvisa till konsumenttjänstlagen?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När är konsumenttjänstlagen tillämplig?Konsumenttjänstlagen (KTjL) är tillämplig så länge reparationen av din dator utfördes av en näringsidkare (1 § KtjL). Utifrån din fråga utgår jag att så är fallet, men om det istället var en privatperson som utförde tjänsten går lagen inte att använda på ditt fall. I mitt svar utgår jag ifrån att det var en näringsidkare som utförde tjänsten, men i fallet av en privatperson är du välkommen att ställa en ny fråga.Du måste först reklamera tjänstenDu kan reklamera tjänster i upp till tre år efter att de utförts och i upp till två månader efter att du upptäckt själva felet (17 § KTjL). Bedömningen av om tjänsten är felaktig ska göras utifrån förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades, i ditt fall alltså efter att den första reparationen genomförts (12 § KTjL).Du kommer att behöva visa att felet inte beror på dig, utan på tjänsten i sig. Detta kan i vissa fall bli svårt, särskilt då det gått en viss tid sedan tjänsten utfördes. Det som talar i din fördel är att eftersom fläkten är utbytt bör den rimligtvis fungera i längre än ett år, och det talar i så fall för att företaget satt in en defekt fläkt. Om du själv stod för den nya fläkten kan det bli svårare att få rätt i fallet.Rätten till en ny reparationOm du lyckas bevisa att tjänsten är felaktig så har du rätt att kräva avhjälpande, alltså att en ny reparation ska ske gratis (16 § KTjL). Om du haft kontakt med näringsidkaren och de vägrar avhjälpa felet trots att du anser dig ha rätt till det kan du kontakta allmänna reklamationsnämnden. Det är kostnadsfritt och de kan hjälpa till med en rekommendation om hur ärendet bör avslutas.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Konsumenttjänst - Vad gäller vid stridig faktura?

2019-07-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Har fått en faktura från en rörmokare på utfört jobb. Inget pris gjordes upp före arbetet.Nu har räkning erhålllits och jag är ej överens om den arbetstid som uppsatts då jag skrev upp arbetstidernanär hantverkarna var här. Frågade om pris på varm o kallvattensblandare före jobbet fick besked om ca 1500 kr nu har jag blivit debiterad på 2500 kr Totalt pris 25000 kr samt efter rotavdrag drygt 23000 kr.Hur skall jag gå tillväga har kontaktat hantverkarn får inget svar email.Frågar så jag ej riskerar att få betala dröjsmålsränta. Kan jag hålla inne summan att betala tills uppgörelse nås?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du beställt arbetet från en näringsidkare och att du agerar i egenskap av konsument varpå konsumenttjänstlagen (ktjL) är tillämplig (1 § ktjL).Vilket pris ska du betala?Även om ni inte har avtalat något pris innan arbetet påbörjades måste installatören förhålla sig till ett pris som motsvarar marknadspriset för en likvärdig tjänst (36 § första stycket ktjL). När installatören lämnar en ungefärlig prisuppgift, som det verkar med vattenblandaren får det fakturerade priset enligt huvudregeln inte överstiga 15 % av den ungefärliga prisuppgifter (36 § andra stycket ktjL). Det är däremot upp till parterna att avtala om det det ska förekomma andra prisgränser men om inget annat framkommer får inte 15 %-spärren överskridas. Jag kan tyvärr inte svara på vad ett rimligt pris för en sådan installation kan vara, däremot rekommenderar jag att du förvissar dig hos andra marknadsaktörer om deras pris för en liknande tjänst. Slutligen kan alltid den s.k generalklausulen 36 § avtalslagen tillämpas för att jämka priset till en rimlig nivå. Hur kan du bestrida fakturan?Till att börja med är det bästa sättet att reklamera alltid skriftligen, vilket fungerar lika bra via mail. Samtidigt är det lämpligt att begära in en specifikation på arbetstimmarna från hantverkaren och därefter jämföra med hur lång tid en likvärdig tjänst rimligen bör ta. Hantverkaren måste kunna presentera en specificerad räkning med tillräckligt underlag för att du ska kunna göra en bedömning kring arbetets art och omfattning. Vidare ska hantverkaren även bifoga hur priset har kalkylerats (40 § ktjL). Om tjänsten har fördyrats (i detta fallet utöver marknadspriset) på grund av omständigheter som kan härledas till konsumenten och som inte kunnat förutses innan avtalet ingicks, har hantverkaren rätt till pristillägg (38 § förstas stycket andra punkten ktjL). Detta kan vara exempelvis om tjänsten omfattning överstigit rimliga förväntningar grundat i uppgifter som du lämnat innan arbetet påbörjades. Slutsatsen i detta avseendet är detsamma som ovan, det får helt enkelt göras en avvägning om arbetstimmarna för din tjänst är i linje med hur lång tid en motsvarande tjänst rimligen bör ta. Om arbetstiderna avviker från en sådan bedömning är min bedömning att hantverkaren har till uppgift att redogöra på ett övertygande sätt vad som föranlett de extra arbetstimmarna. Angående dröjsmålsräntanOm inget sista betalningsdatum är avtalat (jfr 3 § RänteL) börjar ränta löpa 30 dagar efter att fakturan kom dig tillhanda och det är angivet i fakturan att dröjsmålsränta utgår (4 § första stycket ränteL). Du har rätt att hålla inne betalningen motsvarande ditt krav s.k detentionsrätt. Skulle ditt krav däremot sakna grund riskerar du att bli betalningsskyldig gentemot hantverkaren och således vara tvungen att utge dröjsmålsränta. SlutsatsMin bedömning är att du kan hålla inne betalning för den delen av fakturan du anser felaktig. Som nämnt ovan är detta inte riskfritt då du kan bli tvungen att betala dröjsmålsränta om din talan faller. Sammantaget tycker jag däremot du har goda grunder att bestrida fakturan. Om du är intresserad av att gå vidare i ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta oss på Info@lawline.se eller boka en tid med av våra verksamma jurister här. MVH,

Har jag rätt att debitera min kund för ett uteblivet frisörbesök?

2019-07-21 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej,Då en kund bokat och bekräftat en tjänst och därefter väljer att inte komma på sin bokade tid. Har jag då rätt att fakturera för den summan som tjänsten skulle kostat då jag inte haft någon möjlighet att boka in andra kunder då jag får veta 20 minuter efter att kunden väljer att inte komma? Då jag talat om för kunden att en faktura kommer skickas för tjänsten kom istället hot från kunden. Vad har jag för rättigheter i en sådan situation? Kan jag skicka en faktura för kostnaden av tjänsten som inte avbokades? Samt om konsumenten väljer att inte betala fakturan hur kan jag då gå vidare med detta?
Elina Bergstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att du agerar i egenskap av frisör antar jag att du är näringsidkare och att personen som skulle klippt sig hos dig är en konsument. För att besvara din fråga kommer jag anta att konsumenten beställt klippning av dig via internet eller över telefon, och att det därför rör sig om ett distansavtal er emellan. Vid distansavtal är distansavtalslagen tillämplig.Det finns dessvärre ingen lag som är direkt tillämplig på frisörtjänster. Det är visserligen en form av tjänst, vilket i normala fall skulle innebära att konsumenttjänstlagen skulle varit tillämplig. Men konsumenttjänstlagen gäller dessvärre inte för tjänster som utförs av en människa, på en annan människa. Därmed är i första hand avtalslagen och andra allmänna avtalsrättsliga regler tillämpliga. Men eftersom avtalslagen inte är uttömmande, eftersom den beror på vad ni faktiskt kommit överens om, skulle konsumenttjänstlagen kunna tillämpas analogt på ert avtal. Att en lag tillämpas analogt innebär att vissa bestämmelser ur en lag, som har ett nära samband med den nuvarande situationen, kan gälla ändå. I ditt fall innebär det att även om tjänsten att klippa någon inte i lagens mening räknas som en tjänst, då den utförs på en människa, kan man ändå analogt tillämpa konsumenttjänstlagen i de fall någon annan lag eller sedvänja inte täcker området – eftersom tjänsten du erbjuder är relativt lik de tjänster som omfattas om den lagen.Vi börjar med att kunden inte dök upp på sin bokade tidTill att börja med, anger avtalslagen att avtal ska hållas, 1 § avtalslagen. Detta gäller oavsett om din kund bokade över telefon, internet eller inne hos dig på salongen. Om din kund bokade sin tid genom internet eller över telefon, är distansavtalslagen tillämplig, och då finns vissa avtalsvillkor, 1 kap. 1-2 § Distansavtalslagen.I distansavtalslagen framgår att villkor som i jämförelse med lagen är till nackdel för konsumenten, är utan verkan, 1 kap. 4 § Distansavtalslagen. Om din kund bokat via internet, måste det på din sida framgå hur denne ångrar sin bokning, hur snart inpå sin tid denne får avboka och under vilka förutsättningar det går att ångra sig. Där ska även framgå vad som händer i de fall att kunden avbokar sin tid för sent, 2 kap. 2 § 9-10 p. Distansavtalslagen. Av 2 kap. 9 § Distansavtalslagen framgår även att din kund endast är bunden att betala för uteblivet besök, om det tydliggjorts före det att denne beställt sin tid via internet. Det innebär alltså att om du inte uttryckligen har skrivit att dina kunder debiteras för uteblivet besök redan innan de bokat sin tid, får du inte debitera dem för det uteblivna besöket. Om du däremot har informerat på det på din hemsida, är det fullt möjligt att debitera dina kunder för detta. Ångerfristen för en kund börjar löpa från den dagen då bokningen har gjorts, och gäller minst i 14 dagar, 2 kap. 10 och 12 § Distansavtalslagen. Men det innebär ju att din kund måste meddela dig om att denne ångrat sig och inte vill nyttja sin klipptid.Genom att inte meddela dig, gäller inte ångerrätten längre om tiden för besöket infinner sig, eftersom du underförstått då faktiskt levererar en tjänst, 2 kap. 11 § 1 p. Distansavtalslagen. Om du fått tidsbokningen via telefon går det att ur tidigare rättsfall (NJA 1978 s. 432) fastslå att inom vissa branscher, är konsumenter medvetna om vissa undermedvetna avtalsvillkor. Det innebär att kunden kan bli bunden av villkoren utan att du som näringsidkare särskilt upplyst om villkoren före ert avtal ingåtts, förutsatt att villkoren funnits att ta del av och att villkoren inte är överraskande eller särskilt betungande. Om din kund varit tidigare hos dig bör denne ha vetat att ni debiterar uteblivna besök, och därmed har denne haft möjlighet att ta del av villkoren. Vidare kan det även nämnas att det idag tillhör branschpraxis att debitera uteblivna besök, och att det därmed är ett underförstått avtalsvillkor som alltså inte är speciellt överraskande. Har du rätt att debitera kunden för hela eller del av beloppet?Tjänsten du erbjuder är att klippa någon. För att klippa någon erbjuder du visserligen din kunskap, men framför allt din tid. Det är tiden hos dig, som i det här fallet är avgörande, eftersom du inte kan använda din kunskap att klippa någon om du inte har tiden.Du får debitera din kund för dennes uteblivna besök, om det är ett villkor i avtalet som ni ingått. Men om du får debitera hela beloppet eller delar av det, går att utläsa analogt i Konsumenttjänstlagen.Genom att din kund inte dykt upp, skulle jag vilja likna det vid att denne avbeställt din tjänst. Dvs, inte ångrat – utan avbeställt. Vid avbeställningen av en tjänst har du som näringsidkare rätt till ersättning för försluter i form av kostnader för den delen av tjänsten som inte kunnat utföras pga avbeställningen, genom att du inte kunnat hitta någon annan kund att klippa, 42 § 2 st Konsumenttjänstlagen. Viktigt är dock att poängtera att du som näringsidkare bara kan begära ersättning om du gjort allt du kunnat för att begränsa sin egen skada, 50 a § Konsumenttjänstlagen. Det innebär att om du inte försökt få någon annan kund att ta över tiden, får du inte debitera tiden. Om du däremot fått in en kund efter exempelvis 20 minuter, får du enbart debitera den första kunden för de 20 minuterna. Har du försökt få in en annan kund, men inte lyckats, får du dock debitera den uteblivna kunden för hela besöket. Om kunden inte betalar kan du be om hjälp hos kronofogden. Detta gör du genom att ansöka om ett betalningsföreläggande. Ansökan kan göras via kronofogdens hemsida eller på en blankett som du fyller i och skickar till ett kontor. I din ansökan behöver du ange dina uppgifter, ditt pengakrav och varför du kräver dessa pengar. Att ansöka om betalningsföreläggande kostar 300 kronor och denna kostnad kan du även begära ersättning för i din ansökan. Indrivningen av skulden kostar 600 kronor och dessa kommer Kronofogden att begära av din uteblivna kund.Hoppas att detta besvarade din fråga!